Regn och åter regn, såvida det inte är snöfall. Att vi är inne i eländesmånaden råder det knappast någon tvekan om. Kanske kan veckans öppna tråd muntra upp?
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Regn och åter regn, såvida det inte är snöfall. Att vi är inne i eländesmånaden råder det knappast någon tvekan om. Kanske kan veckans öppna tråd muntra upp?
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Trist November, som gjort för läsning. lyssning och matlagning.
Tristare för Mårten Gås.
20 min sol i Sth förra veckan, nu gäller det att konservera energin från i somras eller från klimatflykten till värmen.
Hur går det med solcellerna i dag?
EON bytte mätare hos oss med möjlig inmatning om vi hade haft generering. En annan funktion var att vi kunde få reda på vad som förbrukar elen om vi abonnerade på en tjänst.
Jag vill tipsa om ekonomiekot extra SR P1 idag kl.11.35. Här behandlas industri-satsningarna inom stål-branschen.
https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132
EU:s energipolitik har varit uppe flera gånger i detta forum, men jag tror inte att den kraftiga lobbyorganisationen Transport and Environment (T&E) diskuterats. Jag medverkade i en konferens i Bryssel för några veckor sedan och då var en representant från T&E med i en debattpanel om framtiden för tunga vägtransporter. Det var en ögonöppnare att höra denne unge man (ca 30 år?) förkasta alla andras argument för en diversifierad transportflotta och enbart förespråka 100% elektrifiering. Han använde simpel härskarteknik för att tysta sina ”motståndare”, hänvisade svepande till ”forskningen” och ”klimatkrisen”. Antydningar gjordes ganska öppet att flera av motståndarna (de som inte till 100% delade hans syn) sprang oljelobbyns ärenden och mer eller mindre var nyttiga idioter. Det var ingen trevlig stämning i panelen och moderatorn hade det tufft att se till så det inte spårade ur helt.
T&E är en mäktig lobbygrupp för att driva frågor om klimatkrisen och behovet av främst elektrifiering för att lösa detta. De är ett hundratal personer, främst unga f.d. aktivister vad det verkar, med kontor mitt i Bryssel. T&E hänvisas ofta till från EU när olika beslut tas om förbud och pålagor för att rädda klimatet. Finansieringen kommer inte helt oväntat från sådana organisationer son Schwab Foundation, Rockefeller Foundation men även direkt från EU via olika bidrag. T&E anser förstås själva de är helt oberoende.
Gå gärna in på T&E:s hemsida och se hur de skriver, vilka de är och hur de finansieras via länken nedan.
Känner någon här på forumet till T&E från annat håll?
https://www.transportenvironment.org/
Norge har ju sedan gammalt en väl fungerande blogg:
Klimarealistene.com
Finland har legat lågt hittills, men nu finns
Klimatvett.fi
Den bådar gott. Ännu ligger den i startgroparna och har kanske inte hittat sin form, men den ansvarige är informerad, nyfiken och inte minst uppdaterad.
Väl värd att följa!
#1 Lasse
Hmmm….Kan också möjligheten att fjärrstänga leveransen helt vara en bakomliggande orsak till mätarbytet? Jag har också Eon och har nyss fått mätaren bytt. Jag slingrade mig i det längsta men Eon hävdade att det var tvingande lag att byta senast 2024. En vän som har Vattenfall som leverantör hade ännu inte hört något om mätarbyte.
# 3 Johan, Uppsala, tack för info. Ständigt dessa i grunden FN-stödda aktivister.
#3 Johan
Ellastbilar kommer aldrig att bli annat än en stor flop.
För dyra, för kort räckvid, för lång laddningstid, ingen infrastruktur för laddning, förbättrar inte klimatet jämfört med motsvarande diesellastbilar.
https://samnytt.se/scanias-storsatsning-pa-ellastbilar-en-flopp
Likaså är projektet med trådbunden lastbilstrafik Örebro-Hallsberg nyligen nedlagt. Orsaken är för höga kostnader i de offerter som inkom från tillfrågade leverantörer. Se nedan vår beskrivning från 210715 av det kvaddade projektet.
https://klimatupplysningen.se/eldrivna-lastbilar-orebro-hallsberg-en-snoboll-som-vaxer-till-en-lavin/
Johan, Uppsala, #3,
de håller en hög svansföring, de där T&E.
”We got the EU to set the world’s most ambitious CO2 standards for cars and trucks but also helped uncover the dieselgate scandal; we campaigned successfully to end palm oil diesel; secured global ban on dirty shipping fuels and the creation of the world’s biggest carbon market for aviation – just to name a few. In 2022, T&E’s campaigning led to the European Parliament and Member States agreeing to end the sales of new combustion engine cars and vans by 2035”
Om bara hälften är sant så måste de motarbetas. Tack för att du flaggade för dem.
#7 Mats
Jag delar din syn på detta, men problemet är dock att T&E inte gör det.
Markbygden ett AB, vindkraft, ansökte om rekonstruktion i veckan som gick – dom ägs till 75% av kinesiska staten, ligger i urskogen innanför Piteå.
2021 betalade dom 300 miljoner för ersättningsel till sina kunder.
2022 betalade dom 600 miljoner för ersättningsel.
Ekonomin har blivit ohållbar, för lite betalt när det blåser och för dyrt att köpa el på spotmarknaden när det blåser för mycket eller för lite.
Vi behöver inte säga ” vad var det vi sa” men jag kommer att äta tårta imorgon, av flera anledningar.
Dom senaste 2 veckorna har kvartalsrapporterna slagit undan fötterna på vindkraft, batteribolag, vätgasbolag och solbolag – ungefär allt som berör den gröna drömmen.
Markbygden kommer att vara sveriges största naturkatastrof när det är färdigbyggt – 450 kvadratkilometer vildmark sväljs av detta industrikomplex – livslängd ca 25 år – sedan rivning…och bygge av nya industrier i nya vildmarker – väldigt gröna projekt..
Intressanta fakta, om man ska tro det?, för de som går i batteribankstankar 🙂
https://www.m3.se/article/2122735/batteribank-hemma.html
När markbygdens vindprojekt salufördes i media och i politiken – talade byggarna om att installerad effekt skulle motsvara 4 st Ringhalsreaktorer.
Produktionen blir dock mindre än en reaktor – men 4st låter ju så mycket bättre i media.
450 kvadratkilometer i 25 år – mycket markanvändning blir det.
På TV4 hade dom idag strax efter kl 9 ett inslag om tallkottar som grund för batterier. Det var forskning från Umeå som hittat detta för ”superkondensatorer”.
https://www.umu.se/nyheter/kol-fran-skogsavfall-kan-anvandas-i-framtidens-energilagring_11832055
Kan detta vara ett alternativ till dyra jordmetaller i framtiden? Hur mycket energi kan lagras, och hur stora är förlusterna? Går det att använda superkondensatorer i bilar?
#13 jag själv
Jag antar TV4 hoppas/vill ge sken av att metoden ska vara bättre än nuvarande batteriteknik och gärna även vätgaslagring av sol- och vindel.
Men dom glömde upplysa vad tekniken ska användas till.
Det är rekordvarmt i nordatlanten men längs dess länder runt om dess stränder syns inte detta – det är kallt från nordamerika upp längs grönland och svalbard, ner över skandinavien, brittiska öarna, spanien och nordafrika.
Snö och kyla i skandivien och alperna – kan copernicus fortsätta hävda rekordvärme?
# 3 & 6, Johan & Ann. Leverantörer till Sveriges fordonsindustri företräds av FKG, Fordonskomponentgruppen, Jag var 2000-2011 redaktör för dess tidning, The Vehicle Component, Nordens enda för/om fordonsindustri.
Redan då förbjöds jag att ifrågasätta klimatlarm och klimatpolitik. Nu är det etter värre. Som svar på ett kritiskt mejl nyligen kom detta från dem: ”…vi följer och tror på marknaden samt kommande lagstiftningar kring detta ämne”.
Blint, kritiklöst följande av utstakad politik, även om den för mot stupet. FKG ingår i det europeiska organet Clepa, som driver samma linje. FKG:s årliga ”stora leverantörsdag” har förvandlats till ett bönemöte med fast ritual.
13 # Johan. Om det till äventyrs fungerar: hur mycket energi ger tallkottar? Räcker alla tallkottar till? Behövs även gran- och andra kottar? Hur passar det med krav på ”ansvarsfullt” skogsbruk? Skräcken för energirik olja ur berget tycks så djup att vilka dårskaper som helst ses som ”räddande” halmstrån.
# 13. Joachim, förstås. Ursäkta!
#2 Äras den som äras bör: även lokaltidningen Kristianstadsbladet/Norra Skåne har idag ett ledarinslag författat av Ola Tedin: https://www.nsk.se/ledare/gront-stal-kan-bli-ett-ekonomiskt-svart-hal/
Tedin oroas också han över de norrländska stolleprojekten och deras minst sagt luftiga ekonomiska kalkyler. Tyvärr avslöjar Tedin med sin avslutning att han sitter fast i det klimathysteriska narrativet, men förnuftet verkar ju trots allt göra come back, om än med små steg.
För övrigt är KB/NSk en tidning som regelbundet tar in klimatrealistiska insändare. Det ska de ha all heder av.
#13 Joachim
Intressant vad man kan göra med kottar🤗
En 130 F Superkonding kostar ca 25.000 kr som då kan laddas till 69 V och lagra 86Wh.
Visserligen har superkondensatorn en effekttäthet som i allmänhet är tio gånger högre än ett konventionellt batteri. Men förövrigt ger den inte mycket pang för pengarna 😉
I reklamen sägs att De är vanligt förekommande i mer krävande applikationer för kraft- och energibehov som:
1) Minnes-backup i elektronikutrustning för att hantera spänningsbortfall.
2) Elektriska fordonstillämpningar som ofta behöver kort, högt strömuttag.
3) Återvinning av bromsenergi för fordon som bussar och tåg.
4.Lagra energi från vind- och solkraft för att jämna ut intermittenta strömförsörjningar
Användning kan dock gå långt utöver detta och de ses alltmer som en äkta ersättning för batterier som en del av Green Energy Drive inom skörd av energi och elfordon.
Aftonbladet skriver att Tuvalos öbor är välkomna att flytta till Australien pga,hm sjunkande öar och stigande hav
Dom både sjunker och havet stiger.
Kan någon förklara hur det går till.
Nytt geologiskt fenomen.
Ledaren i Aftonbladet skriver även att klimatångest är normalt.
Ingen psykiskt sjukdom.
Vad som är psykisk sjukdom är Aftonbladets ständiga falska och överdrivna klimatlarm.
Alla ledarskribenter bör söka psykisk hjälp mot vanföreställningar.
# 2 Stefan, tack för tipset om Ekonomiekot!
Jag har just lyssnat till alla experter kring det gröna stålet. Det är så tragiskt det hela.
Alla försöker fånga ”helheten” så det är naturligtvis är en god idé.
MEN
Alla underkastar sig Paris”avtalet” och allt handlar därmed om CO2 och våra klimatmål.
Varför vågar ingen gå till botten på riktigt, utmana helheten och ifrågasätta om det verkligen är CO2 som styr klimatet i våra dagar, när det aldrig någonsin gjort det, som Ian Plimer skriver, sedan jorden fick en atmosfär och ett klimat och klimatförändringar för 4,567 miljoner år sedan.
☀️🤭
Borås tidnings sk klimatexpert Jan Lindsten
skriver att James Hansen har kommit fram till att klimatkänsligheten är 8 ggr större.
Skriver vidare att SMHI anser att 2023 kommer att bli det varmaste året någonsin.
Hört det förut.
Alltid varmaste,regnigaste,blåsigaste,torraste.
Paniken figurer sig tydligen när inte naturen gör som modellerna.
Lake-Agassiz-händelsen som TV-programmet om Sveriges historia talar om verkar skett under Holocene Climatic Optimum. Hur går det ihop, bör man kunna se ett hack i temperaturkurvan? Eller är det direkt före Optimum-perioden?
#21
Tuvalu har varit uppe här tidigare vad jag kan minnas.
Ytterligare en skrämselhistoria som brukar komma i media så fort det närmar sig ett nytt COP-möte.
En bra artikel om detta finns på WUWT.
https://wattsupwiththat.com/2018/02/09/remember-when-the-island-of-tuvalu-was-going-to-be-inundated-by-sea-level-rise-never-mind/
#25 Younger dryas!!!
Om SMR:
NewScale Power Corp. Tillsammans med Elbolaget UAMPS planerades att bygga ett „Carbon Free Projekt. Nu meddelas det att test projektet att bygga 6 SMR i Utah USA har avbrutits.
Slutet på små reaktorer? Eller brist på pengar?
Younger Dryas
https://ocp.ldeo.columbia.edu/res/div/ocp/arch/examples.shtml
Missa inte Roy Spencers senaste studie av Urban Heat Islands (från 21 minuter på länkad video). Han har insamlat 13 miljoner registreringar från perioden 1880-2023 från hela jorden, och jämfört mätstationer som ligger inom 100 km från varann. Han har sedan kategoriserat mätstationerna utifrån befolkningstäthet, från ren vildmark till storstad. Mycket tydliga data, där förstås alla storstäder sticker ut, men även tättbefolkad landsbygd som norra Indien och Bangladesh. Studien utgör värdefull komplettering till Anthony Watts data om mätstationernas specifika kvalitet och läge.
Intressant diskussion om datakvalitet mm.
https://wattsupwiththat.com/2023/11/10/climatetv-urban-heat-island-effect-dramatic-new-findings/
Ransomware-attacker ökar, vilket innebär nya utmaningar för företag i en tid då nästan allt görs online. En annat väckarklocka den här veckan visade omfattningen av potentiella störningar, med en attack mot en av världens största banker som avbröt uppgörelser på den amerikanska finansmarknaden. Källor sa att LockBit, en cybergrupp med kopplingar till Ryssland, låg bakom attacken mot Industrial & Commercial Bank of China. Medan marknadens övergripande funktion förblev intakt, förhindrade cyberattacken delar av finanstransaktioner från att clearas och fick affärer att dirigeras om. Lockbit har också bl.a. kopplats till träffar på Boeing (BA), medan det nyligen har förekommit andra attacker och lösensummor som betalats av Clorox (CLX), Caesars (CZR) och MGM Resorts (MGM)
Mvh,
#28 sibbe
Idaho SMR project terminated
09 November 2023
”Trots betydande ansträngningar från båda parter för att främja ”Carbon Free Power Project” (CFPP) verkar det osannolikt att projektet kommer att ha tillräckligt många abonnemang för att fortsätta mot utbyggnaden. Därför har UAMPS och NuScale ömsesidigt bestämt att avslutandet av projektet är det mest försiktiga beslutet för båda parter.” sa partierna.
https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Idaho-SMR-project-terminated
Mvh,
#28,31,32
Dom kanske har gått för långt i miniatyrisering, 77 MWe är inte mycket om man ska konkurrera med GE-Hitatchi och RollsRoys, 4 reaktorer, 4 turbiner och 4 generatorer för att få samma effekt som en GE-Hitatchi. Det finns enklare och billigare sätt att skapa flexibilitet.
Reuters rapporterar att Tyskland ska rädda Siemens kämpande vindkraftsdivision
Siemens Energy, som står inför betydande förluster, för samtal om upp till 15 miljarder euro i garantier, där den tyska staten täcker 80 % av den initiala finansieringen.
Siemens AG-aktier har rasat över 70 % sedan mitten av juni, och företaget har övergett sina vinstutsikter för 2023 på grund av utmaningar i sin vindturbinenhet.
P.S. – Notera att den brittiska regeringen kommer nu att erbjuda högre subventioner för vindkraftsprojekt till havs, efter en tidigare auktion där bolag backade på grund av för låga priser, vilket tyder på växande ekonomiska påfrestningar inom sektorn för förnybar energi.
Mvh,
#24 Christer Eriksson
För de som inte kan läsa Borås tidning finns Hansen’s papper här;
https://arxiv.org/abs/2212.04474 tydligen inte godkänd än.
Det är tur att SMHI inte fanns när inlandsisen drog sig tillbaka undrar hur dom skulle rapportera då?
Tuvalu och andra smånationer bestående av mest, eller bara, korallöar har varit uppe här många gånger. Alltid med budskapet att de inte är på väg att översvämmas av stigande hav.
Bland annat skrev jag om det, med en hänvisning till en teori från 1842, 2019:
https://klimatupplysningen.se/charles-darwin-och-koralloar/
Det senaste inlägget om korallöar, var visst också av mig, i år, och handlade om Maldiverna, men vetenskapen är densamma för alla korallöar:
https://klimatupplysningen.se/maldiverna-forsvinner-inte-under-havsytan/
Det behövs helt enkelt ett envist förnekande av vetenskapen för att kunna påstå att korallöar är på väg att slukas av stigande hav. Men för att alls vara klimathotsreligiös, gäller det att vara vetenskapsförnekare.
Det lär råda lågvatten p.g.a. torka i Amazonfloden. Ett par tusen år gamla hällristningar har kommit i dagen.
Slutsatsen måste bli att liknande väder har förekommit tidigare. Väderhändelser återkommer då och då. Inget man kan skylla människans bruk av fossila bränslen.
Märkligt. Vindkraften som ”är så billig” har stora ekonomiska problem som måste lösas av skattebetalarnas pengar.
https://www.energinyheter.se/20231110/30301/orsted-ryktas-fa-vind-i-seglen-genom-brittiska-subventionslyft
https://www.energinyheter.se/20231110/30294/genombrott-nara-statligt-stod-till-krisdrabbade-siemens-energy
#30 Gunnar Juliusson
Utmärkt👍
German newspaper Handelsblatt reported today that “according to industry circles,” Siemens Gamesa has largely stopped selling new onshore wind turbines.
A Siemens Energy Group spokesman refuted that claim but confirmed that Siemens Gamesa has restricted sales: “Our absolute priority is to revise the affected systems in existing customer projects. That’s our focus.”
So Siemens is focusing on its rather large issues at hand and also turning its attention to a sizable backlog order. That’s prudent.
Na, ja nästan allt är relativt, så också den här soppan.
För det första, Siemens energy ägs av Siermens AG, som håller 25 %. Och det är Gamesa som har problem. Man har sålt vindmöllor till fast pris, som inte fungerar där de skall placeras, i stormpiskade Biskaya t.ex. I den här soppan rör också Spanien och Portugal, som har lagt ut några € i projektet.
Vad vi kan se, är det i dag åtminstone omöjligt att bygga vindkraften längre ut i havet. Möllorna flyger bort, när det stormar.
Och det är Siemens energy som har sjunkande siffror på sina aktier. De vill ha 15 miljarder i garantier från tyska staten. Som de gröna i regeringen har lovat, även SPD, finansministern har lagt in veto, men har svaga kort. Troligtvis kommer Siemens AG i sin tur att ge sin andel av S.E. som borgen till regeringen. Och så vill regeringen också hålla sina goda förbindelser med Spanien och Portugal, samt låtsas fortsättningsvis klimartsmart.
Siemens AG är annars en av väldens ledande „kraftverksbyggare“ (mer än 350000 anställda direkt, ett par miljoner via underentreprenörer), som bygger bl.a. turbiner för gas och kolkraftverke i resten av världen. Fossila kraftverk nyckelfärdigt i de 90 % av världen som skiter i CO2. Aktierna är visserligen noterade i Tyskland, Huvudkvarteret i München, men bolaget styrs de facto sedan länge redan från Singapore. Mångsidiga Siemens Sinapore bygger bl.a. också som bäst snabbtågs-spår inkl. snabbbtåg i Egypten, Från Kairo till kungarnas dal. Och byggde ut spår och tåg i norra Australien, transport för kol för något år sedan. Som tyska gröna försökte torpedera, men inte kunde förhindra, då Siemens Singapore stod som byggare… Då fick tyska medier för första gången veta, att tyska Siemens inte längre är tyska Siemens.
Största tillverkningsplats är i Malasia, men tillverkningen sker också i bl. Brasilien, Nigeria etc.
100 % fossilt. Sånt törs de tyska medier inte gärna berätta…
SMR-kraftverk har föreslagits i Norge
Norsk Kjernekraft har lämnat ett förslag till Norges olje- och energidepartement för en utvärdering av byggandet av ett kraftverk baserat på flera små modulära reaktorer (SMR) i kommunerna Aure och Heim. Företaget sa att det markerar det första formella steget mot ett eventuellt byggande av landets första kärnkraftverk.
Mvh,
Apropå stål-stolleprojekten i Norrland så finns det ju som rapporten ”Från brunt till grönt ” påpekar flera alternativa tekniker för att reducera koldioxidutsläppen vid reduktionen av järnmalmen. Alltifrån koldioxidinfångning, smältelektrolys m.m till recirkulation av kolet i koldioxiden som normalt släpps ut.
Det senare finns beskrivet i Harriet Kildahl’s rapport: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095965262300121X
Metoden sägs kunna implementeras på befintliga masugnar till en relativt låg investeringskostnad och reducera CO2 utsläppen med typ 90 procent.
Perovskite spelar en central roll i processen.
Vad tror panelen om möjligheten till att man kan återanvända kolet på detta fantastiska sätt, evighetsmaskin eller realistiskt?
#11
Det kan vara av intresse att veta nmc-batterier som skribenten pushar för är den brandfarligaste typen av litiumjonbatterier, medan lfp-batterier är betydligt mindre riskabla.
Själv skulle jag inte under några omständigheter ha ett stort nmc-batteri i huset. lfp har visserligen lägre energitäthet och är mera känsligt för låga temperaturer än nmc, men det gör ju mindre vid stationär användning. Det är dock inte helt brandsäkert, men det producerar inte sitt eget syre som ett nmc, så det är släckbart.
Tucker Carlson avslöjar klimatbedrägeriet: https://www.youtube.com/watch?v=XaLDTW1DbN4
#33 Håkan Bergman
Av formuleringarna att döma verkar det som ”för litet kundunderlag”.
Man hade antagligen räknat med att nya energislukande fabriker skulle anmäla sitt intresse – liksom man ser hur Marviken utmålas i planerna.
# 25
”Lake Agassiz händelsen som TV-programmet om Sveriges historia tar upp verkar ha skett under holocene optimum. Hur går det ihop, bör man kunna se hack i temperaturkurvan?”
Tömningen av lake Agassiz ägde rum för 8200 år sedan och kallas i engelskspråkig paleoklimatologisk litteratur för 8,2 kiloyear event. Händelsen skedde alltså under Holocena optimet och det hade då varit värmeperiod med något högre temperatur än idag i över 1000 år. Händelsen ger ett tydligt hack i de temperaturkurvor som konstruerats från grönländska isborrkärnor så som GISP2. Det rör sig om ca 2 graders plötslig avkylning under loppet av några decennier men som endast håller i sig i ca 100 -150 år och som sedan följs av en lika snabb temperaturuppgång på över 2 grader. Händelsen hade naturligtvis störst inverkan på områdena runt norra Atlanten men är detekterbar över stora delar av norra halvklotet.
# 27 och 29. Yngre dryas var en mycket kraftigare köldperiod som också varade mycket längre ca 1000 år. Den tar sin början för ca ca 12600 år sedan efter den tillfälliga värmeperioden Bölling-Allered och avslutades för ca 11500 år sedan då den kraftiga temperaturuppgången inleddes som skulle resultera i övergången till Holocen. Orsaken till Yngre dryas är oklar. Enligt äldre litteratur skulle även denna ha orsakats av avtappning av Agassiz-sjön men detta stämmer inte med kronologin, slutliga stora avtappningen av Agassiz-sjön ägde rum för 8200 är sedan. Under istiden inträffade flera kraftiga perioder med extra kyla. Dessa kallas Bond-händelser. Det finns flera olika teorier kring orsakerna till dessa men vag jag vet finns ingen riktig samsyn.
Baltiska issjön (Östersjöns föregångare) tappades av i slutet av Yngre dryas men denna avtappning ledde inte till någon förvärrad avkylning.
#43
Det är såvitt jag kan se teoretiskt möjligt, och bör vara relativt energisnålt eftersom man kan använda restvärmen i masugnsgaserna för att driva processen. Men processen är aldrig provad i praktiken, och dessutom kommer en mindre mängd kol fortfarande att behövas för att få kemin att fungera. Elförbrukningen kommer också att öka eftersom masugngaserna inte kan användas för energiproduktion, men det är ju växelpengar jämfört med vätgasproduktion.
Det kommer under alla omständigheter att ta många år att utveckla i industriell skala.
https://swebbtv.se/w/68T9aCjUzN5abMF3RNKMVN
Mikael Willgert i ett samtal med Sandviks fd Vd P-O Eriksson med utgångspunkt i den nyligen utkomna rapporten ”Från brunt till grönt – Bedömning av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv.
Man diskuterar också:
Elprishöjningar på 20 procent
KTH Alumnis värdegrund
Northvolt
Bakgrunden till Stålverk 80 och vad som hände sen
Teslas framtid i Sverige
Elon Musks ovana att förhandla om arbetsvillkor på sina företag
Elbilens specifika realistiska användningsområden
Kommande konkurser bland företag inom den fossilfria sektorn
Och mycket mer!
#20
”Men förövrigt ger den inte mycket pang för pengarna”
Säg inte det! En kortslutning i en kondensator ger tvärtom mycket pang för pengarna, eftersom hela energin urladdas på några mikrosekunder
https://www.youtube.com/watch?v=6WUxgmMDts4
De som raljerar över att kottar använts som råvara vid tillverkning av kol i artikeln och diskuterar ”hur mycket energi” kan man få av kottar” har inte förstått vad avhandlingen handlar om.
Detta är NY KEMI och forskarna spånar om vad den kan få för användning. Realismen i ideerna är väl tidigt döma om! Helt andra användningar kan komma.
I vanliga fall talar vi om att vid ”oxidation av kol” får vi gaserna CO och CO2.
Under de senaste decennierna har vi dels lärt oss massa detaljer om atomärt tunna ”kolskivor” där många kolatomer sitter ihop med bindningar till varandra i ett plan – alltså grafit. Dels har vi lärt oss att även andra ”geometriska formationer” än plana skivor kan bildas och vi har lärt oss att även tillverka sådana syntetiskt.
Grafenmaterial har vi lärt oss säga, varav den mest spektakulära varianten är fullerenerna, dvs ”fotbollsstrukturerna” där ett sextiotal kolatomer sitter ihop som skalet på en fotboll. Fast just bollstrukturer vet jag inte om de fått någon betydelsefull tillämpning.
Att syntetisk grafit har användning i batterier har nog de flesta uppfattat här på KU. Och att syntetisk kolfiber har mycket stor betydelse i lätta styva konstruktioner vet man också.
När kolatomerna sitter många ihop med bindningar kan man försiktigt oxidera några av kolen utan att förlora den högmolekylära strukturen i form av tex grafitskivor. Vi får en ”icke gasformig koloxid”. Kolytors vanliga hydrofoba (vattenavvisande) karaktär kan på så sätt bli hydrofila! Vatten kan svälla upp strukturen och till slut delaminera den helt, jämför med hur bentonitleror bär sig åt.
Väljer vi en fortfarande hydrofil men betydligt mycket större molekyl än vatten och dessutom med plan struktur kan denna genom smältning fås att krypa in mellan grafitskivorna. (Stor molekyl innebär normalt fast form vid rumstemperatur.) Skivornas egenskaper kommer att ändras.
Med normal fantasi kan man nog inse att det kan komma fram helt nya tillämpningar. Om just i kapacitorer är alldeles för tidigt att sia. Detta är än så länge huvudsakligen grundforskning. Men som alla andra forskare lägger man in några säljande formuleringar om hur användningar just inom energiområdet kan komma!
#51 Hans H, angående #13, 20
Tack för ytterligare input. Forskningen verkar vara i utveckling. Och kottar är, om jag förstår saken rätt, extra bra för att utvinna rent kol.
Men jag förstår inte riktigt hur superkondensatorerna praktiskt kan användas. Energitätheten var ju inte så hög, även om effekttätheten var exceptionell. Går det praktiskt att köra elbilar på superkondensatorer enbart? Verkar det rimligt och möjligt att ha dessa för att spara ett par timmar eller något dygn överskottsel från ett vindkraftverk? Kan det bli en billigare och säkrare ersättare till dagens litiumbatterier?
Någonting är fel, antingen verkligheten eller modellerna och beräkningarna.
Varmaste oktober någonsin gav en enorm tillväxt på den Arktiska Havsisen med 119 800 km2 mot 89 200 som är snittet för 1981 – 2010.
Detta trots generellt blåsiga förhållanden.
Antarktis havsis minskade mindre än normalt 903 000 mot normala 985 000.
Jordens klimatsystem brukar kylas av vid polerna – men varmaste oktober någonsin gav närmast rekordartad Arktisk Havsistillväxt – och detta har fortsatt in i november.
Skall man tro på Odens obsevationer från verkligheten eller tro på satelliterna och beräknade värden – svårt att veta, för ngn kritisk diskussion finns inte och får väl inte finnas.
Varje gång Oden och andra noterar avvikelser mellan satellit/beräkningar och verkligheten – så dör den diskussionen innan den ens börjat.
#53 Magnus
Kan man tänka sig att värmen lett till hög avdunstning och mer snö i polarområdena, och detta bidragit till mer is?
Nr 54 Joachim.
När Antarktis för några år sedan uppvisade ökande isar och rekordutbredning – var experternas förklaring att mer smältvatten från ett varmare klimat gav mer isbildning i detta område.
Så låter det inte nu längre.
Mer nederbörd i Arktis kan vara en delförklaring – men omfattningen av isbildningen verkar på tok för hög för att vara hela sanningen.
Jag har dock själv många gånger sett snö landa i ”iskalla” sjöar, älvar och sedan inte smälta på en god stund – så nog kan det påverka – det som motsäger det är satellitmätningarna( igen ) som säger att havet däruppe är ovanligt varmt i ytskiktet – i extremfall kan dock is bildas djupare ner (!) och flyta upp i stora sjok – ett vanligt fenomen i älvar och riktigt kallt klimat – där det fryser längs botten och sedan flyter upp.
Kanske kan kraftig nederbörd ge onormal skiktning i vattenvolymen.. – även detta motsägs dock av att det varit varmt även andra år..
Tittar man på temperaturkurvorna 2m över vattenytan, istället för ytskicktet, så har ju stora områden och ibland över längre tider i nordatlanten/arktis visat normala eller låga värden – under den senaste, dryga månaden, vilket leder till visst tvivel om det varma ytskiktet – liksom normala/kalla temperaturer i omgivande landområden – från nordamerika, grönland, svalbard, skandinavien, brittiska öarna..ner över spanien och afrika.
Tittar man på mätningar runt norra atlanten, dess omgivande landområden, ytskikt och 2m över marken + massiv istillväxt, kyla i skandinavien och alperna – så är ekvationen svår att få ihop.
Parar man så polarexpeditionernas mätvärden med diskrepansen i dito satellitmätningar – ja, då påminns i a f jag om att man även tidigare funnit fel i temperaturmätningar via satellit – som väl till del berodde på tiden och den geografiska mätpunkten..som inte överrensstämde – ett litet fel där och mätvärdena blir obrukbara.
#54
Var det inte havsis som Magnus #53 menade? Det har väl inte med att göra hur mycket nederbörd som fallit utan bara temperaturen vid havsytan.
Däremot Grönlandsisens tillväxt beror på nederbördsmängden, och att temperaturen är under noll C. Det blir inte mer is för att det är kallare. Men varmare havsvatten i de områden där fuktigheten tas upp bör leda till mer is där nederbörden faller och om temperaturen är under noll.
Man kan bara konstatera att mäta med satelliter har stora begränsningar i eftersom bara ytvattnets temperatur kan mätas. Allt bli bara galet när klimathysterikerna aktivt försöker modellera verkligheten efter deras egna villfarelser. Odens debacle är väl ett bevis så gott som något!
#55,56
Det borde jag tänkt på, att det inte blir ny havsis om det snöar på vattnet. Men om det redan finns början på isbildning, kan snöfall hjälpa isen växa till? Eller få små ”isflak” att växa på höjden och sedan ”kalva” till större isutbredning?
Hur är det med vindar? Min erfarenhet från sjön här bredvid säger att isen inte lägger sig när det blåser mycket, men kan lägga sig tidigt vid vindstilla. Har det varit lugnt med blåst och havsströmmar runt polerna på sista tiden?
Jag borde förstås gå en ordentlig utbildning i fysik istället för att kasta ut mig kreativa gissningar, men det låter sig inte göras i nuläget. Då är det bra att ha kunnigt folk att fråga.
På tal om nedisning, vad tror forskningen om nästa istid?
Jag råkade på denna artikel från 2016, som framför tesen att CO2-halten i atmosfären kan förklara att nästa istid inte syns till. Och att mer CO2 kanske kan skjuta på nästa istid ytterligare.
https://www.nature.com/articles/nature16494
”Here we propose a critical functional relationship between boreal summer insolation and global carbon dioxide (CO2) concentration, which explains the beginning of the past eight glacial cycles and might anticipate future periods of glacial inception.”
I dagens, den 12 november, GP:
”Flyttlass till polerna när klimatet blir varmare.
Även om alla länder uppfyller sina klimatlöften lär jorden bli nästan tre grader varmare fram till år 2100. Det kommer få stora konsekvenser för mänskligheten.
– Över en tredjedel av jordens yta kommer med stor sannolikhet att bli obeboelig, säger professorn Johan Rockström och förutspår flyttströmmar till polerna.”
https://www.gp.se/livsstil/flyttlass-till-polerna-n%C3%A4r-klimatet-blir-varmare-1.114187611
Nr 58.
Is och snö har ett komplicerat förhållande – snön isolerar isen från tillväxt MEN vid snabba väderväxlingar mellan kyla och värme kan slask öka istillväxten på ovansidan och det kan bli flera decimeter på bara några veckor.
Iskvalite kommer i en mängd olika former.
Du lär inte behöva ngn fysikkurs – du har ju redan studerat isen och dess förändringar på hemmasjön – den mängden fysikinformation du får genom studier av verkligheten ger ofta mer än fysiklektioner inomhus.
BG nr 60.
Helt otroligt – och det är dessa människor som leder klimatdebatten…man upphör aldrig att häpna.
Alarmism är början till undergången för samhällena – från Fn chefen till rockström och in i våra barns skolor…
#52
”Verkar det rimligt och möjligt att ha dessa för att spara ett par timmar eller något dygn överskottsel från ett vindkraftverk? Kan det bli en billigare och säkrare ersättare till dagens litiumbatterier?”
Inte säkrare i vare fall. En kortslutning i en sådan kapacitor skulle nästan vara jämförbar med en mindre kärnladdning.
Ett dygns produktion av ett 3 MW vindkraftverk innebär 72 MWh = ca 50 ton TNT.
En sådan kapacitor skulle jag inte vilja komma närmare än någon kilometer.
#52 Joachim
Superkondensatorer kan kanske passa för att generera syntetisk svängmassa. Hög effekt under kort tid både vid uppladdning och urladdning.
#52 Joachim
Du har redan fått lite svar om kondensatorer ovan.
I mitt förra svar försökte jag påpeka att det inte är meningsfullt att spekulera kring slutanvändningar kring något som ligger nära ren grundforskning.
Det är ”anslagssnack” man då ägnar sig åt! En allt viktigare del av forskares vardag numera…
# 60 BG Kan inte Rockström föregå med gott exempel och flytta till nord eller sydpolen redan nu. När han öppnar mun så kommer det utsläpp som är mycket mycket farligare än alla växthusgaser tillsammans.
Greta Thunberg gick i täten för en stor klimatprotest i Amsterdam idag. Framträdande bland banderollerna var ”systemförändring inte klimatförändring” och ”ner med kapitalismen”. Konstigt nog bar Greta inte en bläckfisk.
https://www.breitbart.com/europe/2023/11/12/greta-thunberg-leads-thousands-in-amsterdam-climate-protest-ahead-of-dutch-elections/
https://img-s-msn-com.akamaized.net/tenant/amp/entityid/AA1jNk1K.img
SvK säger att uppskjutna miljöprövningar (EUs Vattendirektiv) nu ska genomföras och att simuleringar visar att el-priserna i samtliga el-områden kommer att öka.
Artikel i länken är ganska lång men saknar helt en förklaring till varför priserna bör öka nästa år. Implicit ger artikeln läsaren dock vinken att vattenkraft pga dålig millöuppfyllelse måste läggas ner! Eller?
Slutsatsen blir i vilket fall att det blir mindre vatten över till både elproduktion och balanskraft. Märkligt att en så lång artikel ger så dålig info! En s.k simulering borde väl peka ut de kraftverk som är i fara?
https://www.tn.se/hallbarhet/33250/ny-elkris-vantar-nasta-ar-priset-okar-i-alla-elomraden/
Jag har frågat för men inte fått något svar. Finne det någon aktuell undersökning på hur andelen Klimatsansade vs Klimathysteriker är?