Sveriges Lantbruksuniversitet har, som jag skrivit om i mitt förra inlägg, en mätstation för snö och men även temperatur i Siljansfors utanför Mora: SLU: Snödjupet stabilt i Vasaloppsspåret under 100 år Jag har har varit i kontakt med de som driver denna mätstation (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning) och de har varit hjälpsamma med   →

Jag fick tips av en läsare om en bra ledarkrönika från den 26/6 2020. Det är Jacob Styrenius, frilansande ledarskribent, som har författat texten i Norrköpings Tidningar: SMHI. Förutspår inte bara väder. Dags för SMHI att leva upp till förtroendet Ledarkrönika SMHI:s särskilda roll och höga förtroendesiffror ger anledning att kräva vetenskaplighet och att de   →

I mitt förra inlägg visade jag att den ökade vintertemperaturen helt och hållet kunde förklaras med att lågtryck i större utsträckning har lagt sig kring Island. I det här inlägget gör jag motsvarande beräkning för sommaren (juni-juli-augusti) men använder globalstrålningen istället för NAO index som styrande parameter. Globalstrålningen är alltså ett mått på hur mycket   →

I en intressant artikel har SMHI kommit fram till att deras nya fina datormodeller uppvisar en alltför hög uppvärmning i framtida scenarios. Tidigare har de gått ut vitt och brett om att de minsann ingår i ett världsomspännade modellprogram, CMIP6, och att allt kommer att bli så mycket varmare än vad man tidigare har trott.   →

Rent fysikaliskt är det förstås så att varmare luft kan innehålla mer fukt. Men att det faktiskt blir mer fuktig luft med mer nederbörd behöver dock inte alltid gälla – jfr Sahara. Nu undrar flera av oss klimathotsskeptiker om SMHIs klimatmodeller där de förutspår fler och intensivare skyfall stämmer? Är det något som bör ligga   →

Efter mitt förra inlägg, som handlade om att den ökade sommartemperaturen för Sverige beror helt och hållet på mer sol, dvs mindre moln, skickade jag en fråga till SMHIs kundtjänst om detta. Se e-mail-konversationen nedan. Det sista 2 svaren kommer från ”klimatologen” Sverker Hellström, men det första svaret kommer från någon som heter Christophe. Jag   →

Här är ytterligare ett exempel där man inte ”undersöker alla möjliga orsaker” som Lars Kamél skrev ett utmärkt inlägg om häromdagen. SMHI har nämligen tagit fram ett antal ”klimatindikatorer” som visar hur olika klimatparametrar har ändrat sig över tid. En parameter heter ”globalstrålning” och denna är ett mått på hur mycket solenergi som når ner   →

I Miljömagasinet presenteras Pär Holmgren som en av de två nya EU-parlamentarikerna för Miljöpartiet. Rubriken lyder: ”Klimatet viktigast för Pär Holmgren i EU-parlamentet”. Vidare, ” – Som politiker tycker jag det är viktigt att ha ödmjukheten och förståelsen för att man faktiskt gör detta på uppdrag av hela svenska folket. Då gäller det att vara   →

Enligt teorin om koldioxidens katastrofala uppvärmning ska dygnets temperaturskillnader minska. Det ska då främst yttra sig i att temperaturen under natten ska öka mer än temperaturen under dagen. Om jag har förstått det hela rätt beror detta på återkopplingar av vattenånga. När temperaturen ökar, ska mängden vattenånga öka enligt teorin, och då minskar avkylningen på   →

Det finns en enorm mängd kunskap och talang bland våra läsare och skribenter. Här följer ytterligare ett exempel. Matz Hedman har gjort en mycket användbar temperaturapplikation för att kunna åskådliggöra hur vitt skilda resultat man kan få av temperaturmedelvärden beroende på hur man räknar. Här följer alltså ett gästinlägg av Matz Hedman. ————————————————————————————- Vad vet   →