NSIDC skriver att havsisen i Arktis nådde sin lägsta utbredning denna sommar den 19 september. Havsisens utbredning var då 4,23 miljoner kvadratkilometer vilket är den sjätte lägsta utbredningen sedan man började mäta med satellit. De skriver också att de 17 senaste årens lägsta utbredning av havsis är de 17 lägsta i mätserien. Jag tycker att →
Sökresultat
ENSO-cykeln, del 2: Får vi en stark eller en svag El Niño?
ENSO-variationen är ett komplext väderfenomen i samspel mellan hav och atmosfär i Stilla havets ekvatorområde. ENSO skiftar mellan La Niña, La Nada (neutralt) och El Niño. Det är notoriskt svårt att förutspå ENSO och träffsäkerheten är låg över längre perioder än några få månader. Samtidigt har ENSO stor påverkan på det globala klimatet. Massmedia skriver →
Koldioxidjakten blir västvärldens ättestupa
För att travestera Antonio Guterres, FN:s Generalsekreterare, är vi på kostnadskrisens väg till det gröna helvetet, med foten fortfarande på gaspedalen. Vägen är kantad av tullmurar så höga att de med säkerhet leder till en framtida hög inflationstakt i alla drabbade länder. Resultat till dags dato: Observationer från verkligheten visar att fossil koldioxids inverkan på →
Vad är hotat – klimatet eller vår frihet (Václav Klaus)
Elsa Widding och Jacob Nordangård tog sig nyligen friheten att delta i en konferens anordnad av organisationen Binders initiativ, (länk1): «Bindersinitiativet er stiftet for å forsvare fred, frihet og demokrati som grunnleggende verdier i et velfungerende samfunn. Vi arbeider for å fremme ytringsfrihet, fri informasjonsflyt og åpen og fordomsfri samfunnsdebatt» (www.binders.info och binders.info/om – oss) Enligt citatet från deras →
ENSO-cykeln, del 1: Regimskifte efter ’supertjejens’ exit
Vi har haft en La Niña i nästan tre år. Men nu har den officiellt tagit slut och övergått i ett neutralt stadium.[1] Att La Niñan varade tre vintrar i rad gör att den betecknats som en ’super-Niña’.[2] Detta har nämligen bara hänt två gånger tidigare i modern tid: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde →
Jokern i klimatleken, 2: IPCC gasar och bromsar på samma gång
IPCC:s modeller antar att CO2 och andra växthusgaser har en hög klimateffekt via olika hypotetiska feedbacks. Därmed förväntas de ge en snabb uppvärmning. Samtidigt ’bromsas’ modellerna hårt, via en antagen hög negativ klimatkänslighet för aerosoler. Modellerna är riggade på så vis att de samtidigt trycker hårt på ’gaspedalen’ (hög klimatkänslighet för CO2, ”ECS”) och hårt →
Förgröningen kyler Jorden lika mycket, som CO2 värmer den
Vi kan glädja oss åt en allt grönare jord, en ’förgröning’ (global greening). När halten av koldioxid ökar stimuleras växtligheten. Även att klimatet blir varmare är positivt, vi får större skördar, mera skogar. Klimatförändringen ger oss en skönare, grönare värld. Förgröningen har också som vi ska se en signifikant kylande effekt på klimatet. Figur 1. →
Klimatfrågan går i moln, 8:
Styrs albedot av molnen?
Andelen solstrålning som återkastas mot rymden, det så kallade albedot, minskar över tid, se figur 1. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Albedominskningen motsvarar en långsiktig värmande effekt som är mer än dubbelt så stor som effekten av CO2-ökningen under samma tidsperiod, se artikel.[1] Det finns därför all anledning att analysera →
Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2
Allt liv på Jorden utgår från Solens värme. Men hur mycket av solstrålningen når oss här nere på ytan? En stor del av strålningen reflekteras ju bort av moln, växtlighet, snötäckt mark, hav, is, ja allt reflekterar mer eller mindre. Frågan om hur mycket som reflekteras bort är högintressant, eftersom reflekteringen minskar över tid, vilket →
Klimatfrågan går i moln, 7:
Tropiska åskväder driver den största klimatvärmemaskinen
De flesta människor är numera bekanta med olika varianter av värmemaskiner. Vi har alla kylskåp hemma, många har värmepump. Värmemaskiner bygger på att utnyttja temperaturskillnader för att flytta på värmeenergi. Vi förstår att värmeenergi i processen omvandlas till mekanisk energi och transporteras inuti dessa maskiner, samt att de har en energibärare (ett köld/värmemedium) som utför →
