Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk

censur

Vad blir innebörden av regeringens, Näringsdepartementets beslut I 6 av 2011-03-17, och Miljö- och Energidepartementets beslut II:6 i mål M2015/1403/Ee av 2015-05-25 om att, Sveriges regering i tillståndsprocesser för etablering av vindkraftsanläggningar inte tillåter att pröva och beakta maskindirektivets eller något annat produktdirektivs grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för person, egendom (inkl. renar) och husdjur?

Några utdrag på konsekvenserna av ovannämnda nationella Regeringsbeslut, om förvaltningsmyndigheterna väljer att följa regeringens beslut och därigenom bryta mot tvingande EU-rätt.

– 1. Näringsdepartementets Regeringsbeslut I 6, 2011-03-17, att ”Vindkraftsanläggningar ska prövas enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken och kommunerna har ett tillsynsansvar. I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet (MD) eller något annat produktdirektiv.”

Inte ens säkerheten för riskområdet runt vindkraftverk med stöd av EG/EU maskindirektivets grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för tredje (3:je) person, husdjur och egendom inkl. renar ska prövas i tillståndsprocesser och i svensk offentlig rätt trots, att kvarvarande säkerhetsrisker för riskområdet omkring vindkraftverk inte kan undanröjas av vindkraftverkets tillverkare då maskinens rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in. Att inte de maskinrelaterade säkerhetsriskerna för bl.a. fallande och utkastade föremål från vindkraftverk beaktas i tillståndsprocesserna och i tillståndsvillkoren får som konsekvens att vindkraftverk då de tas i drift och i yrkesmässigt bruk på uppställningsplatsena inte kommer, att kunna uppfylla maskindirektivets grundläggande (väsentliga) hälso- och säkrhetskrav för person, egendom inkl. renar och i förekommande fall husdjur.

Det är viktigt att notera, att Näringsdepartementets Regeringsbeslut I 6 av 2011-03-17, enligt ovan, vars bestämmelser bl.a. låg / ligger till grund för tillståndsbeslut och tillståndsvillkor inte är tillämpbara för maskinen vindkraftverk, som tagits i drift och är i yrkesmässigt bruk. Vilket bl.a. innebär att vindkraftverk enligt maskindirektivet inte fick / får under dess livscykel utgöra någon som helst risk eller fara för person samt i förekommande fall husdjur och egendom inkl. tamdjuren renar, som befinner sig innanför och/eller utanför riskområdet (säkerhetszonen). Dessa tvingande krav enligt MD harmoniserar inte alls utan är i direkt konflikt beträffande “säkerhetszoner” med “grundkraven i svensk byggnadsverkslag som är sådana att de egenskapskrav som ställs på ett byggnadsverk innebär, att något säkerhetsavstånd inte behövs”. Länsstyrelser och/eller delegerade kommunala myndigheter skall inte vid sina tillsyn beakta MD:s tvingande krav för riskområden / skyddsområden sedan vindkraftverk tagits i drift och är i yrkesmässigt bruk. Det ingår inte heller i verksamhetsutövarens egenkontroll enligt 26 kap. 19 § miljöbalken samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, att informera / rapportera om fysiska hälso- och olycksrisker för människor då detta inte regleras av miljöbalkens 2 kap. som endast anger, att försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken syftar endast till att skydda mot olägenhet för människors hälsa och är därför inte tillämpliga på andra typer av olägenheter.

– 2. På grund av Näringsdepartementets (Maud Olofssons) Regeringsbeslut I 6, 2011-03-17, att ”Vindkraftsanläggningar ska endast prövas enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken” har kommunerna och andra myndigheter fråntagits mandat att väga in och bedöma vindkraftverkens behov av riskavstånd/riskområde och vindkraftverkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem samt att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat då det nu i dessa prövningar inte ingår, att beakta de maskinrelaterade säkerhetsriskerna för riskområdet i enlighet med tvingande krav i maskindirektivet (MD) eller något annat produktdirektiv.

Att ovannämnda regeringsbeslut följs framgår tydligt bl.a. av följande ”Skellefteå kommun, referens 2015-4741” – Utdrag:

”Vi anser att vägledningen är tydlig på den punkten att maskindirektivet inte är något som kommunens förvaltningsmyndigheter ska beakta i sin handläggning av vindkraftärenden”

– 5. Att miljöprövningsdelegationen, reglerad enligt 9 kap miljöbalken för att anlägga och bedriva vindkraftsverksamheten, inte ska beakta maskindirektivets och andra produktdirektivs grindläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav, för tredje (3:je) person, trots att kvarvarande säkerhetsrisker omkring vindkraftverk inte kan undanröjas eftersom vindkraftverkens rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in.

Att inte mijöprövningsdelegationen i prövningsprocessen ska beakta grundläggande krav kan även tänkas innebära att verksamhetsutövaren inte vid samråd besvarar produktdirektiv relaterade frågor och inte heller besvara sådana frågor i samrådsredogörelsen eller redovisa dem i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) och i handlingar för tillståndsansökan.

– 13. Utdrag ur Mark- och miljööverdomstolens dom (MMÖD) 2014:34, M4107-14

avgörande datum 2014-10-23 – Tillstånd till vindkraftverksamhet.

”MMÖD skriver vidare i sitt beslut att det i föreliggande prövning inte ingår att beakta maskindirektivet. Utifrån vad som framkommit i ärendet bedömer inte MMÖD, utifrån bestämmelserna i miljöbalken, att det finns anledning att ställa krav på inhägnad av vindkraftparken.”

-14. Att kommunernas planprocesser inte ska präglas av en helhetssyn så, att även riskavstånd med stöd av maskindirektivets grundläggande (väsentliga) relevanta hälso- och säkerhetskrav för tredje (3:je) person och i förekommande fall husdjur samt egendom inkl. renar skall alltså inte beaktas i vindbruksplaner och tematiska tillägg till översiktsplaner trots, att kvarvarande säkerhetsrisker omkring vindkraftverk inte kan undanröjas eftersom vindkraftverkens rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in.

-24. Genom att inte tillåta att maskindirektivets och de andra produktdirektivs grundläggande (väsentliga) krav för hälsa- och säkerhet får tillämpas i tillståndsprocesser för vindkraftsverksamhet, t.ex. vid riskanalyser för skyddsområden runt vindkraftverk, bryter regeringen mot den princip som EU-domstolen utvecklat och som bl.a. skulle ha inneburit, att förvaltningsmyndigheter ska lägga den EU-rättsliga regeln som grund för riskanalysen samt prövningen och frångå de nationella rättsregler som står i strid med relevanta tvingande EU-direktiv.

-25. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § MB 1998:808) för riskområdet runt vindkraftverk beaktats inte vid myndigheters tillståndsprövning och tillståndsbeslut då bästa möjliga teknik inte har använts för riskområden runt vindkraftverk för kvarvarande risker pga. utkastade föremål från vindkraftverk, som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som ”vindkraftverkets tillverkare” kunnat vidta, då vindkraftverkets rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in. Efter regeringens beslut enligt ovan behöver inte heller ”försiktighetsprincipen” användas framöver.

Olika typer av lagar, rättsakternas hierarki och rättskraft:

EU:s lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten (fördragen) ligger till grund för all EU-verksamhet. Sekundärrätten (förordningar, direktiv och beslut) bygger på fördragens mål och principer. – EU-förordningar har allmän giltighet. En EU-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig

– EG:s/EU:s nya metodens produktdirektiv som maskindirektivet nu införd, med exakt den kravnivå som finns i direktiven från EG/EU, bl.a. i Arbetsmiljöverkets (AV:s) föreskrift AFS 2008:3 – Maskiner och som vid konflikt gäller före EG:s/EU:s.minimidirektiv som bl.a. införlivats i Miljöbalken (MB) och i Plan-och Bygglagen (PBL), med stöd av MB.

– Nationell lagstiftning och/eller nationell rättspraxis

En av de principer som EU-domstolen har lagt fast i sin praxis och som efter inträdet i EU binder svenska regelgivare är, att nationella regler inte får strida mot EU-rätt.

Claes-Erik Simonsbacka

Säkerhetssakkunnig ingenjör

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Intressant – vad är då en maskin om inte ett vindkraftverk är det.
    Det finns visserligen andra undantag – som fartyg, men dessa undantag handlar generellt om ”maskiner” som det under lång tid byggts upp en omfattande internationell och nationell lagstiftning runt som syftar till att skydda omgivning.
    Jag har svårt att se att vindkrafts-branschen har lika väl utvecklade säkerhetsbestämmelser till skydd mot anställda och tredje person.

  2. Karl Eider

    Ett risk som finns för vindkraftverk i vårat nordliga klimat, är s.k. iskast.

    ”Iskast uppstår när is bildas på ett vindkraftverks rotorblad och slungas iväg. För att hantera risken att iskastet orsakar skada används säkerhetsavstånd mellan vindkraftparker och områden där människor vistas.”

    Här får människan och närliggande bebyggelse vackert anpassa sig.

    Man säger också:
    ”Det förs inte någon officiell statistik över skador och olyckor vid vindkraftverk.”

    2017 gjordes en studie, där man tycker att risken är överdriven, så man rekommenderar att minska riskavståndet med en tredjedel.

    https://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/vindlov/planering-och-tillstand/gardsverk/inledande-skede/halsa-och-sakerhet/nedisning-och-riskavstand/

  3. Anders

    Borde inte någon svensk domstol ha skyldighet att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen i denna fråga? Liksom Mark- och miljödomstolen i Vänersborg nyligen gjorde gällande artskyddet. Se t ex detta referat med länk till domen: https://www.aktuellhallbarhet.se/strategi/lag-och-ratt/eu-domstolen-i-forhandsavgorande-om-svenskt-mal-sa-ska-artskyddet-tolkas/

  4. Staffan Carlson

    Vore ju fantastiskt om det kunde komma upp en rörelse likt bränsleupproret , Vi som är emot vindkraft.

  5. Lasse

    Det verkar finnas en vilja att kringgå lagar och regler för att underlätta för vindkraftverk och ledningar, samtidigt som det motsatta gäller för verksamheter som kalkbrytning och andra mineraluttag.
    Miljön sitter i kläm.
    #4 De som gillar vindkraft är svårt besvikna på drivet i anläggningarna, vilket bara ger dem anledning att vilja ha fler!
    Någonstans där vi inte ser dem.
    Viljan finns inte i befolkade delar av landet, eller också väntar man på fler subventioner.

  6. Solbacken

    #4 Motvind på Facebook är en stor källa för kunskap om vindkraft och motstånd mot nyetableringar. Viktig sida att skriva på för alla som är dessutom inte tror att koldioxid är starkt värmedrivande.
    Även bränsleupproret som samlat 3-500.000 följare på Fb är en sida man kan följa och debattera genom. Kanske betyder små bidrag mer än vi tror. Hoppas det. Tänker på gårdagens inlägg om masspsykos och de 40 % av befolkningen som faktiskt inte är vunna av alarmistsidan.

  7. Enough

    Ta bort säkerhetslagar/direktiv, inte kräva avvecklings-/skrotningsplan för VK, rimmar dåligt med den övernit som Kärnkraften belastats med.

    Det är tydligt att i klimatalarmismen tecken låter man ändamålen helga medlen, man kan bara skaka på huvudet åt huvudlösheten i dessa röd/gröna politikers agerande och hoppas att verkligheten hinner ifatt dem ( …de ”såg det nog inte komma” den dagen då den slarvigt uppbyggda Vindkraften drabbas av bakslag…).

  8. mattias

    Claes-Erik och Lasse
    Företeelser som redan finns skulle antagligen inte uppfylla dagens säkerhetsbestämmelser (cigaretter, bensin, Alvedon…).

    För kärnkraft tas alltid riskfrågan upp som ett problem, men förvånansvärt lite diskuteras säkerhetsaspekter för vindkraft, vätgaslager, elbilsbatterier.
    Verkar finnas utrymme för visst godtycke. Det är förstås alltid svårt att jämföra olika risker med varandra.

  9. Lasse

  10. Av inlägget framgår att EUs maskindirektiv är svensk rätt och att ev däremot stridande nationell lagstiftning inte gäller. Det inkluderar även beslut fattade av regeringen och givetvis även en miljöprövningsdelegation inom en länsstyrelse.

    Fn pågår en revidering av maskindirektivet (https://www.av.se/nyheter/2021/revidering-av-maskindirektivet/). Det kommer, som det nuvarande, bli svensk lag.

    Frågan om vindkraftverk är en maskin avgörs i direktivets 1-4§§. (https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/maskiner-som-slappts-ut-pa-marknaden-efter-29-dec-2009-foreskrifter-afs2008-3.pdf) De abstrakta definitionerna är svåra att tolka men jag ser inte att annat än att vindkraftverk omfattas.

    Vad kan man göra för att maskindirektivet ska tillämpas i Sverige? Jk verkar inte vara aktuell. (https://www.jk.se/tillsyn/). Kontakta ledamot av konstitutionsutskottet? EU-nämnden? Kan man anmäla beslut fattat av en miljöprövningsdelegation till förvaltningrätten då delegattionen har att fatta beslut enligt gällande lag och inte efter beslut fattade av regeringen.

  11. Robert Norling

    #4 Staffan Carlson
    Det finns flera fb-grupper som växer snabbt i medlemsantal och där klimatfrågan också debatteras, då dessa är starkt förknippade med varandra .

    https://www.facebook.com/groups/1379511478940601

    https://www.facebook.com/groups/271018473802726

    https://www.facebook.com/groups/932151020194633

    https://www.facebook.com/groups/vindkraftutbygging

    Sedan finns det ett stort antal lokala grupper som kämpar mot ev. etableringar.

    https://www.facebook.com/groups/ripfjalletmalung

    https://www.facebook.com/groups/185255009501999

    https://www.facebook.com/groups/380925966459707

    https://www.facebook.com/groups/392365848429519

    https://www.facebook.com/groups/392365848429519

    Ett gott råd är att skriva lättfattlig inlägg och kommentarer då det finns många som inte är så insatta i frågan.

  12. Munin

    När det handlar om att vindkraften har arbetsmiljöproblem är det väl maskiner det handlar om. Är det en maskin för Arbetsmiljöverket, men inte för miljöprövningsdelegationen? Har vi två olika språk? När man är på miljöprövningsdelegationen ges ord en annan betydelse för att kringgå maskindirektivet och därmed bryta mot EU-rätten. Olagligt!!!!!

  13. Visst har man väl genat men verkligheten ser ut att ge dem rätt. Tycker därför inte det är särskilt meningsfullt att med säkerhetsmotivering slå på vindkraften. Kan tänka mig att i runda slängar 20 procent av en elmix normalt (vad det nu är) kan vara vind. Resten stabil och delvis styrbar el. Accepterar man att gå in med snabbstartande gas/olje verk är det bara att öka vinden. Att räkna på detta -co2 utsläpp och kostnader vid ökande grad vind- är absolut inga konstigheter, Ett, fem, tio, hundraårsstatistik över vind och/eller simuleringsupplägg. Typ examensarbete vid teknisk högskola. Såklart har detta gjorts på många ställen men förbryllande lite (om något) har publicerats öppet och lättillgängligt.

  14. Claes-Erik Simonsbacka

    Beträffande tillståndsrelaterade frågor hänvisar EU-kommissionen till att de skall avgöras av den nationella domstolen. Alltså ingenting som EU-kommissionen beaktat i mitt ärende.

    Med beaktande av  punkt 13 ovan – Utdrag ur Mark- och miljööverdomstolens dom (MMÖD) 2014:34, M4107-14 avgörande datum 2014-10-23 – Tillstånd till vindkraftverksamhet; MMÖD skriver vidare i sitt beslut att det i föreliggande prövning INTE INGÅR ATT BEAKTA MASKINDIREKTIVET, dvs. vi har alltså hamnat i ett moment 22-likt läge.

    Mvh,

  15. Claes-Erik Simonsbacka

    EU:s ”NYA METODEN” lagstiftning som antogs i juli 2008 kompletterar den övergripande rättsliga ramen med alla nödvändiga instrument för en effektiv bedömning av överensstämmelse, ackreditering och marknadskontroll, även kontroll av produkter från länder utanför unionen.

    Den ”nya metodens” (”The New Approach”) teknikrelaterade lagstiftningsförfarande utvecklades 1985 och lagstiftningens begränsande innehåll till ”väsentliga krav” och lämnade de tekniska detaljerna till europeiska harmoniserade standarder. Detta ledde i sin tur till att man utvecklade en europeisk standardiseringspolicy till stöd för denna lagstiftning.

    Tanken med den nya metoden är att harmoniserade standarder ska ge en garanterad skyddsnivå med avseende på de väsentliga krav som fastställs i harmoniseringslagstiftningen och där endast texten i unionens harmoniseringslagstiftning har rättslig verkan.

    Mvh,

  16. Mats Kälvemark

    #13 Eilif+Hensvold
    Hmmm..?? Har du hört talas om kärnkraftverk??
    Starta om de befintliga som ev. kan omstartas och storsatsa på nytt med ny regering 2022 som står bakom storsatsningen. Om vindkraften tvingas bära alla sina följdkostnader i form av backup och skrotningskostnader är de förlorare vid varje jämförelse över längre perioder.

  17. pa

    Att de roterar gör dem till maskiner därför bör de stoppas från att rotera för att bli lagliga så fort som möjligt. Enda tillfället de uppfyller undantaget är när det är vindstilla.

  18. Johan, Uppsala

    Jag fick idag höra av en kollega att Svensk Vindenergi beräknat att om äldre, uttjänta vindkraftverk ersätts med nya, moderna så behövs endast 1000 nya byggas för att klara ”framtida behov av förnybar el”. Ingen mer precis uppgift gavs och när jag uttryckte tvivel om detta verkligen kunde stämma då att jag läst beräkningar i storleksordningen 10 ggr större viftades det bort. Det var tydligt att jag var en bakåtsträvare som ens ifrågasatte detta. Jag har nu försökt hitta dessa beräkningar med bara 1000 nya vindkraftverk men utan att hitta det.

    Skulle uppskatta om någon kunnig här kunde kommentera detta.

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    #18

    Next-Generation Wind Technology

    https://www.energy.gov/eere/next-generation-wind-technology

    This wildly reinvented wind turbine generates five times more energy than its competitors

    ”Norwegian company Wind Catching Systems is developing a floating, multi-turbine technology for wind farms that could generate five times the annual energy of the world’s largest, single wind turbine. This increased efficiency is due to an
    innovative design that reinvents the way wind farms look and perform”

    https://www.fastcompany.com/90672135/this-wildly-reinvented-wind-turbine-generates-five-times-more-energy-than-its-competitors

    Mvh,

  20. #18
    Lite huvudräkning. Under 2020 levererade i Sverige drygt 4000 verk ca 27 Twh, drygt 30 % av installerad effekt. Den installerade effekten var ca 10.000 Mw, ca 2.5 Mw per verk. De 357 verk som körde igång under 2020 hade en installerad effekt om 1400 Mw, närmare 4 Mw per verk. Havsbaserade verk har i dag i storleksordning 10 Mw. Ta bort dagens 1000 äldsta verk, säg 1000 Mw och bygg 1000 nya om 10 Mw. Då dubblas dagens installerade effekt. Mer vill nog ingen ha just nu.
    ref Energimyndigheten

  21. Johan, Uppsala

    #19 & #20

    Tack för info!

  22. Berra

    OT: Någon som har någon info om hur det kommer att gå med Cementa nu när löfvén ska avgå?

    Remisstiden gick väl ut idag (om jag minns rätt och sedan skulle regeringen kunna ta ett beslut om att tillåta fortsatt brytning (ett tag till). Men om han avgår så finns det väl ingen regering som har mandat att ta detta beslut?

    Och under tiden vattenfylls brotten då Cementa inte har rätt att länspumpa dem sedan en vecka tillbaka….

  23. Karl Erik R

    #20 Eilif Hensvold

    En annan översiktlig uträkning är följande, med lite avrundade siffror.

    Kärnkraft ger ca 7 GW, ska helst inte varieras.
    Vindkraft ger idag mellan 0,5 till 8 GW.
    Värmekraft ger upp till 2 GW, kan regleras.
    Vattenkraft kan regleras mellan 3 till 13 GW.

    Reglerområdet är 2 + 10 GW. Vi kan då ha vindkraft som ger maximalt 12 GW, alltså ca 15 GW installerad effekt. Vi kan som mest ha 50 % ytterligare vindkraft om vi inte bygger gaskraft för reglering.

    En kall vinterdag behöver Sverige 25 GW eller i extremfall upp till 27 GW. Vattenkraft, kärnkraft och värmekraft ger 22 GW. Är det då i det närmaste vindstilla ger VKV max 1 GW. Då saknas några GW som vi hoppas kunna importera.

    Solenergi är försumbar f n, både sommar och vinter.

  24. Lars Thorén

    Fråga till Per Bolund (MP):
    ”I en undersökning som DN publicerar uppger sju av tio att priset på drivmedel borde sänkas. Vad säger du om den siffran?
    – Jag kan ha förståelse för att man tycker att det är dyrt att tanka fossilt i dag. Så länge vi är beroende av fossila bränslen så kommer Sverige vara i händerna på de som levererar det till oss. Då är det inte vi som sätter priset, utan världsmarknaden.”

    Nåja, 60 procent av bensin/dieselpriset är skatter. En liter bensin kostar 17.39 kronor, och en liter diesel 18,72 kronor. Samtidigt är själva bränslet en mindre del av bensinpriset konsumenten betalar vid pumpen. Drygt 60 procent är skatt och moms.

  25. Lars i Huddinge

    Ja, Bolunds bensin/etanolbil (som numera står skriven på mamma) går ju inte att tanka billigare med mindre än att han sänker skatten. Men han åker väl för det mesta med taxi och flyg så det drabbar ju inte honom personligen så länge som han sitter i regeringen. Tror nog att han åker ut vid nästa val – förhoppningsvis.
    Åkte förbi OK-macken för en stund sedan, 19,22 kr/lit för diesel.

  26. #23
    Jo, absolut. Vi behöver fler Jokrar att dra. Dagens oljekraft (Karlshamn mm?) ingår ju i värmekraften i din uppställning (kollade just med Svenska Kraftnät). Joker 1, mera oljekraft, Joker 2, Norge. Tror man kommer långt med Joker 1. Vindkraftvännerna avskyr sin bäste vän, Joker 1, och av motsatta skäl är den inte populär här. Kostnaden för några stora Joker 1 domineras rimligen av kapitalkostnaden. Oljekostnaden för säg tio dagars drift per år är nog inte avgörande. Det var här jag efterlyste, #13, några belysande beräkningar som ju rimligen genomförts av intressenterna.

  27. Robert Norling

    #18 Johan
    Om alla stål utan kol projekt ska kunna realiseras inklusive LKAB:s påhitt så behövs dubbla mängden el som vi förbrukar idag och det inom en relativt snar framtid.
    Sedan tillkommer alla andra elenergislukande verksamheter som ska dras igång. Batteri och Konstgödsel är ett par av dem.
    Så nej, att byta ut lite små snurror är inte någon lösning. Dessutom är det nog många olika ägare till verken som finns och de som eventuellt ska byggas.
    Så du är nog närmast sanningen med din spådom om 10 000, vilket dock jag tror är i underkant. Men det folkliga motståndet kanske sätter för många käppar i hjulet innan tokerierna får full effekt.

  28. Håkan Bergman

    Jo kärnkraften är råstabil just nu, diffar nån procent upp-ner som max.
    https://sprayhattas.crabdance.com/elstatistik/se/
    Men olja bör reserveras för transportsektorn, till värme och el duger kol och gas tills vi har ny kärnkraft.

  29. #27 Robert Norling
    Kom osökt att tänka på de tio tusen (eller var det hundra tusen?) tyska bögar som Hassan varnade oss för inför EU omröstningen. https://www.youtube.com/watch?v=ddiJr3XmGqY

  30. En annan

    Tja, förr i tiden gick Wallenberg upp till Gunnar Sträng (efter stängningstid) och förklarade vad som var bra för honom och folket, fast det var på den tiden när framtiden låg framför oss, istället för nu bakom oss. Wallenbergarna (industrikapitalister) såg till att Sverige hamnade i framkant vad gällde atom-kraft, vilket ledde till att sovjet och DDR infiltrerade miljörörelsen i väst!

  31. Robert Norling

    #29 Eilif+Hensvold
    Hur tror du att framtida elproduktion ser ut.
    I kvartal 3:s utgång så var den installerade effekten 11000 MW och vid årets utgång kommer ytterligare verk igång till beräknat 4864 vindsnurror. Till 2030 är tanken från Svenska Vind att installerad effekt ska mer än fördubblas.

  32. OT, kanske?
    Blir kanske en första riktig test av kapaciteten och elnätets vinteranpassning fram mot 22. nov. Vintern rullar över oss?

    https://www.ventusky.com/?p=48;15;2&l=temperature-2m&t=20211122/1200

  33. Bengt

    Utanför dagens ämne, vet någon här på detta forum, något om Polarportal.dk?
    Senaste uppdateringen angående isläget i Arktis är från 30 oktober.

  34. Robert Norling

    #33 Bengt
    Har också iakttagit det men har ingen aning vad det beror på.
    Men alla ansvariga kanske är i Skottland😜eller så kanske isen växer för fort…

  35. Robert Norling

    #32 Alvar N.
    Tittar man på 07.00 den 22/11 så är det kallt i stora delar av Europa och ända ner i Marocko.

  36. Under de kommande 15 åren så planerar Kina att bygga 150 nya kärnkraftverk, fler än vad som byggts i resten av världen under 35 år.

    https://www.bloomberg.com/news/features/2021-11-02/china-climate-goals-hinge-on-440-billion-nuclear-power-plan-to-rival-u-s

  37. #35
    Ja det kan nog kosta några korvören för elen framöver. Om den finns att tillgå:

    https://www.ventusky.com/?p=47;12;2&l=temperature-anomaly-2m&t=20211122/0600

  38. KarlP

    #33 Bengt
    Här är ju i alla fall isvolymen från 3 November.

    http://polarportal.dk/en/sea-ice-and-icebergs/sea-ice-thickness-and-volume/

  39. Staffan Lindström

    19 Claes-Erik Simonbacka

    Och skribenten till ”wildly reinvented…” råkar heta Elissaveta M. BRANDON…. Go Brandon go…
    Skulle detta vara vindkraftverkens Fosbury eller Boklövmoment…?? Hur är dessa nya vidunder vid låga vindstyrkor… vid orkanstyrkor??

  40. Staffan Lindström

    35 Robert Norling
    Enligt Wetterzentrale, GFC så har vi i Stockholmsområdet ett tunt snötäcke 17-24 november…. Enligt gårdagens prognos första Götalandssnön nu på morgonen svt1 morgonstudion…. Tivedentrakterna…

  41. Anders

    #18 https://klimatupplysningen.se/konsekvenser-av-regeringsbeslut-rorande-vindkraftverk/#comment-409202

    Så vitt jag har förstått läget korrekt (ref Näsudden, Gotland), måste nya stora fundament anläggas när man ”uppgraderar” till nya vindkraftverk. I synnerhet eftersom de måste göras groteskt stora för att få ihop någon lönsamhet. Lätt att glömma denna miljöförstöring när man skriver ”uppdatera” eller ”uppgradera”.

  42. Karl Erik R

    #41 Anders

    En komplettering. Det går givetvis inte att ställa ett större VKV på ett fundament där det har stått ett mindre. Helt nytt måste byggas, men det kan byggas på samma plats eller helt nära det gamla.

    Det går inte ens att ersätta ett uttjänt VKV med ett av samma storlek. De bultar som förankrar tornet i fundamentet kan förväntas gå i brott pga utmattning. Därför måste helt nytt fundament alltid byggas.

  43. #31 Robert Norling
    Om femtio år har vi sund (billig, säker, utan betydande avfallsproblem) kärnkraft. Och mest troligt fission. Och har börjat återställa förstörelsen i vattenkraftens dalgångar. Nästan alla är nöjda, rest EU applåderar, nya miljöpartiet applåderar, sura miner bara hos oljeshejkerna. Men den är lurig den där kraften. Så säker kan man inte vara. Jag hade två kamrater tidigt sjuttiotal i Uppsala på Gustaf Werner som menade att fusionskraften var tio år bort. Högst. Efter att åkt världens universitet runt, trettio år senare tillbaka i Sverige, var de på det klara med att det var fel. Den är lurig den där kraften. Så tills vidare löser vi saken med kol, olja, gas, vind, sol och kärnkraft typ Forsmark. Mixen funkar bra och som bonus får vi det lite varmare och växtligare (pengar i retur till fossilindustrin?). Och nog var det hjärnsläpp att stänga Ringhals. Men snart är ju Olkiluoto 3 igång och Nordstream 2 är bara en köldknäpp bort. Så det löser sig