Vad f-n får vi för klimatförsäkringen?

klimatkris

I diskussioner om klimatfrågan stöter man ofta på argumentet, att även om den gängse klimatvetenskapen och FN:s politiska klimatpanel IPCC felbedömer risken för tipping points och därmed hotande klimatkris, bör vi ändå försäkra oss mot risken att de skulle ha rätt. En ledande klimatjournalist på riksmedia uttryckte nyligen detta till mig i ett mejl:

…det märkligaste med klimatskepticismen är frånvaron av riskanalys. Riskerna är, som jag ser det, alldeles för stora för att inte agera, särskilt som omställningen inte ens är särskilt kostsam och dessutom innebär flera andra fördelar. Man kan ju se det som en försäkring med trevliga medlemsförmåner…

Låt oss skärskåda detta argument, dels hur riskanalysen ser ut, dels hur försäkringsmomentet är upplagt med nuvarande klimatpolitik.

Mycket av klimatpolitiken bygger på den så kallade försiktighetsprincipen. Detta går tillbaka till Rio-deklarationen 1992, då över 160 länder antog en bindande klimatkonvention som byggde på följande explicita försiktighetsprincip: ”För att skydda miljön, skall försiktighetsprincipen tillämpas …. Om (a) hot om allvarlig eller oåterkallelig skada uppstår, (b) skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett skäl att skjuta upp (c) kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförsämring.” (Min markering av de tre centrala delarna med a,b,c).

I Rio deklarerade man (a) det befarade klimathotet i form av negativa effekter av koldioxid och andra växhusgaser (i fortsättningen: ”CO2”), men (b) med en oklar hotbild (vad säger vetenskapen, finns tipping points?), och det (c) rationella i att vidta kostnadseffektiva åtgärder för att minska risken för att det möjliga hotet orsakar problem.  Detta implementerades sedan med konkreta klimatpolitiska åtgärder av de länder som anslöt sig till Kyoto-protokollet 1997.

I Sverige har politikerna (främst S+MP) anammat IPCC:s olika klimatscenarior som en beskrivning av risken att ökningen av CO2 kommer att orsaka framtida problem och kostnader. Detta, tillsammans med gjorda utfästelser i Rio, Kyoto samt Parisavtalet 2015, ledde till att vi 2017 fick klimatlagen, där CO2 utpekas till den fiende som ska nedgöras.

Enligt klimatramverket ska vi nå Netto Noll med CO2 fram till 2045. Vi har också en viktig avstämning redan om 8 år, då utsläppen ska ha minskat med 55 procent (jämfört med 1990). Inom hela EU är klimatnödläge utropat.

Oavsett om analysen av klimatriskerna är korrekt, har politikerna i regelverket hållit fast vid ett ensidigt fokus på CO2: detta är inte bara Fienden, utan också den enda relevanta kontrollvariabeln för klimatet. Rätt eller fel: riskanalysen är gjord och försiktighetsprincipen är implementerad.

De politiska och praktiska åtgärderna för att förverkliga försiktighetsprincipen blir alltmer påtagliga. Överallt möts företag av synnerligen restriktiva tillståndskrav; allt högre miljö- och klimatskatter; allt dyrare utsläppsrätter.

Vi har därtill storskaliga investeringar inom energiområdet på vindkraft. Dessutom storstilade satsningar på grön teknik de kommande decennierna (Hybrit, H2Greensteel). Regeringen storsatsar ocskå i statsbudgeten på att aktivt fånga in CO2 och begrava den i marken. Dessa investeringar syftar alla till att minska klimatrisken eftersom de angriper CO2-fienden vid dess olika källor.

Vad f-n får vi för pengarna?

Vi ser nu också de ekonomiska konsekvenserna av försiktighetsprincipen: den är dyr! Notan fotas av folket. Nyttan av klimatpolitiken får vi dock inte själva: vi betalar dyrt idag för att framtida generationer ska få minskade klimatrisker. För idag finns inget klimatnödläge och i Sverige har klimatet tvärtom blivit bättre de senaste decennierna.

Allt handlar om en befarad framtid.

Men hur är det då med kravet på kostnadseffektivitet som ställs i den allmänt vedertagna definitionen av försiktighetsprincipen? Eller, på Östling-språk: Vad f-n får vi för klimatpengarna?

Klimatforskaren Björn Lomborg har analyserat Parisavtalet om att begränsa utsläppen fram till 2030. De åtaganden som gjorts skulle ge oss en temperatursänkning på högst 0,05 grader. Om vi skriver fram Parisavtalets åtaganden till 2100 skulle temperatursänkningen bli under 0,2 grader.

Lomborg sammanfattar värdet av Parisavtalet med en cost benefit-kalkyl. Den visar att för varje satsad dollar i klimatåtgärder, får vi en klimatnytta i form av minskad temperatur som värderas till 11 cent (i ett intervall från 11 till som högst 26 cent för ett genomsnitt av IPCC:s olika scenarior, där 11 cent bedöms som den mest realistiska kalkylen).

Att bara få 11 cent nytta per satsad dollar är inte kostnadseffektivt utan ett enormt samhällsekonomiskt slöseri: Parisavtalets åtaganden innebär att 89 cent per investerad dollar slängs bort i klimatåtgärder som saknar nytta. Samtliga olika beräkningar som görs av kostnadseffektiviteten i Parisavtalet visar att de satsningar som görs till största delen är pengar i sjön. ”Netto Noll” är – Netto Minus.

Liknande siffror får vi om vi ser till Sveriges klimatpolitik. Sverige svarar för ungefär 1 promille av de globala utsläppen. Om vi snabbt skulle lyckas eliminera Sveriges samtliga utsläpp beräknas det ge en global klimatpåverkan med storleksordningen 0,003 grader till år 2100.

Fundera på det nästa gång du betalar elräkningen med dess olika energi- och klimatavgifter, samt moms på det. Eller när du tankar bilen: nästan hälften av priset består av energi- och klimatskatter och moms på dessa. Vad får du för de olika klimatpengarna? Tre tusendels grader lägre temperatur – om 80 år.

Klimatstormakten Sverige tar guldmedalj när det gäller att få ned redan mycket låga utsläpp – vi har redan bland de lägsta utsläppen per capita i världen. Du tar notan, framtida generationer får 0,003 grader lägre temperatur av det svenska lagets insats.

Gabriel Oxenstierna är fil.dr i nationalekonomi, författare till böcker om finansmarknaden, samt med en fil.kand i kemi och miljövetenskap.

Denna artikel publicerades först som en krönika i Bulletin, den 15 februari 2022.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Evert+Andersson

    Bra! Perspektiv och proportioner är en bristvara i politiken, nyhetsflödet och debatten.

    Tre tusendels grad om 80 år är något som behöver trummas ut varhelst möjlighet finns.

  2. Bra men varför så blygsam? Försiktighetsprincipen kräver att vi omgående förbereder oss på ett kallare klimat, där risken är stor att vi inom kort når vår tippingpoint med accelererande utveckling mot en ny istid. Där behövs snabba beslut och insatser.

  3. Ann Löfving-Henriksson

    Regeringen storsatsar på att aktivt fånga in CO2 och begrava den i marken ….
    Kikar man på länken visar det sig att detta beräknas kosta 36 miljarder …
    Det vore intressant att höra vad den undertecknade minister, Strandhäll, har för underlag som motiverar denna åtgärd.
    Gratis växtgödning från atmosfären ska åtgärdas. Hur tänker hon?

  4. Ann Löfving-Henriksson

    Lomborg, han räknar och räknar, men beräkningarna vilar på lerfötter. Enligt länken är det T.o.m. Wigleys beräkningar från 1998 som spökar. De sin tur vilar på klimatmodellerna. Som vilar på, ja gissa, Charneyrapportens klimatkänslighet. Strandhäll här har Du att göra! Kolla källorna!

  5. Ann Löfving-Henriksson

    Trump har fått sina fiskar varma av västs klimataktivister från Obama, Biden och hans parti, EUs ledare och hela klimathotsrörelsen med media och våra politiker.
    När det gällde klimathotet och enrgiförsörjningen hade han rätt! Han står fast vid sina ord och historien har gett honom rätt mångt och mycket:
    https://www.expressen.se/nyheter/donald-trump-putin-ar-valdigt-smart/

  6. Ann Löfving-Henriksson

  7. Gabriel Oxenstierna

    #3 Ann
    Ja, det blev huggsexa bland partierna i höstas, vem som kunde lägga mest pengar i budgeten för att fånga in livets gas CO2.
    Fast man inser inte att CO2 är livets gas utan ser den som djävulen själv som ska fångas in och gömmas nere i ’helvetet’.
    Förut var det 6 miljarder som skulle satsas, nu landar satsningen på 36 miljarder. Det är för perioden 2026-2046, efter en viss uttestning och upprampning under de kommande 3 åren.

    Effekten på temperaturen lär väl bli någon 10.000-dels grad? Det är dyrt med värme…

  8. Ann Löfving-Henriksson

    Gabriel, det är bara att hålla med Trump, våra politiker är korkade.

  9. Lasse

    Bra fråga.
    Om vi skall förbereda för en osäker utveckling så kan man likt vår kommun(norr Sth) skydda sig mot de havsnivåer som kan komma 2100 med höga vallar längs delar av kommunen.
    Det kostar och ger stegar ner till badet!
    Osäkerheten är stor-både på stegen och på utvecklingen fram till 2100 😉
    https://149366104.v2.pressablecdn.com/wp-content/uploads/2022/02/NortheastUSTideGauges-animation.gif
    Det är svårt att förutsäga framtiden!

    Korkade politiker klarar översvämningar bra-de flyter!

  10. Ivar Andersson

    Klimatstormakten Sverige tar guldmedalj när det gäller att slösa pengar på meningslösa klimatåtgärder som vindkraft, elbilar, elcyklar, reduktionsplikt mm.
    Varför behöver Tyskland rysk gas när sol och vind ska ersätta kol- och kärnkraft?
    Elen kostar 115 öre per kWh i söder och 14 öre i norr. Priset i södra Sverige bestäms av Tyskland.

  11. Jan

    ”…särskilt som omställningen inte ens är särskilt kostsam och dessutom innebär flera andra fördelar. Man kan ju se det som en försäkring med trevliga medlemsförmåner…”

    Kan kanske ana vem journalisten kan vara men onödigt att spekulera i vem. Det finns ju åtskillaga av den kalibern. Jag har kunnat läsa klimatjournalister i riksmedia beskriva för allmänheten att vindkraft och solceller i kombination med batteriebackuper är det mest konkurenskraftiga och ett billigt sätt att säkra vår elförsörjning 24 timmar per dygn året runt. Och tekniken finns redan här så det är bara att börja bygga.

    Det säger det mesta om vilka obefintliga krav på naturvetenskaplig och teknisk bildning det ställs för att bli klimatjournalist även inom riksmedia.

  12. Evert+Andersson

    #7 Gabriel Oxenstierna

    Just CCS är ju fullständig hjärnsmälta. Vi har uppskattat kostnaden till 50 miljarder tidigare.

    Det som politikerna hoppas på är BioCCS.

    Det fungerar så att man bygger CCS-anläggningar där det eldas med biobränsle. Genom att ta koldioxid där de är överens om att den egentligen inte finns, eller i varje fall inte behöver räknas, så kan man redovisa hur duktiga vi är genom dra bort dem från andra ”riktiga” koldioxidutsläpp.

    Blev det tydligt hur snurrigt detta är? Eldar man skogen tar det några decennier att binda tillbaka koldioxiden, men självklart är koldioxiden den samma från den eldningen.

  13. LarsG

    Om vi tror att CO2 är så farligt för klimatet som IPCC förutspår är det att vilseleda att endast hänvisa till territoriella utsläpp som GO gör. Det är fritt fram att resa till Thailand med gott samvete hur många gånger som helst per år, men res för guds skull inte till Åre på bilsemester. Det förra inverkar inte på den fina statistiken som GO refererar till men det andra försämrar statistiken för Sverige. Då de konsumtionsbaserade utsläppen beaktas hör även Sverige till miljöbovarna. De fattigare länderna I världen är här ett föredöme. Enligt det senare sättet att beräkna borde Sveriges utsäpp per person minsk från ca 9 ton till 1 ton per person för att uppnå 1,5 gradersmålet. Något att fundera på eller hur?

  14. Rolf H Carlsson

    Att fånga upp CO2 och sänka den i marken är jämförbart med påståendet att Jorden är platt! Det bygger nämligen på antagandet att atmosfären är ett slutet system. Den mesta CO2 finns i haven. Vid varje temperatur existerar en gastrycksbalans mellan hav och atmosfär eftersom båda är öppna system. Med viss fördröjning återställs balansen mellan de två medierna – haven respektive atmosfären!

  15. Lasse

    Klimatfrågan påverkar energitillgången, vi bör undvika fossila källor.
    Se här hur mycket vi och resten av världen behöver ändra oss:
    https://ourworldindata.org/grapher/primary-energy-source-bar?country=GBR~FRA~SWE~DEU~ITA~POL~OECD

    Klimatfrågan är existentiell -alla som tror på CO2 hypotesen borde förtvivla inför svårigheterna.

  16. Ann Löfving-Henriksson

    En gång under barnfamiljernas mest intensiva småbarnsår, barnvaktstiden fick jag en tilltalande trasa att torka diskbänken med. På den stod det utan ”farmor stannar Sverige”.
    Nu några år senare hävdar samme givare att ”utan halvledare stannar världen”.
    Hur stor del av världens tillverkning av halvledare står Ukraina för?

  17. stig morling

    Några funderingar på tvärs:
    1. Om vi ser en ”tipping point” inom 10 år, varför tar det då 15 år att få nytt miljötillstånd?
    2. Den så berömda ”Växthusgasen”: Hur var det Graucho Marx sa: ”Det är så enkelt att en 5-åring kan lösa det hela. Så hit med en 5-åring!” Så ”mutatis mutandes” ”Hit med några växthus, då!”
    3. Apropos politiker-kakyler av stora projekt: Den först utlovade kostnaden för projektet skall alltid multipliceras med talet ”pi” för att komma nära sanningen.
    salve
    stig

  18. Gabriel Oxenstierna

    #4 Ann
    Tack för din kommentar.
    Jag vet att frågan som Lomborg tar upp är flitigt debatterad och att det finns olika sätt att angripa den. Men han följer i princip samma metodologi som IPCC gör, senast i AR6, och använder exakt samma modell som de gör (MAGICC), med samma parametersättningar.

    Ja, det finns många olika studier. Lomborg citerar och utvärderar i sitt nya paper från 2020 (som är länkat i artikeln) också de olika skattningar som görs av bl.a. Parisavtalet, vilka även Hausfather har analyserat. Han säger ”It seems eight of the nine studies referenced in (Hausfather 2017), like Climate Action Tracker, assume much higher post-2030 reductions than the actual Paris Agreement promises.” (s 23) samt har en figur 22 som sammanfattar de olika modellerna. ”Given the elasticity of claiming temperature reductions from the Paris Agreement, perhaps it is easier to simply agree that Paris at most entails promises to cut emissions by an extra 63.8Gt CO₂e by 2030. This cut is under 1% of what is necessary to cut to get to 1.5°C,”
    dvs de 8 eller 9 andra modeller som Hausfather går igenom gör lite väl frikostiga antaganden om vad som ska hända post-2030. Lomborg visar å sin sida att Parisavtalet snarare ligger i underkant vad gäller genomförande på sitt redan låga åtagande. ”it is likely that the Paris Agreement will in fact deliver less than 1% of the emission cuts needed to keep temperature rises below 1.5°C.”

    Det underliggande antagandet i alla dessa studier är att vi har en viss TCR, Transient climate response, som i sin tur bygger på de radiative forcings som de olika växthusgaserna har. Lomborg diskuterar detta och sätter TCR till 0,45 grader/1000 Gton CO2.
    Vad är alternativet, om man nu vill göra prognoser?

  19. Fredrik S

    LarsG #13

    Flygresan till Thailand är medräknad. Internationell rapportering till FN och EU baseras på tankat bränsle i Sverige.

    Däremot är inte svenskens utsvävningar utomlands medräknade av bokföringstekniska skäl.

  20. Ann Löfving-Henriksson

    #19 18 Gabriel, i artikeln Du länkade till där Lomborg analyserade Parisöverenskommelsen står det under ”Background about the Paper” att han använde samma metodologi som Tom Wigley när han analyserade Kyoto protokollet (1997).
    När det gäller klimatkänsligheten har det väl hänt en hel del sedan dess.

  21. Lars Kamel

    Att den här planeten fortfarande är lämplig för liv, visar att det inte finns några ”tipping points” i klimatet! För om de funnes, skulle de för länge sedan har endera överhettat den här planeten eller förvandlat den till en isboll.
    Lomborg överskattar i själva verket fördelarna med klimatåtgärder, eftersom han tror på klimatmodellernas förutsägelser. I stället för 11 cents nytta, är det snarare 1 cent eller mindre. Och det för en kostnad av en dollar!
    Vem skulle betala för en försäkring om premien är mycket högre än den ersättning som skulle betalas ut om något händer? Ändå är det enligt den principen som klimatpolitiken fungerar.

  22. Lasse 11

    Svar 16: Ukraina står för ca 60% av Neon productionen i Världen som behövs vid tillverkning av halvledare. Sker i området kring Odessa. Eftersom Rysslan står för merparten i övrigt, så betyder detta att om väst inför starka sanktioner så blir det väldigt få halvledare tillverkade i fortsättningen. Lägg till Palladium, Titan och andra mineraler där Ryssland mer eller mindre har monopol på utvinning.

  23. Håkan Bergman

    Lasse 11 #22
    Är du säker på att du menar neon, neon är en ädelgas och den kan bara utvinnas ur atmosfären?

  24. Håkan

    #23, 16, 22

    Lite mer om neon, halvledare och krigskonsekvenser.

    https://evertiq.com/news/51398

  25. sibbe

    Allt är relativt. Utan att gå in på striderna, så har Putin lyckats med det ingen trodde: ena EU och NATO. Jag tror att det här kriget leder till att klimatfrågan åtminstone på några år kommer i skymundan, för politiker väster om Ukraina.
    Merkel förde Tyskland i ett återvändsgränd, utan möjlighet att vända. Hon var opportunist in i fingerspetsarna. Hålla sig vid makten, in i det sista. Hennes ”framgångar” visade sig vara dyrköpta. Först var väl valutaunionen Euro, som hon yxade till, att de hård skuldsatta sydländerna skulle stanna kvar, och dessutom belönas med hundratals miljarder.
    Vem bryr sig om att de miljarder som t.ex. ges år Italien används för några nya fotbollsstadion i Roma, Milan och Turin? De behövs, minsann. Sanitära anläggningar lär vara från 50-talet. (-Och min hustru minns ännu med förfäran de hål i toalettgolvet på rastplatserna som man skulle använda för … när vi körde genom Italien på väg till Nizza.för dryga 30 år sen…)
    -Dyrköpt för många, men tyskarna behövde systemet för att hålla Euron på en låg nivå mot dollarn.
    Vilket gjorde att man kunde sälja dyra lyxbilar till Kina och Ryssland till vrakpris. Nollräntan gagnade många.
    Sen kom Atomkatastrofen för 12 år sedan nånstans i södra Rhendalen, med 20000 döda, som fick henne att börja demontera alla kärnkraftverk, 2 är ännu kvar. Först satsade hon på att bygga ut brunkol, och vann två val med det. Men det gillade inte de blivande koalitionspartierna, gröna och SPDsåen kom man överens att avskaffa både brun och stenkol mer eller mindre bums.
    För att kompensera energibortfallet importerade man fossilt från Russia. Gasexport till T. 55 %, stenkol 50 % och olja f45 % = fjolårets tyska energiimport.
    Och vad gör konsumenten? Byter tillbaka från gas till olja.
    Oljetanker från Saudi, byter redan destination till Rotterdam, skriver ekonomiska tidningar.
    Men Tyskarna blev trötta på eviga Merkel. Hennes parti ville inte ha henne längre. Hon lyckades ändå att ge tillbaka för sveket, och hennes efterföljare förlorade valet med katastrofsiffror -tack vare henne.. Dumm gelaufen.

    NATO i EU som framförallt Tyskland körde ner med att minska budgeten år efter år de senaste 25 åren, vilket Trump har påpekat flera gånger. Enligt tyska högsta militärledare har tyska försvaret varit i dåligt skick, upp till hälften av alla mobila fartyg kan inte användas, på grund av man inte har reservdelar, för anslagen får försvaret är alldeles för lite, långt under de 2 % av BNP som NATO bör ha, och det sedan början av 1990.
    Jag gissar att Sverige har samma problem, av samma orsaker.
    NATO har varit ett rött skynke för svenska och finska vänstern, långt värre än Ryssland. På grund av USA. Men utan USA och deras kärnvapen är EU-Nato som en svans utan hund. Hur vänstern klarar sig undan ett av befolkningen begärt NATO- anslutning blir intressant att se.
    Klimatfrågan då? Med varje cent till på energiräkningen blir det allt färre som engagerar sig. Hur Greta än demonstrerar mot Putin…
    Paris avtalet? Ha, ha!

  26. Ann Löfving-Henriksson

    # 21 Lars! 👍

  27. Ann Löfving-Henriksson

    # 25 sibbe!
    Än en gång vill jag tack Dig för att Du delar med Dig av ”ängeln” Merkels framfart. Svensk media har inte varit särskilt intresserad av att förmedla de insikter Du tagit till Dig.
    Stort tack, förhoppningsvis kommer en och annan ”journalist” läsa Din rader och förundras över hur Du ser både på Merkel och Trump.
    TACK!

  28. Ann Löfving-Henriksson

    # 25 sibbe igen – atomkatastrofen i södra Rehndalen för 12 år sedan???

  29. sibbe

    Nej, det var ett dåligt skämt, som jag bombaderar tyska medier med ,. visserligen är det bara 11 år sen Fukushima.. Men i tyska medier var det som om det hände nånstans i Tyskland, -först var Süddeutsche Zeitung. Därav södra Tyskland. Än i dag som kommer olyckan upp i tyska TV under att rubriken nästan 20000 döda i Japan, kärnkraftskatastrofen i Fukushima. Som om Putin hade skrivit texten för journalisterna som rapporterar om detta… Att det varit ett tsunami glömmer man helt enkelt bort. Fy fan!

  30. Ann Löfving-Henriksson

    # 29 OK!

  31. Sten Kaijser

    Ann –jag anar att Sibbe försöker rättfärdiga Muttis beslut att stänga ner kärnkraften : )

  32. Ulf

    Svar LarsG 13,

    Konsumtionsbaserade utsläpp är trams. Ett land som Sverige straffas för att vi har låga utsläpp i vår export. Ju lägre utsläpp desto mindre CO2 räknas av i form av export.
    Kina får låga värde för de har en export med höga utsläpp.
    Självklart kan man inget annat än att skratta åt en så befängd mätmetod.
    Vi plockar in import med hög koldioxid, gör om den till export med låg koldioxid och anses då vara klimatbovar. Fullständigt snurrigt. Så den mätning hör soptippen till.

  33. sibbe

    Snabba ryck: tyska regeringen satsar 100 miljarder € ännu i år på försvar.
    Det nämns inte varifrån pengarna tas, för den budget på mindre än 400 miljarder får enligt tysk grundlag inte ökas med ökade skuldsättning.
    Men kan tänka mig att grundlagsdomstolen godkänner höjningen av försvarsbudgeten.
    Att Swift uppgörelsen är bristfällig, vet alla. Men den är bättre än ingenting alls. För inom några år, hur det än går i kriget, kommer Ryssland att isoleras värre än förr. Vilket är bra…
    För Finlands del kommer ett flygförbud för ryska plan i EU medföra flygförbud för finska plan att ta ryska flygleden till östra Asien. Vilket betyder ännu några 100 miljoner i stöd för Finnair…

  34. Ivar Andersson

    Var Tjernobylhaveriet i Ukraina värre än Rysslands angrepp på Ukraina? Något för kärnkraftshatarna att tänka igenom.

  35. sibbe

    Tyska Sachsen Anhalts ministerpresident Anthoff säger att ”Energiewende” (bort med brunkol) i Östtyskland är slut. Varje steg mot den här agendan gagnar Putin

  36. sibbe

    Ivar: var inte Tjernoibylhaveriet ett militäriskt försök?
    Som gick åt h-vete? Så berättar f.d östtyska agenter…

  37. Lars Cornell

    #33 sibbe ”För Finlands del …”
    Visst kommer ett storskaligt flygförbud att drabba Finland liksom Sverige och många andra stater. Om man ser på storcirkeln blir det en avsevärd omväg runt Camtchaka till Hong-Hong.
    http://www.tjust.com/2022/gepol/finland-storcirkel-china.jpg
    Men, det kommer att drabba China mfl länder mycket hårdare. Så hur fastställa nettoeffekten?

  38. johannes

    89 cent ”slängs inte bort”.
    De tas från dig för att ansamlas i en annans ficka.

  39. Paul Håkansson

    sibbe
    18:40, 2022-02-27

    Ja tänk så rätt vi alla haft härinne. Förutom vissa troll då men även dom förekommer allt mer sällan och till sist håller dom förhoppningsvis käften för all framtid.

  40. Paul Håkansson

    Så nu har alltså frisörskan föreslaget/anslagit 36 miljarder till ccs. Ja herregud finns det ingenting mellan öronen. Men visst tjocke-Persson tar priset med 1000 miljarder i kolutanstål-idiotin.

  41. #Sibbe 25#

    Är du inte alltför snäll när du kallar Merkel för opportunist ?

    Min bestämda uppfattning är att hon är en kryptokommunist som avsiktligt raserade det tyska försvaret samt drev fenergi-och klimatpolitiken med samma syfte. Detta så mycket mer som att man inte kan ursäkta henne med att vara dum och outbildad.

    In i det sista gjorde Merkel skada genom att lyckas få Ursula von der Leyen vald till EU-kommissionens president. Under hennes tid som försvarsminister förekom uppgifter om att endast 2-3 stycken av tyska försvarets stridsflygplan och lika många stridsvagnar var i brukbart skick.

  42. Gabriel Oxenstierna

    Det var mycket OT i kommentarerna, här kommer ytterligare OT:

    Miljöbalken görs om till klimatpolitiskt vapen.

    En statlig utredning för ny miljöbalk föreslår att Sverige ska få en än mer regulatorisk och näringslivsfientlig miljölagstiftning. Genom att ett aktivistiskt klimatmål förs in i miljöprövningar ska Sverige ännu snabbare kunna nå klimatpolitiska mål, såsom Netto Noll till 2045.

    För att klimatperspektivet ska genomsyra den nya miljöbalken föreslås ett tillägg av en explicit klimatklausul i portalparagrafen §1:1: ”Det är en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras.”

    Kravet på minimering av klimatpåverkan innebär att miljöprövningar kommer att få en ännu tyngre och mer långvarig process.

    Utredningens syn på klimatfrågan är svårartat regulatorisk. Den bärande tanken verkar vara att det är företagande och annan mänsklig verksamhet som ska minimeras i syfte att minska klimatpåverkan.

    Artikel publicerad idag:
    https://bulletin.nu/oxenstierna-miljobalken-gors-om-till-klimatpolitiskt-vapen

    (troligen betalvägg, ska se om artikeln kan komma in även här på KU)

  43. Ivar Andersson

    #36 sibbe
    Något experiment gick snett i Tjernobyl mer vet jag inte.

    #42 Gabriel
    Kravet på minimering av klimatpåverkan innebär att inga nya vindkraftverk kommer att byggas. Klimat och miljö är samma för den klimathotstroende sekten. Vindkraftverk stör omgivningen med oljud och ljus och dödar fåglar och kan döda människor som kommer i närheten med iskast.

  44. Gabriel Oxenstierna

    #43 Ivar

    Klimat och miljö är kanske samma för den klimathotstroende sekten.
    Men det innebär inte att vi ska blanda ihop dem.
    Minimering av klimatpåverkan är definierat till att handla om utsläpp av växthusgaser. Inget annat.

  45. Ivar Andersson

    #44 Gabriel
    Om vi låter bli att bygga och installera vindkraftverk så minskar koldioxidutsläppen. Vindkraftverk är en onödig produkt som vi kan avstå.

  46. sibbe

    Sten Kaijser
    ”<Ann –jag anar att Sibbe försöker rättfärdiga Muttis beslut att stänga ner kärnkraften : )"
    -Nej, absolut inte. Jag tycker att Muttis alla åtgärdar under hennes tid var felaktigt, och ledde Tyskland till en vänstergrön framtid. Kärnkraftbeslutet föregick ett hotande delstatsval i Baden Württemberg, som hennes parti, som styrde landet sedan urtider, skulle förloras. Den allmänna (mediernas) opinionen mot kärnkraft avgjorde stängningsbeslutet. Helt onödigt, för delstatsvalet förlorades ändå. – Merkels vänsterpolitik ledde till att ett nytt högerparti tog en stor del väljare av CDU. Och gamla f.d. CDU väljare valde sen sofflocket istället för valbåsen… Tyvärr håller det nya högerpartiet på bli nynazistiskt.
    -Och jag gillar kärnkraft som enda rätta, på sidan om fossila bränslen…

  47. Ann Löfving-Henriksson

    # 46 sibbe, Tack. Från ett västerländsk perspektiv har Merkel mycket på sitt samvete.

  48. Sten Kaijser

    Hej Sibbe,

    jag uppfattade ditt första inlägg #25 där du ”nämnde ett kärnkraftsolycka i Rhenlandet” som, som du skrev strax efter, ett skämt. När Ann LH frågade om denna olycka, som ”vi alla visste inte hade hänt” ville jag bara fortsätta ”ditt skämt”, genom att låtsas att det var just på grund av denna fiktkiva olycka som kärnkraftsbeslutet kom. Även på denna blogg händer det ibland att det som avses som skämt tas på allvar.

    Jag tror hur som helst att du och jag är ganska överens om det mesta.

  49. Stefan Gustavsson

    ”Omställningen är inte ens särskilt kostsam”. Hur har man kommit fram till det? Den här vansinniga satsningen på sk. grönt stål t.ex. kommer att bli allt annat än gratis.
    De skenande elpriserna redan nu är en första varningssignal på att den s.k. omställningen inte kommer att bli särskilt billig.

  50. Gabriel Oxenstierna

    Judith Curry har en ny läsvärd artikel om klimatrisk och försiktighetsprincipen. Citerar:

    Conclusions

    The UNFCCC is promoting a solution to an exceedingly complex, uncertain and ambiguous problem, without the context of an adequate risk assessment that references the wider ethical issues and political and practical feasibility. As a result, we have neglected to truly understand the the climate system and the broader causes of vulnerabilities of human and natural systems, and to systematically and broadly evaluate the feasible policy space.

    The end result is that after 30 years of the UNFCCC/IPCC, we are fixated on the minutiae of greenhouse gas emissions levels and the abstract and impossible problem of constraining atmospheric CO2 concentration – while ignoring natural climate variability and drastically simplifying the human side. As long as the current situation prevails, the IPCC’s assessments of anthropogenic climate change and the UNFCCC recommendations for action will remain seriously inadequate.

    https://judithcurry.com/2022/02/19/how-we-have-mischaracterized-climate-risk/#more-28343

  51. Gabriel Oxenstierna

    #49 Stefan

    Jag tror att man refererar till att kostnaderna för en grön omställning har beräknats hamna någonstans mellan 2 och 5 procent av BNP.
    Det man missar är att omställningen får en hel del sekundäreffekter. Vi ser det nu i form av prishöjningar på el och på energi, att inflationen då tar fart, vi kanske får räntehöjningar som annars inte hade behövts göras.
    Produktion kanske allokeras till andra länder, t ex i Asien, för att komma undan de höga klimatavgifterna här hemma. Då förlorar vi jobb i näringslivet.

    Även sådana kostnader ska med i kalkylen.

    Klimatstormakten Sverige ska såklart vara värst, de satsningar på grön teknologi du nämner blir mycket kostsamma.