I maj deltog jag i ett seminarium om regionala klimatmodeller som anordnades av Svenska Meteorologiska Sällskapet (SMS). Det gavs av Erik Kjellström från Rossby Centre i Norrköping. I slutet av månaden skrev jag ett KU-inlägg om detta med några frågetecken för värdet av regionala prognoser (Länk ). Kärnpunkten var om en regional prognos, med en   →

I november skrev jag ett inlägg om korrelationen mellan solfläcksintensiteten och jorden klimat (länk ). Det är välkänt att det finns en tydlig samvariation mellan antalet solfläckar och den totala solinstrålningen vid toppen av jordatmosfären (TSI), och i viss utsträckning även temperaturen vid jordytan. Samvariationen är stark, men ändringen i TSI-intensitet är svag: + 0.5   →

’Utan motstycke’ är den översättning jag valt för ”unprecedented” – ett attribut som använts flitigt i klimatdiskussionen på senare tid. I första hand har det handlat om AGW-anhängarnas ivriga och förtida tillkännagivande av att 2014 kommer att bli det varmaste året i temperaturstatistiken sedan de moderna mätningarna inleddes. Jag har haft svårt att hänga med   →

För en tid sedan skickade Sture Åström ut en länk till en uppsats om statistiken i AR 5 (länk )  författad av Douglas J. Keenan. Den nämndes f ö också i  berömmande ordalag i en kommentar här på KU häromdagen. Det är ett 20-tal intresseväckande sidor med effektiv kritik av IPCCs AR 5, pedagogiskt skrivet   →

I januari blev en ny svensk delutredning om vattenkraften offentlig, och den gav genast upphov till en viss debatt, bl a i Ny Teknik (länk ). Det som väckte uppståndelse var att utredningen föreslog att alla svenska vattenkraftverks tillstånd skulle omprövas mot dagens miljölagstiftning. Motiveringen är att vattenkraftverken bör uppfylla de moderna kraven på minimala   →

Frågan är om solens fläckar har signifikant eller försumbar inverkan på vårt klimat. Det är ett problem som numera diskuteras med viss intensitet. Solens fläckar har observerats i hundratals år, och tidigare var det inte särskilt kontroversiellt att notera ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat, även om båda dessa storheter haft avsevärda osäkerheter.  Figuren (blåa   →

Återigen nyttjar jag KUs utrymme för att publicera en text som UNT refuserat som insändare. Den UNT-ledare jag önskade kritiserar publicerades i tisdags, och var en beskrivning av den samlingsrapport från IPCC som redan diskuterats här. Så här skrev jag: ”Dagens huvudledare i UNT (4/11) är både förutsägbar och beklaglig. Förutsägbar, eftersom den är i   →

I novembermörkret under IPCCs “Parisoffensiv” gäller det att ta vara på de glädjeämnen man kan finna. Ett sådant är energibolaget Telges fortsatta kontakter med Rättsväsendet. Telge Energi är ett energibolag utan egen produktion av el, med endast en liten underförening för vindkraft. Jag saxar från hemsidan: “Telge Energi har drygt 170 000 kunder och är   →

Med risk för att verka fixerad vid klimatkänslighet, ägnar jag nu ett tredje inlägg detta år åt denna parameter, som i sin enklaste form anger hur mycket den globala medeltemperaturen kan förväntas öka om halten CO2 fördubblas. Det är onekligen en nyckelstorhet som har förekommit flitigt i debatten, och det har blivit en liten extra   →

Hanno Essén är docent i teoretisk fysik vid Stockholms universitet sedan 1986. För KUs läsare har hans namn flimrat förbi i samband med att organisationen Vetenskap och Folkbildning (VoF) gav förvillarpriset till Stockholmsintiativet 2010. Hanno Essén hade då en ledande ställning i styrelsen, så vi KU-skribenter kan inte räkna honom som en sympatisör. I olika   →