Den föreslagna vindkraftparken på Ripfjället har mött hårt lokalt motstånd under flera års tid. På bilden ett demonstrationståg från maj 2019. Foto: Patrik Qvicker, SVT
Idag är det ju demonstrationsdag. Protesterna sprider sig ganska allmänt över landet. Här är ytterligare bilder:
Foto: Olle Jonsson
Bild: Jonas Eriksson
Så här hålls det på i by efter by, kommun efter kommun, och år efter år. De, som vi kan se från bilderna, är inga gröna aktivister som blockerar vägar eller vrålar ut sitt hat mot koldioxid. De vill bara ha sin omgivning i fred från klimataktivistiska ingrepp och pålagda avgifter på sina liv. Men politikerna och deras kompisar vindkraftsbolagen bryr sig inte om de människor som faktiskt berörs.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ett steg i rätt riktning för att förstå den negativa vidden av byggandet av vindkraftverk är att använda begreppet ”vindkraftsindustriområden”.
Ordet ”parker” som används är valt med tanke på att vi ska associera till naturpark, djurpark, nationalpark, lekpark etc. som har en positiv klang.
Public service verkar ha varit på plats, i alla fall. Men, de rapporterar inte så ofta om det folkliga motståndet. Istället torgför de vindkraftindustrins propaganda, helt utan reflektioner eller ens källkritik. Propaganda, där kritik mot vindkraftindustrin jämställs med desinformation som såtts av ryska trollfabriker.
#2
Klockrent beskrivet!
Vindrelaterad nyhet, tornseglarna har anlänt till Södertörn, sommaren kan börja.
Vindkraftvärk med ä = slumpkraftvärk.
Funkar bra om man äger ett kolkraftverk.
När det blåser sparar man på kolet och när det är vindstilla och kallt kör man kolkraftverket.
Skellefte kraft byggde vindkraftverk som blev vindkraftvärk.
De tänkte spara vatten i vattenkraftverkens magasin när det blåste men det gick åt helvete i alla fall.
Man kan ge vindkraften en spark i ändan = vindspark. Hur som helst skall vi inte kalla dem vindparker. Andra förslag?
På engelska heter det wind turbine resp. wind farm.
På svenska kan man väl kalla det för vinturbin och vindfarm. Ordet farm finns väl på svenska också.
Vindhygge kanske, vindkraften tål uppenbarligen inte träd i närheten.
# Håkan 8
Det är en märklig företeelse med dessa hyggen … så fort en skogsägare vill ha ett uttag av sin pension genom att fälla några träd i sin ägandes skog … så kommendera en hord av aktivister och hittar hur många sällsynta grodor, mossor och liknande i en sådan omfattning att man börjar fundera på om de där grodorna eller mossorna verkligen är så ovanliga som det hävdas … när det däremot kommer till att röja skog för slumpkraftens miljöförstörande verksamhet verkar det ALDRIG finnas någonting skyddsvärt, varken mossor, grodor, fåglar eller lokalbefolkning … och när det gäller lokalbefolkning så tycker Mupp Partiet mest att de är motsträvigt gnälliga och att det är helt ok att försöka muta dem.
#2+3.
Ja anslå trekvart till att lyssna på senaste (?) Klotet så inser man att detta är ren och skär propaganda från vindkraftsbranschen och MP.
Vindindustriområde är mitt förslag. Någon farm eller park är det definitivt inte.
När snurrorna tjänat ut kanske området får döpas till vindkraftskyrkogård eftersom någon fullständig återställning av området av ekonomiska skäl aldrig kommer att ske.
Troligen blir det som med bunkrarna som byggdes utefter Sveriges kuster under andra världskriget – de lämnas kvar för att långsamt erodera bort.
Enligt Maskindirektivet (2006/42/EG) och dess införlivande i svensk lagstiftning (AFS 2008:3) betraktas ett vindkraftverk som en maskin när det tillhandahålls på marknaden (säljs/levereras).
Benämningen ändras till, eller omfattas av begreppet, vindkraftsanläggning när maskinen (vindkraftverket) installeras och ansluts till elnätet.
Mvh,
Vindkraften är den billigaste energiproducenten som trots detta ger den dyraste elen.
Förklaringen finns i ledningen-
Ledningen för vattenfall får rekordbonusar och för svenska kraft bekymmer med överlikviditet.
Förslag:
Vindustriområde
# 13. Även om Vattenfalls ledning må vara överbetald, skulle sänkt lön knappast påverka resultatet. Däremot ändrat uppdrag och ändrad styrelse. Men det är politik och beroende av valutgången. Motstånd 2026 anbefalles!
Dom höga TV och radiomasterna måste vara inhägnade med stängsel för att skydda allmänheten från nedfallande is.
Varför har vindturbinerna undantagits från det kravet?
Slumpkraftvärken kan kasta isen mångfalt längre än radiomasterna.
Vindkraftvärksklustrena borde ha stängsel runt hela områder.
”Vindkraftvärksklustrena borde ha stängsel runt hela områder.” / #16 Bo Nordebo
Är vindkraftverken lagliga? med kommentarer
https://klimatupplysningen.se/ar-vindkraftverken-lagliga/
Mvh
#17 fortsättning
Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk med kommentarer
https://klimatupplysningen.se/konsekvenser-av-regeringsbeslut-rorande-vindkraftverk/
Mvh,
#18 fortsättning.
Bifogar för information utdrag ur min anmälan till EU-kommissionen, som tyvärr inte ledde till något ingripande.
—-Ursprungligt meddelande—-
Från : – – – – -@telia.com
Datum : 2020-07-07 – 10:43 ()
Till : GROW-CHAP@ec.europa.eu
Ämne : Re: CHAP(2020)00704 – Ditt brev av den 08/03/2020
Undertecknad kan inte längre blunda för vindkraftverkens verksamhetsutövares lagbrott mot tvingande EU-rättsakter, som inte heller beaktats / beaktas av svenska regeringar och ansvariga sektorsmyndigheter!
Har som sakkunnig säkerhetsexpert åtminstone sedan 24 år tillbaka bl.a. handlagt många certifieringsärenden, verifieringar, valideringar, etc. för stora svenska och internationella företag / industrier samt på uppdrag av en svensk branschorganisation skrivit en handbok om tillämpningen av ”EG/EU:s nya metodens lagstiftningsförfarande” (”The New Approach”). Har varit anlitad som rådgivare till ackrediterade ”Anmälda organ” och har även som teknisk expert företrätt ett svenskt gruvföretag inför EU-kommissionen i ärendet / ”case No COMP/M.2033-METSO/SVEDALA”
Har också publicerat följande två rapporter: ”Vindkraftverk får byggas men inte tas i drift” och ” Den nya metoden för teknisk harmonisering”.
Mvh,
# 19 fortsättning
Bifogar ytterligare ett utdrag ur min anmälan till EU-kommissionen, som tyvärr inte ledde till något ingripande eller krav på åtgärd av rättsvårdande myndigheter i Sverige.
—-Ursprungligt meddelande—-
Från : – – – – -@telia.com
Datum : 2020-08-17 – 08:46 ()
Till : GROW-CHAP@ec.europa.eu
Ämne : Re: CHAP(2020)00704 – Ditt brev av den 08/03/2020
Erhöll i går söndag 2020-08-16 uppgift om att den ansvariga sektorsmyndigheten Arbetsmiljöverket, för bland annat “maskindirektivet” tagit bort fyra (4:a) av mina anmälningar, “utan att läsa dem”.
Mvh,
#20 fortsättning
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 1
https://klimatupplysningen.se/nagra-allmanna-rattsliga-ramar-for-vindkraft-del-1/
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 2
https://klimatupplysningen.se/nagra-allmanna-rattsliga-ramar-for-vindkraft-del-2/
Mvh,
#21 fortsättning
Glöm inte bort, att genom regeringsbesluten I:6 och II:6 (nu gällande svensk rättspraxis) har enligt svenska tillståndsprövades, tillståndsbeslutandes och tillsynsansvarigas tolkning av produktdirektiven inkl. maskindirektivet (MD) ”helt satts ur spel” för vindkraftverksmaskiner / vindkraftsanläggningar.
Men användaren / verksamhetsutövaren har trots allt det fulla ansvaret för uppfyllandet av grundläggande hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta bindande krav i EU´s produktdirektiv, med stöd av harmoniserade tekniska krav i berörda EN-standard.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller EU direktivets / direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
NOTERA, att även verksamhetsutövaren / ägaren kan vara tillverkaren. För vindkraftverk uppställd i en s.k. ”extraordinär klimatzon onshore” (i kallt och/eller isigt klimat/miljö) måste vindkraftverkets tillverkare och köpare fastställa dimensionerande konstruktionsförutsättningar i enlighet med vindturbinklass S (WT-class S) för att säkerställa bl.a., att vindkraftverkets konstruktioner har tillräcklig hållfasthet för uppställningsplatsen.
Användaren / verksamhetsutövaren måste själv förvissa sig om att maskinen / anläggningen verkligen är säker att använda. En arbetsgivare får endast använda maskinen vindkraftverk / vindkraftsanläggning, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE- märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
En arbetsgivare / verksamhetsutövare får endast använda maskinen vindkraftverk / vindkraftsanläggning, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EU:s – produktdirektiv som t.ex Maskindirektivet 2006/42/EG, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder vars lägsta krav alltid måste uppfyllas, införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 nu AFS 2016:10 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 – ”Användning av arbetsutrustning”.
Arbetsgivaren / verksamhetsutövaren har det slutliga ansvaret för maskinens anläggningens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.
Notera att maskindirektiv 2006/42/EG ersätts av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner, som träder i kraft: 2025-01-01. Från det datum när förordningen träder i kraft har maskintillverkare 3 år och 6 månader på sig att anpassa sin tillverkning av nya maskiner.
Mvh,
#17-21
Intressant.
Om jag nu har uppfattat det rätt så är verksamhetsutövaren skyldig att se till att anläggningarna följer maskindirektivet,
Om det händer en dödsolycka t,ex, att någon i servicepersonalen får en isklump på sig kan skyddsombudet stänga alla anläggningar tills anläggningarna blir säkra enligt maskindirektivet.
Även utan olycka borde de stängas eller inhägnas för att förhindra eventuella dödsolyckor.
Besynnerligt att facket förföljer Tesla men tillåter farliga vindkraftverk.
#23 Nodebo
För vindkraftsanläggningar inom EU är ett antal produktdirektiv och förordningar centrala för att säkerställa säkerhet, miljöhänsyn och teknisk prestanda. De viktigaste är:
• Maskindirektivet (2006/42/EG): Detta är grundläggande för själva vindkraftverket som en maskinkonstruktion, omfattande mekanisk säkerhet och konstruktionskrav.
• Lågspänningsdirektivet (LVD – 2014/35/EU): Gäller elektrisk utrustning inom vindkraftverket, exempelvis generatorer och omriktare, för att säkerställa elsäkerhet.
• EMC-direktivet (Elektromagnetisk kompatibilitet – 2014/30/EU): Säkerställer att den elektriska utrustningen i vindkraftverket inte stör annan elektronisk utrustning och är robust mot störningar.
• Radioutrustningsdirektivet (RED – 2014/53/EU): Kan vara aktuellt för kommunikationsutrustning, som SCADA-system eller varningsljus, om de använder radiokommunikation.
• Tryckutrustningsdirektivet (PED – 2014/68/EU): Relevanta för hydraulsystem och trycktankar som ingår i kraftverkens broms- och styrsystem.
• Ekodesigndirektivet (2009/125/EG): Sätter minimikrav på energieffektivitet för komponenter som används i vindkraftverken.
• RoHS-direktivet (Begränsning av farliga ämnen – 2011/65/EU): Begränsar användningen av farliga material i den elektriska och elektroniska utrustningen.
• Förnybartdirektivet (RED III – 2023/2413): Även om detta främst är ett ramdirektiv som sätter mål för utbyggnad och tillståndsprocesser, sätter det ramarna för vilka krav som ställs på förnybar energi
Utöver dessa direktiv gäller ofta EU-förordning (EU) 2022/2577 om snabbare tillståndsgivning för förnybar energi.
Mvh,
Vindkraftsindustri eller vindkraftsfabrik är bra begrepp.
Jag minns i ett nyhetsinslag hur en kvinnlig presstalesperson för ett vindkraftsbolag refererade till deras planerade anläggning som en ”fyndighet”. Hon förklarade att deras bolag var så glada att de hade hittat denna fyndighet som de nu skulle kunna exploatera för att främja klimatet. Fyndigheten bestod tydligen i att de hade hittat ett område där det blåser?
Anledningen till att de valde ordet fyndighet var förstås för att skapa acceptans och en sorts ofrånkomlighet, ungefär som för en metallgruva eller oljekälla. Fyndigheten ligger där den ligger och därför måste vi bygga vindkraftverken just här.
#23 Bo Nordebo
Skyddsombudets rätt att avbryta arbete
Inom ramen för svensk arbetsmiljölagstiftning (som speglar liknande direktiv inom EU, främst Arbetsmiljödirektivet 89/391/EEG) har ett skyddsombud en unik och långtgående befogenhet. Enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 7 § har ett skyddsombud rätt att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, om rättelse inte kan uppnås genom att kontakta arbetsgivaren.
Detta stopp gäller dock primärt det arbete som utförs av de anställda i den omedelbara närheten av faran. Om ett vindkraftverk utgör en risk för allmänheten (t.ex. förbipasserande), faller detta utanför skyddsombudets direkta mandat, då deras uppdrag är begränsat till att skydda arbetstagare.
Myndigheters ingripande och driftstopp
När det gäller allmänhetens säkerhet och risken för skador från utkastade föremål, är det istället tillsynsmyndigheter som har befogenhet att ingripa. I Sverige är det främst kommunen (genom miljö- och byggnämnden) eller Länsstyrelsen som utövar tillsyn enligt Miljöbalken (1998:808).
En tillsynsmyndighet kan meddela förelägganden om försiktighetsmått eller, i extrema fall, förbjuda fortsatt drift av en anläggning om den innebär en betydande risk för människors hälsa eller säkerhet.
Hellner, Jan och Radetzki, Marcus. Skadeståndsrätt
Sammanfattning av ansvarsförhållanden
1. Skyddsombud: Kan stoppa arbete för anställda vid omedelbar fara för liv och hälsa.
2. Tillsynsmyndighet: Kan meddela föreläggande eller förbud mot drift om anläggningen utgör en fara för allmänheten eller bryter mot givna tillståndsvillkor.
3. Verksamhetsutövaren: Har alltid det primära ansvaret att bedriva verksamheten så att varken anställda, allmänhet och/eller egendom utsätts för risker eller skador.
Mvh,
Bo Nordebo, #23,
det är två olika frågor. Tror jag.
I fallet vindustrin så är det nog mycket ”fly in/out” arbete som är upphandlad av annan firma och därmed är frågan om fackligt medlemskap eller inte – inte en fråga att jaga vindustriägaren för. I fallet Tesla så har de egen anställd personal men vägrar att teckna kollektivavtal. Jag tror inte att säkerhetsfrågor är det centrala i den konflikten.
Rättslig ram för ansvar avseende iskast och delar från vindkraftverk i EU
Det rättsliga landskapet som styr ansvar för skador orsakade av föremål som kastas från vindkraftverk – vanligtvis kallat ”iskast” eller ”bladdel” – inom EU är huvudsakligen decentraliserat och bygger på en kombination av nationell skadeståndsrätt, miljöbestämmelser och EU-omfattande produktsäkerhetsdirektiv. Medan EU tillhandahåller ett ramverk för maskiners tekniska säkerhet, styrs den specifika bestämningen av ansvar för skador orsakade av vindkraftverkskomponenter till stor del av de enskilda medlemsstaternas civilrättsliga lagar, ofta förankrade i principen om strikt ansvar för farlig verksamhet.
Inom EU är maskindirektivet det primära instrumentet som styr säkerheten för vindkraftverk som produkter. Detta direktiv föreskriver att tillverkare ska säkerställa att turbiner är konstruerade och tillverkade för att förhindra utkastning av delar eller material som kan utgöra en risk för personer eller egendom. Men när en incident inträffar, såsom islossning eller komponentfel, bedöms det juridiska ansvaret vanligtvis enligt den nationella skadeståndsrätten i det land där turbinen är placerad. I många jurisdiktioner hålls vindkraftsanläggningens operatör under standarden ”strikt ansvar” (ansvar utan vållande), vilket innebär att de är ansvariga för skador som orsakas av turbinens drift oavsett om vårdslöshet kan bevisas. Detta är ofta kodifierat i nationella miljöföreskrifter, såsom Miljöbalken, som betonar operatörens ansvar för anläggningens hela livscykel, inklusive att minska risker för den omgivande miljön och allmän säkerhet.
Fastställandet av ansvar beror ofta på om händelsen var förutsebar. Till exempel, i fall som rör iskast, granskar domstolarna om operatören har implementerat branschstandardiserade riskreducerande åtgärder. Om en operatör inte följer dessa tekniska standarder kan de bli ansvariga enligt både civilrättslig och förvaltningsrättslig lagstiftning för att ha brutit mot sitt drifttillstånd. Dessutom fastställer EU:s direktiv om miljöansvar (2004/35/EG) ett ramverk baserat på principen om att ”förorenaren betalar”, vilken, även om den främst är inriktad på miljöskador, förstärker verksamhetsutövarens skyldighet att förebygga och avhjälpa skador som orsakas av deras industriella verksamhet.
I praktiken innebär den rättsliga lösningen av sådana krav ett komplext samspel mellan de tekniska standarder som fastställts av Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC 61400-serien) och de specifika lagarna om civilrättsligt ansvar i medlemsstaterna. Eftersom EU inte har en enda, enhetlig ”lag om ansvar för vindkraftverk” måste kärande vanligtvis driva talan genom nationella domstolar, som kommer att bedöma fallet baserat på specifika bevis för underhåll, efterlevnad av säkerhetsprotokoll och felets art.
Inom svensk rätt, som är representativ för många EU-länder, tillämpas ofta principerna i skadeståndslagen. För verksamheter som innebär en särskild risk, såsom drift av stora maskinanläggningar, kan strikt ansvar aktualiseras. Strikt ansvar innebär att verksamhetsutövaren är skadeståndsskyldig för skador som uppstår till följd av verksamheten, även om ingen direkt vårdslöshet kan bevisas.
Prop. 1972:5. Med förslag till skadeståndslag.
När det gäller vindkraftverk är ansvaret ofta kopplat till innehavaren eller operatören av anläggningen. Om is lossnar från ett blad och orsakar skada på person eller egendom, betraktas detta ofta som en risk som är inneboende i driften av vindkraftverket. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer är det den som driver anläggningen som bär det ekonomiska ansvaret för att säkerställa att nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas.
Alltså, den rättsliga grunden för skadeståndsansvar vid skador orsakade av produkten vindkraftverk vilar på en kombination av nationell civilrätt och miljöbalkens principer. Inom EU finns alltså ingen enhetlig lagstiftning, men de flesta medlemsstater tillämpar en modell där verksamhetsutövaren bär ett strikt ansvar för skador som uppstår till följd av den farliga verksamhet som driften av ett vindkraftverk utgör. Detta innebär att den skadelidande inte behöver bevisa att ägaren varit vårdslös, utan endast att skadan orsakats av föremål som lossnat från anläggningen.
Mvh,
Trump’s Renewable Energy Crackdown Hits Legal Wall
By Felicity Bradstock – May 03, 2026,
Översatta utdrag:
Under det senaste året har USA:s president Donald Trump riktat siktet in sig på den förnybara energiindustrin i ett försök att minska ansträngningarna för att genomgå en grön omställning. Trump har istället förespråkat expansion av olje-, gas- och kolindustrin, samt utveckling av kärnkraft. Åtgärden har dock mötts av betydande motstånd från allmänheten och rättsväsendet, då det blivit tydligt att det inte kommer att bli så enkelt att stoppa utbyggnaden av förnybar energi.
I april avvisade den federala domaren Denise J Casper i Massachusetts Trump-administrationens försök att stoppa utbyggnaden av förnybar energi. Domaren beslutade att kravet på att inrikesministern, Doug Burgum, personligen skulle godkänna alla sol- och vindkraftsprojekt på federal mark och vatten var olagligt. Casper höll med om att Trump-administrationens handlingar sannolikt bryter mot federal lag och skulle orsaka irreparabel skada om domstolen inte ingrep.
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/Trumps-Renewable-Energy-Crackdown-Hits-Legal-Wall.html
Mvh,
#Claes-Erik Simonsbacka
Det är verksamhetsutövaren som bär skadeståndsansvaret, uppfattar jag det som.
Om jag besöker området och ett isstycke knölar till mitt fordon, tar då en åklagare upp fallet eller måste jag stämma verksamhetsutövaren ?
Är det ett statlig verk som är verksamhetsutövaren är det svårt att vinna.
Isbiten som är beviset har smält så att jag kan inte bevisa att de är vållande till skadan.
Mvh
Fungerar inte demokrati så blir det tillslut diktatur eller anarki. Vi får se vad som händer med Europa och den påtvingade klimathybrisen. Detta är nog den troligaste tippingpoint vi har framför oss.
#30 Bo Nordebo
Säkra bevis:
• Fota skadan: Ta tydliga bilder på skadorna på bilen..
• Fota platsen: Om möjligt, ta bilder på var bilen stod i förhållande till vindkraftverket.
• Dokumentera föremålet: Om du hittat föremålet som orsakade skadan ta en bild på det och om möjligt spara den.
• Notera tid och plats: Skriv ner exakt tidpunkt och koordinater eller adress för vindkraftverket.
Kontakta verksamhetsutövaren:
Identifiera vem som äger eller driver vindkraftverket.
• Identifiering: På varje vindkraftverk finns ett ID-nummer (ofta tryckt på tornet). Med detta nummer kan du via Lantmäteriets karttjänst eller genom att kontakta kommunens miljöförvaltning få reda på vem som äger anläggningen, om du inte vet det.
• Anmälan: Kontakta ägaren/operatören omedelbart.
• Skadeanmälan: Skicka in din dokumentation till dem och kräv ersättning.
Polisanmälan
Om skadan är omfattande eller om du misstänker att det rör sig om bristande underhåll eller säkerhetsrutiner, bör du göra en polisanmälan. Det kan vara bra att ha en diarieförd anmälan som underlag inför anmälan till det egna försäkringsbolaget.
Att tänka på:
• Bevisbörda: Det är du som måste kunna visa att skadan faktiskt kommer från vindkraftverket. Det är därför dokumentationen är helt avgörande.
• Isnedfall: Det är ett känt problem att is kan lossna, kastas ut och/eller falla från vindkraftverk. Många vindkraftsanläggningar har varningsskyltar om detta. Om du har parkerat på en plats där det finns tydliga varningsskyltar om isnedfall / iskast kan det kanske påverka din möjlighet att få full ersättning, då det då anses vara en känd risk.
• Kommunen: Om du inte får svar från ägaren kan du kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. De har tillsynsansvar över vindkraftverken och kan kanske hjälpa till att förmedla kontakt.
Mvh,
”Vindkraftsindustri eller vindkraftsfabrik är bra begrepp.” / Peter Svensson
Hur relevant förekommande är ovannämnda begrepp för vindkraftverk / vindkraftsanläggning t.ex. i EU:s produklagstiftning, förordningar och harmoniserade teknisk standarder och Sveriges föreskrifter som Miljöbalken (1998:808), Plan- och bygglagen (2010:900), Ellagen (1997:857), Elsäkerhetsverkets föreskrifter (t.ex. ELSÄK-FS): Kompletterar EU:s lågspänningsdirektiv och reglerar installation och drift av elektriska anläggningar i Sverige och Naturvårdsverkets föreskrifter som bl.a. sätter gränsvärden för buller från vindkraft (t.ex. NFS 2016:1)?
Mvh,
Fluktuationsindustri?
Harmoniserade standarder är en specifik kategori av europeiska standarder (EN) som tas fram av europeiska standardiseringsorgan (som CEN, CENELEC och ETSI) på uppdrag av EU-kommissionen.
Harmoniserade standarder ger ”presumtion om överensstämmelse” med EU-direktiven.
De mest centrala standarder är framtagna av CENELEC (europeiska) och IEC (internationella).
SS-EN IEC 61400-1: Standarden ger väsentliga fordringar på konstruktionen hos vindkraftverk.
SS-EN IEC 61400-2, utg 3:2014/AC1:2019: Små vindkraftverk.
SS-EN IEC 61400-11:2012/A1:2018/C1:2019: Mätning av buller från vindkraftverk.
SS-EN IEC 61400-12-1:2022/C1:2025: Mätning av vindkraftverks prestanda, specifikt hur man bestämmer effektkurvan och beräknar den årliga energiproduktionen (AEP).
SS-EN IEC 61400-21: Mätning och bedömning av elektriska egenskaper.
SS-EN 61400-22, utg 1:2011/AC1:2020: Typprovning och certifiering av vindkraftverk.
Mvh,