Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 2

vindkraft o fåglar

Naturskydd

EU -lagstiftning om naturskydd
Fågeldirektivet (Europeiska kommissionen, 2009 a) och livsmiljödirektivet (Europeiska kommissionen, 1992) bygger grunden för EU:s biologiska mångfaldspolitik. Fågel och livsmiljödirektiv gör det möjligt för EU:s medlemsstater att arbeta tillsammans inom en gemensam rättslig ram för att skydda arter i sin egen rätt över EU och bevara kärnområdena för några sällsynta och hotade arter genom upprättandet av Natura 2000 -nätverket.

Det i livsmiljödirektivet föreskrivna strikta skyddet för vissa djurarter omfattar även de djur som lämnar sin livsmiljö och vistas i områden som bebos av människor. I domen i målet Alianța pentru combaterea abuzurilor (C-88/19), meddelad den 11 juni 2020, uttalade EU-domstolen sig om det territoriella tillämpningsområdet för det strikta skyddssystem för vissa djurarter som föreskrivs i artikel 12.1 i direktiv 92/43 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter1 (nedan kallat livsmiljödirektivet). EU-domstolen slog i detta avseende fast att detta strikta skyddssystem som föreskrivs för de arter som finns förtecknade i punkt a i bilaga IV till direktivet, såsom varg, även gäller för de djur som lämnar sin livsmiljö och vistas i områden som bebos av människor. I artikel 12.1 a i livsmiljödirektivet föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett strikt skyddssystem ”i det naturliga utbredningsområdet” för skyddade djurarter, med förbud bland annat mot att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa djurarter ”i naturen”, oavsett hur detta görs. Se även Mark- och miljööverdomstolens yttrandet av 2021-04-26 i ärendenr: NV-00889-20.

Fågeldirektiv är den äldsta naturlagstiftningen i EU med det ursprungliga direktivet från 1979. Syftet med fåglarnas direktiv är att skydda vanor för hotade och migrerande arter genom att upprätta ett nätverk av speciella skyddsområden, som är en del av Natura 2000 -nätverket .

Art- och habitatsdirektivet är den andra grundläggande rättsliga ramen för att skydda naturen inom Europeiska unionen. Syftet med livsmiljödirektivet är skyddet av biologisk mångfald i det europeiska territoriet genom bevarande av naturliga livsmiljöer och vilda flora och fauna.

Internationell lagstiftning om naturskydd
Förutom EU -lagstiftningen för bevarande och skydd av naturen och biologisk mångfald har flera internationella konventioner och avtal om natur och biologisk mångfald effekt för EU och dess medlemsstater.

Konventionen om biologisk mångfald (www.cbd.int) är ett globalt fördrag som antogs vid World Summit i Rio de Janeiro 1992.

Ramsar -konventionen om våtmarker av internationell betydelse
(www.ramsar.org) är ett mellanstatligt fördrag som antogs 1971 och ändrades 1982 och 1988. Ramsar -konventionen ger en ram för nationella åtgärder och internationellt samarbete som syftar till bevarande och klokt användning av våtmarker och deras resurser.

Helcom -konventionen om skyddet av den marina miljön i Östersjön (www.helcom.fi) antogs 1980 och reviderades 1992. Konventionen täcker Östersjön plus alla inre vatten i dess avrinningsområde.

Bernkonventionen om bevarande av europeiska djurliv och naturliga livsmiljöer som trädde i kraft 1982, och 45 medlemssat i Europarådet har undertecknat fördraget. Beträffande vindkraftsanläggningar antog Bernkonventionen en rekommendation om effekterna på migrerande arter av däggdjur och fåglar 2002 (Europa Council, 2003). Plats anses vara kritiskt viktigt för att undvika skadliga effekter av vindkraftsparker på fåglar, och det bör finnas försiktighetsåtgärd av plats vindkraftsanläggningar i lagstadgade utsedda områden som Natura 2000, Ramsar -platser och liknande skyddade områden.

Särskilda hinder mot havsbaserade vindkraftsanläggningar
Havsbaserade vindkraftsanläggningar har i princip den dubbla fördelen med högre och mer pålitliga vindhastigheter och undviker dessutom konflikter bl.a med andra installationer på land. Men även till havs finns det juridiska hinder, som måste tas upp och beaktas. Dessutom har vi också konkurrerande intresse till havs. UNCLOS (FN: s konvention om havet), som trädde i kraft 1994 (http://www.un.org/depts/los) och är ”paraply” -konventionen under vilken en juridisk ordning för hav och hav kan fastställas för vissa allmänna mål, inklusive säkerhet för navigering och skydd av den marina miljön.

Men även om kuststaten har full jurisdiktion inom sitt teritorialvatten enligt artikel 56 i UNCLOS andra artiklar kan begränsa möjligheter att etablera till exempel nya vindkraftsparker inom denna zon.

Notera att IMO (International Maritime Organisation) har utvecklat en risk
bedömningsprocess – ofta kallad FSA – Formal Safety Assessment.
(http://www.imo.org/OurWork/safety/SafetyTopics).

Den formella säkerhetsbedömning är en strukturerad och systematisk metodik som syftar till att förbättra sjösäkerheten, inklusive skydd av liv, hälsa, den marina miljön och egendom, genom att använda riskanalys och kostnadsnyttobedömning.

Referenser:

Obstacles for Wind Energy Development due to EU Legislation

http://space.hgo.se/wpcvi/wp-content/uploads/import/pdf/Kunskapsdatabas%20statistik/Legal%20obstacles%20for%20wind%20energy%20due%20to%20EU%20legislation_HSH_December%202011.pdf

Europeiska unionens domstol PRESSMEDDELANDE nr 72/20

https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2020-06/cp200072sv.pdfE

Är vindkraftverken lagliga?

https://klimatupplysningen.se/ar-vindkraftverken-lagliga/

Orealistiskt att ersätta baskraften kärnkraft med intermittent vindkraft – En orimlig miljöekvation!

https://klimatupplysningen.se/gastinlagg-vindkraft-versus-karnkraft/

Vindkraftverkens säkerhetsrisker ignoreras!

https://klimatupplysningen.se/vindkraftverkens-sakerhetsrisker-ignoreras/

Vindkraft och civil luftfart

https://klimatupplysningen.se/vindkraft-och-civil-luftfart/

Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk

https://klimatupplysningen.se/konsekvenser-av-regeringsbeslut-rorande-vindkraftverk/

Claes-Erik Simonsbacka

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Som så ofta sagts på den här siten, vindkraft är ett otyg … det viste mjölnaren redan för mer än 100 år sedan.
    Att sedan MP och deras anhängare önskar befolkningen tillbaka till medeltiden kan inte kallas annat än katastrof.
    Det bedrövliga är att media är kidnappad och större delen av riksdagen duperade.

  2. Enough

    Att den annars så högljudda ”miljörörelsen” är dödstyst, visar bara på hyckleriet. Greta & Co lägger istället krutet på att leka med juridiken, stämma staten för att göra ”för lite” åt deras spöke ”klimathotet”. Mer dödsbringande vindmöllor står på önskelistan.

    Förhoppningsvis finns det någon gnutta av förnuft i befolkningen, som ser igenom skådespelet och börjar säga ifrån, jag förväntar mig att de hårt prövade norrlänningarna ska starta protesterna mot de nya metallskogarna.

  3. Claes-Erik Simonsbacka

    Sakägare med talerätt
    Högsta domstolens dom NJA 2004 s. 590 är ett viktigt rättsfall som reder ut sakägarbegreppet i miljöbalken. Rättsfallet består av två mål, Tåme älv och Brännö brygga.

    Analys vindkraft
    Efter NJA 2004 s. 590 syns en förändring i praxis. Från att ha varit fastare bunden till avståndet mellan vindkraftverken och klaganden sker istället en bedömning om huruvida det finns risk för olägenheter som skuggbildning och buller som inte är endast teoretiska eller helt obetydliga. Denna förändring har i någon mån har utvidgat talerätten för enskilda. I MÖD 2005:33 (se nedan) gavs talerätt till person boende ca 3 km från en vindkraftpark eftersom risk för skuggbildning och buller fanns. Vindkraftparken var i detta fall beläget på ett berg.

    Av MÖD 2006:66 framgår, att ett åberopande endast av estetiska värden utgör ej grund för talerätt.

    MÖD 2005:33 gällde talerätt i mål om tillstånd till vindkraftsanläggning. De klagande bodde på ett avstånd på 1,6 km till 3 km från vindkraftverken och var i miljödomstolens mening bosatta utanför störningsområdet varför miljödomstolen avvisade deras talan. Miljööverdomstolen gjorde dock en annan bedömning genom att hänvisa till NJA 2004 s. 590 och ange att rätten att vara part och överklaga skall tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller annan olägenhet genom den verksamhet som söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. Vindkraftverken skulle placeras högt upp i landskapet vilket medför att de syns på långt håll. De klagande hävdade att vindkraftverken kommer att utgöra ett dominerande inslag i miljön. De uttryckte även oro för skuggbildning och buller. Miljööverdomstolen fann att olägenheterna inte var endast teoretiska eller helt obetydliga varför de hade talerätt.
    Mål M 8141-04, 2005-06-30.

    I mål M 9505-04 beslutade miljööverdomstolen att klagande som var boende vid ett strandområde på ett avstånd av omkring 2,5 km från 16 vindkraftverk till havs hade talerätt. Risken för att de skulle drabbas av olägenheter så som buller från vindkraftverken kunde inte anses helt obetydlig.

    Sakägarfrågan prövades av Regeringsrätten enligt 22 § förvaltningslagen I RÅ 2010 ref. 74. Målet gällde bygglov för ett vindkraftverk belägen 16-17 km från Onsala rymdobservatorium. Regeringsrätten ansåg att observatoriet har taleberättigad då det kunde inte uteslutas, att vindkraftverket kunde störa observatoriets verksamhet.

    Undertecknads sammanfattning
    Av ovanstående framgår att ”Högsta domstolen angav i sitt avgörande, att den enligt vattenlagen gällande fastighetskopplingen inte gäller för sakägarbegreppet enligt miljöbalken som skall vara enhetligt och ta utgångspunkt från miljöskyddslagens definition. Högsta domstolen hävdar dock att det i praktiken i de allra flesta fall kan förväntas att den som känner sig berörd av ett beslut gör det eftersom personen i fråga har anknytning till en fastighet som berörs av verksamheten.”

    Ovan nämnda dom i Högsta domstolen (NJA 2004 s. 590 innebär alltså enligt undertecknad, att sakägarbegreppet enligt miljöbalken inte behöver ha någon fastighetskoppling utan den som berörs, t.ex. bärplockare, jägare, svampplockare m.fl. som känner sig berörd av verksamheten vars olägenheterna inte endast är teoretiska eller helt obetydliga kan kanske också ha talerätt.

    2012-03-19
    Claes-Erik Simonsbacka

  4. UWB

    UK satsar ju i princip enbart på havsbaserad vindkraft, beroende på ett beslut av Regeringen att vindkraftsparker på land ska godkännas av närboende – vilket då i princip aldrig sker.

    Detta skulle ha varit praxis i Sverige också.

    Det tar fortfarande cirka 4 år i UK för att godkänna en havsbaserad vindkraftspark från det att ansökan kommer in (målet är att det ska ta 1 år). De satsar även på gas- och kärnkraft, för de har insett att det inte alltid blåser (eller solen skiner).

  5. Fredrik S

    Tack Cleas-Erik för intressanta inlägg med bra information om vindkraft.

    Håller med andra här som ifrågasätter vurmen för vindkraft. Oviljan till att tänka kritiskt från de som ska värna om miljön är märklig och irriterande.

    Ny kärnkraftsteknik och SMR är förmodligen det enda vettiga för den energiproduktion som våra makthavare vill få till och kommer nog att ta över framöver. Och vi slutar bygga torn med propellrar i naturen i stora områden på många ställen.

    Det dröjer ett tag, mycket resurser är investerade och inte minst prestige.

  6. Tack för en gedigen genomgång av den omfattande vindkraftproblematiken.

    En mörk men stjärnklar januarinatt för ett par årsedan släpade jag mig uppför brånberget i nordligaste värmland, en halvmeter snö och 15 sköna minusgrader.
    Brånberget är värmlands högst värderade naturområde och omgivet av 1000- tals hektar av andra högvärdiga naturreservat, havsvalladalen, havsjöskogen, märramyren, päggonetto osv…
    När jag nådde toppen och andades in vildmarken och lyfte blicken mot en ändlöst djup stjärhimmel så jublade sinnena – vilken vildmark!
    Blicken vändes så västerut, mot norska gränsen – och hjärtat stannade – hela vildmarksupplevelsen krossades på ett ögonblick, vad i hel – vete – hela västhorisonten blinkade i rött!

    Det var dom norska vindkraftindustrierna kölberget och rasskiftet som, likt mordor, lyste och blinkade…100% förstörd vildmarksupplevelse!
    Jag var i området för att studera slaguggla och kontrollera en rapport om lappuggla vid Röknölen.. och spana efter varg, järv och lo – som alla finns i dessa magiska marker..

    Några månader senare kom nästa chock – ett norskt bolag ville bygga en stor vindkraftindustri vid – brånberget och röknölen!

    Någon förståelse för otroligt höga naturvärden fanns inte – byborna i närliggande höljes blev förbannade på företag och myndigheter ( både länsstyrelsen och naturvårdsverket) men mest besvikna blev dom på svenska naturskyddsföreningen – som tyckte förslaget var utmärkt, klimatet skulle ju räddas och globaltemperaturen sänkas!

    Det blev en hård och sorgesam kamp – men byborna vann över politikerna till sin sida – och tillsamman förklarade dom att alltför höga naturvärden skulle förstöras… naturskyddsmyndigheterna satt med huvet djupt ner i sanden och naturskyddsföreningen…ja, dom fattade ingenting, ville ingenting..utom möjligen att rädda klimatet.

    Alla säger att vindkraft inte skall byggas om det hotar höga naturvärden – när det sedan är sagt, så skiter man i allt.

    Vindkraften är kvittot på att klimathotsteorin gör oss alla dumma i huvet och att samhället och naturen och därmed jordklotet – hotas av klimathotsteorin.

  7. Tillägg till nr 6
    Vindindustrin vid brånberget/röknölen skulle betyda att tungtransportväg skulle byggas i vildmarken, man bryter berg i vägens riktning – i detta fallet runt 1 miljon ton bergkross – som innehåller diverse mineral, som oxiderar i mötet med luft å syre och som tvättas ur av väder, regn och vårflod..
    Till industrin behövdes, i runda slängar, 150 km kabelgravar, 1,5m djupa – vägarna och kabelgravarna skulle skära av och omdisponera hela områdets vattenvägar med stor kemisk påföljd…genom området rinner bäckar med ursprungliga öringbestånd och även en liten å med yngellokaler för vänerlax och klarälvsöring – allt vatten leder till intilliggande klarälven.

    MKB: fann inga hot mot miljön i området – obetydlig påverkan, kallades det – och så står det i alla MKB:er för vindkraft.
    Vägarna dras runt känsliga lavar, örnbon och allt annat som påminner om naturvärden – slalomvägar i det vilda, helt enkelt…jätte enkelt…

  8. Gunnar Strandell

    Som boende i Östhammar och med fritidshus 3500 m sydost om kärnkraftverken kan jag inte låta bli att jämföra.

    Vid en inkomst på 25 öre per kWh ger kärnkraften 240 tusen kronor per person i kommunen. För att nå det med vindkraft behöver varje person ha 64 st. egna vindturbiner och anpassa sitt behov efter hur mycket det blåser.

    Nästan ingen störs direkt av kärnkraften. Förr kunde jag höra när man ropade efter någon som hade telefon, men det har mobiltelefonerna ersatt.

    Gasturbinerna som skulle hålla spänningen uppe vid nödstopp av någon reaktor finns numera i Hallstavik och hjälper kanske massafabrik och pappersbruk när Holmens vindkraftverk har svårt att leverera. Fast förra året stängde man tydligen hellre ner.

    Är det miljörörelsens mål?
    Nedstängning och statisk tillvaro låter mer som döden för mig.

  9. Lars

    #8 Strandell
    Har fritidshus (Singö) 12 km från Varsviks vindkraftspark (17 st) och störs inte nämnvärt av dessa förutom de blinkande ljusen.
    De står ofta helt stilla trots att det ser ut att blåsa hyfsat ute på fjärden. Holmen har dock billig elenergi emellanåt när de behöver det och när det samtidigt blåser.
    Senaste elfakturan landade på 2 kr/kWh med rörligt avtal.
    Kanske man vänjer sig??

  10. Lasse

    Vi kommer inte att få enbart sol och vind:
    https://wattsupwiththat.com/2023/03/22/world-energy-data-confirms-fossil-fuels-will-dominate-future-global-energy-use/

    I tidningsannonser så får vi dock rätt skev bild av verkligheten.
    Absolicon skall lösa industrins energibehov.
    (Får man påstå vad som helst?)
    Frågan är om marknadsföringen är vilseledande.
    Dock så var de pengar de ville ha in svårfångade, Nyemissionen tecknades inte fullt ut.

  11. Lars Cornell

    OT förlåt.
    Ingemar mfl. Kan man på något sätt söka i kommentarsfältet tex på kommentarens namn?

  12. Fredrik S

    Förmodligen kommer ytan energislagen tar upp att påverka framtiden, även i glesbefolkade områden.

    Sol och vind behöver mer än 50 gånger mer yta än kol och 100 gånger mer än gas.

    Detta har ju fått tex Nederländerna att satsa på kärnkraft.

    Hur Tyskland ska kunna ersätta gas, även om bara ca tio procent används till direkt elproduktion, med vind och sol är ju en gåta.

    Hittills har det lett till kolanvändningen ökat rejält.

    Den tätbebyggda kontinenten kommer nog bygga ut sin kärnkraft rejält, och även så småningom Tyskland.

    De behöver dock rösta bort de gröna först.

  13. TorbjörnR

    För er som verkligen vill stödja motståndet mot vindkraft rekommenderar jag att ni stödjer Motvind Sverige som aktivt jobbar med frågan. De utför opinionsbildning på både EU nivå och i Sverige men stöttar också de lokala grupperna runt om i Sverige.

    De har överklagat EUs beslut från 22 dec om att ”snabba upp” tillstånden för vindkraft i EU vilket egentligen innebär ”att köra över folk” på ett odemokratiskt sätt.

    De har också till slut lyckats få en journalist på alarmistblaskan DN att skriva om problemen med slumpkraft.
    Dvs deras jobb innebär resultat och vi kan alla hjälpa till med stöttning.

    Gå in på https://motvindsverige.org/

  14. Magnus A

    Lars Cornell #11 Beklagar om jag missförstår men använder browserns menyalternativ ”Sök på sidan” för att hitta ord eller namn i alltför långa kommentarsfält…

  15. Ann Löfving-Henriksson

    Tack ni alla för all värdefull djupt känd och insiktsfull information. Önskar verkligen att vår klimatminister kunde lugna ner sig och i lugn och ro läsa, ta till sig och reflektera över vilka oändliga kunskaps- och erfarenhetskällor hon skulle kunna ösa ur om hon vände sig till intresserade, erfarna och fritt tänkande individer som här på bloggen.
    Men, hennes attityd oroar mej verkligen!

  16. Paul Håkansson

    Och vem var det som under Göran Perssons ledning tog fram det ekonomiska ramverket gällande vindkraften, jodå vår nuvarande ledare för Socialdemokraterna Magdalena Andersson. Snacka om hafsverk.