Sökresultat

Antarktis: glaciärer i balans – inget bidrag till havshöjning

I en artikel 21 juli skrev jag om klimatutvecklingen på Södra halvklotet, med sjunkande temperaturtrender på Antarktis och Södra oceanen. I artikeln nämndes dock ingenting om avsmältning av glaciärerna på Antarktis. Hur står det egentligen till med det, hur fort smälter de och hur mycket bidrar de till höjningen av havsytan? Utvecklingen på Antarktis följer   →

Klimatlarmens olidliga pinsamheter

De flesta läsare på denna blogg är nog rätt trötta på alla de klimatlarm som ständigt trumpetas ut i stormedia, inte minst från public service. Just nu har det varit varmt ett par dagar och media har sannerligen inte missat tillfället att i krigsrubriker varna och skrämmas med den globala uppvärmningen. Även våra politiker på   →

KÖLDREKORD i Australien och Antarktis

Massmedia överträffar varandra i alarmistiska rapporter om värmeböljor och extremhetta. FN-chefen Guterres påstår att vi är på väg att begå ”kollektivt självmord” om vi inte snabbt stoppar de fossila utsläppen. Mediamantrat som trummas ut är ”extremhetta orsakas av klimatförändring”. Ja, en varmare värld ger fler värmeböljor. Men lite sans är ändå befogad. I England, där   →

Fysikaliska processer kopplar solcykeln till ENSO-omslag

I artiklar 19/6 och 20/6 här på KU tog jag upp den pågående La Niña, samt nya forskningsresultat som visar på en koppling mellan solcykeln och ENSO:s övergång till La Niña-fas. Hur kan man förklara länken mellan solfläckcykelns omslag och ENSO:s omslag till La Niña, alltså kopplingen från solcykeln ner till förändringar i luft och   →

Är det solcykeln som triggar La Niña?

I en artikel igår här på KU tog jag upp den pågående La Niña, som har stärkts väsentligt de senaste månaderna och ser ut att kunna pågå i ytterligare ett år. Här ska jag närmare beskriva kopplingen mellan solfläckscykeln och La Niña, baserat på nya forskningsresultat. Man har under senare år hittat dramatiska mönster i   →

Supertjej, men hur gammal blir hon?

För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet. MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem   →

Naturliga klimatvariationer är signifikanta även idag

Denna artikel är en fortsättning på en artikel igår här på KU. Där analyserade jag signifikansen hos den platå och korta negativa temperaturtrend, som vi haft de senaste 6-8 åren. Resultatet är att dessa korta trender är statistiskt signifikanta. Att något är signifikant betyder enligt ordboken att det är betydelsefullt, viktigt, icke slumpmässigt. När vi   →

Är pausen i den globala temperaturen från mitten av 2014 signifikant?

Detta är den första artikeln i en serie av två. Här analyserar jag signifikansen hos temperaturtrender av olika längd, primärt den korta negativa trend, eller platå, som vi haft de senaste 7-8 åren. I den andra artikeln diskuterar jag vad som menas med begreppet signifikans i en vidare bemärkelse, och hur vi kan använda det   →

Klimatpandemier

I den mänskliga historien har de värsta pandemierna alltid inträffat när klimatet varit dåligt, dvs. kallt. Det är inte svårt att förstå varför. Kalla epoker drabbar livsmedelsproduktionen, mindre mat resulterar i svält, svält mattar ut människokroppen och stressade kroppar är mycket mer mottagliga för sjukdomar pga. försvagat immunförsvar. Här är några av de mest kända   →

Värmebölja i Indien – men 7 gånger fler dör av kyla än av värme

Det var varmt i Indien i år, i mars och april som är de traditionellt varmaste månaderna innan monsunen kommer igång. I avsaknad av några som helst tecken på klimatkris i Sverige, har nu svenska stormedia, bland annat SVT, fått upp detta spår: Värmebölja i Indien. Enligt Indiens vädermyndighet nådde medeltemperaturen strax över 37 grader   →