Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – Del 1

vindkraft

 

Vindkraftverk

Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation/ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas helt av EU:s maskindirektiv. Dvs. en funktionsfärdig maskin med tillhörande styrning och drivning.

Maskindirektivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för alla maskiner som släpps ut på marknaden inom EU. Maskindirektivets krav implementeras i svensk lagstiftning genom Arbetsmiljöverkets föreskrift; Maskiner AFS 2008:3. Ett sätt att uppfylla maskindirektivets krav är att använda sig av harmoniserade standarder. Att en standard är harmoniserad mot maskindirektivet innebär att den är framtagen utifrån direktivets krav. Genom att följa en harmoniserad standard förutsätts det därför att direktivets krav uppfylls. De standarder som harmoniseras mot maskindirektivet listas i EU:s officiella tidning (Official Journal).

Notera att Sveriges regering inte tillåter att i tillståndsprocesser för vindkraftsanläggningar pröva och beakta maskindirektivets eller något annat produktdirektivs grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för person, egendom (inkl. renar) och husdjur.

Utdrag ur Näringsdepartementets Regeringsbeslut I 6, N2011/1416/E m.fl., av 2011-03-17. Framställning i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraften m.m:”Vindkraftsanläggningar ska prövas enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken och kommunerna har ett tillsynsansvar. I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet eller något annat produkt-direktiv.”

Konsekvensen av regeringsbeslutet blir/är att person (människa), egendom (inkl. renar), husdjur och/eller trafikanter även på Europa- och riksvägar nu kan befinna sig/vistas inom vindkraftverkens ”riskområden” (säkerhetszoner) för fallande och/eller utkastade föremål från roterande/i driftvarande vindkraftverk orsakade av kvarvarande säkerhetsrisker pga., att vindkraftverkens rotor och rotorblad inte kan kapslas in eller byggas in. Konsekvensen är nu också att den som t.ex. i samrådsprocesser och överklagningsärenden, av beslutade tillstånd för vindkraftsverksamhet, åberopar relevanta säkerhetsfordringar för skyddsområdet (säkerhetszonen) med stöd av maskindirektivet och andra EG/EU-produktdirektiv inte får detta beaktat och prövat av berörda myndigheter och det svenska rättsväsendet pga övannämda regeringsbeslut.

Notera, att Regeringens beslut enligt ovan inte fritar vindkraftverkens ägare/verksamhetsutövare ifrån deras fulla ansvar att tillse och säkerställa, att vindkraftverk som tagits i drift och är i yrkesmässigt bruk helt uppfyller de relevanta EG/EU-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) säkerhetskrav på respektive driftsplats för att minst uppnå ”The State of the Art”, det vill säga den lägsta säkerhetsnivå som fastlagts genom relevanta harmoniserade standarder. Maskinen vindkraftverk, enligt ovan, har aldrig omfattats av byggproduktdirektivet (CPD) och omfattas inte nu heller av nuvarande byggproduktförordning (CPR).

Denna artikel omfattar några allmänna rättsliga ramar, men inte relevanta maskinrelaterade och tvingande EU-direktiv!

EU -lagetiftningen kombinerar flera typer av juridiska källor. I grund och botten finns det en åtskillnad mellan EU -fördragen (ofta kallade primära källor) och förordningar, direktiv, beslut etc. (ofta kallade sekundära källor). Reglerna har en direkt effekt på den nationella lagstiftningen som ska tillämpas fullt ut i medlemsstaterna. Detta innebär att de inte behöver överföras till nationell lagstiftning utan ger rättigheter och skyldigheter till EU -medborgarna direkt liknande Nationell lagstiftning. Förutom förordningar är direktiven ett viktigt instrument i EU -lagstiftningen. Syftet med direktiven är att harmonisera den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna. Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna när det gäller att uppnå de mål som definieras i direktivet, men medlemsstaterna måste besluta om hur man ska genomföra direktivet i deras nationella juridiska system. Domstolen har emellertid definierat den praxis som varje individ i EU kan lita på innehållet i direktiven, och medlemsstaterna kan vara ansvariga för skadestånd för att inte genomföra ett direktiv (Anker i AL., 2008). Speciellt har direktiven stor inverkan för utvecklingen av vindkraft.

Miljöbedömning är en procedur som säkerställer att miljökonsekvenserna av beslut beaktas, innan besluten fattas. Miljöbedömning kan genomföras för enskilda projekt, på grundval av direktiv 85/337/EEC – MKB -direktivet (miljökonsekvensbedömning), eller för offentliga planer eller program på grundval av Direktiv 2001/42/EC – SEA -direktivet (strategisk miljöbedömning). Det övergripande syftet med båda direktiven är att se till att planer, program och projekt som sannolikt kommer att ha betydande effekter på miljön beaktas för miljöbedömning före deras godkännande och genomförande. Enligt ARHUS -kongressen är offentligt samråd ett viktigt inslag i båda direktiven (UNECE, 1998).

Buller
Buller är ett stort problem i hela världen och har ett nära samband med moderna urbaniserade samhällen. Trafik, industri och turism bidrar alla till denna utveckling.

Europaparlamentet och Rådet antog 2002 det s.k. bullerdirektivet, 2002/49/EG, som syftar till att fastställa gemensamma strategier för att undvika, förebygga och/eller minska de skadliga effekterna av omgivningsbuller.

Bedömningen av om ett ljud är acceptabelt är komplex, men i allmänhet erkänns det att olika kriterier för godtagbarhet bör gälla för olika omständigheter – t.ex. olika tider på dygnet (och natten) och för olika typer av olika akustiska miljöer – t.ex. stad, landsbygd, natur. I bullerdirektivet föreslås följande punkter: a) Övervakning av miljöproblemet. b) Bevakning av lokala bullerproblem. 3) Information och 4) Utarbeta en långsiktig EU-strategi för buller. Övervakningen bygger på gemensamma harmoniserade bullerindikatorer – en för buller, en indikator för bullernivån dag-kväll-natt, kallad Lden, och en annan indikator, Lnight, som endast tar hänsyn till bullernivån under nattetid. Världshälsoorganisationens (WHO´s) Noise Guidelines rekommenderar för nattexponering, Lnight, att hålla den under 40 decibel (dB). För omgivningsbuller rekommenderar WHO att de genomsnittliga bullernivåerna sänks under 45 dB.

Bullerutsläpp från vindkraftverk
Bullerutsläppen från vindkraftverk kommer från mekaniskt buller och aerodynamiskt buller. Det aerodynamiska ljudet från ett stort vindkraftverk kan vara ganska betydande. Det aerodynamiska bruset är bredbandigt och sprids över det hörbara frekvensområdet.

Det finns ingen direkt EU-lagstiftning om omgivningsbuller från vindkraftverk. Följaktligen är detta reglerat i nationell lagstiftning, som kan variera kraftigt mellan medlemsstaterna.

i Sverige ansvarar Naturvårdsverket för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus. Naturvårdsverkets riktvärden avser enbart buller utomhus. Vägledning med riktvärden inomhus ges ut av Folkhälsomyndigheten. Vägledningen avser enbart påverkan på människors hälsa orsakat av vindkraftsbuller, inte påverkan på land- eller vattenlevande djur.

Införandet av havsbaserade vindkraftverk har lett till att man har uppmärksammat ett nytt buller problem. Nästan alla marina ryggradsdjur är i viss utsträckning beroende av ljud för att kunna utföra en mängd olika aktiviteter och biologiska funktioner, bland annat kommunikation, navigering och upptäckt. av rovdjur samt byten. Mänskliga aktiviteter ger upphov till ljud i miljön. antingen oavsiktligt, t.ex. genom sjöfart och vindkraftverk, eller avsiktligt för ett visst ändamål som t.ex. sonarer för att avbilda och kartlägga bottnar. Detta kan vara ett problem som har att göra med det nyligen antagna ramdirektiv 2008/56/EG för upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder inom marin miljöpolitik. Direktivet är miljöpelaren i Europeiska kommissionen för integrerad havspolitik.

Referenser se: Några allmänna rättsliga ramar för vindkraft – se Del 2 i morgon: Naturskydd

Claes-Erik Simonsbacka

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Claes-Erik Simonsbacka

    Svenska Kraftnäts (SvK:s) prognos från är 2019 uppgav att elanvändningen år 2045 skulle landa på max 180 TWh. I sin långsiktiga marknadsanalys från våren 2021 tog Svk fram fyra scenarier för att se hur den snabba utvecklingen kan mötas där spannet i elanvändningen år 2045 går från 174 till 286 TWh. På Svk:s bord ligger nu ansökningar om att ansluta ny elförbrukning på totalt 22 000 MW, varav 10 000 MW i norra Sverige (där dagens eleffekt ligger på 2 000 MW). Samtidigt finns det många som vill producera ny el: totalt har SvK ansökningar på 170 GW (170 000 MW) i ny elproduktion, varav cirka 116 GW i havsbaserad vindkraft. Detta innebär mycket stora nya utmaningar till följd av elkraftsystemets förändring med öka andel kraftelektronikomriktare i vind, sol och batterisystem .

    Ökad andel kraftelektronikomriktare innebär att elkraftsystemets stabilitetsfenomen förändras. Det är inte längre tillräckligt att bara analysera frekvens-, spännings- och rotorvinkelstabillitet utan flera typer av stabilitetsfenomen behöver beaktas. Risken för oönskade resonanser ökar också till följd av bl.a. en ökad användning av växelströmskablar i transmissionsnätet eftersom kablar har en annan elektrisk karakteristik än luftledningar. Även introduktionen av produktionsanläggningar på eller i närheten av seriekompenserade ledningar som ökar risken för oönskade interaktioner och resonanser. SvK uppger bl.a. i sin ”SYSTEMUTVECKLINGSPLAN 2022–2031” att man ska utreda hur låg andel roterande maskiner jämfört med andelen kraftelektronikomriktare, med dagens standarddesign, som kraftsystemet kan hantera utan att driftsäkerheten äventyras, t.ex. under timmar med mycket hög vindkraftsproduktion. Notera även att SvK och övriga aktörer på marknaden inte ännu ens ställt krav på kraftelektronikomriktares egenskaper och förmågor i tillräckligt hög grad för att säkerställa, att de har de egenskaper och förmågor som kraftsystemet behöver. Utan krav på viss funktionalitet hos kraftelektronikomriktarna kan stabilitetsmarginalerna i elkraftsystemet minska och allvarligt försämra elkvaliteten, leveranssäkerheten och tillgängligheten, som vi i Sverige tidigare tagit för givet och som vi uteslutande erhållit från planerbara baskraftsanläggningar.

    Kommer t.ex. balanshållningen att kunna säkerställa stabiliteten och säkerheten inom hela det integrerade europeiska elkraftsystemet?

    Det absolut största utmaningen blir nog, liksom nu, effekten!!

    Mvh,

  2. foliehatt

    Relaterat:
    Nu faller en av subventionerna för intermittentproduktionen.

    ”Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.”

    https://www.ei.se/om-oss/nyheter/2023/2023-03-20-eis-bedomning-ingen-reducerad-natavgift-for-smaskaliga-produktionsanlaggningar

  3. Peter

    Vindkraftsindustrin i Sverige är ett hafsverk som för det mesta företräds av okunniga vänsterbliva ekomänniskor som tror att världen kan förändras till en utopi. Dock vill de gärna semestra p andra sidan jorden, dricka chailatte och prata exotiska frukter.
    Kort sagt hycklare.

  4. Sören G

    OT
    På TV-nyheterna i dag larmade man om att skogen växer allt sämre. Det sades bero på klimatförändringarna. De torra somrarna och det låga grundvattenivåerna är orsaken, vilket man kan hålla med om.
    Några torra somrar, är det klimatförändringar?
    När man i medierna pratar om klimatförändringar så påstås de bero på våra utsläpp av koldioxid, det är så populasen är indoktrinerad att tro.
    Men om klimatet blir varmare så ökar avdunstningen och mer nederbörd faller.
    Ett torrare klimat är historiskt mer förknippat med ett kallare klimat. – Mindre avdunstning mindre med regn. Sommaren kan bli solig och varm även om årets medeltemperatur är lägre. Och mycket solsken utan regn leder till torka.

  5. Björn

    Faktiskt verkar det som om det är laglöshet kring vindkraften. Det måste ju finnas protester från andra fastighetsägare kring den som har upplåtit sin mark för uppförande av vindkraft. Är de helt överkörda på grund av den gröna ideologin? Här finns en hel del att tänka kring. Har någonting byggts på skumma premisser, finns det ju i efterhand möjligheter att överklaga och som i slutänden kan leda till rivning eller nedmontering. Att samordna protester är en bra metod. I övrigt finns det inget som är mer miljöförstörande och förfulande av naturen än vindkraftverk.

  6. Claes-Erik Simonsbacka

    Nämnders tillsynsansvar enligt miljöbalkens 26 kap. 3 § miljöbalken (MB 1998:808):

    Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. Regeringen får meddela föreskrifter om att en tillsynsmyndighet får överlåta åt en kommun som begär det att i visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet.

    Hänsynsreglerna (MB 2 kap) består av en grundläggande regel samt flera andra regler som kompletterar denna. De gäller alla verksamheter eller åtgärder som ligger inom miljöbalkens tillämpningsområden.

    1 § Bevisbörderegeln innebär att det ankommer på den som avser att bedriva en verksamhet att visa att de förpliktelser som följer av 2 kap. iakttas. Bevisbördans placering innebär bland annat att det ankommer på den som söker tillstånd att genom utredningar och i övrigt visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.
    De kompletterande hänsynsreglerna är bl.a.:

    2 § Krav på kunskap – Utövaren ska skaffa sig relevant kunskap om sin verksamhet och huruvida den påverkar människans hälsa eller miljön.

    3 § Krav på försiktighetsmått- Skyddsåtgärder ska vidtagas för att förhindra att den påverkar människans hälsa eller miljön

    9 § Stoppregeln – Om verksamheten föranleder stor skada på människors hälsa eller miljön, men följer tidigare paragrafer, får den inte bedrivas

    Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § MB)
    Var och en som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldig att vidta de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som krävs för att förebygga, hindra och motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön.

    Miljöbalken – Försiktighetsmått
    I 2 kap. 3 § miljöbalken anges att försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Beträffande ”skada” syftar inte begreppet, när det används i miljöbalken, till skador orsakade av olycksfall utan till den typ av skada eller men som orsakats av olägenheter för människors hälsa enligt miljöbalkens definition.

    Miljöbalkens paragraf 24 kap. §3, punkt 3 lyder:
    Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet om det till följd av verksamheten eller åtgärden uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts.

    Egenkontroll enligt 26 kap. 19 § MB samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
    Bolag har enligt 26 kap. 19 § miljöbalken samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll skyldigt att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön samt i övrigt iaktta vad som sägs i bestämmelserna för egenkontrollen. Beträffande ”skada” syftar inte begreppet, när det används i miljöbalken, till skador orsakade av olycksfall utan till den typ av skada eller men som orsakats av olägenheter för människors hälsa enligt miljöbalkens definition. Miljöbalken reglerar således inte akuta fysiska hälsorisker för människor utan endast sådant som kan medföra hälsomässiga olägenheter i enlighet med ovanstående definition. Akuta olycksrisker regleras vanligen i speciallagstiftning.
    De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken syftar till att skydda mot olägenhet för människors hälsa och är därför inte tillämpligt på andra typer av olägenheter.

    Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
    5 § Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön.

    6 § Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras.

    5 kap. MB – Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning
    Miljökvalitetsnormer ska bl.a. ange_
    1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara eller olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder, – GRÄNSVÄRDESNORMER.

    26 kap. MB – Regler om tillsyn:
    – Tillsyn ska säkerställa syftet med balken 1 §
    – Förelägganden och förbud 9 – 13 §§
    – Vite 14 § och viteslagen (1985:206)
    – Verksamhetsutövarens egenkontroll och miljörapporter 19 §.
    – Upplysningar och undersökningar 21 – 22 §§.
    – 26 § verkställighetsförordnande – omedelbar verkställighet.

    32 kap. MB – Skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk
    Förutsättningar för skadestånd
    3 § Skadestånd enligt detta kapitel betalas för skador genom bl.a. punkt 6 buller,
    6 – 8 §§ Skadeståndsansvariga

    Enskild talan och grupptalan
    12 § Utöver talan om skadestånd och inlösen får enskild, mot den som bedriver eller har bedrivit miljöfarlig verksamhet utan tillstånd, väcka talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om att skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått skall vidtas.

    13 § Talan om skadestånd får föras som grupptalan enligt lagen (2002:599) om grupprättegång.
    Talan om förbud mot fortsatt verksamhet eller om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått enligt 12 § får föras enligt samma lag som enskild grupptalan eller organisationstalan.

    14 § Organisationstalan enligt 13 § första eller andra stycket får väckas av en ideell förening som i enlighet med sina stadgar tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller av en sammanslutning av yrkesverksamma inom fiske-, jordbruks-, ren- och skogsbruksnäringen.

    Det som sägs i första stycket gäller också en sammanslutning av sådana organisationer som nämns där. Lag (2002:600).
    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K32

    Olägenhet för människors hälsa
    Den störning, olägenhet, som uppleves ska utgöra en hälsorisk. I miljöbalken definieras olägenhet för människors hälsa som en ”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfälligt” (9 kap 3 § miljöbalken). Störningen ska pågå i nuläget.

    Plan- och bygglagen har i januari 2015 fått två nya så kallade legaldefinitioner. Det handlar om en juridisk förklaring av begreppen omgivningsbuller som förklaras i 1 kap. 4 § PBL och olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § PBL. Olägenhetsbegreppet är sedan länge etablerat i miljöbalken och dessförinnan i den föregående hälsoskyddslagstiftning som nu ingår i miljöbalken.

    I definitionen av en olägenhet ingår flera led. Med olägenhet menas:
    1. en störning
    2. som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning
    3. kan påverka hälsan på ett skadligt sätt, och
    4. som inte är ringa eller helt tillfällig dvs. är av en stadigvarande eller åtminstone återkommande karaktär.

    Samtliga kriterier ingår alltså i bedömningen av huruvida buller är en olägenhet. En störning kan inte heller vara helt subjektivt uppfattad utan måste ha en viss dignitet som med främst medicinskt stöd kan betraktas som en generell risk för att människors hälsa kan skadas.

    2015-05-16
    Med vänlig hälsning,
    Claes-Erik Simonsbacka

  7. pa

    Idioterna som lagstiftar och bestämmer om buller varken kan eller begriper att man inte bara kan mäta EN ljudemitterande källa och utgå från det. Det här gäller inte bara vindkraftverk utan även bergstäkter och lantbrukares torkanläggningar.

    Det är en fysisk lag att om du ställer 100 till 1000-tals ljudemitterande källor intill varandra som svänger lite oregelbundet på en viss frekvens så kommer dessa växelvis förstärka eller försvaga det akustiska bullret både på huvudfrekvensen och under/övertonerna. Om du dessutom närmar dig frekvenser som får saker i omgivningen att svänga med blir det outhärdligt, tänker då på de stackare som har fastigheter i närhet till denna typ av anläggningar.

    På vissa platser i Sverige kan du höra detta tydligt på flera kilometers avstånd om du stannat för att campa t.ex. Omöjligt att få en blund på en sån plats om man inte redan är bullerskadad v.s.

    Det är oerhört korkade individer som har hand om viktiga beslut som drabbar miljontals människor i hela EU.

    Det skulle behövas genomsyn inom hela detta området innan någon typ av emitterande bullermaskin får lov att startas upp någonstans.

  8. Anders

    Lite OT men kanske inte. Vad tror Ni finansmannen Roger Akelius har i kikaren med sina enorma skogsköp på senare tid? Lär röra sig om 24000 ha för >650 miljoner SEK. Det ryktas i vissa kretsar att han gör det för ”klimatets skull” – skogen ska stå kvar och vara en kolsänka… Men tänk om han vill bygga vindkraftverk eller sälja strandtomter?? Finns nog lite goa pengar att chasha in där!

    För bakgrund, se t ex här: https://skogsforum.se/viewtopic.php?t=42927

  9. Claes-Erik Simonsbacka

    #6 fortsättning

    Tillsynen med stöd av 11 kapitlet 33 §, PBL som utövas av kommunerna.
    ”33 § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om 1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket.” Dvs. den tillsynsansvariga byggnadsnämnden i berörd kommunen kan besluta om ingripande för, att åstadkomma en ändring eller rättelse.

    Anm. 1: Det åvilar Tillverkaren och Verksamhetsutövaren , att bl.a. även säkerställa, att fordringar enligt punkterna 1.1.2 a, 1.2, 1.2.1, 1.2.7 och 1.6.3 ovan också uppfyller krav i enlighet med SS-EN 954-1:1996 för i maskinen ingående skyddsfunktioner och säkerhetsrelaterade delar.

    Anm. 2: Harmoniserade standarder har normativa hänvisningar/referenser, (som utgör en del av standarden), till de utgåvor av standarder de hänvisar till och då gäller endast den angivna utgåvan.

    Anm. 3: Tillämpningsstandarden SS-EN 60204-1 inte omfattar systemaspekter på högre nivåer (dvs. kommunikation mellan system). Dessutom behandlar standarden inte heller alla de fordringar (t.ex. skydd, förreglingar, styrning) som behövs eller fordras i andra standarder eller föreskrifter i avsikt att skydda personer från andra risker (potentiella faror) än elektriska. Observera, att en enkel hänvisning till harmoniserade standarder som t.ex. till hela SS-EN 60204-1 är inte tillräcklig då standarden anger ett stort antal fordringar, som kan eller inte kan vara tillämpliga på den elektriska utrustningen hos en viss maskin.

    Anm. 4: De harmoniserade standarderna gäller även de säkerhetsrelaterade delarna av
    styrsystem oavsett typ av energi till exempel elektrisk, hydraulisk, pneumatisk, mekanisk.

    OBS!
    En produkt är även farlig om den åtföljs av otillräckliga, felaktiga eller oklara upplysningar (PAL 1992:18).

    2015-09-10
    Claes-Erik Simonsbacka

  10. Claes-Erik Simonsbacka

    DOM 2019-04-24 Stockholm Mål nr M 8368-17
    Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-09-06 i mål M 3484-16
    Utdrag: ”bullermätningar ska genomföras vintertid av ackrediterad konsult”

    Kommentarer:
    Ackreditering av ackrediterade organ (experter) utgår från preciserade EU-förordningar eller EU-direktiv. Ackreditering sker på harmoniserade eller icke-harmoniserade områden.

    Som jag tidigare påtalat ett flertal gånger bl. a. för berörda myndigheter och regeringskansliet finns det ännu inte några anmälda organ (konsulter) som är ackrediterade för att utföra ackrediterade bullermätningar som uppfyller ”The State of Art” för buller från maskinen vindkraftverk, det vill säga den lägsta säkerhets och skyddsnivån som fastlagts genom relevant standard, då maskindirektiv 2006/42/EG i princip endast omfattar operatörers bullermiljö, samt direktivet 2000/14/EG om buller från utrustning som är avsedd att användas utomhus och FÖRORDNING (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av bygg- och konstruktionsprodukter som inte omfattar vindkraftverk.

    Hittar inte att heller någon/några ackrediterade eller certifierade organ för att utföra mätningar i enlighet med den allmänna standard SS-EN ISO 3744:2010: Akustik – Bestämning av ljudeffektnivåer och ljudenerginivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck – Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta (ISO 3744:2010). Anser inta heller att denna standard är relevant för ljudmätningar från vindkraftverk.

    Förslag:
    Med anledning av ovanstående ska det fastställas av domstol att bullermätning avseende omgivningsbuller från vindkraftverk genomförs vintertid av kompetent organ (konsult) i enlighet med senaste fastställda utgåvan av svensk vindkraftverks standard SS-EN 61400-11: Mätning av buller med tillägg, vilket nu är SS-EN 61400-11 utg 3:2013/A1:2018.

    https://www.sis.se/produkter/maskinsakerhet-3f1691ec/buller-och-matmetod/sseniso37442010/

    https://www.sis.se/api/document/preview/75537/

    2019-09-08
    Claes-Erik Simonsbacka

  11. Håkan Bergman

    Egentligen borde det räcka med att konstatera att vindkraft aldrig kan vara en lösning för vår elförsörjning, inte ens eller allra minst marginellt, svårare än så är det inte.

  12. Anders

    #11 HB. Saken är den att sakliga argument aldrig någonsin kommer att bita på en grönt omställande fundamentalist. Den som först oemotsagt skrämmer skiten ur den stora massan får densamma med sig… Därför begicks det största sveket av de insatta forskarna som teg mot bättre vetande när alarmisterna, med Al Gore och Greta i spetsen, skrämde skiten ur västvärlden. Hujedamej!

  13. Berra

    Ojdå, renarna gillar visst inte heller vindmöllor…

    Är de då sk klimatförnekare?

    https://sverigesradio.se/artikel/studie-visar-renar-undviker-vindkraftverk-med-flera-kilometer

  14. Håkan Bergman

    Anders #12
    Men nu står vi här med facit, det står på elräkningen och då gäller det att fokusera på vad vindelen kostar inte nåt tjafs om att vindkraftverk är fula eller bullrar, sånt är fullkomligt irrelevant.

  15. Anders

    #14 HB. Absolut! Må svenska folket snarast vakna ur den svindyra och miljöförstörande CO2-mardrömmen! Jag håller mina tummar!

  16. jisonbetzel

    1# Claes-Erik
    Tack för ett mycket intressant inlägg.
    Från 2 000 till 10 000 GW i Norrland fram till 2045 alltså.
    Man förstår att professor Jan Blomgren ställer frågan kring alternativa förbrukare av el om det på sikt visar sig att direktreduktion av någon orsak blir en kort parantes i nordisk stålindustri. Det vore ju trist med 20 000 snurror och/eller ett antal kärnkraftverk i en befolkningsgles del av landet om det blir en liten svängning i stålkonjunktur, el-priser eller stålkvalitet, som leder till att el-behovet minskar. Att göra prov är hedervärt, att slutrapporten dem och analysera affärsmodellen innan beslut om fortsättning tas är enligt mig en självklarhet i de fall staten har finansierat pilot-plant försöken. Vi har ett antal duktiga professorer inom mineralteknik och metallurgi i Norden, vore intressant att höra hur de ser på läget, gärna i samverkan med Blomgren.

  17. Claes-Erik Simonsbacka

    ”vore intressant att höra hur de ser på läget” #16 jisonbetzel

    Direktreducerat järn blir vinnare av stålavkolningen

    Direktreducerat järn (DRI) och dess mer transportabla systerbriketterat järn (järnsvamp) har hamnat i centrum för ståltillverkning av högkvalitativ stål, för att få nyckeln till avkolning av stål. Direct Reduced Iron (DRI) är produkten av den direkta reduktionen av järnmalm i fast tillstånd med kolmonoxid och väte som härrör från naturgas eller kol. De flesta DRI-anläggningar är en del av integrerade stålminiverk, belägna i anslutning till stålverket för elektrisk ljusbågsugn (EAF)

    Kombinerade med väte istället för traditionell naturgas och kopplade till effektiva ugnar som drivs av förnybar energi, har de potentialen att ge den mest effektiva vägen för att tillverka ”grönt” stål, vare sig det är lågkolhaltigt eller nollkoldioxidutsläpp. Det är viktigt i en svårbekämpad sektor som står för upp till 11 % av alla globala CO2-utsläpp.

    Masugnsstålproduktion – som står för två tredjedelar av den globala råstålsproduktionen på 1,95 miljarder ton 2021 – producerar vanligtvis 2,0 ton/CO2 per ton råstål. DRI med väte bringar detta under ca. 0,5 mt/CO2 per mt.

    I Europeiska unionen pågår kapplöpningen för att göra grönt stål kommersiellt gångbart. EU:s övergripande mål för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 kräver att sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, inklusive stål, ska minska sina utsläpp med 43 % jämfört med 2005 års nivåer. Kostnadsfria ETS-rättigheter för ståltillverkare kommer att fasas ut mellan 2026 och 2030, vilket ger bruken stigande kostnader eftersom de samtidigt anpassar sig till ny teknik, där konsumenterna kommer att möta prispremier för grönt stål.

    POSCO (världens femte största stålproducent) investerar14 miljarder US-dollar i stålproduktion med låga utsläpp Men att minska utsläppen med 10 % kan så småningom POSCO uppger att de sparar uppskattningsvis 500 million KRW (US$382 532) i vinster per år genom att minska framtida köp av koldioxidkrediter. Framtiden enligt POSCOs uttalade åtagande är att använda kärnenergi för vätereduktion.

    En kapacitet på 1 miljon mt/år var tidigare maxkapaciteten för DRI- och Hot Briquetted Iron (HBI)-anläggningar, men större installationer växer nu fram över hela världen. Ståltillverkning med DRI och HBI lovar att bli en vinnare i detta lopp.

    Direktreducerat järn anses vara den primära tekniken i övergången till en hållbar ståltillverkningsrutt för att producera kolfritt stål är väte grundläggande.

    Mvh,

  18. Claes-Erik Simonsbacka

    För att producera den gröna vätgas som behövs för både Hybrit och H2 Green Steel beräknas år 2045 kräva 80 TWh.

    Statistik om utbyggnaden av vindkraft – Statistik och prognos, fjärde kvartalet 2022
    Utdrag:
    ”Idag finns 366 TWHvindkraft i tillståndsprocessen.
    . 112 TWh vindkraft i tillståndsprocessen
    – 253 TWh i samråd”

    ”I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2025 för att nå 370 TWh år 2045 till fäljd av en storskalig elektrifiering av industrin.”

    Se publicerad räkneexempel

    Osäkerheter framåt.
    ”Under andra och tredje kvartalet 2022 hade Sverige inga nya beställningar av vindkraftsturbiner. Men nu ser vi en liten återgång – 20 turbiner på totalt 116 megawatt (MW).”

    https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2023/03/Statistik-och-prognos-vindkraft-Sverige-Q4-2022-FINAL-1.pdf

    Vindkraftens produktion vid slutet av 2021:
    – Elområde SE1 = 4,6 TWh (1,9 GW)
    – Elområde SE2 = 10,6 TTh (5.0 GW)

    Mvh,

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    Väg 776/969 omläggning vid Björkhöjden http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Jamtland/bjorkhojden-omlaggning-av-vag-776969/#

    Bilägger Trafikverkets svar på min fråga ”Vem bekostar omläggningen av väg 776/969 vid Björkhöjden”?

    Hej Claes-Erik.
    Planläggningsprocess, projektering samt byggande finansieras i sin helhet av SSVIIAB. (Statkraft).Trafikverket bistår med en ”bevakningsprojektledare” i projektet (undertecknad) och bereds möjlighet att medverka vid de formella möten som krävs. Trafikverket ansvarar för att teckna vägrättsavtal då vi efter lagakraftvunnen vägplan och färdigställande blir väghållare för den nya delen. / Anders Olovsson Projektledare Investering.

    Notera, att det var SSVIIAB. (Statkraft) som begärde att vägen skulle flyttas och inte Trafikverket, ev. efter min skrivelse till Statkraft om allvarliga säkerhetsrisker från vindkraftsverken.

    2015-04-14
    C-E Simonsbacka

  20. jisonbetzel

    17#Claes-Erik.
    Jag greppade inte ditt inlägg 17 riktigt. Menar du att det är fastställt att direktreduktion av H2 är framtiden så att man kan gå vidare till nästa steg innan Pilot plant-försöken är färdiga och utvärderade? Mvh

  21. Claes-Erik Simonsbacka

    #20 jisonbetzel
    DRI förväntas att få ett uppsving, främst på grund av kommersiellt antagande av den vätebaserade processen. Stålindustrin förväntas att börja använda vätgas redan 2027, med EU i täten. Vätebaserad stålproduktion kommer så småningom att stå för 10 procent av den totala stålproduktionen eller 232 miljoner ton år 2050. Wood Mackenzie räknar med att 40 procent av den DRI som produceras i mitten av seklet kommer att vara vätebaserad.

    Elektriska ljusbågsugnar, EAF, snart ikapp
    – Den globala andelen EAF inom ståltillverkning ökar med policyskiften. Basal Oxygen Furnace, BOF-produktion antas minska med 0,5 procent årligen fram till 2050, medan EAF-produktionen kan öka med 2,3 procent årligen under samma period. År 2050 antas EAF att stå för 48 procent av den teknologiandel som används vid ståltillverkning, upp från 30 procent förra året, vilket gör den nästan i nivå med den traditionella BOF-metoden, säger Wood Mackenzies forskningschef Malan Wu i ett meddelande

    Användning av direktreducerat järn (DRI) i den elektriska ljusbågsugnen (EAF) för ståltillverkning
    • Stålproduktionen i EAF fortsätter att växa över hela världen. De senaste 5 åren har utbudet och användningen av tackjärn, direktreducerat Järn (DRI) och Hot Briketted Iron (HBI) ökat i EAF.
    • DRI ska inte betraktas som en skrotersättning utan snarare som en källa till rent järn enheter som kan användas för att komplettera och förbättra skrotavgiften
    • DRI är en hög Fe, låg resterande metalliskt material för att producera järn och stål av hög kvalitet produkter i en mängd olika ugnar
    • DRI levereras som Cold DRI, men kan i integrerade DRI/EAF-anläggningar varm laddas direkt till EAF (utloppstemperatur för ugnen är 650-700°C)
    Användningsvärdet för DRI är dock olika för varje smältverk och kommer att bero på lokal skrottillförsel, produktionsanläggningar, metallurgisk praxis och stålproduktmix.

    Ex. på fördelar med att använda DRI i EAF
    • Mycket låg resthalt av element
    • Förutsägbar, enhetlig & certifierad kemisk analys
    • Förutsägbara massa- och värmebalanser
    • Kan matas kontinuerligt till ugnen
    • Kan varmladdas i integrerade anläggningar
    • Bättre slaggskumning
    • Kontroll av kväve i stål
    • Smält konsistens

    P.S. BF- och EAF-installationer över hela världen kommer att i allt högre grad använda DRI/HBI-processer

    Mvh,

  22. Claes-Erik Simonsbacka

    #21 forts,

    Midrex installerade en 2 miljoner mt/år HBI-anläggning hos den österrikiska ståltillverkaren Voestalpines anläggning i Texas 2016, där ståltillverkaren ArcelorMittal förvärvade 80 % av projektet i år som en del av en DRI global expansionsstrategi. 

    Midrex DRI-process hos den turkiska ståltillverkaren Tosyali Algerie producerade mer än 2,28 miljoner ton förra året, med en andra 2,5 miljoner ton/år anläggning beställd, för att öka användningen av väte.

    I mars 2022 meddelade Tenova HYL, en italiensk-mexikansk DRI-teknolog, att de kommer att leverera Kinas hittills största vätebaserade DRI-anläggning, med en produktionskapacitet på 1 miljon mt/år DRI, vid Baosteel Zhanjiang Iron & Steel Co., Ltd. ENERGIRON-processen utveckla av Tenova tillsammans med den italienska tillverkaren Danieli. Detta följer på en beställning 2020 från HBIS Group för Kinas första vätebaserade DRI-anläggning, med en kapacitet på 600 000 mt/år.

    Mvh,

  23. Claes-Erik Simonsbacka

    Kärnkraftsproducerat väte, H2, är ett konkurrenskraftigt och mest långsiktigt hållbara alternativet för att producera och leverera väte för industriella tillämpningar, både i form av dedikerade produktionsenheter för stora installationer och som en oumbärlig leverantör av baslastkraft, med låg koldioxidhalt i koldioxidfria elsystem. Kärnkraftens omfattning och leveransbarhet kommer att bidra till en kostnadseffektivitet och drift av både vätevärdekedjor och integrerade energisystem med låga koldioxidutsläpp, som båda kommer att behövas för att tillhandahålla de stora mängder väte som krävs för att uppnå målet om netto-noll. koldioxidutsläpp till år 2050.och längre.

    Mvh,

  24. #23
    Vätgassamhället är hopplöst.
    Sabine förklarar varför:
    https://www.youtube.com/watch?v=Zklo4Z1SqkE

  25. Claes-Erik Simonsbacka

    Stål kan tillverkas via två huvudprocesser: antingen med en integrerad masugn (BF)/Basic Oxygen Furnace (BOF) eller en elektrisk ljusbågsugn (EAF). Medan integrerade aktörer producerar stål från järnmalm och behöver kol som reduktionsmedel, använder EAF-tillverkare stålskrot eller direkt reducerat järn (DRI) som sin huvudsakliga råvara. Eftersom den dominerande produktionsmetoden i Europa är den konventionella, kolberoende BF/BOF-processen, är behovet av att utvärdera alternativa tekniker för att minska koldioxidutsläppen stort. Faktum är att nästan alla europeiska stålproducenter för närvarande utvecklar strategier för avkolning och driver pilotanläggningar för att bedöma olika produktionstekniker. Dessa inkluderar:

    BF/BOF effektivitetsprogram. Sådana program förbättrar effektiviteten och/eller minskar produktionsförlusterna på olika sätt, till exempel:
    1) optimering av BF-belastningsblandningen genom att maximera järnhalten i råmaterial för att minska användningen av kol som reduktionsmedel,
    2) öka användningen av bränsleinsprutning genom till exempel injektion av pulveriserat kol (PCI), naturgas, plast, biomassa eller väte (som ett extra reagens ovanpå), eller
    3) med användning av koksugnsgas i BF som energi
    källa, bara för att nämna några av alternativen. Dessa processer kan ha potential att minska koldioxidutsläppen utan att eliminera dem, men erbjuder inte helt kolneutral stålproduktion.

    Mvh,

  26. Claes-Erik Simonsbacka

    Vale tillverkar pellets med förnybara energikällor för första gången

    Den 16 mars 2023, meddelar Vale att man för första gången har lyckats producera kommersiella kvalitetspellets i industriell skala utan att använda antracitkol. I ett test utfört i en pelletsanläggning i Vargem Grande, Minas Gerais, ersatte Vale 100 % av det fossila bränslet med biokol. Biokol är en förnybar produkt som erhålls genom pyrolys, att förkolna biomassa.

    https://www.vale.com/w/vale-makes-pellets-using-renewable-energy-sources-for-the-first-time

    Mvh,

  27. Claes-Erik Simonsbacka

    #1 fortsättning

    Sveriges batterilagringsmarknad kommer att växa 2-4x 2023

    Cirka 100-200MW batterilagring i nätskalan kan komma online i Sverige i år säger utvecklaren Ingrid Capacity.

    Sveriges balanseringsbehov har historiskt sett tillhandahållits av dess vattenkraftskapacitet.
    ”Men på grund av ett antal faktorer inklusive elektrifiering av samhället har du nu stora problem, särskilt i södra Sverige”, sa Backer.

    ”Många av turbinerna för vattenkraft i Sverige är gamla och är inte byggda eller optimerade för några av de snabba responstjänster som behövs i dagens system. Sammantaget minskar den relativa mängden vatten också – den absoluta mängden är oförändrad, kanske till och med sjunkande något. Vissa småskaliga vattenkrafter stoppas på grund av miljötillstånd, tillade han.

    Ingrid installerar ett 70MW-projekt i Karlshamn och ett 20MW-system i Vimmerby . Olika rapporter säger att Karlshamnsprojektet ska vara klart 2024, men Ingrid Capacity har ännu inte gett något fast datum för dess drift, sa Bäcker.

    Marknaden i Sverige tar fart som Energy-Storage där DSO Ellevio Group beställde 70MW projekt från Alfen som annonserades i början av 2023. Två av dessa, 15MW enheter på totalt 30MW, kommer att slutföras som tidigt i vår.

    Ingrid Capacity hävdar en övergripande pipeline för energilagringsprojekt på 500MW i Sverige och ett totalt mål för Norden på 2GW.

    Mvh,