Christer Käld delar med sig av en artikel av Jan Blomgren som alla kanske inte kommit åt att läsa.
Så här skriver Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik i en krönika i tidningen Epoch Times
Vindkraften går som helhet med kraftig förlust i Sverige. Situationen är snarlik i Storbritannien. Nu har Finland sällat sig till skaran av länder där vindkraften blöder ekonomiskt. Orsaken är överetablering som leder till låga priser när det blåser. Finlands motsvarighet till Svenska Kraftverk har dessutom stoppat flera anläggningar eftersom nätet inte klarar mer.
Branschen blöder
Vindkraften har byggts ut kraftigt i Finland de senaste åren och det har nu lett till rekord inom produktionen. På bara drygt två år installerades vindkraftverk som vid maximal produktion ger nästan dubbelt så mycket som den finska kärnkraften. Därmed borde väl allt vara frid och fröjd … eller?
Mungiporna är allt annat än riktade uppåt i den finska vindkraftsindustrin. Branschen blöder och orsaken är den samma. Precis som i övriga Norden har vindkraften blivit sin egen kannibal. När det blåser produceras mer än behoven vilket leder till låga eller t.o.m. negativa priser.
Med hjälp av skattepengar mildrar man förlusten för annars olönsam vindkraft och minskar vinsten i lönsam annan elproduktion – eller rent av vänder vinst till förlust.
Inte bara ägarna av vindkraftverk har fått mindre plånbok. Även Fingrid, den finska motsvarigheten till Svenska Kraftnät, har fått ekonomiska utmaningar.
Rekord i låg produktion
Ett problem är att vindkraften till hög grad är koncentrerad till Österbottens kustland där det i dag finns produktion motsvarande nästan hela Finlands kärnkraft vid starka vindar och väldigt låg produktion vid stiltje. Det finska stamnätet är varken byggt för full kapacitet eller för kraftiga variationer i överföringen.
Detta har lett till att Fingrid har satt stopp för ytterligare vindkraft längs kusten till allra tidigast 2027 helt enkelt för att elnätet inte klarar att överföra denna el till övriga delar av landet.
Finland har den europeiska förstaplatsen i tävlingen om flest timmar med negativa priser.
Finland har också något av ett rekord i låg produktion från vindkraft. Kraftverken behöver lite el hela tiden för att hålla systemen varma, även då när det inte blåser eller för att långsamt baxa vingarna för att dessa inte skall deformeras av att stå stilla länge. Rekordet för i fjol är 23 megawatt vilket motsvarar elförbrukningen i en småstad.
Stabilitet saknas
Att uppnå stabilitet i nätet är alltså ett problem. Därför bygger nu Fingrid en enorm synkronkompensator på den finska västkusten. Detta är ett 83 ton tungt stålhjul vas enda uppgift kommer att vara att snurra runt med 3000 varv i minuten för att stabilisera elsystemet. Men det räcker inte. Den kommer bara att producera knappt 2 procent av den stabilitet som anses vara absolut minimum i det nordiska elsystemet. Kostnaden uppskattas till 50.000 miljoner € och läggs ut på alla elkunder. Hög elräkning alltså.
Intresset har svalnat – åtminstone tillfälligt
Allt detta har kraftigt kylt ner intresset för att ytterligare investera i vindkraft. En hel del byggs just nu med då handlar det om anläggningar där besluten togs för flera år sedan. Det senaste året har nästan inga beslut om ny byggnation tagits.
Det förefaller inte troligt att planer på ny vindkraftverk varken till land eller till havs blir verklighet. Problemen är åtminstone för tillfället för stora att överkomma.
Jan Blomgren, professor och författare
Good lord, där åkte monokeln ner i martinin. Igen.
Fast nästa steg blir väl att lägga stora högar med skattepengar, i EU, på att styra lågtryck.
#1 Fredrik S
Nja, det är mycket enklare att starta stora luftpumpar och blåsa ut luft i alla lågtryck. Så de blir högtryck. Det hörs ju på namnet att det kommer att funka. Fråga MP!
Det har smugit sig in ett fel i texten ovan:
”Rekordet för i fjol är 23 MW vilket motsvarar elförbrukningen i en småstad”.
23 MW är måttet på effekt, inte elförbrukning,,, kanske skall det stå 23 MWh.
Det är viktigt att hålla isär begreppen effekt och energimängd.
”Kostnaden uppskattas till 50.000 miljoner € och läggs ut på alla elkunder. ”
Menar han femtiotusen miljoner €? Den siffran verkar extremt uppblåst för ett roterande hjul..
I Finland påminner som Spaniens situation där även det blev en stor ”black out” och det blev svart. Spaniens kärnkraft kördes väldigt låg för att hinna parera svängningarna när det inträffade.
Jan hoppas du kry på dig efter fallet från taket!
#3 Stefan Eriksson
Nja, det ska givetvis vara 23 MW. Det är effekten som dras från nätet.
Om du ska säga 23 MWh så måste du också säga under hur lång tid som det är mätt. 1 dag, 1 vecka osv
#5 Kent
Priset är 40 miljoner € för synkronkompensatorn i Finland.
En enkel googling bort.
Du funderade alldrig på att testa det.
Nästan en halv miljard kr kostar hjulet.
Jan Blomgren förgyller Epoch Times genom sina sanningar om energiförsörjningen.
I går debatterade våra ledare från våra åtta partier i riksdagen. Enligt kommentator Gisse’n var debatten spänstig. Samtliga deltagare verkade helt överens om nödvändigheten av omställningen trots mörkläggningen av Spanien med omnejd och trots att vindkraften går med brakförlust både ekonomiskt och ekologiskt.
Nej, omställningen till Net Zero ska genomföras, men ingen frågar varför.
Varför frågar ingen VARFÖR!
Men, i dagens TWTW diskuteras kring grunderna till varför denna blackout inträffade. En följd av hur väsentliga delar i maskineriet överraskande slits och, såvitt jag förstod, allmän okunskap bland dem som är satta att sköta driften av det komplicerade och ofullständiga energisystemet.
Episoden i Spanien var inte först men kanske hittills störst – och det kommer sannolikt mera.
Och, allt detta elände för att den till synes oskyldiga frågan om det verkligen är sant att -antropogen – CO2 driver klimatförändringarna effektivt tystats.
Jag är född och uppvuxen i Piteå. Mycket sorgligt att läsa om Markbygdens enormt stora förluster med sina hundratals miljöförstörande vindkraftverk. Bl a pga av ett dåligt avtal ( i 19 år) med Norsk Hydro där man i princip ger bort elen gratis. Markbygden 1, ägt av Kina, hade vi klarat oss utan. ( lite väderinformation till Kent, plus 3 grader i Luleå just nu)
Detta illustrerar det stora problemet med etableringen av stora mängder vind- och solkraft.
Producenterna får inte tillräckligt betalt för att deras verksamhet ska gå runt då det genomsnittliga försäljningspriset för sol- och vindkraft är lägre än genomsnittpriset oavsett producent. Sol- och vind ligger under 100 % kostnadstäckning, kärnkraft kring 100 % och vattenkraft över 100 % (då de lättast kan anpassa produktion mot efterfrågan). Går detta problem att lösa?
När det är överskott på el anser de som stöttar införandet av vind- och solkraft att detta ska lösas primärt med flexibel elanvändning och lagring av överskottsel – primärt via batterier och sekundärt via vätgaslagring / pumpkraftverk.
Principen för detta är att när det är överskott så ska delar av överskottet lagras, vilket är tänkt att öka prisnivån något. När det underskott på el ska den lagrade elen säljas vilket är tänkt att sänka prisnivån något. Det är här som jag börjar tappa logiken.
Logiskt sett ska elpriset i genomsnitt vara på en sådan nivå att:
Producent av el (vind + sol) + Lagringsmedier ska båda kunna ge vinst.
Populärt anses att vind och sol ska ge vinst om försäljningspriset till konsumenter ligger mellan 40 och 50 öre. Hur mycket extra kostar lagringsmedierna här? Det enda som kan säkerställa att båda parter gör en vinst är att medelpriset ökar från 40 – 50 öre till ett högre medelpris, men det är inte som kommuniceras.
Detta innebär att medelpris mot konsument måste öka för att båda parter ska få en verksamhet som går runt.
Nästa problem är att det finns en idé om att stora mängder vätgas ska produceras som ska bilda bas för olika industriprocesser, inklusive att skapa e-bränslen för fartyg och flyg (som inte har visat sig lönsam) och som insatsvara till stål- och kemiprocesser. Kostnaden för denna vätgas är starkt korrelerad med priset på el. Om kostnaden för el måste gå upp för att producenterna ska kunna få kostnadstäckning innebär det att kostnaden för vätgas kommer att gå upp vilket gör att priser på slutprodukterna kommer att gå upp (vilket ökar konsumentpriser, vilket driver inflation som i sin tur riskerar att driva räntekostnader vilket ytterligare ger mindre resurser till konsumenter etc.).
Så, som jag ser det kan inte detta lösas i närtid och inte med nuvarande tekniklösningar.
#12 UWb
Du har helt rätt. Du måste höja priser och lägga skatter på de konkurrerande alternativen för att konstgjort göra slumpkraften lönsam = inflation.
Se gärna denna intervju som visar lite tänkbara kostnader map kombination vind + gas/vätgas
https://youtu.be/8AM4yQ8Tyfs?si=zGbtRr5A_KQm-sEJ
En annan relaterad fråga är:
Som privatkund består räkningen av kostnaderna för
el + nät + skatt och sedan moms på detta.
Hur mycket betala företagen för sin el. Som jag förstått det så kan de få rabatt på skatt för producerande anläggningar?
Jag har följande referens och där framgår det att kostnaden ligger på cirka 1 kr/kWh för stora företag och cirka 2.4 kr/kWh för mindre företag, men vad består denna kostnad av. Detta i relation till att till exempel H2GS/Stegra säger att elkostnaden är 30 öre/kWh, är det enbart det pris de betala till elproducenten och sedan tillkommer nätkostnader och skatter (minimiskatten är 0,6 öre per kWh).
https://www.cowi.com/media/tghdy0ph/rapport_elkostnaderfretag_cowi_juni.pdf
Vi får plocka fram alla gamla ångmaskiner!
Koppla in deras svänghjul!
Jessica S berättar för oss om hur sårbara vi blir med sol och vind.
https://www.youtube.com/watch?v=CXyYoNnrFGs
Amanda Lind i partiledardebatten, Spanien vet inte varför nätet gick ner!
# 15 Stig M. Trevlig påminnelse. Tack!
Denna eviga fråga om vindkraftens förträfflighet får mig att återvända till Gustaf Fröding: ”Då frågade Pilatus: Vad är sanning?”
och eko svarade – profeten teg.
Med gåtans lösning bakom slutna läppar
till underjorden Nazarenen steg.
Men gudskelov, att professorer finnas,
för vilka sanningen är ganska klar!
De äro legio, ty de äro månge,
som skänkt den tvivelsamme romarn svar.
Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.
Det är, som hörde jag prins Hamlet gäcka
Polonius med molnens gyckelspel:
”Mig tycks det likna si så där en vessla
– det ser mig ut att vara en kamel”
# 14 Lasse, tack för påminnelsen om Jessica Stegrud, som alltid, lågmäld och insiktsfull.
#14 Lasse
Ja, media diskuterar bara vad som fick hela nätet att gå ner. Men det är ungefär som att köpa en skrotbil och sedan köra ut på en guppig väg. När bilen går sönder så börjar man diskutera vilket av guppen som var orsaken.
Här en australisk video som förklarar hur viktigt det är att ha ett stabilt elnät och hur skev debatten är.
https://youtu.be/Cr8TzctwEtQ?si=6v07_AvRD_3rP-b4
Vindkraften har blivit en nödlösning efter nedstängning av sex kärnreaktorer. Det verkar som om inblandade fullständigt har saknat insikter om konsekvenser. Väderberoende vindkraft, liksom både väder- och dygnsberoende solkraft, borde aldrig få anslutas till vårt nationella stamnät.
Ja det var väl 3 nollor för många i texten om kostnaden för synkronhjulet. 50 miljoner € gäller väl.
Vad löser 2%? ”Vad fan får de för pengarna”?
#10 Daniel Wiklund
Markbygden 1 i konkurs innebar att det gamla avtalet omförhandlas av kk-förvaltaren.
Alltså får norrmännen dela boet med övriga borgenärer enl prio-ordning. Antar att banker m.fl vill producera (nya ägare förvärvare) och norrmännen fortfarande vill ha el. Frågan är vilka som fortsättningsvis vill äga kraftverken och till vilket pris nu när marknaden är dålig.
Thorleif #20
Kan vara kopierat från en cell i ett kalkylprogram inställt för engelska, så punkten är en decimalpunkt, tänk att vi inte ens kan komma överens om sånt.
Det här ”synkronhjulet” man tänker bygga i Finland blir ett svindyrt spektakel och det är verkligen inte svårt att räkna ut hur mycket problem som medföljer en sådan manick i den skala det är frågan om? Fast det är billigare för Sverige om Finland går före i galenskapen för en gångs skull, Sverige har ju flera floppade ”gröna” projekt på halsen och behöver verkligen inte flera. Har en bekant, (som jag misstänker röstar på MP), men i vilket fall som helst så påstod han att de ”gröna” projekten skapar arbetstillfällen? Arbetstillfällen fixar man genom att slå sönder busskurar eller elda upp gamla bilar vilket är en vanlig företeelse i det ”nya” Sverige det är alltså totalt onödigt att göda de ”gröna” kapitalisterna och säkert ett billigare sätt att skapa sysselsättning och fler jobb.
Varför gå över ån för att hämta vatten. Bättre idé är att de som har eller vill ha elproduktion som inte är synkron tvingas till att fixa detta. Hur är helt upp till producenten, då det är deras problem.
Stäng av dessa leverantörer tills problemet är löst. Det måste bli ett slut att åka på en räkmacka och skicka alla problem de skapar på andra att betala för.
Vi lär dock inte se detta så länge vi har de ledare som sitter och bestämmer. De är för insyltade i den näringen för att kunna erkänna att de har haft fel.
#7 Christer
Självklart sökte jag på nätet men jag fickbingen vettig träff. Du kanske kan dela med dig av din träff?
#25
https://second-opinion.se/finska-vindkraften-pa-vag-att-blasa-bort-sig-sjalv/
Lyssnar på Stegra som inte blir så grönt: https://www.youtube.com/watch?v=VquQG_WoZw0
#1 & 2:
mp:s lösning blir antagligen att bygga lika många vindmöllor till och sedan låta varannan fungera som fläkt…
Förstår idén med svängmassa men står det någonstans vilken kraftkälla som ska driva hjulet? Inte vindkraft, väl?
Hur ser kalkylen för hjulet ut?
Lite OT men ändå;
https://alltomelbil.se/nya-nedskarningar-vid-volvo-cars-blivande-batterifabriken-radande-ekonomiska-utmaningar/
”Rådande ekonomiska utmaningar” låter som en beskrivning av en tom kassa.
Men det går ju att fortsätta ”på krita” tills dess att utmaningarna ej går att hantera.
Sandström om haveriet i Spanien…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/sandstrom-tre-orsaker-till-att-spaniens-elkrasch-lar-upprepas-i-nartid
#22 Håkan B
Så kan det naturligtvis vara!
#28 Rossmore. Kraft från nätet måste det bli. Det finns väl inget annat alternativ?
#32. Frågan blir då, kan nätet leverera. Och JA, det kan det.
Effekten är visserligen hög, men tiden är kort, det handlar om sekunder (*), så energimängden är mycket liten.
*) I fallet Spannien – Portugal nyligen varade bortfallet fem sekunder. Det räckte för att alltsammans skulle braka samman.
#25 Kent
Här har du en variant.
https://second-opinion.se/finska-vindkraften-pa-vag-att-blasa-bort-sig-sjalv/?utm_source=chatgpt.com
OT Bodens kommun har en låneskuld på 1,5 miljarder kronor, nästan 54000 per invånare. ( bor drygt 28000 i Boden) Man har sett fram emot en befolkningsökning tack vare Stegra. Den har ökat med en person sen 2023. Ungefär samma befolkning som Boden haft dom senaste 20 åren. Det ser mörkt ut för Bodens kommun trots, eller tack vare, Stegra.
#35 D.W. Finns det något värde i att växa? Är det inte bättre att stanna kvar vid sin befolkning som nu ungefär, eller tom bli färre? Då får man god miljö, välfärd och slipper växtvärk och kostnader som kommer med att växa. Dessutom plågar vi inte vår planet med att utarma den på olika resurser och smutsa ned den på olika sätt varav en del verkliga som kemikalier och en del påhittade som tex koldioxid.
När sedan den stora katastrofen kommer med en ny kallperiod då jorden inte längre kan föda så många som vi blivit, ca åtta miljarder nu, blir det färre som måste dö kölddöden. Det vore nog mer hurmant, eller hur?
#36 Lars C Du har helt rätt.
#36 Lars Cornell
För en kommun är marginalkostnaden för ytterligare boende i kommunen alltid lägre än den genomsnittliga kostnaden per boende. Därför strävar alla kommuner mot tillväxt, att få fler som bor i kommunen.
Det är på samma sätt ekonomiskt fördelaktigt för ett producerande företag att tillverka och sälja fler enheter. Undantag är om en större investering krävs för att öka med några få enheter.
#13 UWb
Större företag med hög elförbrukning är oftast direkt anslutna till stamnätet. Kan vara 20 – 130 kV och därmed finns i princip inga nätavgifter, i alla fall inte som för oss privata konsumenter. Skatten är oftast nedsatt till lägsta tillåtna nivån. Momsen spelar ju ingen roll för ett företag som kvittar den mot moms man får in på sin försäljning.
Stora elförbrukare i norra Sverige har el elkostnad som är långt under 1 kr/kWh.
#38 Karl Erik R.
Jag förstår vilka kalkylmodeller du använder och jag underkänner dem eftersom de är politiskt kortsiktiga (mandatperiod) och inte ser till helheten. Jag minns från min utbildning i ekonomi (det är jättelänge sedan) när läraren tog exempel från tågtrafik. En ny passagerare tillför kapital för sin resa och marginalkostnaden för den passageraren är nära noll. Vinsten blir således stor. Ända tills det inte ryms fler. Då måste man sätta in en ny vagn i tåget. Den passageraren blir mycket dyr för tågbolaget. Etc tills det inte går att sätta in fler vagnar. Då behövs det ett nytt tåg och den passageraren som förorsakar det blir extremt dyr. Förstår du kalkylmodellen? När det med en ny inflyttad behövs en ny skola och ytterligare en ishall blir den inflyttade personen mycket dyr för kommunen. Kommunens och din kalkylmodell innefattar nog inte den omständigheten.
En effekt som företagsorganisationer pekar på är att i större orter blir det lättare för medföljande make/maka att hitta bra jobb. Det är exempel på sidokostnader. Andra är resa, tid och kostnad, mellan bostad och arbetsplats. Jag jobbade i Stockholm några år (trivdes inte). Då hittade jag ett boende tio minuters gångväg över ett trevligt berg till Ericsson i Bromma. När jag köpte den bostaden vägde jag in det i bostadskostnaden i min kalkyl.
Så här kan jag fortsätta ett bra tag, men det skall jag inte göra. Men, man måste skilja mellan samhällsekonomi, kommunens ekonomi och personlig ekonomi.
På samma sätt är det mellan pris och kostnad för energi. Mellan produktionskostnad och samhällskostnad för energi från i en vind- eller solkraftanläggning där dessa två skiljer sig kraftigt. Men det tillhör inte denna tråd.
.
Den ”nyliberala” ekonomin kräver ständig tillväxt annars brakar den ihop? Det som hänt i världen när alltfler bekänner sig till denna ”nyliberalism” är att ett fåtal globala oligarker tillskansat sig enorma förmögenheter som de kan påverka (muta) politiker och andra makthavare med och på detta sätt bli ännu rikare och mäktigare. Nyliberalerna hävdar att regeringarnas roll bör vara att undanröja de hinder som står i vägen för ”marknaden”. De måste krympa staten, sänka skatterna, begränsa regleringarna, privatisera offentliga tjänster, minska fackföreningarnas makt och avskaffa kollektivavtalen. På så sätt har de ”frigjort” marknaden för egen vinning. Exakt det som vi ser hända i Sverige och i de flesta länder!
#40 Lars Cornell
Vi är helt överens om kalkylmodellen. En kommun som bygger ny skola, dagis, ishall eller annat, de gör det för att man räknar långsiktigt med en fortsatt ökning av antalet boende. Inte för att en enstaka familj flyttar in. Sådana marginella ökningar kan man alltid pressa in i befintliga lokaler.
Alternativet för en kommun som står helt stilla vad avser antalet boende (egentligen skattebetalare) är att hålla nere kostnaden genom att effektivisera befintlig verksamhet. Det kan vara s k förtätning på dagis, alltså lägga ner ett dagis och fördela ut barn till kvarvarande dagis. Inte populärt bland väljarna. Då är det betydligt enklare och trevligare att försöka öka antalet boende och därmed skattebetalare i kommunen.
Samma gäller producerande industrier. Volvo kommer inte att bygga en ny produktionslinje för att man lyckats sälja ytterligare några bilar. Däremot, om man tror på så stor ökning att man kan belägga en ny produktionslinje inom rimlig framtid, då finns förutsättningar för att bygga den.
#41 Benny
Det var en mustig beskrivning av nyliberalismen som inte har med klimatet att göra😵 Eller??
Tror du hellre på att nysolidarismen är en framkomlig väg?
Nysolidarismen föreslår ju ett samhällssystem där välmående, jämlikhet och hållbarhet går hand i hand. Istället för att sätta marknadens fria spelregler i centrum, prioriterar detta system människors behov av gemenskap, rättvisa och ekologisk balans.
Då skapas incitament för samarbete och delaktighet snarare än konkurrens och isolering, och resurser fördelas så att alla ges möjlighet till ett värdigt liv.
Det handlar då om att bygga ett samhälle där individens framgång är kopplad till det gemensammas bästa.
Hopp eller löfte om statliga pengar har en ödesdiger verkan på ekonomiskt omdöme.
Adepten, jo nyliberalismen har mycket med klimatalarmismen att göra då många oligarker skor sig på denna humbug! Listan är lång på oligarker som gjort sig en hacka på den ”gröna” kapitalismen och några kända namn i den skaran är Gates, Soros, Musk men det finns många fler…
#45 Benny
Tror du på att nysolidarismen är en framkomlig väg?
Benny # 45,
Jag tror att du missförstått vad en klassisk (ny-)liberalism står för. Man står för en öppen och fri marknad oförstörd av statliga ingrepp, regleringar. Klimatismen är dess motsats med ett förespråkande för en grön planekonomi. Men oligarker brukar lobba för statlig styrning och subventioner istället för en fri marknad. Dessa kan då parasitera på staten och dess skattepengar. Många av dem är öppet socialistiska.
Det är alldeles uppenbart att vi redan fått för mycket vindkraft i det svenska elsystemet. Insikten om detta har inte nått våra politiker. Inte ens moderaterna vågar säga det högt. För några dar sedan hörde jag Annakarin Hatt propagera för mer vindkraft i stället för ”dyr kärnkraft som blir tillgänglig först om 10 år”
Jag tror att den bästa strategin för det svenska elsystemet är att se till att alla fjärrvärmenät har stora värmepumpar som kan gå in och nyttiggöra elströmmen när priset är negativt eller tillräckligt lågt för att ge biligare värme än förbränning. När värmepumpar kombineras med värmelager blir möjligheten mycket större att tillvarta överskottet från vindkraften. Värmepumpar är snabbstartade (tror jag) och kan slås till och från så att variationerna från vindkraften kan kompenseras. Det är antagligen SvK villigt att betala för som stödtjänst till nätet.
Många fjärrvärmenät kan producera el. Med värmelager kan man maximera elproduktionen när elpriset är högt och lagra överskottsvärme. Eventuellt kan det bli ekonomiskt rimligt att bygga fler block (kombination värmepanna och elkraftverk) så att höga elpriser kan tillvaratas i större volymer.
I Sverige och andra länder med stora värmebehov vintertid har vi möjligheten att lagra värme. I motsats till batterier är värmelager ett billigt sätt att lagra energi – det funkar endast ifall det är värme som är den energiform som slutanvändaren behöver.
Det gäller att överbrygga tiden tills vi fått ny kärnkraft. En fördel med den politik jag förordar är att elpriset skulle bli mindre volatilt och det skulle förbättra situationen för kärnkraften genom att priset sällan eller aldrig skulle gå under kärnkraftens rörliga kostnader.
Hur dom bör göra i Spanien vet jag inte. Gissningsvis behöver dom installera ombyggda motorer från jetplan som får driva generatorer. Förhållandevis låg investering för snabbstartade gasturbinkraftverk. Att verkningsgraden inte blir optimal är inget problem, det blir inte så många driftstimar per år. Ett annat alternativ är stora dieselmotorer. Dyrt blir det antagligen, kapitalkostnaden hamnar i slutänden hos elkunderna så här är ytterligare en aspekt av hur väderberoende elproduktion drar med sig kostnader för att hålla nätet stabilt.
# Leif 48
”Gissningsvis behöver dom installera ombyggda motorer från jetplan som får driva generatorer”
Att bygga om en turbojetmotor är absolut möjlig, men om man istället utgår från en turboaxelmotor eller en turboprop (en turboaxelmotor avsedd att driva en propeller) så kommer ombyggnationen att bli relativt enkel, där har redan motortillverkaren redan gjort den största delen av jobbet. För turboaxelmotorn handlar det i princip att ordna så att generatorn går med konstant varvtal. Kan lösas med reglering via gasreglaget (enklast) eller via en konstantvarvtals växel.
Ingemar, det är skillnad på klassisk nyliberalism och den oligarkstyrda ”nyliberalism” som utövas idag!
Adepten, det vi behöver internationellt är klassisk avreglerad nyliberalism inom ekonomi och handel men även en sorts nationell nysolidarism! Att den offentliga ekonomin ständigt dras med underskott beror på att Sverige helt enkelt tagit emot alldeles för många människor på kort tid som behöver sjukvård, skolor, boende och annat som hör till ett välfärdssamhälle? Visst kan man göra som i USA att lämna invandrarna vind för våg med de konsekvenser det medfört!
#51 Benny
👌
Redovisningen av den offentliga ekonomin följer inte ekonomilagarna. Exempelvis räknas alla investeringar, som ska användas under många år, som en totalkostnad för investeringsåret. Det är i och för sig enligt EU:s regler, men ändock felaktigt. Vi har en hel yrkeskår(revisorer) som kontrollerar att företag inte redovisar sin budget(följer lagstiftningen), såsom den offentliga sektorn gör idag.
Den offentliga sektorns kostnader kompenseras ej automatiskt för inflationen, utan får ersättning genom de satsningar som politikerna gör. Det är oftast mindre än inflationen och som därmed innebär minskade resurser. Det är alltså oftast en reell nedskärning av resurserna i. st. f. satsning som politikerna gör.
#53 Sven Andersson
Är det som man gör förpaktningsstorleken mindre på ett livsmedel, men bibehåller priset?
I storts sett detsamma. På den privata sidan bestämmer företaget priset och förpackningsstorlek. På den offentliga sidan bestämmer politikerna priset(Budgeterade medel) och förvaltningarna tvingas anpassa verksamheten(förpackningsstorleken) efter budgeten.
53# Sven Andersson
”Det är oftast mindre än inflationen och som därmed innebär minskade resurser. Det är alltså oftast en reell nedskärning av resurserna i. st. f. satsning som politikerna gör.”
Oftast mindre än inflationen, det tror jag inte stämmer. Sett över tid så är det som regel tvärtom. Om vi som oftast har en tillväxt som överstiger inflationen har vi som regel också en tillväxt av skatteintäkterna, och sett över tid har vi även en reell tillväxt inom det offentliga. Jämför dagens sjukvård och skola och utbildningsväsende med säg 80-talet och vidare tillbaka till 60-talet, så har vi en kraftig tillväxt, om du så räknar i utförda tjänster eller antal anställda eller avnämare. Även utslaget per capita. På 60-talet var det inte ovanligt med enbart 6 års folkskola, även om många även hade ett par års yrkesskola. Till läroverket gick en mindre del, och universitetetsstudier var fortfarande tämligen exklusivt. Idag går nästan alla 12 år i grundskola och gymnasium, och hälften i en årskull har även högskoleutbildning. Och det konsumeras idag väsentligt mer sjukvård per capita än förr, så nja, det där med reell minskning av resurserna stämmer inte.
Det blev en rejäl förändring i budgetsystemet från 1988, då balansräkningen slopades och alla investeringar börja räknas som totalkostnad för investeringsåret. Det är riktigt att skatteintäkterna har ökat, men det är ingen automatisk uppräkning för utgifterna. Det märks anslagen till skola, sjukvård kultur m.m. att det inte är någon indexering. Under de sista 35 åren har en reell minskning av anslagen till Universitet, Gymnasium, Grundskola, Sjukvård m. fl områden märkts, bl.a. fler elever i klasserna, färre sjukvårdsplatser/invånare(lägst inom EU). Det finns många fler exempel, men detta har skett under de senaste 35 åren. Ett område har däremot expanderat mycket och det är kostnaderna för den gröna omställningen. Universitetsutbildningarna har rejält försämrats. Jag såg en rapport från Lunds Tekniska högskola där laborationer för civilingenjörer i Kemi har halverats. Rapporter från andra Universitet/högskolor visar likartade tendenser.
57#
Då menar du att trendbrottet var cirka 1990, i efterdyningarna av saneringen av statsfinanserna.
Allt har dock inte blivit sämre. Sant är att antalet sjukhussängar minskat, men samtidigt har produktiviteten i sjukvården ökat. Fler besök, fler behandlingar, fler operationer.
Men det är klart två intagna i varje cell på i häktet får ju så klart sägas vara minskad kvalitet sett från de intagnas sida.
Och 6 miljarder åt Northvolt gör ju ingen lycklig förutom Peter Carlsson och några till….