Den föreslagna vindkraftparken på Ripfjället har mött hårt lokalt motstånd under flera års tid. På bilden ett demonstrationståg från maj 2019. Foto: Patrik Qvicker, SVT
Idag är det ju demonstrationsdag. Protesterna sprider sig ganska allmänt över landet. Här är ytterligare bilder:
Foto: Olle Jonsson
Bild: Jonas Eriksson
Så här hålls det på i by efter by, kommun efter kommun, och år efter år. De, som vi kan se från bilderna, är inga gröna aktivister som blockerar vägar eller vrålar ut sitt hat mot koldioxid. De vill bara ha sin omgivning i fred från klimataktivistiska ingrepp och pålagda avgifter på sina liv. Men politikerna och deras kompisar vindkraftsbolagen bryr sig inte om de människor som faktiskt berörs.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ett steg i rätt riktning för att förstå den negativa vidden av byggandet av vindkraftverk är att använda begreppet ”vindkraftsindustriområden”.
Ordet ”parker” som används är valt med tanke på att vi ska associera till naturpark, djurpark, nationalpark, lekpark etc. som har en positiv klang.
Public service verkar ha varit på plats, i alla fall. Men, de rapporterar inte så ofta om det folkliga motståndet. Istället torgför de vindkraftindustrins propaganda, helt utan reflektioner eller ens källkritik. Propaganda, där kritik mot vindkraftindustrin jämställs med desinformation som såtts av ryska trollfabriker.
#2
Klockrent beskrivet!
Vindrelaterad nyhet, tornseglarna har anlänt till Södertörn, sommaren kan börja.
Vindkraftvärk med ä = slumpkraftvärk.
Funkar bra om man äger ett kolkraftverk.
När det blåser sparar man på kolet och när det är vindstilla och kallt kör man kolkraftverket.
Skellefte kraft byggde vindkraftverk som blev vindkraftvärk.
De tänkte spara vatten i vattenkraftverkens magasin när det blåste men det gick åt helvete i alla fall.
Man kan ge vindkraften en spark i ändan = vindspark. Hur som helst skall vi inte kalla dem vindparker. Andra förslag?
På engelska heter det wind turbine resp. wind farm.
På svenska kan man väl kalla det för vinturbin och vindfarm. Ordet farm finns väl på svenska också.
Vindhygge kanske, vindkraften tål uppenbarligen inte träd i närheten.
# Håkan 8
Det är en märklig företeelse med dessa hyggen … så fort en skogsägare vill ha ett uttag av sin pension genom att fälla några träd i sin ägandes skog … så kommendera en hord av aktivister och hittar hur många sällsynta grodor, mossor och liknande i en sådan omfattning att man börjar fundera på om de där grodorna eller mossorna verkligen är så ovanliga som det hävdas … när det däremot kommer till att röja skog för slumpkraftens miljöförstörande verksamhet verkar det ALDRIG finnas någonting skyddsvärt, varken mossor, grodor, fåglar eller lokalbefolkning … och när det gäller lokalbefolkning så tycker Mupp Partiet mest att de är motsträvigt gnälliga och att det är helt ok att försöka muta dem.
#2+3.
Ja anslå trekvart till att lyssna på senaste (?) Klotet så inser man att detta är ren och skär propaganda från vindkraftsbranschen och MP.
Vindindustriområde är mitt förslag. Någon farm eller park är det definitivt inte.
När snurrorna tjänat ut kanske området får döpas till vindkraftskyrkogård eftersom någon fullständig återställning av området av ekonomiska skäl aldrig kommer att ske.
Troligen blir det som med bunkrarna som byggdes utefter Sveriges kuster under andra världskriget – de lämnas kvar för att långsamt erodera bort.
Enligt Maskindirektivet (2006/42/EG) och dess införlivande i svensk lagstiftning (AFS 2008:3) betraktas ett vindkraftverk som en maskin när det tillhandahålls på marknaden (säljs/levereras).
Benämningen ändras till, eller omfattas av begreppet, vindkraftsanläggning när maskinen (vindkraftverket) installeras och ansluts till elnätet.
Mvh,
Vindkraften är den billigaste energiproducenten som trots detta ger den dyraste elen.
Förklaringen finns i ledningen-
Ledningen för vattenfall får rekordbonusar och för svenska kraft bekymmer med överlikviditet.
Förslag:
Vindustriområde
# 13. Även om Vattenfalls ledning må vara överbetald, skulle sänkt lön knappast påverka resultatet. Däremot ändrat uppdrag och ändrad styrelse. Men det är politik och beroende av valutgången. Motstånd 2026 anbefalles!
Dom höga TV och radiomasterna måste vara inhägnade med stängsel för att skydda allmänheten från nedfallande is.
Varför har vindturbinerna undantagits från det kravet?
Slumpkraftvärken kan kasta isen mångfalt längre än radiomasterna.
Vindkraftvärksklustrena borde ha stängsel runt hela områder.
”Vindkraftvärksklustrena borde ha stängsel runt hela områder.” / #16 Bo Nordebo
Är vindkraftverken lagliga? med kommentarer
https://klimatupplysningen.se/ar-vindkraftverken-lagliga/
Mvh
#17 fortsättning
Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk med kommentarer
https://klimatupplysningen.se/konsekvenser-av-regeringsbeslut-rorande-vindkraftverk/
Mvh,
#18 fortsättning.
Bifogar för information utdrag ur min anmälan till EU-kommissionen, som tyvärr inte ledde till något ingripande.
—-Ursprungligt meddelande—-
Från : – – – – -@telia.com
Datum : 2020-07-07 – 10:43 ()
Till : GROW-CHAP@ec.europa.eu
Ämne : Re: CHAP(2020)00704 – Ditt brev av den 08/03/2020
Undertecknad kan inte längre blunda för vindkraftverkens verksamhetsutövares lagbrott mot tvingande EU-rättsakter, som inte heller beaktats / beaktas av svenska regeringar och ansvariga sektorsmyndigheter!
Har som sakkunnig säkerhetsexpert åtminstone sedan 24 år tillbaka bl.a. handlagt många certifieringsärenden, verifieringar, valideringar, etc. för stora svenska och internationella företag / industrier samt på uppdrag av en svensk branschorganisation skrivit en handbok om tillämpningen av ”EG/EU:s nya metodens lagstiftningsförfarande” (”The New Approach”). Har varit anlitad som rådgivare till ackrediterade ”Anmälda organ” och har även som teknisk expert företrätt ett svenskt gruvföretag inför EU-kommissionen i ärendet / ”case No COMP/M.2033-METSO/SVEDALA”
Har också publicerat följande två rapporter: ”Vindkraftverk får byggas men inte tas i drift” och ” Den nya metoden för teknisk harmonisering”.
Mvh,
# 19 fortsättning
Bifogar ytterligare ett utdrag ur min anmälan till EU-kommissionen, som tyvärr inte ledde till något ingripande eller krav på åtgärd av rättsvårdande myndigheter i Sverige.
—-Ursprungligt meddelande—-
Från : – – – – -@telia.com
Datum : 2020-08-17 – 08:46 ()
Till : GROW-CHAP@ec.europa.eu
Ämne : Re: CHAP(2020)00704 – Ditt brev av den 08/03/2020
Erhöll i går söndag 2020-08-16 uppgift om att den ansvariga sektorsmyndigheten Arbetsmiljöverket, för bland annat “maskindirektivet” tagit bort fyra (4:a) av mina anmälningar, “utan att läsa dem”.
Mvh,
#20 fortsättning
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 1
https://klimatupplysningen.se/nagra-allmanna-rattsliga-ramar-for-vindkraft-del-1/
Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 2
https://klimatupplysningen.se/nagra-allmanna-rattsliga-ramar-for-vindkraft-del-2/
Mvh,
#21 fortsättning
Glöm inte bort, att genom regeringsbesluten I:6 och II:6 (nu gällande svensk rättspraxis) har enligt svenska tillståndsprövades, tillståndsbeslutandes och tillsynsansvarigas tolkning av produktdirektiven inkl. maskindirektivet (MD) ”helt satts ur spel” för vindkraftverksmaskiner / vindkraftsanläggningar.
Men användaren / verksamhetsutövaren har trots allt det fulla ansvaret för uppfyllandet av grundläggande hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta bindande krav i EU´s produktdirektiv, med stöd av harmoniserade tekniska krav i berörda EN-standard.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller EU direktivets / direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
NOTERA, att även verksamhetsutövaren / ägaren kan vara tillverkaren. För vindkraftverk uppställd i en s.k. ”extraordinär klimatzon onshore” (i kallt och/eller isigt klimat/miljö) måste vindkraftverkets tillverkare och köpare fastställa dimensionerande konstruktionsförutsättningar i enlighet med vindturbinklass S (WT-class S) för att säkerställa bl.a., att vindkraftverkets konstruktioner har tillräcklig hållfasthet för uppställningsplatsen.
Användaren / verksamhetsutövaren måste själv förvissa sig om att maskinen / anläggningen verkligen är säker att använda. En arbetsgivare får endast använda maskinen vindkraftverk / vindkraftsanläggning, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE- märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
En arbetsgivare / verksamhetsutövare får endast använda maskinen vindkraftverk / vindkraftsanläggning, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EU:s – produktdirektiv som t.ex Maskindirektivet 2006/42/EG, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder vars lägsta krav alltid måste uppfyllas, införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 nu AFS 2016:10 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 – ”Användning av arbetsutrustning”.
Arbetsgivaren / verksamhetsutövaren har det slutliga ansvaret för maskinens anläggningens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.
Notera att maskindirektiv 2006/42/EG ersätts av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner, som träder i kraft: 2025-01-01. Från det datum när förordningen träder i kraft har maskintillverkare 3 år och 6 månader på sig att anpassa sin tillverkning av nya maskiner.
Mvh,