För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet. MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem   →

Denna artikel är en fortsättning på en artikel igår här på KU. Där analyserade jag signifikansen hos den platå och korta negativa temperaturtrend, som vi haft de senaste 6-8 åren. Resultatet är att dessa korta trender är statistiskt signifikanta. Att något är signifikant betyder enligt ordboken att det är betydelsefullt, viktigt, icke slumpmässigt. När vi   →

Detta är den första artikeln i en serie av två. Här analyserar jag signifikansen hos temperaturtrender av olika längd, primärt den korta negativa trend, eller platå, som vi haft de senaste 7-8 åren. I den andra artikeln diskuterar jag vad som menas med begreppet signifikans i en vidare bemärkelse, och hur vi kan använda det   →

I den mänskliga historien har de värsta pandemierna alltid inträffat när klimatet varit dåligt, dvs. kallt. Det är inte svårt att förstå varför. Kalla epoker drabbar livsmedelsproduktionen, mindre mat resulterar i svält, svält mattar ut människokroppen och stressade kroppar är mycket mer mottagliga för sjukdomar pga. försvagat immunförsvar. Här är några av de mest kända   →

Det var varmt i Indien i år, i mars och april som är de traditionellt varmaste månaderna innan monsunen kommer igång. I avsaknad av några som helst tecken på klimatkris i Sverige, har nu svenska stormedia, bland annat SVT, fått upp detta spår: Värmebölja i Indien. Enligt Indiens vädermyndighet nådde medeltemperaturen strax över 37 grader   →

Många av veckomätningarna av CO2 vid Mauna Loa på Hawaii har visat mycket låga ökningstal under mars och april i år. Ökningen på årsbas har i flera av veckorna legat på cirka 0,5 ppm, vilket är i nivå med värdena vi hade i början av 1960-talet. Vad som är mer signifikant än de volatila veckovärdena   →

För en kort tid sedan spekulerade en tankeväckande artikel här på KU om att klimatfrågan verkar dö sotdöden i samhällsdebatten – den får allt mindre uppmärksamhet, och alarmismen klingar alltmer ihåligt. Artikeln noterar fenomenet, men går inte så mycket in på de möjliga orsaker som finns. Jag tror det finns flera fundamentala förklaringar till att   →

Så var det dags igen: ännu en jätterapport från FN:s IPCC om klimatet (AR6/WG2). Denna gång handlar det om framtida effekter av klimatförändringar, om klimatanpassning och om motståndskraft. FN-chefen Guterres skrädde inte orden när han välkomnade rapporten: ”Varje sekund räknas”; de största utsläpparna ”gör sig skyldiga till mordbrand på vårt enda hem”; bristen på ledarskap   →

Klimatfrågan är inte en nationell utan en global fråga, som handlar om utsläpp av växthusgaser. Lilla Sverige har dock stora ambitioner på klimatområdet och vill gärna framstå som en klimatpolitisk stormakt. Med alltmer drastiska nationella åtgärder söker vi lösa ett globalt problem. Detta i ett läge där våra utsläpp av växthusgaser är närmast försumbara, ungefär   →

I diskussioner om klimatfrågan stöter man ofta på argumentet, att även om den gängse klimatvetenskapen och FN:s politiska klimatpanel IPCC felbedömer risken för tipping points och därmed hotande klimatkris, bör vi ändå försäkra oss mot risken att de skulle ha rätt. En ledande klimatjournalist på riksmedia uttryckte nyligen detta till mig i ett mejl: ”…det   →