Jag gjorde ett liknande inlägg som detta på KU för något år men för att sprida det i en större krets så
behöver man publicera på sociala medier. Det är en stor skeptis kring när jag berättar hur lönsamt det är
för oss med garanterad intäkt till ny kärnkraf. Därför behövde jag skriva ett långt svar som ni nu också
får bedöma och kritisera. Inlägg nedan i textform:
https://www.facebook.com/groups/271018473802726/permalink/1988986225339267/
På allmän begäran så ska jag beskriva varför ny kärnkraft byggd i södra Sverige sänker våra elkostnader
med i storleksordningen 13 miljarder kr per år. Det exkluderar besparingar som kan göras på att inte
behöva bygga ut elnätet. Det sprids så mycket felaktigheter och skrämsel runt detta så bäst att skriva ett
inlägg för publicering i flera olika grupper.
Låt oss anta att det byggs 5 GW ny kärnkraft enligt regeringens förslag. Låt oss anta 80 miljarder kr per
GW dvs totalt 400 miljarder kr i investering vilket är ungefär det Olkilouto 3 kostade i Finland efter alla
fördyringar. Att staten lånar ut pengar mot ränta, 300 miljarder, är ingen kostnad utan en vinst för staten
via ränteinkomster. Blir staten dessutom en delägare så tjänar medborgare pengar på sin investering
vilket de flesta bör tycka är bra speciellt de som gillar statligt ägande över privat ägande. Det är en
tydlig signal för hur viktigt det är med ny stabil baskraft i södra Sverige.
Låt oss anta att en CfD (Contract for difference) tecknas där staten garanterar en ersättning och intäkt
för bolagen på 80 öre per levererad kWh. Vad blir nu konsekvenserna för konsumenternas elkostnader?
Observera att en garanterad intäkt på 80 öre inte är samma sak som spotpriset för köpt el.
Det finns i huvudsak fem olika kostnader som bör analyseras:
1) effekt på elpriser
2) kostnad för ersättning enligt CfD dvs 80 öre per kWh
3) effekter på balansering av elnätet hos Svenska Kraftnät SVK
4) kostnad för elnätsutbyggnad jämfört med tex fortsatt vindkraftsutbyggnad
5) inget behov av utbyggd energilagring som batterier och pumpkraftverk
1) Vi fokuserar mest på elområden SE3 och SE4 som har de riktigt höga elpriserna då de är mest utsatta
för import av elpriser från Europa. (bortser från Aurora line som ställer till det i SE1 och SE2).
Enligt EU-överenskommelser så ska minst 70% av kapaciteten på en utlandskabel tillhandahållas
elmarknaden. Det innebär att minst 70% ska finnas tillgängligt för elproduktionsbolag i Sverige att sälja
dyrare el till kontinenten. Det utnyttjar de givetvis och säljer dyrt varvid även vi måste betala samma
dyrare elpris som i tex Tyskland. Vi har trots att vi exporterar ”importerat Tyska högre elpriser” till SE3
och 4. Det enda sätt att frånkoppla oss, med gällande system, är att vi fyller kablarna så svenska
elproducenter inte kan sälja mer till Tyskland utan nu tvingas sälja i Sverige. Då får vi svenska låga
elpriser när vi har tillräcklig kapacitet att fylla exportkablarna.
Med slumpkraft (vind och sol) så har vi idag inte möjlighet att fylla kablarna utan det bestäms nästan
helt av vädret. Många ggr i veckan så ”importerar vi Tyska elpriser” vilket höjer våra genomsnittliga
elpriser.
Detta förändras helt om vi bygger 5 GW planerbar kärnkraft. Vi kommer nästan alltid fylla kablarna och
erhåller då låga svenska elpriser i SE3 o SE4 lägre än vad vi har idag. Det har nämnts 30-50% lägre
elpriser med tex de gamla reaktorerna om 2,9 GW kvar i drift. Nu ersätts de med 5 GW med ännu högre
positiv påverkan på elpriserna.
Med 5 GW ny kärnkraft så ökar också förmågan att transportera el från norra Sverige till södra Sverige.
Det har bla med reaktiv effekt, n+1 dimensionering och andra tekniska termer att göra. Vi kan helt
enkelt räkna med att minst 1 GW mer effekt kan transporteras från SE2 till SE3 och SE4 vilket ger totalt 6 GW ny effekt tillgängligt i södra Sverige för egen konsumtion och export i våra kablar. Av dessa skäl så kan man sannolikt räkna med att elpriser i SE3 och 4 sjunker åtminstone med 12-15 öre per kWh. I
SE3/4 sjunker elpriset då från ca 60 öre till 45-50 öre per kWh.
För hela Sverige så bör det viktade genomsnittliga elpriset sjunka med ca 8-10 öre per kWh som med en
total förbrukning på 180 TWh blir en besparing på ca 16 miljarder kr per år.
2) CfD, dvs garanterad intäkt till kärnkraften, är 80 öre per kWh. Dvs vid nytt elpris enligt 1) på 50 öre i
i SE3 och 4 så ska elkonsumenter betala mellanskillnaden på 80-50 = 30 öre.
Dessa 30 öre ska betalas på hela produktion från den nya kärnkraften dvs ca 40 TWh. Det blir då en
kostnad på 12 miljarder kr per år.
Observera att vi konsumenter har betalat elcertifikatavgift på 2-4 öre per kWh sedan 2003 som varit
intäkt för bla slumpkraft. En kostnad på 3-5 miljarder per år som de rödgröna aldrig klagat på men som
de nu klagar jättemycket på för ny kärnkraft och dess föreslagna CfD. Det kallas hyckleri.
3) Balanseringskostnaden hos SVK 2025 var på knappt 10 miljarder kr. Sedan kärnkraften lades ner och
utbyggnaden av vindkraft accelererade har den ökar katastrofalt. Under åren 2015-2020 låg denna
kostnad på ca 0,5-0,7 miljarder kr per år. Vi ser alltså en ökning med minst 9 miljarder kr pga nedlagd
kärnkraft och ersatt av slumpkraft som måste balanseras i elnätet pga av dess intermittenta produktion.
Med ny 5 GW kärnkraft är det sannolikt att kostnaden sjunker ner mot 1 miljard per år igen. Med mer
slumpkraft så skulle denna kostnad att öka vilket vi måste undvika. I UK är denna kostnad på ca 28
miljarder kr per år.
4) Med centraliserad stor kraftproduktion så behövs ingen större utbyggnad av elnät. Speciellt inte om
man bygger där elnät redan är framdraget tex i i Barsebäck. Vi vet alla hur kraftigt elnätskostnaderna har
ökat de senaste åren och det beror bla på vindkraftutbyggnaden men även utbyggnad av lokalnät för
elbilar och solkraft. Det kommer bli värre om vi fortsätter i samma spår då SVK planerar för att
investera 15-20 miljarder per år mot det mer normala 2-5 miljarder per år. Dessa ökade investeringar tas
från de inbetalade flaskhalsavgifter som elkonsumenter framförallt i södra Sverige betalt in. Om inte
utbyggnaden behöver genomföras kan dessa medel istället betalas tillbaka till konsumenterna.
5) Om mer slumpkraft byggs så måste än mer energilagring byggas. Detta är rejält kostsamma
investeringar som är svåra att få lönsamma. Ett exempel är att 1 TWh batterilagring (som räcker ca 5
dagar vid dunkelflaute) med dagens priser kostar runt 4000-5000 miljarder kr. I det sammanhanget är
400 miljarder för 5 GW kärnkraft som faktiskt producerar energi en liten summa som dessutom
sannolikt har liten risk för olönsamhet.
Summering:
Kostnad för 80 öre/kWh ersättning, spotpris 50 öre/kWh: 12 miljarder kr
Besparing för sänkt elpris med 9 öre/kWh: 16 miljarder kr
Besparing på balanseringskostnader: 9 miljarder kr
Summa besparing: – 12 + 16 + 9 = 13 miljarder kr per år
Så trots den kraftiga retoriken emot så är det rimligt att vi sparar minst 13 miljarder kr per år för
medborgarna om 5 GW kärnkraft byggs i södra Sverige. Givetvis gynnas SE3/4 mest av denna för
elsystemet mest gynnsamma utbyggnaden av elproduktion. Besparingar för att slippa bygga ut elnät
samt energilagring är inte med i summeringen.
Satsning på planerbar kraft ger lägre kostnader för konsumenten även fast stöd utbetalas.
Satsning på förnybar kraft ger istället högre elkostnader vilket vi sett facit på inte bara i Sverige
utan överallt i världen där andelen förnybart är hög. Se tex Tyskland, Danmark och UK.
Ny kärnkraft skapar dessutom mängder med jobb i byggsektorn samt att reaktorer kör i 3-skift 24/7/365 med höga löner och mycket skatteintäkter. Till skillnad mot slumpkraften som skapar få långsiktiga jobb och dessutom ofta ägs av bolag i utlandet. Kommunerna med kärnkraft idag verkar nöjda, kommuner
med mycket vindkraft har en stor mängd missnöjda och en del även sjuka människor. Motståndet mot
slumpkraft bland välinformerade medborgare är stort och ökande. Vi kan väl hjälpas åt att sprida den
kunskapen.
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik
Tack för den Torbjörn!
Jag antar att räntekostnaderna för de 400 miljarder som din kalkyl bygger på ligger inbakade i de 80 ören * kWh⁻¹ som du anger som CfD. Det är i så fall ett faktum som du kan peka på. Dvs, det är en visserligen enkel kalkyl, men komplett på så vis att inga fler kostnader tillkommer. Kanske ska du nämna det i texten.
I den allmänna debatten kring vår energiförsörjning har det saknats många viktiga pusselbitar, inte minst vederhäftiga resonemang kring ”cost and benefits” kring ekonomin kring kärnkraften.
Tack Torbjörn för att Du bidragit med den här värdefulla pusselbiten.
Fyller man dessutom på med ekonomin kring skillnaden på skador i miljön förmodar jag att vinsten med kärnkraft ökar högst betydligt.
Tack, Torbjörn – mycket bra!
Särskilt gillar jag att du synliggör balanseringskostnaderna!
Balanseringskostnaderna borde vara ett av huvudnumren i kommande valdebatt, där ligger ofantliga belopp – särskilt över tid.
Det vore underbart att få se Amanda Lind förklara att dessa balanseringskostnader inte behövs – det kunde verkligen bli stor komik.
Men valet kommer inte att bli vare sig stor eller liten komik – det blir bara tragik och tandagnisslan.
Tyvärr har jag bara beröm för ditt inlägg.
Jag vet att du vill ha kritik och lära dig nya saker….
Och Ann – har helt rätt – miljökonsekvenserna från vindkraften måste också upp på bordet.
SVT – borde göra en serie om Markbygdens 45 000 hektar vindkraftsmisär.
Tack Torbjörn
Jag saknar intäkter från den ökande exporten av el i din beräkning.
Vi har export idag och den kommer att öka betydligt.
Alternativt så gör vi av med elen och skapar mervärde.
Grönt stål och infångning av CO2 eller nån annan användning som lockar fram överskottet av elproduktionen.
DI granskar nu hur staten tjänar på elen.
https://www.di.se/nyheter/chocksiffran-500-miljarder-pa-elen-pa-fem-ar/
Värre chock än så har man väl fått-när elräkningen kom 😉
Texten bygger på modellantaganden om prisbildning, CfD‑kostnader, nätkapacitet och balanseringskostnader. Det är alltså en argumentation, inte en empirisk analys.
För att bedöma slutsatserna behöver man separera antaganden från mätdata och se vilka delar som är verifierbara och vilka som är scenarier.
5) Om mer slumpkraft byggs så måste än mer energilagring byggas. Detta är rejält kostsamma investeringar som är svåra att få lönsamma. Ett exempel är att 1 TWh batterilagring (som räcker ca 5 dagar vid dunkelflaute) med dagens priser kostar runt 4000-5000 miljarder kr. I det sammanhanget är 400 miljarder för 5 GW kärnkraft som faktiskt producerar energi en liten summa som dessutom sannolikt har liten risk för olönsamhet.
Bra jämförelse av den dyra kärnkraften och den billiga vindkraften. Det är så tydligt att t.o.m. vindkraftskramarna borde begripa.
Tack Torbjörn
ibland blir man förvånad, danmark hyllas på sociala medier därför att man satsat så mycket på vindkraft mm. om man går till grok(AI) får man en helt annan bild nämligen att danmark får 40% av sin el från sverige och norge
Nr 5 Ivar Andersson
Ja – det är en smått otrolig ökning av batterilagring, i stort och smått.
Det börjar redan kännas rätt obehagligt ur säkerhetsaspekten.
Energi lagrat i batteri är dessutom riktigt dåligt för naturen och våra
resurser.
Sett bara till alla dessa laddprodukter är batterierna nu en reell fara – enligt elsäkerhetsverket har bränder från laddbara produkter ökat med 42% mellan 2018 och 2022 – och att dessa batteribränder ofta leder till mycket kraftiga och snabba brandförlopp.
Här hemma hos mig planerar ett företag ett jättelikt batterilager – 200 containers uppställda på ett gärde någon kilometer från oss – blir detta lager verklighet så kommer jag knappt att våga sova på natten.
Lite synpunkter gällande förutsättningarna.
Spotpriset i SE3, där majoriteten av Sveriges befolkning bor har senaste tre åren varit 51 öre/kWh. Om man då räknar med 9 öre lägre spotpris så blir det 42 öre/kWh och då bli subventionen för kärnkraften 38 öre/kWh istället för 30 öre/kWh. Sammanlagt 15 mdr istället för 12 mdr.
2023 så kostade stödtjänsterna 6 mdr kronor. Kostnaden för stödtjänster minskade 2024 ganska mycket. De som tillhandahöll stödtjänster fick mindre betalt. Så att spara 9 mdr för stödtjänster är överdrivet. Dessutom är en inte obetydlig andel av stödtjänsterna kopplad till kärnkraft. Så besparingen där ligger på kanske 3 mdr.
Besparingen i minskade elkostnader ifrågasätter jag också. Om det skall sparas 16 mdr och det är 9 öre/kWh så skall förbrukningen vara 180 TWh/år. Jag tycker man skall räkna på dagens förbrukning som är på 140 TWh/år. Då blir besparingen 13 mdr/år
Med det här blir resultatet.
-15+3+13=1 mrd.
Det man kan ifrågasätta är om staten skall gå in och subventionera så mycket, när resultatet i form av samhällsekonomisk vinst är så osäker.
Jag är inte emot subventioner för nybyggnad av kärnkraft, men jag tycker stödsystemet är felaktigt. Ett direktstöd på 1/3-del av byggkostnaden med ett tak på 25 milj per MW är det maximala jag tycker är rimligt. Det stödsystem som nu föreslagits kommer att kosta 3-10 ggr så mycket.
#1 foliehatt
Siffran 80 öre kommer från statens utredning de gjorde 2025. Det innehåller enligt CfD vad bolagen vill ha i betalt för att bygga dvs med räntor etc.
Själv säger min kalkyl som jag presenterade för några veckor sedan att 70 öre borde räcka…
#4 Lasse
Jag räknar ju mest samhällsekonomiskt och hur medborgare påverkas.
Att enskilda bolag gör vinst på att exportera är ju mindre intressant.
Att SVK tjänar ”våra pengar” på flaskhalsar är ju dock ”våra pengar” som skulle kunna delas ut om inte elnätet byggs ut i onödan pga slumpkraftutbyggnad
#8 Sigge
Tack för din kommentar.
”Spotpriset i SE3, där majoriteten av Sveriges befolkning bor har senaste tre åren varit 51 öre/kWh. Om man då räknar med 9 öre lägre spotpris så blir det 42 öre/kWh och då bli subventionen för kärnkraften 38 öre/kWh istället för 30 öre/kWh. Sammanlagt 15 mdr istället för 12 mdr.”
Jag har ju räknat på både SE3 och SE4 då vi givetvis bör bygga i SE4 i första hand som har högst elpriser (66 öre senaste 3 åren). Alternativet till att bygga kärnkraft är ju att bygga mer slumpkraft och då kommer elkostnaderna öka mer än idag.
Stödtjänster hos SVK var på knappt 10 miljarder 2025 precis som jag skrev. Varför 2023 skulle vara intressantare är oklart för mig. Innan vi la ner kärnkraft var kostnaden 0,5 miljarder kr. Så det är klart att 9 miljarder är rimligt att lägga på slumpkraften som byggts ut i Sverige och grannländer. Det skulle kunna vara 8 också. Rimligen har vi haft en viss nytta av Olkilouto 3 också.
Så du menar att vi ska bygga 40 TWh ny kärnkraft utan att vi behöver mer energi och därmed räkna på 140 TWh? Hur tänker du där?
De flesta som klagar tyckte att 40 TWh är för lite då vi ska ha 300 TWh i produktion. Jag nöjer mig med ett väsentligt lägre värde som bygger på att rädda situation för tillväxt i södra Sverige.
Så du tycker det är samhällsekonomiskt osäkert när din kalkyl ger 1 miljard per år i besparing. Då glömmer du punkt 4) och 5) som också sparar pengar.
Dessutom glömmer du att vi förlorat omsättning i företag på enligt en del 80 miljarder per år pga dåligt elnät och effekt.
Du glömmer dessutom kanske 4000-5000 arbetstillfällen i 4 nya reaktorer som jag nämnde i inlägget. Så min tolkning är att det absolut är samhällsekonomiskt lönsamt och ganska enkelt att visa. Det till skillnad mot 100-tals miljarder för höghastighetståg som en del vill bygga istället.
Vindkraft förbrukar mycket ungefär 1000 gånger mer landskapsyta än kärnkraft. Det är inte heller gratis.
#8 Sigge
Nu är det ju så bra att även i detta fall är det verkligheten som gäller.
Saxat från länken:
https://clintel.org/european-energy-policy-full-speed-towards-the-wall/
Översatt till svenska:
”Frankrike mot Tyskland: skillnaden mellan teori och praktik
Inom Europa är bevisen tydliga. Frankrike valde kärnkraft, vilket fick följande konsekvenser: cirka 70 % av elen produceras av kärnkraftverk; systemet är stabilt och förutsägbart, och koldioxidutsläppen per kWh är låga.
Tyskland valde däremot Energiewende, vilket innebär att kärnkraftverk har stängts, hundratals miljarder har investerats i vind- och solkraft, energipriserna är högre än i Frankrike och, ironiskt nog, är koldioxidutsläppen högre än i Frankrike.
Även inom klimatpolitikens logik är slutsatsen obekväm: Tyskland presterar sämre än Frankrike, till mycket högre kostnader. Detta är ingen subtil skillnad. Det är ett grundläggande misslyckande för politiken.”
Energipriserna till konsument var 2024 2,3 ggr högre i Tyskland.
Utsläppen av CO2 för totala elproduktionen var i Tyskland 530 g/kWh. I Frankrike 66 g/kWh, dvs 8 ggr högre i Tyskland. Vi vet ju att skillnaden i detta fall inte spelar mätbar roll för klimatet men eftersom CO2-jakt är prio ett i EU så är ju siffrorna intressanta att nämna.
De flesta anser nog att det är bättre att ha ett stort antal mindre bagerier utspridda över landet, än att ha fyra jättestora bagerier som rationellt och kostnadseffektivt tillverkar allt bröd som vi behöver.
Vissa tilltalas i analogi av samma tanke när det gäller elproduktion. D v s att det måste vara bättre med massor av små elproducenter (läs vindkraftverk och solpaneler) utspridda över landet, istället för ett fåtal stora producenter.
Vad tror ni? https://www.youtube.com/watch?v=A6KWsWHrWXU
Lönsamheten för el-verk som kan producera 24/7/365 kommer att öka då de nya reglerna, eu.lex.europa, beräknas träda i kraft sommaren 2026, som angetts i tidigare artikel.
Det innebär att nya intermittenta el-källor, såsom vind och sol, framöver måste säkerställa att elnätet balanseras så att frekvensen hålls inom angivna ramar.
Dessutom har regeringen möjlighet att införa prissättningsmodellen, Beken-modellen, som Bengt Ekenstierna presenterade 2024. Den bygger på att separera elen som används i Sverige från den som exporteras.
#14 Karl Erik R
Det är nog därför komplexa system ska överlåtas till experter istället för till gröna politiker som gillar sådana enkla liknelser. Då blir det nämligen helt fel för alla andra.
Att driva Sveriges viktigaste (?) infrastruktur med enkla liknelser från folk som i bästa fall studerat statskunskap är helt galet och borde betalas dyrt i kommande val.
Så hoppas du inte delar sådana liknelser för inom energi är det hårda fakta och logiska samband som bör gälla
#14 Karl Erik R
Läs på rapporten från verkligheten i # 13. Vem vill ha dyrt bröd och om det inte blåser inget bröd alls??
TR skriver: ”1 TWh batterilagring (som räcker ca 5 dagar vid dunkelflaute) med dagens priser kostar runt 4000-5000 miljarder kr.”
Priset är en aning högt om man får tro ChatGPT.
”Vad kostar storskalig batterilagring av el idag? Tex 1 TWh för ett effektuttag på 120 timmar.” Här nedan det nedbantade svaret.
Kort svar: storskalig batterilagring (Li-ion, LFP) ligger idag ungefär på 100–300 $/kWh installerat beroende på marknad och projektspecifika kostnader. Men din fråga (1 TWh med 120 h urladdning) är långt utanför dagens standard (2–4 h), så kostnaden måste justeras kraftigt upp – eller byta teknik.
Slutsats: För ditt specifika fall och med Long Duration Energy Storage (LDES):
Teknik Kostnad (grovt)
Li-ion (billigaste) ~100 miljarder USD
Li-ion (Europa realistiskt) ~250–350 miljarder USD
Framtida LDES ~30–80 miljarder USD
Viktig insikt: Batterier är billiga per kWh för kort lagring (2–4h) men för dygn–veckolagring exploderar kostnaden.
#20 Lars
Jag har inte hittat något svenskt projekt som kostat under ca 5000 miljarder för 1 TWh. Du kanske har något då vi ändå bor i Sverige? 🙂 Därav är 4000-5000 fullt rimligt. Ärligt, gör det någon stor skillnad för dig?
Jag litar inte på AI i dessa frågor då det är så grymt polariserat och endast verkligheten är gott nog att använda sig av. Mycket du hittar är säljpropaganda och ej korrekta.
# 20. Varför fråga AI eller Chat GPT? Genom att själv ta reda på ingående system, komponenter och material och vad de kostar kan man själv räkna fram troliga totala kostnader – och lär sig samtidigt något på vägen.
Svar från AI och Chat GPT beror ju på hur och vad man frågar.
Det enda som kan lösa problemet är vattenkraftverk där vattnet går att magasinera.
Se på Norge, de köper billig slumpkraft från grannländerna och exporterar inhemsk producerad vattenkraft till samma länder när de får bra betalt.
https://www.statnett.no/en/for-stakeholders-in-the-power-industry/data-from-the-power-system/#nordic-power-flow
Kärnkraften går inte att få lönsam när man måste exportera överskottet till underpris när slumpkraften producerar.
Auroraline 400 KVolt ledningen till Finland har inte så stor betydelse, det finns redan 2st tidigare och skall byggas en till. Kommer att medföra ett stabilare pris i Finland och här uppe SE1.
Vattenkraften är inte problemet
Vattenkraften löser problemet
Problemet är …..
Det full en tår från ögat.
https://www.klimatvett.fi/post/klimatvett-söker-ny-administratör
#5
Det är något som borde appliceras på klimatdebatten, separera mätdata från scenarier.
Det är bra med kloka samhällskalkyler som Din ansats är. Dylika har varit i frånvaro hos regeringar och myndigheter från början av 2000 talet fram tills nu, när kärnkraften åter aktualiserats.
Bästa lokalisering för nya kärnkraftverk är Barsebäck, som Du anger. Dock äger Uniper marken, installationerna och byggnaderna därstädes. För tillfället och troligen framgent kan vi glömma nya kärnkraftverk i Barsebäck. Unipers strategi och investeringsprioriteringar i Sverige avser;
• nätförstärkningar, batterier och balanskraft för att stödja vind och solprojekt;
• småskalig gaskraft och energilager som reservlösningar för elnätets stabilitet;
• storskaliga vindkraftsprojekt och deltagande i solkraftsutbyggnad.
Uniper är också majoritetsägare i Oskarshamn/OKG, så Oskarshamn är också utesluten lokalisering. Ringhals ägs dessbättre till ca 70 % av Vattenfall, men Uniper äger resten, och kan vara utbyggnadsplats. Forsmarks ägs av Vattenfall till 66% med Fortum och Uniper i minoritetspositioner.
Uniper ägs i princip av Tyska Staten. Vi känner dess prioriteringar från tidigare, vilka är fortsatt valida. Vi bör se Uniper som ett tyskt Vattenfall, dvs. som ett slags företagsmässig myndighet. Utan förändring i dess ledningspersoner (styrelseordförande och VD) sker ingen ändrad strategi- och investeringsprioritet. I Sverige är detta en klarlagd realitet. All acceptans av kärnkraftssatsningar från Vattenfall kan ses som tvingande ’under galgen’. Dess egna vind/sol engagemang är oförändrade, vilket enkelt kan förstås av dess rigida reklam/kommunikationsbudskap.
I komplement till #16 och dess reella konsekvenser och möjligheter, bör vi granska i inlägget angivna förutsättningar. Själv tänker jag speciellt på förutsättningen 70% kapacitetsallokeringsmandat i utlandskablar. Detta är inte heller nödvändigt, fortsättande #16:s diskussion. Den angivna mandatsiffran är en konsekvens av Sveriges frivilliga deltagande i ACER sedan inauguration 2011. Sveriges regering kan närsomhelst säga upp medlemsskapet i ett enkelt riksdagsbeslut, i nödfall genom tillämpning av uppsägning omedelbart genom tillämpning av Regeringsformens kap 10, paragraf 4. Ett sådant beslut frigör Sveriges tvång att alltid säkerställa 70% av produktionskapaciteten i utlandskablar, dvs. Energiinspektionsmyndigheten eller motsvarande kan på mandat av Regeringen själv bestämma kapacitetsmängden, och under vilka förutsättningar (se #16 ovan). I tillägg kan Sverige bestämma huruvida landet skall ha endast ett elområde, vilket är vettigt om vi vill undvika överdebitering av de fortsatta flaskhalsavgifterna mellan olika elområden, drabbande elkonsumenter helt i onödan. Som konsekvens bör dessutom dessa avgifter återbetalas till drabbade konsumenter..
För egen del ifrågasätter jag förstahandsinvesteringar i kärnkraft, som svar på landets produktionsunderskott speciellt i energiområde 4. Bäst och snabbast ges tillskotts-Watt genom investeringar i gaskraft, inte som intermittent utjämnare av volatil vind/sol kraft, utan som bestämd komplettering av planerbar kraft till nuvarande kärn- och vattenkraft. Om så, kan efterhand som den ekonomiska livslängden av existerande vindkraftsparker upphör, dessa avvecklas till förmån för miljö- och skogs/lantbruks/fritidsintressen & minskad kapitalförstörelse för närbelägna fastighetsägare.
Det torde dessutom vara närmare förverkligande av planerbar kraftproduktion i Barsebäck. Själv tror jag att Uniper skulle acceptera gaskraftsutbyggnad i Barsebäck. Vid problem därvid borde Svenska Staten, dvs. dess skattebetalare, genomföra expropriation av Barsebäcks-faciliteterna.
I diskussionef i KU och annorstädes alternativa media framkommer kritik oftast mot de utlandsägda/kinesiska m.fl. ägarkonstellationerna inom vindkraften som problematiska/ifrågasatta. Detta gäller enligt ovan i hög grad också investeringar i planerbar elkraft inom Sverige.
TorbjörnR #12
Både dina och mina siffror är väldigt osäkra. Jag ifrågasätter om dina antagna värden är riktiga. Ett fel som du gör är att du använder elpriser för SE4 som om det skulle gälla hela landet. Jag valde att använda priserna från SE3 som är ett rimligare medeltal för landet.
Det jag främst ogillar med subventionen för kärnkraft är garantipriset som är på 80 öre/kWh och skall gälla i 40 år. Den riskerar att få konsekvenser att de nya kärnkraftverken körs med full effekt även under sommaren när elen kanske inte behövs.
Att ny kärnkraft behöver subventioner är jag medveten om och inte emot det heller. Jag skrev i en tidigare kommentar hur jag tycker det skall utformas och begränsas.
#26 Göran Åkesson
Jag har läst att Uniper i Barsebäck kanske inte är helt avståndstagande mot kärnkraft. Det kan nog ges tillfälle att göra någon affär där. Absolut borde man köpa den fastigheten via tex Vattenfall och få full rådighet för Sveriges bästa.
Håller ,ed om ACER att den går att lämna. Lite konsekvensanalys bör genomföras bara. Något som inte alltid utförs på ett seriöst sätt.
#27 Sigge
Jag använder ett genomsnitt för SE3 och SE4. Så du gissar felaktigt.
Konsekvenser av ny kärnkraft och utan ny kärnkraft?
Dagens industri hade en artikel om förra veckans undertecknande från Eu – ledarna – det var undertecknandet av färdplanen ” Ett Europa, en marknad”.
Där framgår att Eu skall agera mot import av kinesisk högteknologi och inte minst då inom fordonssektorn.
Ingen har väl missat vad Eu:s energipolitik lett till för Unionen – den ” billiga ” vindkraften har fått elpriserna att rusa och industrin att gå på knäna – men ändå har vi fortsatt att lägga ner kärnkraft.
Nu plötsligt tror Eu att importförbud och panikbyggen av kärnkraft skall lösa Eu:s hemmagjorda kris.
Det blir en riktigt stinkande soppa att hantera dom kommande 10 åren.
Under dessa 10 år kommer resten av världen att gasa ifrån Eu – med hjälp av billigare Energi.
Man behöver inte hänvisa till Einstein för att säga…” vad var det vi sa”.
Ibland hör vi att Kemi är Allt – men sällan talas det om hur oändligt viktigt och fundamentalt det är med Planerbar Energi och stabila, förutsägbara Elpriser.
Energi utgör grunden för ett modernt samhälle – men – det vägrade den rödgröna röran att acceptera.
I sverige gick den förra regeringen så långt att man lade ner kärnenergiutbildningar och bäddade för total avveckling av kärnkraft.
Det är illa med energifrågan i Eu 2026 – men det kan bli ännu värre – snart riskerar hela Eu en BNP – utveckling liknande den i Tyskland dom senaste åren.
Planerbart är grunden för en vettig energipolitik – men Eu fortsätter på ännu mer vindkraft…en kraft vi redan har mer än vi behöver av – när det blåser.
till och med eu har nyktrat till så mycket så de varnar för att lägga ner kärnkraftverk…
https://www.energinyheter.se/20260424/34644/geopolitisk-oro-okar-eu-varnar-karnkraftsnedlaggningar
…och infångningen av livets gas stoppas…
https://www.energinyheter.se/20260427/34654/flera-ccs-projekt-stoppas-osaker-framtid-i-sverige
#30 Magnus blomgren
Din referens är viktig. Tyvärr tror jag att såväl den svenska regeringen som den stora allmänheten i Sverige och andra länder inom EU inte sett igenom konsekvenserna av ’One EU-One Market’, speciellt inte vad avser friheten att genomföra en för det enskilda landet- vi talar här främst om Sverige-effektiv elpolitik. Själv blir jag bestört, såvida den svenska regeringen inte ’sätter ner foten’ och dels avvisar huvuddelen av ’policyn’, dels omedelbart säger upp avtalet med ACER.
I början av seklet producerade den tyska energisektorn 170 TWh el från kärnkraft, nästan en tredjedel av den totala energiproduktionen. Kina producerade samtidigt ungefär 18 TWh från kärnkraft, obetydligt i jämförelse. 2012 producerade länderna ungefär lika mycket kärnkraftsel. 2025 producerar Tyskland 0 TWh el från kärnkraft, Kina 443 TWh.
https://www.gp.se/ledare/europa-betalar-ett-hogt-pris-for-2010-talets-misstag.ff61813b-807d-4e5b-a41d-cf5e5d3d5451
TorbjörnR #29
20% av Sveriges befolkning bor i elområde 4 och 60% i elområde 3.
Jag tycker du förändrar förutsättningarna så att du får bättre resultat och du har gjort det så mycket att det inte är rimligt.
#18 Torbjörn och #19 Mats
Nej, jag är inte den som vurmar för vindkraft. Tyvärr sitter vi med eländet en tid ytterligare. En viss volym vindkraft kan passa i den svenska el-mixen. En volym som är rimligt att parera med vattenkraft, utan att behöva tok-köra vattenkraften. Den nivån har vi passerat med flera GW redan.
Dessutom är vindkraften byggd i fel del av landet. Mer än 2/3 finns norr om Dalälven där vi redan har ett betydande överskott av el. Vindkraftverken borde till största delen vara byggda söder om linjen Stockholm – Göteborg. Gissar att befolkningens motstånd var alltför stort där, så man siktade på Norrlands glesbefolkade inland. Jag har förstått att de få vindkraftverk som går med viss vinst, ligger företrädesvis i SE4 där el-priserna ofta är högre än i SE1 och SE2.
Karl Erik R #36
Det är ändå rätt meningslöst att bygga vindkraft i SE4, den producerar i takt med all annan vindkraft i samma vindbälte. Det är så vädersystemen fungerar och det borde ha varit möjligt att förutse innan man byggde all denna vindkraft i området, se mina grafer, du kan klicka på mitt namn här uppe.
Jag ska lägga in dom övriga elområdena också, SE1 ser jag lever i stort sett sitt eget liv långt från Nordsjön
# Sigge 27
”Det jag främst ogillar med subventionen för kärnkraft är garantipriset som är på 80 öre/kWh”
Sigge, 80 öre per kWh är billigt … om det är stabil planerbar kraft placerad på rätt ställe i landet … jämfört med den soppa som vi nu sitter i …
# Karl Erik 36
”Vindkraftverken borde till största delen vara byggda söder om linjen Stockholm – Göteborg”
Där är vi helt oense …. Vindkraften borde till största delen vara byggd i Stockholm, innanför Tullarna …. det vore enda sättet att få klimataktivisterna i Tokholm att ta avstånd från tokerierna.
#21 TR
Om ett 1 TWh batteri idag kostar 5000 miljarder eller om några år kostar t ex 1000 miljarder (flödesbatteri) har enligt min åsikt ingen avgörande betydelse. Trots ett antaget ”välvilligt” pris är nyttan mot kostnaden alltför hög. Borde ha varit tydlig med detta.
OT Jag förstår att i ett inlägg kan inte alla aspekter belysas men någon form av enkla jämförelser är nyttiga för den vanliga medborgaren för att förstå vidden av olika alternativ. 1 TWh (alltså 1000 GWh) är en väldigt stor energimängd för ett batteri. Värdens snart största el-batteri är under byggnad i USA, Minnesota 30 GWh, Störst i Sverige blir så småningom ett batteri i Vaggeryd 0,4 GWh.
1 TWh batteriets kapacitet vid 5 timmars urladdning blir 8,3 GW. Ett nytt kärnkraftverk är i 1 GW klassen.
De som lutar sig åt det gröna hållet vill i allmänhet hellre tala om årsproduktion (t ex GWh) för att dölja problemet med ”slumpkraft”. Vad gäller effekt (t ex MW) nämns toppeffekten utan att nämna varaktigheten.
Ett exempel: Vaggeryd batteriet kommer att ha toppeffekt 100 MW. Det låter ju mycket för den inte helt insatte.
Tio sådana så har man effekt motsvarande ett nytt kärnkraftverk. Ja så är det men batterierna är tomma efter fyra timmar!
I övrigt anser jag att sol- och vindel borde betala en avgift för varje kW de matar in i stamnätet. Alltså i princip, undantag kanske redan befintliga anläggningar.
#40 Lars
Vi är helt överens. Som sagt, på sociala medier var redan mitt inlägg för långt.
Fokus var att kärnkraft är lönsamt för alla. Det var budskapet som skulle hamras in 😀
Huvudinlägget har 350 gilla och 110 delningar.
Övriga grupper kanske 250 gilla och 30 delningar.
Givetvis många fler som läst.
Svårt att nå folk med seriösa budskap
#39 Magma
Okej, jag kan ändra mitt geografiska uttalande till ” en linje mellan Uppsala och Lysekil” så kan vi bli helt ense. Sen behöver inte all vindkraftverk stå i Stockholm. Det finns ändå inte plats. Tror det räcker med tre för att nå din önskan. Ett i vardera Vasastan, Lidingö och Djursholm.
Att våra utlandskablar och därmed högre priser i utlandet ska bestämma våra priser i Sverige (främst då SE3-4) låter inte logiskt. Ändå vill intressen bygga fler kablar.
Tyskland ser inte ut att på överskådlig tid lösa sin energibrist. Inte ens på längre sikt pga av motståndet mot kärnkraft. Man är maktpolitiskt och ideologiskt bundna medan industrin flyr. Förmodligen måste man ändra sig men hur? Rysslands gas?
Tillbaka till prissättningsvillkoren. Vindkraften behöver idag kablarna. Andra producenter med utländskt ägande önskar kablarna. SvK behöver kablarna.
Jag ställer frågan varför man inte behandlar köp-säljorder med utlandet (kablarna) som en särskild pool som inte påverkar de inhemska priserna. Som ni vet gäller det högsta marginalpriset för hela prisområdet påföljande timme. Givetvis påverkas man även av utbud och efterfrågan mellan övriga svenska (4) prisområden. Jag är dock inte insatt i hur nätinfrastrukturen ser ut och hur den påverkar priserna.
Vad jag menar är att man borde kunna hitta en modell där import/export-priserna inte får dagens omedelbara priseffekter pga olikheterna mellan länderna. Jämfört med andra branscher finns här problemet med att el inte kan lagras utan måste omedelbart konsumeras (principiellt). Det var vanligt förr att man använde olika regleringar som t.ex kvoter för att skydda den egna marknaden men här är förstås EU ute och tror att en ”fri” elmarknad snabbt kan effektivisera och gynna alla medlemmar. Vi vet bättre och att Kommissionen har andra egna mål.
Med vindkraften har vi dessvärre försatt oss i en situation där vi ibland tvingas importera el. Skulle vi tillämpa t.ex ”väderbundna” exportkvoter så är det inte säkert att motparterna i utlandet är villiga att ge oss det vi behöver när det passar oss? Men det borde finnas förhandlingslösningar och att särskilja auktioner av export/import från ordinarie inhemska transaktioner borde gå? Sverige är dessutom (fortfarande!) fria att lämna EUs energisystem-reglemente likt t.ex Polen och Spanien.
#26 Göran Åkesson
Jag har läst att Uniper i Barsebäck kanske inte är helt avståndstagande mot kärnkraft. Det kan nog ges tillfälle att göra någon affär där. Absolut borde man köpa den fastigheten via tex Vattenfall och få full rådighet för Sveriges bästa.
Håller med om ACER att den går att lämna. Lite konsekvensanalys bör genomföras bara. Något som inte alltid utförs på ett seriöst sätt.