Växthusgaser som CO2 har en livslängd i atmosfären som räknas i många år. CO2 är också en ’välblandad’ gas, både i höjdledd och ytledd. Därmed har den samma värmande strålningseffekt överallt: effekten är global. Antropogena aerosoler har å sin sida en låg utsläpps- och uppehållshöjd och en kort livslängd, alltifrån minuter upp till ett par →
Sökresultat
Jokern i klimatleken, del 1: ”Fiffelfaktorn” aerosoler
Vi har många gånger fått se hur stora vulkanutbrott kraftigt påverkat den globala temperaturen. De största utbrotten slungar ut stora mängder aska, sot och andra partiklar högt upp i atmosfären. Dessa aerosoler trycks uppåt av värmepulser och kommer långt upp i stratosfären, där de sedan kan hänga kvar och påverka klimatet i åratal. Det är →
Aerosolernas roll ifrågasätts
I IPCC:s klimatmodeller använder man existensen av aerosoler (partiklar i atmosfären) för att förklara varför den globala temperaturen hade en svacka mellan 1945 och 1975. När industri och transporter ökade efter kriget så bidrog den ökande mängden partiklar i luften till att reflektera solljuset och därmed till att sänka temperaturen, menar man. Hur mycket denna →
Verklighet vs modeller
En gång för länge sedan satte jag mig in i vilka klimatpåverkande faktorer som har programmerats in i klimatmodellerna. Jag trodde inte mina ögon, när jag såg att det är bara fyra: Växthusgaser, solstrålning, aerosoler/luftföroreningar och vulkanutbrott. Där finns ingenting annat av det som kan tänkas bidra till klimatförändringar, som variationer i solaktivitet, kosmisk strålning →
Solens dominerande inverkan på jordens klimat
Dansken E. Friis-Christensen visade i slutet av 1900-talet, att medeltemperaturen på jorden hade en god korrelation med den magnetiska aktiviteten från solen (solfläckscykler) – fram till det sista decenniet av århundradet. Senare forskning främst bedriven av landsmannen H. Svensmark visade, att solens magnetfält påverkar jordens temperatur genom att hindra kosmisk strålning att nå jordens atmosfär. →
Samband?
Ett av argumenten för att det är koldioxidutsläppen som är huvudorsaken till den globala uppvärmningen, är att både atmosfärens koldioxidhalt och globala medeltemperaturen har ökat. De har nästan förändrats tillsammans, alltså. Fast inte helt och hållet ändå, för ökningen i global medeltemperatur har tagit pauser som koldioxidhalten inte har gjort. Det fick mig att fundera →
Hunga Tongas klimateffekter, del 1: Utbrottet, och årets märkliga klimathändelser
Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet fick sitt stora utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. Många tidigare stora vulkanutbrott, som Pinatubo, St Helens och Krakatoa, ledde till en avkylande effekt på Jordens väder. →
Jokern i klimatleken, 4: Brandkortet synat
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma, dis och luftföroreningar. Figur 1. Olika typer av aerosoler och deras storlekar, logaritmisk skala. Det finns väldigt många sorters aerosolpartiklar, med storlekar från några nanometer →
Dagens klimatbild: Luftdans med partiklar
Dagens klimatbild visar en animering av hur olika aerosoler sprids med virvlar i troposfären, från augusti 2006 till april 2007. Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i luften (eller annan gas: ordet kommer från latinet, air = ”luft” och solutio = ”lösning”). Partiklarna påverkar strålning som har ungefär samma våglängd som partikelns diameter →
ENSO-cykeln, del 1: Regimskifte efter ’supertjejens’ exit
Vi har haft en La Niña i nästan tre år. Men nu har den officiellt tagit slut och övergått i ett neutralt stadium.[1] Att La Niñan varade tre vintrar i rad gör att den betecknats som en ’super-Niña’.[2] Detta har nämligen bara hänt två gånger tidigare i modern tid: 1973–1976 och 1998–2001. Båda dessa följde →
