Klimatpandemier

I den mänskliga historien har de värsta pandemierna alltid inträffat när klimatet varit dåligt, dvs. kallt. Det är inte svårt att förstå varför. Kalla epoker drabbar livsmedelsproduktionen, mindre mat resulterar i svält, svält mattar ut människokroppen och stressade kroppar är mycket mer mottagliga för sjukdomar pga. försvagat immunförsvar. Här är några av de mest kända klimatrelaterade pandemierna:

Justinianska pesten härjade i östra Medelhavsområdet på 540-talet. Den bröt ut under köldperioden 535 – 45, som orsakade svält och återkommande pestutbrott.

Digerdöden blossade upp i Europa efter de extremt kalla och blöta åren under den ”Stora svälten” 1315 – 17 och fortsatt kallt och uselt väder under den begynnande Lilla istiden och anses numera i forskningen ha orsakats av klimatförändringar.

Spanska sjukan härjade i Västeuropa 1918 och anses primärt vara orsakad av en sexårig klimatanomali med kalla och blöta vintrar.

Historiskt har inga pandemier orsakats av global uppvärmning, utan tvärtom av ett kallare klimat. Men är det möjligt att nuvarande globala uppvärmning i sig kan ge upphov till nya pandemier? Den frågan har ett forskarlag ställt sig i en nyligen publicerad studie i Nature. Studien har blivit mycket uppmärksammad i internationella media, och i Sverige har bland annat DN haft en stor artikel om den.

Forskarnas hypotes är att rader av vilda djurarter kommer att flytta sina utbredningsområden till följd av prognosticerad, fortsatt uppvärmning. Särskilt utsatta kommer tropikerna att vara, eftersom den globala uppvärmningen påstås bli som störst där. Man har räknat ut att djuren då kommer att migrera närmare områden där det bor mycket människor. Främst gäller detta länderna runt ekvatorn.

När vilda djur och människor kommer närmare varandra ökar risken för att virus hoppar mellan arterna och därmed muterar, ungefär som med coronaviruset och fladdermöss/myrkottar. Detta skulle kunna leda till många framtida pandemier. Förutsättningarna för virushoppning är störst i tropikerna, särskilt i Sydostasien och Centralafrika. Se figuren nedan, som visar antalet nya spridningstillfällen mellan olika arter, baserat på hur djurens olika habitat påverkas av klimatförändringar och ändrad markanvändning.

djur habitat

Man förutspår att djurarter på grund av modellerade klimatförändringar och ändrad markanvändning kommer att aggregeras i hotspots av biologisk mångfald och i områden med hög befolkningstäthet i tropikerna. Detta beräknas driva artöverskridande överföringar av virus uppskattningsvis 4 000 gånger fram till 2070. Några av dessa kan komma att utvecklas till pandemier – klimatpandemier.

Det är inte konstigt att massmedia gillar den här studien, det är två flugor i en alarmistisk smäll: skrämmas med både klimatförändring och nya pandemier på samma gång.

Studien bygger helt på att olika klimatmodeller från IPCC förutspår en stor uppvärmning i just tropikerna fram till 2070. Men hur trovärdig är den spådomen?

Det är lätt att vara meteorolog i ett tropiskt land, vädret är ofta detsamma i långa perioder. Temperaturerna är jämna och stabila. Värmeböljor med extrema temperaturer förekommer inte, sådana fenomen hör till de subtropiska klimatzonerna (som nyligen i norra Indien).

Den globala uppvärmningen märks också mindre än på andra håll: temperaturen har de facto ökat i en långsammare takt i tropikerna. Detta är tvärt emot vad klimatmodellerna förutspår: de säger att uppvärmningen över tropikerna ska vara bland de snabbaste, globalt sett. [se fotnot 1]

temp tropiker

Klimatmodeller är kända för att ge grava prognosfel, särskilt i atmosfären över tropikerna. Se figur nedan, den tjocka gröna linjen är faktiska observationer, linjen med gula ploppar är medelvärde för alla IPCC-modellerna, och spagettihärvan av linjer är de olika modellernas prognoser. Figuren är baserad på att man kör modellerna med start i 1970-talet och jämför med faktiska observationer. (Man har använt ett av IPCC:s ’snällare’ scenarier, SSP2.45 för tiden efter 2014.)

modeller tropik

Det framgår tydligt att modellerna ger prognoser på temperaturökning som är långt högre än vad vi faktiskt observerar. Jag blev därför fundersam när jag läste följande kommentar av den ledande forskaren:

At every step our simulations have taken us by surprise. /…/ the models always lead us to these conclusions. It’s a really stunning example of just how well we can, actually, predict the future if we try.”

Man litar blint på vad modellerna räknar fram, men missar att det tropiska klimatet är bland de mest stabila vi har på Jorden. Det förefaller vara termostatreglerat på grund av daglig stark konvektion (termik och åskvädersceller). Detta är fenomen som modellerna av ett flertal skäl aldrig kunnat hantera. [se fotnot 2]

Generellt sett blir det mesta bättre här i världen, så även vår hälsa. Med nuvarande mild uppvärmning och koldioxidberikad atmosfär är livsmedelsproduktionen tillräcklig, människors hälsa och immunitet är hög. Infektionssjukdomar är i de flesta fall inte avgörande när det gäller livslängd och livskvalitet.

I den mån motståndskraften är nedsatt, beror det ofta på välfärdssjukdomar – se till exempel på hur Covid-pandemin slog hårt mot rika länder i västvärlden, medan fattiga länder i Afrika inte drabbats nämnvärt.

Jag sätter sammanfattningsvis ingen större tilltro till forskning som vill skrämma oss med en mångfald nya pandemier, baserat på bevisligen felriggade klimatmodeller. Kanske borde denna forskning rätteligen betecknas som science fiction?

Fotnot 1. Temperaturökningen per decennium sedan 1979 i tropikerna (mellan 20oN och 20oS) är 0,107 oC vid jordens yta. Globala temperaturökningen är betydligt högre, cirka 0,18 oC (båda enligt HadCRUT4). I högre atmosfärlager är temperaturförändringen mellan 0,11 oC vid 300 hPa och -0,01 oC vid 200 hPa. Se diagram med data från HadAT.

Fotnot 2. Det finns ett flertal skäl till att IPCC:s klimatmodeller har problem att hantera konvektiva klimatprocesser, inte minst i tropikerna. Jag listar här kort några av dem:

  1. Man har stora problem med att hantera moln och vattenånga i modellerna. IPCC skriver: “Cloud formation processes span scales from the submicron scale of cloud condensation nuclei to cloud system scales of up to thousands of kilometres. This range of scales is impossible to resolve with numerical simulations on computers, and is unlikely to become so for decades if ever.” (AR5 WG1 kapitel 7.2.1.2)
  2. Vattenånga är inte bara den överlägset vanligaste och starkaste växthusgasen. Den transporterar också stora mängder energi vilket starkt påverkar atmosfärens dynamik. Vattenånga och molnbildning spelar en stor roll för värmetransporten i atmosfären samt för hela den hydrologiska cykeln. Det saknas emellertid data såväl för vattenånga, som för molnighet med den höga upplösning som krävs. Därmed kan konvektionsprocesser inte modelleras i klimatmodeller, utan bara parametriseras.
  3. Den starkaste konvektionen i tropikerna sker i dagliga åskvädersceller. Dessa är svåra att förutse och lokalisera – meteorologerna brukar inte klara det ens på någon dags sikt. De utspelas på en skala som ligger i storleksordningen 1 km i sida. Klimatmodellerna har å sin sida en grov geografisk uppdelning med (oftast) mellan 100 och 250 km sida för sina beräkningsceller (ofta 1 grad lat/lon per cell).
  4. Även om data hade funnits med den upplösning som krävs, räcker inte datorkraften för att utföra den enorma mängd beräkningar som krävs. En typisk IPCC-modell har 30 vertikalt stackade atmosfärceller, upp till 30 på djupet stackade havsceller, och en upplösning på 1 grad lat/lon. Tidsstegen för beräkning är ofta 1 timme. De superdatorer som används behöver flera veckor på sig för att göra en komplett beräkning av klimatet fram till 2100. Datorkraft och kostnaden för att genomföra beräkningar är en starkt begränsande faktor i att utveckla mer komplexa klimatmodeller.

Gabriel Oxenstierna är fil.dr i nationalekonomi, författare till böcker om finansmarknaden, samt med en fil.kand i kemi och miljövetenskap.
Denna krönika publicerades först i
Bulletin den 21 maj 2022. Här är den utökad med fotnoter och fler figurer.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Tack för en intressant odyssé i klimatträsket som framförallt FN och Guterres lett in världen i.
    Tragiskt att den organisation som är satt att skapa fred och bekämpa krigsbrott är helt handlingsförlamat när Ryssland gör massiva övergrepp på en granne, men trots det anser sig ha energi nog för att ägna sig åt samhällsomstörtande verksamhet genom att driva in världen i fattigdom med datoranimerade katastrofscenarion som grund.

  2. Ann Löfving-Henriksson

    Gabriel, gav eventuella kommentarer i DN något?
    Kommentarerna till artikeln var få men gav kanske ändå det svar Du föreslog:
    1. BS
    2. Naturligt återkommande
    3. Frågar efter källor till att ”fenomenet” är känt sedan århundraden kanske till och med årtusenden, men fick inget svar.

    Men, fenomen som verkligen spritt sjukdomar har sedan mycket länge var den ”biologiska expansionen av Europa” på grund av vikingarna, upptäcktsresanden, invasionsarméer, kolonisation … men det kanske man inte vill tala så högt om.

  3. Ivar Andersson

    Koldioxidfobin har med hjälp av IPCC och den klimathotsreligiösa sekten lett till en alldeles egen pandemi: Brist på sunt förnuft. Det blir svårt att utveckla ett vaccin som kan stoppa denna pandemi. Vi får hoppas att verkligheten utplånar pandemin när matbristen kommer.

  4. Gabriel Oxenstierna

    #2 Ann
    Ja, som du indikerar i din kommentar är också den moderna livsstilen med mycket resande en synnerligen viktig faktor för sjukdomsspridning. Covid var ett bra skådeexempel på hur man raskt stängde ned större delen av resandet i långliga tider för att få bukt med viruset.

    Detta med snabb spridning pga mycket resande är en faktor för att virus ska hinna mutera, och därmed spridas mer effektivt. Men det är inte i sig kopplat till virushoppning mellan arter.

  5. Lasse

    Just nu diskuteras (P1) en utredning av Oxfam om den tilltagande fattigdomen under pandemin.
    Samtidigt har en liten del blivit rikare.
    Oxfams lösning är att ta från de rika och ge till de fattiga.
    Först kan vi väl konstatera att fattigdomen minskat samtidigt som de rika blivit rikare så långt vi har siffror i alla fall:
    https://ourworldindata.org/grapher/share-of-population-in-extreme-poverty?tab=chart&country=Other+high+Income+%28World+Bank%29~South+Asia~East+Asia+and+Pacific~Europe+and+Central+Asia~Sub-Saharan+Africa~Middle+East+and+North+Africa~Latin+America+and+the+Caribbean~OWID_WRL
    Något har funkat väldigt bra!
    Kanske är senaste tiden med pandemibekämpning ett bevis på att öppenhet eller en utebliven öppenhet har ett pris som de fattiga får betala.
    Att ta ifrån de rikaste och ge till de fattigaste är att ändra på ett vinnande koncept.
    Men biståndsorganisationer är likt klimathotarna måna om sitt existensberättigande.
    (https://sverigesradio.se/artikel/debatt-ska-de-mest-formogna-betala-for-att-losa-ekonomiska-klyftorna)

    Spanska sjukan drabbade världen efter ett världskrig, något som underlättade dess spridning har jag hört.

  6. stig morling

    Tack Gabriel! Nu är det så här, som jag ser det, att vi fick lära oss under den nyligen ”avblåsta” pandemien att Covid spreds bäst under vintern (kallt!), och motsatt på sommartid (varmt) kunde vi avläsa en rejäl ”dipp”! How come!
    För övrigt vill ni bli dystopiska angående FN, se filmen ”Quo vadis, Aida?” om folkmordet i Bosnien! FN:s insats vid det tillfället ger en dyster bild! Svek och passivitet, samt i praktiken stöd åt serbernas massmord!

  7. #6
    Den dippade när solen steg över 43 gr. En kvart ute räckte då för att få 5000-10000 IE D3.

    IVA-kurvan är övertydlig! Det började dippa i maj och ökade i slutet av september. Även år två, trots vaccinering.

    Om nu klimatet hade hjälp det viruset mångfalt att spridas med lägre fuktighet vintertid så skulle det vara en enkel match att fixa sådant klimat inomhus på de flesta byggnader.
    Men vilka skillnader fuktighet rör det sig om? Ja, det har inte kommit fram.

  8. Lars Kamél

    Det vi vet om tidigare klimatförändringar, säger bland annat att de är mindre i tropikerna än det globala genomsnittet.
    Och varför då? Jo, rimligen för att i tropikerna dominerar solstrålningen totalt för energibalansen. Denna solstrålning ger en stor avdunstning, vilket leder till hög luftfuktighet och mycket moln. Dessa två dominerar totalt över de andra bidragen till växthuseffekten. Så om förändringar i halterna av koldioxid och metan ger några klimatförändringar, märks dessa minst i tropikerna.
    Willis Eschenbach har lanserat teorin att åskväder är en dämpande återkoppling i tropikerna. Om havet värms upp, bildas åskvädren tidigare på eftermiddagen och ger en kylande effekt. En kylande effekt som bland annat beror på att de tjocka molnen skymmer solljus. Och omvänt: Om havet blir kallare bildas åskvädren, med sin kylande effekt, senare på eftermiddagen.
    Hur som helst så är det uppenbart, för oss som tar del av data från verkligheten, att klimatförändringar alltid är små i tropikerna. Klimatmodeller som spår mer uppvärmning i tropikerna än det globala genomsnittet, måste vara uppåt väggarna fel och ofysikaliska.
    Dessutom är det berättigat att fråga varför lite uppvärmning skulle leda till att några djurarter alls behöver flytta? Baseras det på ett feltänk om att djuren idag lever precis i det enda klimat de klarar av, och att om det klimatet förändras så måste djuren flytta?

  9. Roland Salomonsson

    ” – se till exempel på hur Covid-pandemin slog hårt mot rika länder i västvärlden, medan fattiga länder i Afrika inte drabbats nämnvärt. -”
    Här blir det fel! Afrika drabbades inte särskilt hårt DÄRFÖR ATT DE I HÖG GRAD DAGLIGEN KÄKAR PARASITMEDICINER. Afrikas storstäder fick sin beskärda covid-dödsfall. P g a vaccinationer.

    Forskargruppen är uppenbarligen helt historielös. Perioden 1900-1930 är den varmaste perioden för HELA jorden efter Lilla Istiden. T o m varmare än deras fantasiscenarios för år 2100. Alarmisterna gör dock sitt värsta för att i all statistik och data radera ut dess förekomst. Lyssna på ett urval av Tony Hellers video´s. Alla känner väl till ”Dust-Bowls” i USA.

    Är det ingen seriös forskare som frågar sig varför alla presentationer skall starta just 1970? Svar – det är lättast att manipulera och förfalska när en statistikserie startar när det är som kyligast på jorden. Hade de startat ca 1940 hade ingen brytt sig om alarmismen.

  10. Thorleif

    Som skärmflygare/segelflygare vet vi var de typiska konvektions-platserna finns (termik). Svårigheten handlar om att dagligen förutspå luftens stabilitet inkl termikens styrka/bredd och höjd eller för att inte säga dess omöjlighet. I frågan ingår lokal utveckling av markförhållanden under natten och morgonen liksom lokala partikel-kärnor i luften (molnkärnor och på vilken höjd kondensering/avkylning sker) medan större förändringar av och lufttryck tillhör de mer lättprognosticerade. Men tillsammans blir det komplicerat, särskilt när varje faktor påverkar övriga.

    Idag använder meteorologerna speciella dator-modeller där man försöker sälja in alla möjliga produkter till olika nyttjare (t.ex för skärm/drak-flygare) men prognoserna har inte sällan mycket kort livstid.

  11. jensen

    5
    Det förefaller som att det inte är nivåerna av ekonomiska skillnader , som är betydelsefulla.

    Snarare de relativa skillnadernas ökande, som upplevs störande.

    Oxfam baserar sig på nedre synsättet men tillämpar det övre och bortser från höjda nedre nivåer.

    Således: Vilket är det mest betydelsefulla?
    Kanske bägge lika?

  12. Michael E

    När det gäller klimatkänsligheten för CO2 så föreslår nedan publicerade artikel att den är så låg som 0,5 C. De säger ”Climate sensitivity to future increases in CO2 concentration is calculated to be 0.50K, including the positive feedback effects of H2O, while climate sensitivities to CH4 and N2O are almost undetectable at 0.06K and 0.08K respectively. This result strongly suggests that increasing levels of CO2 will not lead to significant changes in earth temperature and that increases in CH4 and N2O will have very little discernable impact.” se https://www.sciencepublishinggroup.com/journal/paperinfo?journalid=298&doi=10.11648%2Fj.ijaos.20210502.12&fbclid=IwAR0KWclJVX57tAsA9OC1lnbNx7WV4XNbc1Wo4dsn1c8sCJT6hCLqhj2bMWk

  13. Björn

    Att använda s.k klimatmodeller som bevis för en varmare framtid, är rent av falsarium, eller ändå värre, bedrägeri. Klimatsystemet är egentligen okänt utan att förstå solens variabla våglängdsinnehåll över tid. Antropogen CO2 är en faktor, men att utesluta solens variabilitet och behandla den som en konstant, leder till dessa bedrägliga utfall som fås i modellerna. Vi lever farligt om forskningen leder våra ansträngningar mot ett undvikande av fossil energi utan att ha någon ersättning. En reducerad solaktivitet under ca 15 år är fakta och samtidigt ses en tendens till en vikande global temperatur.

  14. Michel #12,

    Troligtvis så är klimatkänsligheten låg och avtar med förhöjd koldioxidhalt. Detta gör att all klimatalarmism som FN, EU, riksdag och stormedia kör med är helt fel. Den saknar vetenskaplig grund. Vi lever i en galen värld som topprioriterar kampen mot koldioxid.

  15. Michael E

    #14 Ingemar, jag håller så klart med dig i detta men efter att ha följt dels denna site och klimatdebatten i allmänhet sedan närmare 15 år (om än med ett uppehåll sedan några år tillbaka) så kan jag konstatera att antalet artiklar kritiska till IPCC’s och aktivisters alarmism har ökat. Det grepp som dessa grupper hade över vilka artiklar som fick publiceras har minskat och med det (eller kanske förhållandet är tvärt om) så har medias förmedling av de värsta överdrifterna också fått ökat motstånd. Se t.ex. SvD där Alestig lämnat och Wennblad kommit, även om nu Treijs får fortsatt utrymme för sin förvirrade upfattning.

  16. tty

    Detta är helt absurt. Vi vet trots allt en hel del om hur klimatet förändrats genom tiderna, och om det är något som är tydligt så är det att tropikerna har en extremt bra termostat.

    Här uppe i norr har klimatet varierat från kilometertjock inlandsis till tropisk regnskog (ja faktiskt, det är visserligen 40 miljoner år sedan), men i tropikerna förblir det, just det, tropiskt.

  17. Tropikerna ser ut att tillsammans med USA (48) bli först med att etablera sig i en fallande (kallare) klimatutveckling. Observera att en trend är inte det vetenskapliga kriteriet på klimatutveckling utan det som avgör är det 30-åriga medelvärdet. En trend är godtycklig beskrivning av utvecklingen där man börjar där man behagar, som t.ex. IPCC.

    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-23

  18. Och ett bra exempel på avkylningen kring ekvatorn verkar detta vara:

    https://electroverse.net/historic-late-season-snow-headed-for-the-rockies-chilly-barbados-record-cold-sweeps-south-america/

  19. Björn

    Alvar Nyrén [18]; Jag har länge insett att verkligheten håller på att springa ifrån de s.k klimatforskarna. Vi kommer framöver att få uppleva en del väderfenomen som vi inte tidigare har upplevt, men inte beror det på det som är klimatforskarnas mantra, ”klimatförändringarna”, utan på en förändrad solaktivitet.

  20. GoranA

    Via länken nedan får man en bra bild av var på Jorden det är stora temperaturändringar under en månad.

    Klicka på pilen åt höger för att spela upp månaden och på plus tecknet för att öka hastigheten i animeringen.

    Det blir tydligt hur stabil temperaturen är runt ekvatorn och hur dramatiskt temperaturen ändras för en plats ju längre åt polerna man går och mer över land än över hav.

    https://climatereanalyzer.org/reanalysis/daily_maps/?dm_id=world-ced&wm_id=t2anom&year=2022

  21. #12 Michael E

    Nej, inte David Coe et al, 2021 igen!
    https://klimatupplysningen.se/rader-det-konsensus-inom-klimatforskningen/#comment-413998

    I introduction skriver Coe et al. lite ofullständigt: ”Equilibrium Climate Sensitivity (ECS) is generally understood to be the increase in earth surface temperature resulting from a doubling of atmospheric CO2 levels after thermal equilibrium has been achieved.” Men sedan står det: ”More recent work, however, suggests ECS values of less than 1 deg C (Harde-2017) [3] Wijngaarden and Happer 2020) [4].”

    Wijngaarden and Happer (W&H) känner jag väl. Där beräknas inte ECS. W&H beräknar effekten av en fördubbling av CO2 ”allt annat oförändrat” till 1,4 grader. Att hänvisa till 1,4 grader som ”less than 1” är totalt oacceptabelt i alla vetenskapliga sammanhang. Att kalla det W&H beräknar för ECS är också fullständigt oacceptabelt.

    Det Coe et al. gör är att räkna ut transmissionen av IR genom atmosfären som funktion av våglängden i 100 meter tjocka skikt från marken upp till 35 km. Dom finner att 0.730 av strålningen absorberas i nuvarande atmosfär. Det gäller strålning vertikalt. Att absorptionsspektrum blir helt annorlunda för strålning som inte är vertikal beaktar dom inte. Vid en vinkel av 5 grader mot horisonten är absorptionen nära 100%.

    Dom finner: ”This suggests that only 52.74% of the radiated energy absorbed by the atmosphere is actually retained by the earth/atmosphere system.” (baserat på kännedom om den totala växthuseffekten, 33 grader.)

    Sedan tror dom att det går att räkna ut effekten på jordens temperatur från hur många procent transmissionen vertikalt påverkas av atmosfärens sammansättning. Helt galet.

    Dessutom, om dom hade gjort en korrekt beräkning av hur mycket temperaturen ändras vid en fördubbling av CO2 så skulle det inte vara ECS utan den omedelbara effekten av en fördubbling av CO2 allt annat oförändrat. Just det som H&W beräknar till 1,4 grader.

    Tilläggas bör att H&W räknat ut en rimlig övre gräns för feedback från vattenånga genom att räkna ut effekten av en fördubbling av CO2 när luftens relativa fuktighet hålls oförändrad. Dvs lite mer vattenånga i luften pga den något höjda temperaturen. Resultatet blev 2,3 grader. Moln och annat finns inte med i H&W. Där står uttryckligen: ”This work examined the transmission of infrared radiation through a cloud-free atmosphere”

    Först och främst: ECS är en egenskap hos klimatmodeller. Jämvikt efter att en fördubblad CO2-halt hållits konstant i hundratals år.

    ECS innebär att ta hänsyn till att en så stor förändring av CO2 som en fördubbling reducerar jordens albedo. (Det har man rimliga skäl att tro.) Satelliter visar redan att jorden blivit grönare och därmed reflekterar mindre och ändå har vi bara satellitdata sedan en begränsad tid. Vi vet att glaciärerna drar sig tillbaka i vår fjällvärld. Trädgränsen vandrar uppåt det ökar också absorptionen. Havsis smälter och det finns nog mer som klimatmodellerna laborerar med.

    Hur ECS skulle kunna tänkas bli i verkligheten, dvs om CO2 skulle bli 2×280 ppm och stanna på den nivån länge lär vi aldrig få veta, för det är extremt osannolikt att just det skulle inträffa i framtiden. Dessutom, vilken temperatur skall man välja för den globala temperaturen med 280 ppm? Skall det vara lilla istidens minimum eller någon extrapolation av den långsamt sjunkande temperaturen sedan värmeperioden för 8000 år sedan? I verkligheten lär nog inte temperaturen efter en höjning till 560 ppm bli alldeles konstant heller. Misstolka inte innebörden av ECS.

    Det intressanta med ECS är hur det teoretiska klimatsystemet efter en fördubbling skulle kunna tänkas se ut. Man kan laborera med olika antaganden och se hur modellerna reagerar. Är det rimligt att tro på en rockströmsk tipping point? (Svar nej.) Kan man få fördjupade kunskaper om historiska skeenden? Greensahara vs Ökensahara och så vidare?

    ECS är för forskarkollektivet. Begreppet omnämns inte alls i SPM. Åtminstone inte i AR5 eller AR6.

  22. Den nyligen publicerad studien i Nature är bakom betalvägg, men abstract verkar stämma dåligt med rubriken som är ”Climate change increases cross-species viral transmission risk.”

    Dom skriver: ”However, climate and land use change will produce novel opportunities for viral sharing”

    Vidare: ”projections of geographic range shifts for 3,139 mammal species under climate change and land use scenarios for the year 2070.”

    Och ”in areas of high human population density in Asia and Africa, driving the novel cross-species transmission of their viruses an estimated 4,000 times.”

    Slutsatsen som dom betraktar som förvånande, att det inte kommer att hjälpa att hålla temperaturen under 2 grader finner jag alls inte förvånande. Väldigt mycket fler människor tätare packade i urbana miljöer med djurmarknader osv kommer att öka riskerna. Betydelsen av en något höjd temperatur kan inte rimligen vara det som driver upp riskerna.

    Här är slutsatsen: ”Surprisingly, we find that this ecological transition may already be underway, and holding warming under 2 °C within the century will not reduce future viral sharing. Our findings highlight an urgent need to pair viral surveillance and discovery efforts with biodiversity surveys tracking species’ range shifts, especially in tropical regions that harbor the most zoonoses and are experiencing rapid warming.”

    Nyckelmening: ”Our findings highlight an urgent need to pair viral surveillance and discovery efforts with biodiversity surveys tracking species’ range shifts” Nog får man anta att ”land use change” och ökad befolkningstäthet är dom viktiga faktorerna. Det vore kul om någon med tillgång till Nature kunde läsa artikeln och beskriva vad där egentligen står om just temperaturens betydelse. Att människan saboterar diverse vilda djurs habitat så att djuren kommer närmare oss är ju ett välkänt problem.

    Att klimatalarmism smyger sig in överallt är ett beklagligt fenomen. Jag tror detta är ett exempel.

    ”Ha klimatförändringar med i din anslagsansökan så ökar chanserna att få pengar.” På 70-talet när jag själv var aktiv var det ”energi” som skulle nämnas i ansökningshandlingarna.

  23. Gabriel, du skriver: ”Studien bygger helt på att olika klimatmodeller från IPCC förutspår en stor uppvärmning i just tropikerna fram till 2070. Men hur trovärdig är den spådomen?”

    Stämmer detta verkligen?

    I AR6, sidan 3-161 finns en figur med denna text: ”Global, land, ocean and continental annual mean near-surface air temperatures anomalies in CMIP6 models and observations.” Data sträcker sig bara till 2014, men trenderna är tydliga.

    Först modellresultat, följt av (observerat), [kvot]:

    Globalt 1,6 (1,2) [1,33]
    Hav globalt 1,3 (1,0) [1,30]
    Land globalt 2,2 (1,8) [1,22]
    Nordamerika 2,3 (2,0) [1,15]
    Central o. Sydamerika 1,5 (1,2) [1,25]
    Eu och Nordafrika 2,1 (1,9) [1,11]
    Afrika 1,8 (1,4) [1,29]
    Asien 2,3 (1,8) [1,28 ]
    Australasien 1,4 (1,2) [1,17]
    Antarktis 0,8 (0,5) [1,6]

    Att CMIP6-modellerna ligger för högt är ju välkänt, men att modellerna felaktigt skulle förutsäga att just tropikerna skulle vara särskilt mycket fel i detta avseende stämmer inte.

    Att sedan påstå att detta är IPCC:s modellresultat är gravt missledande. Det är resultat som IPCC redovisar att modellbyggarna fått ur CMIP6.

    IPCC:s modellresultat beskrivs så här:

    ”Chapter 4
    Temperature
    Assessed future change in GSAT is, for the first time in an IPCC report, explicitly constructed by combining scenario-based projections with observational constraints based on past simulated warming, as well as an updated assessment of equilibrium climate sensitivity (ECS) and transient climate response (TCR). Climate forecasts initialized using recent observations have also been used for the period 2019–2028. The inclusion of additional lines of evidence has reduced the assessed uncertainty ranges for each scenario. {4.3.1, 4.3.4, 4.4.1, 7.5} In the near term (2021–2040), a 1.5°C increase in the 20-year average of GSAT, relative to the average over the period 1850–1900, is very likely to occur in scenario SSP5-8.5, likely to occur in scenarios SSP2-4.5 and SSP3-7.0, and more likely than not to occur in scenarios SSP1-1.9 and SSP1-2.6.”

    Det är det på detta sätt ”kalibrerade” resultatet av modellkörningarna som utgör ”IPCC:s modellresultat.” Det sträcker sig fram till år 2100 med några olika scenarier för framtida utsläpp. Resultatet visas på sidan SPM-29. Fram till åtminstone 2040 är det en extrapolation av rådande trender. Hur väl det visar sig ha stämt år 2100 ifall något av utsläppsscenarierna visar sig ha stämt något så när med den då kända verkligheten kan vi omöjligen veta i dag. Då skall ju utsläppen i stort sett ha upphört och hur mycket CO2 som då kommer att finnas kvar i atmosfären beror på hur snabbt havets PH har återhämtat sig. Temperaturen kan förutom av CO2 också bero av ett nytt Maunderminimum eller andra sker vi inte känner till, men balansen mellan CO2 i havet och atmosfären styrs mycket mer av PH än av temperatur så det är troligt att klimatvetenskapen så småningom blir mindre osäker i långa tidsperspektiv. Personligen tror jag det kommer att dröja länge än. Jag skulle tro att utsläppen måste ha minskat med åtminstone 30% och att det därefter gått åtminstone 10 år innan man egentligen vet mer än i dag. Med ”vet” menar jag att man faktiskt har uppmätta CO2-halter som ställer villkor för hur avklingningskurvan för CO2 måste se ut.

    Alla här på KU är väl medvetna om att man kan reproducera historiska temperaturer och CO2 halter både med Bernkurvan (alla varianter) och bombkurvan. Tillgängliga data räcker inte för att avfärda någon av dom.

    Att sedan bombkurvan är fullständigt fel visas av figur 1 här: https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf

    När PH ändrats med 0,1 PH-enhet har jämvikten hav/atmosfär förskjutits från cirka 300 ppm till cirka 400 ppm. Frågan är hur lång tid det kommer att ta för PH att återgå. Somliga tror mycket mycket lång tid. Själv har jag ingen aning.

  24. Leif Å #23,

    Du försöker desperat att försvara klimatmodellerna i AR6. Varför? När modellerarna själva är rätt överens om att de visar för högt.

    Dessutom handlar den här tråden inte om IPCCs modeller (vad de nu än säger) utan om vilka prognoser som studien bygger vidare på.

  25. #24 Ingemar Nordin

    I inlägget: ”Studien bygger helt på att olika klimatmodeller från IPCC förutspår en stor uppvärmning i just tropikerna fram till 2070.” och ”temperaturen har de facto ökat i en långsammare takt i tropikerna. Detta är tvärt emot vad klimatmodellerna förutspår: de säger att uppvärmningen över tropikerna ska vara bland de snabbaste, globalt sett.”

    Detta stämmer inte alls med vad IPCC faktiskt rapporterar. Med CMIP6 ökar temperaturen i Afrika, Central och Sydamerika med 1,8 respektive 1,5 grader medan ökningen i Nordamerika, Eu och Nordafrika ökar med 2,3 respektive 2,1 grader. Det finns karta som visar hur områdena är definierade. Tabell i mitt förra inlägg.

    Jag menar att min invändning precis handlar om vilka prognoser studien bygger på. IPCC:s prognoser ser inte ut som det sägs i inlägget.

    Nu har jag upptäckt att det finns en Peer Review File på 51 sidor med mycket kritik. Där hittar man till exempel:

    Referee #2: ”We think the focus on RCP2.6 is misleading. There are four representative concentration pathways and at best they should be interpreted with equal probability of occurring, and at worst one of either RCP4.5/RCP6 should be chosen as the reference case given these are the medium stabilization scenarios” sedan står det: ”We commend the authors for explicitly stating in lines 200-203 that their results are strongest for RCP2.6. and milder for other scenarios.” Häpnadsväckande i samband med detta: ”We think the authors could better present the baseline scenario. For instance, in line 94, 300,000 novel species interactions compared to what, over which time period? ”

    Referee #3: ”Summary of the key results: The authors find thousands of opportunities for novel virus sharing between mammals if the climate continues to warm over this century. Interestingly, RCP2.6 (the most limited warming scenario), may produce the largest increases in novel sharing.” sedan: ”1) The changes you see projected in the future could be due to biases in the model’s ability to resolve the current climate. For example, the drying you see projected in the future at some point relative to your observations could be because the model already simulates a climate that is too dry – not because the climate is expected to change in that way. There is an enormous body of work dedicated to dealing with these problems, and it may be that you are applying appropriate methods from that literature, but I see no mention of this in the paper. I stress that this is particularly important here because your most impactful scenario of RCP2.6 has relatively little climate change, so biases in the present climate may have a heavy weight on your results. To be clear: we need details of how the climate data were processed (including how they were interpolated(?) to the 25 km grids).”

    Svar till referee #2: ”“…we predict that the vast majority of mammal species will overlap with at least one unfamiliar species somewhere in their future range, regardless of emissions scenario (mean across GCMs +/- s.d. here and after; RCP 2.6: 98.6% +/- 0.2%; RCP 8.5: 96.6% +/- 0.8%). At the global level, community turnover would permit over 300,000 novel species interactions in every scenario (RCP 2.6: 316,426 +/- 1,719; RCP 8.5: 313,973 +/- 2,094.” ”This allows us to keep the current framing in which we present RCP 2.6 (and associated land-use change)”

    Svar till referee 3: ”We used downscaled and bias-corrected climate projection data at 10 minutes spatial resolution (approx-imately 18.5km at the equator) downloaded from WorldClim2. WorldClim is very widely used in ecology, biodiversity, and agricultural projections of climate change impacts. We regridded the WorldClim data to 0.25 degree spatial resolution (approximately 25km at the equator) using bilinear interpolation to match with the LUH2 land-use data resolution. We have added details on the WorldClim “calibration” process that is intended to address bias correction issues in current climates:”

    Dom tar alltså IPCC:s modelldata för dessa saker:
    minimum temperature (°C)
    maximum temperature (°C)
    average temperature (°C)
    precipitation (mm)
    solar radiation (kJ m-2 day-1)
    wind speed (m s-1)
    water vapor pressure (kPa)

    Det spelar ingen roll vilket scenario som väljs. Man får förmoda att naturliga klimatförändringar också leder till liknande förändringar i hur djurens habitat utvecklas.

    Artikelns titel är alltså inte så galen som jag ursprungligen trodde: ”Climate change drives novel cross-species viral transmission” Javisst! Vilka förändringar som helst – det har inte med CO2-utsläpp eller IPCC:s modeller att göra. Slutsatsen är rimlig så här långt: ”Our findings highlight an urgent need to pair viral surveillance and discovery efforts with biodiversity surveys tracking species’ range shifts, especially in tropical regions that harbor the most zoonoses” fortsättningen: ”and are experiencing rapid warming.” är missvisande. Globalt sett är inte uppvärmningen snabb i tropikerna, det är tvärt om. Även enligt IPCC.

    Varför försvarar jag klimatmodellerna i AR6? Jag eftersträvar vetenskaplig hederlighet. Jag tror fullt och fast att det förbättrar möjligheterna att bromsa skadlig klimatpolitik. Även alarmister läser denna blogg. När dom hittar fel kommer dom att använda det för att misstänkliggöra alla som motsätter sig deras politik. Dom får goda argument för ”guilt by association” i diskussioner med folk som ännu inte tagit ställning.

    Exempel: Gör man inte vettiga åtgärder för att stötta Vindkraften med fossil balans och reglerkraft blir det elbrist framöver. Då kommer massor av människor att skaffa dieselgeneratorer för att inte bli utan ström. ”Financial Times rapporterar om att dieselgeneratorer nu går åt som smör i solsken, när amerikanska hushåll över hela USA installerar dessa som nödström vid de återkommande strömavbrotten orsakade av investeringarna i väderberoende energiutvinning som vindkraft och solkraft. Värst är det i Kalifornien och Texas.”

    Det måste vara mycket bättre för såväl ekonomi, miljö som CO2-utsläpp om vi ser till att det byggs effektiva fossilkraftverk, gärna gas, som kan eliminera behovet av småskalig privat reservkraft. När behovet av fossil för att säkra vindkraften blivit politiskt accepterat är det troligt att lusten att gynna vindkraft kommer att avta hos politikerna.

  26. Gabriel Oxenstierna

    ”23 Leif
    Tack Leif för många goda och kloka synpunkter!
    Angående frågan om IPCCs modeller spår fel om temperaturen i tropikerna:
    Jag var noga med att i texten bara säga något om vad modellerna förutspår om temperaturen ÖVER tropikerna, det står på flera ställen, t ex här: ”…klimatmodellerna förutspår: de säger att uppvärmningen över tropikerna ska vara bland de snabbaste, globalt sett.”
    Det är också vad ’spaghetti’-figuren från Christy visar.
    Att modellerna spår temperaturen fel i atmosfären över tropikerna indikerar för mig att man inte har koll på konvektionsprocesserna där. NB. att tropikerna är den mest signifikanta regionen vad gäller den globala ’värmemaskinens’ funktionssätt. (mest energi in, mest energi ut via konvektion och värmetransport såväl i atmosfär som hav)

    Jag har inga data som säger något om vad modellerna förutspår om 2m-temperaturen i just tropikerna. Går iofs att ta reda på via t ex KNMIs databas.

    Det som är ett faktum historiskt sett, är att 2m-temperaturerna ökat långsammare i tropikerna än på andra håll, se figuren från CLimate4you i artikeln, samt länk till ytterligare figurer där man kan jämföra trender i olika regioner.

  27. Adepten

    #25 Leif Åsbrink
    👍 Det medför alltså att den av IPCC och västvärlden förda klimatpolitiken kokar ner till en energiomställning som blir vår undergång.

  28. Gabriel Oxenstierna

    Leif.
    Jag kritiserar inte artikeln i sig vad gäller de zoologiska och medicinska delarna om virushoppning och risk för att detta kan leda till pandemier. Denna oro är berättigad!

    Det jag kritiserar är grundvalen för artikelns tidslinje, nämligen en blind tro på klimatmodellernas spådomar om en snabb temperaturutveckling.

    Jag har inte haft tillgång till den publicerade artikeln, utan bara den version som först skickades in till Nature, dvs den version som referees kommenterar i dina citat ovan.
    Jag noterade att referees krävde en utökning av vilka modeller och scenarios som artikeln skulle ha som bas, men jag menar att detta inte i sig ändrar på det faktum att artikelns tidslinje och slutsatser om hur stor risken är för framtida pandemier och hur akut problemet är, helt bygger på modellernas klimatprognoser för tropikerna.

  29. #26 Gabriel Oxenstierna

    Temperaturen på marken är vad som är relevant för däggdjuren. Det var förutsättningen för mitt resonemang.

    Du skriver: ”Det som är ett faktum historiskt sett, är att 2m-temperaturerna ökat långsammare i tropikerna än på andra håll” Detta ”faktum” har blivit starkt ifrågasatt. Nya metoder, ockultationsmätningar, tyder på att det är tvärt om.

    https://klimatupplysningen.se/__trashed-2/#comment-419837

  30. #27 Adepten

    Vår undergång blir det inte. Människan är anpassningsbar och kommer att trassla sig ur det här också. Kolla på denna optimistiska video: https://www.youtube.com/watch?v=bfNamRmje-s

  31. #28 Gabriel Oxenstierna

    Du skriver: ”Det jag kritiserar är grundvalen för artikelns tidslinje, nämligen en blind tro på klimatmodellernas spådomar om en snabb temperaturutveckling.”

    Artikeln säger, enligt författarnas svar på referees kommenterar, att det inte spelar någon roll huruvida temperaturutvecklingen är snabb eller ej. RCP2.6 innebär att temperaturen skall bli konstant från 2030 till 2070 på en nivå 0,3 +- 0,2 grader över dagens temperatur enligt IPCC:s beskrivning i AR5. RCP8.5 däremot skall stiga med 2,2 grader enligt IPCC. Detta är ju en våldsam skillnad i snabbhet – men det spelar inte någon roll alls för de zoologiska och medicinska delarna om virushoppning och risk för att detta kan leda till pandemier.

    Författarna må ha en blind tro på modellerna, men det är uppenbarligen inte snabb temperaturökning som är problemet.

    Klimatet är kaotiskt och svårt att förutsäga. Däggdjurens liv och leverne är nog ännu mer kaotiskt och ännu svårare att modellera och förutsäga. Beror av saker som hur mycket regnskog avverkar man fram till 2070? Hur blir det med urbaniseringen? Det där med ändrad markanvändning som också ingår i klimatscenarierna har säkert stor betydelse och osäkerhet – men det har ju inte ett dugg med klimatmodellerna att göra.

    När man läser vad DN skriver, särskilt rubriker och mellanrubriker får man ett intryck av att klimatförändringarna är mycket farliga, de andra faktorerna som faktiskt beskrivs i brödtexten finns inte i rubriktexterna. Anmärkningsvärt – men inte förvånande. Alarmism säljer.

  32. Adepten

    #30 Leif Åsbrink
    Naturligtvis överdriver jag liksom Stuart Kirk talar för sin sjuka moster. Faktum är att medellivslängden för västerlänningar börjar minska pga socioekonomiska faktorer. Men för de med rätt genetiska förutsättningar kommer livet att gå vidare fast i lite tuffare omfattning. Pandemier, krig, svält och klimatförändringar har dock gjort mänskligheten ganska stryktålig.

  33. Gabriel Oxenstierna

    #29 Leif

    Du skriver att ockultationsmätningar skulle visa på att 2m-temperaturerna är fel i tropikerna: ”Detta ”faktum” har blivit starkt ifrågasatt. Nya metoder, ockultationsmätningar, tyder på att det är tvärt om.”

    Men ockultationsmätningar har väl inget med 2m-temperaturen att göra?

    2m är samma som yttemperaturer. Den figur jag har i artikeln (andra uppifrån) visar HadCrut4, med min kommentar: ”Den globala uppvärmningen märks också mindre än på andra håll: temperaturen har de facto ökat i en långsammare takt i tropikerna.”
    I fotnot 1 skriver jag: ”Temperaturökningen per decennium sedan 1979 i tropikerna (mellan 20oN och 20oS) är 0,107 oC vid jordens yta. Globala temperaturökningen är betydligt högre, cirka 0,18 oC (båda enligt HadCRUT4).”

    Detta är fakta. Temperaturen i tropikerna ökar långsammare än den globala temperaturen.
    I HadCrut4 ingår inga satellitdata. Se länk som beskriver landdata:
    https://www.semanticscholar.org/paper/The-CRUTEM4-land-surface-air-temperature-data-set%3A-Osborn-Jones/7abcc63353988d2c71626017fcdf0fd63ca9607b

  34. #33 Gabriel Oxenstierna

    I min kommentar #23 har jag tabellerat temperaturerna enligt AR6. Okorrigerade CMIP6 och uppmätta temperaturer. Data är för kontinenter och inte intervallet 20oN och 20oS.

    Central o. Sydamerika och Afrika ligger huvudsakligen inom det tropiska området och där stiger temperaturen långsammare i såväl modeller som uppmätta data enligt AR6.

    Har du tillgång till vad modellerna säger om marktemperaturerna inom intervallet 20oN och 20oS? Säger inte dom också att temperaturen i tropikerna ökar långsammare än den globala temperaturen?

    Min poäng var att påståendet att modellerna visar särskilt snabb uppvärmning i tropikerna och att det är därför den här studien kommit till sitt alarmistiska resultat inte stämmer. Det alarmistiska resultatet beror inte av IPCC-modellerns temperaturer på ett rimligt sätt. En obetydlig uppvärmning ger samma resultat som en mycket kraftig uppvärmning. Larmklockorna ljuder!!!

    En uppföljande analys av vilka faktorer som har betydelse skulle kanske ge intressanta resultat. Exkludera en faktor i taget och se om någon enskild är avgörande. Inkludera endast en faktor i taget och se. Bara genom att betrakta vilka förändringar som matats in i simuleringarna på de platser där man ser värst effekter borde det gå att få ett grepp om orsak och verkan.

    Jag hoppas att någon annan forskargrupp blir nyfiken och försöker ta reda på hur det hänger ihop. Är det prognoserna för markanvändning som ger effekten?