Vätgasbubblan kommer att spricka/projekt Hybrit/LKAB/SSAB/ Vattenfall

vatgas

Analysen: Vätgasbubblan kommer att spricka är gjord av professorn i kärnfysik Jan Blomgren, professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson och professorn i företagsekonomi Christian Sandström. Den finns i sin helhet bakom betalvägg i Samhälle/Energipolitik https://kvartal.se/artiklar/vatgasbubblan-kommer-att-spricka/

Jag redovisar nedan utdrag ur analysen. Kärnan i analysen är att projekt Hybrit, att använda vätgas i stället för kol i processen att reducera järnmalm har ett enormt elbehov. Tekniken finns inte utvecklad i den skala som erfordras, ren vätgasdrift med gasturbin finns inte tillgänglig med dagens teknik, en elektrolysanläggning med ett elbehov på 70 TWh har aldrig byggts, effektbehovet är lika med hela Finlands elförbrukning. I analysen uppskattas det totala elbehovet till 97 TWH, 70 till LKABs reduktionssteg, SSAB, H2GS behöver 27 TWh. Det motsvarar ( 97 TWH) ca 60 % av  Sverige nuvarande produktionskapacitet av el.

Järn skall alltså reduceras med H2, syret i järnet reagerar med H2 till vatten H2O. Den nuvarande tekniken använder kol i en masugn och kolet reagerar med syret i järnet till CO2.

Nuvarande produktion av stål i Luleå är Sveriges största punktutsläpp av CO2, det rör sig om ca 10 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp, 8 % i genomsnitt för den globala ståltillverkningen.

EU har nu en fond på 430 miljarder Euro att ösa ur, 85 % av Sveriges årliga BNP för vätgasrelaterade projekt. Företag med H2 i namnet uppstår i mycket snabb takt! Min slutsats, H2 är det nya modeordet och snabbspåret till penningkranen.

I analysen påpekas skillnaden mellan energilagring i form av vätgas och att använda vätgas i industriella processer, LKAB/SSAB/Vattenfall (jag använder konsortiet i fortsättningen) sysslar med det senare fallet i det som kallas Hybrit projektet att tillverka så kallat grönt stål. I fallet energilagring av vätgas finns fastlagda planer på lagring av 8 GW i form av vätgas i Sverige till år 2045, min kommentar är att denna effekt är i området för effekten som konsortiet behöver till Hybrit projektet. Dessa 8 GW reser frågan om det är före eller efter gasturbinen. I fallet energilagring är tänket att vind och sol el skall konverteras till vätgas via elektrolys. Lagras i form av vätgas och med gasturbin producera el vid effektbrist.

I analysen påpekas att den vätgasproduktion som nu finns i Europa baserat på spjälkning av metan, etan till CO2 och H2, att kolväten spjälkas till koldioxid och vätgas. Konvertering av den nuvarande produktionen i Europa till sönderdelning/elektrolys av H2O har ett elbehov av 440 TWh, Sveriges kapacitet är 160 TWh! Detta borde ha prioritet framför Hybrit projektet i Norrbotten. Frankrikes 56 kärnkraftsblock har en kapacitet av ca 440 TWh enligt analysen. Det är något att ta till sig och att ett sådant projekt borde ha företräde då man får mycket mer för pengarna, alltså att använda pengar i rätt turordning då man gör investeringar och vill åstadkomma en specifik sak, i detta fall eliminera CO2 utsläpp. Min kommentar är att elen från dessa 56 kärnkraftsblock har bättre användning, fortsätt med spjälkning av metan enligt nuvarande metod.

Då förstår vi det enorma elbehov som behövs för elektrolys, väte och syre i blandning kallas för knallgas, dessa två molekyler vill reagera med varandra och bilda vatten, blandningen är extremt instabil, att gå den motsatta vägen att sönderdela vatten är enormt energikrävande, medför en extremt riskabel hantering.

I analysen rapporteras att konsortiet har höjt elbehovet från 60 till 70 TWH avser LKAB, författarna har en analys att det rör sig snarare om totalt 97 TWh om allt summeras på rätt sätt. Det är ett enormt effektbehov hur man än räknar. Elektrolys kräver till exempel rent vatten, vilket medför destillation och åter kondensering.

Enligt analysen behövs det 8 kärnkraftsblock typ det sydkoreanska projektet i Förenade Arabemiraten som har driftsatts nyligen, varje block har en kostnad av 60 miljarder SEK, så 480 miljarder måste upp på bordet i fallet att kärnkraft väljes. Jan/medförfattare har varit i direkt kontakt med detta projekt och fått aktuella siffror. Det tar 27 årsvinster för LKAB/SSAB att tjäna in 480 miljarder, vinsterna är räknade i snitt på de sista 5 avrapporterade åren. Kostnaden för el från detta enorma kärnkraftverk uppskattas i området 60 till 80 öre per kWh för att med tiden sjunka till 40 öre. I fallet för konsortiet blir då den rörliga årskostnaden 50 miljarder per år, tre ggr den nuvarande intjäningen. Min kommentar är att konsortiet inte är intresserad av det mest kostnadseffektiva spåret kärnkraft, utan det är spåret nedan som gäller och mellan raderna kan utläsa att analysen har samma uppfattning.

Det politiskt korrekta alternativet för konsortiet är troligtvis vindkraftspåret, havsbaserad vindkraft finns inte installerad i vatten med isläggning, författarna har inte hittat ett enda havsbaserat vindkraftverk i vatten som har is vintertid, det måste till en enormt stor landbaserad vindkraftspark. För att generera 80 TWh vindkraftsel behövs 8000 vindkraftverk baserade på data från den stora vindkraftsparken i Piteå som är under uppförande. I detta fall måste ett stort vätgaslager vara fallet och elektrolysanläggningen anpassas för toppeffekt, 2.5 ggr fallet kärnkraft. Om jag uppfattar saken rätt kommer vindkraftsparken ha mer toppeffekt än hela Sverige nuvarande totala elsystem?!

Ett alternativ är att kombinera med vätgasturbiner, i detta scenario kan man minska vätgaslagret. Det finns ingen gasturbin som enbart drivs på vätgas för närvarande, i analysen ansätts en verkningsgrad på 35 % för gasturbiner, den siffran är enligt mina studier för låg, då man jagar upp verkningsgraden på en gasturbin kommer NOx problemet att uppstå. Då det inte blåser måste man antingen ta Sveriges elnät i anspråk, tänket är troligtvis att dagar med bra vind producera vätgas för lagring och med en vätgasturbin hålla igång produktionen då vinden mojnar. Är det inte läge för konsortiet att presentera den ekonomiska kalkylen för vindkraft/vätgasspåret?

Så man har mycket stora utmaningar om stålverksamheten modell Hybrit skall baseras på om det finns tillgänglig vind. Det behövs turbinutveckling för att möjliggöra drift på 100 % vätgas.

I analysen tas kostnaderna för elektrolysanläggningen upp och uppskattas till 60 miljarder SEK i scenariot vindkraft och stort vätgaslager.

Problemet med vätgas el är den extremt låga verkningsgraden, analysen visar på att 7 kW installerad vindel kan ge 1 kW vätgas el (verkningsgrad gasturbin 35 %, det kan vara 6 till 1 med ansats högre verkningsgrad i gasturbinerna, utveckling pågår. Tidigare nämnde jag det parallella spåret till konsortiets HYBRIT projekt med vätgaslagring och planerad effekt på 8 GW el eller är det 8 GW bundet i vätgaslagret? För att åstadkomma 8 GW el (8 kärnkraftssblock a 1000 MW) behövs 48 GW installerad vindkraft i fallet 6 installerade enheter och 1 genererad kWh vätgas el. Installerad eleffekt är då i paritet med Frankrikes totala kärnkraftskapacitet! Är det 8 GW el till konsumenterna som avses, eller är det 8 GW före vätgasturbinen och i verkligheten bara 3.2 GW el som avses, 40 % verkningsgrad i gasturbinen?

Analysens rubrik ”Vätgasbubblan kommer att spricka” är en funktion av att vindkraftverk har en låg genomsnittlig verkningsgrad, elektrolysväte driven vätgasturbin ger ett magert utbyte i slutändan. Rapportförfattarna har inte sett en seriös analys vad vindkraft/vätgas genererad el kommer att kosta!

Elektrolysanläggningar i denna storlek har aldrig byggts, livslängden på vitala komponenter i elektrolysanläggningen uppskattas enligt en referens vara 5 år, i analysen ansätts 10 år. Det ryktas redan om problem med elektrolys steget i försöksanläggningen och att en reporter på SVD förvägrats tillgång till email mellan Hybrit folket och Energimyndigheten/i detta fall banken/penningkranen för försöksanläggningen. Det rör sig om mycket stora pengar och miljarderna är i rullning. Skattebetalarna och det svenska folket fotar redan notan i projektets start.

En enorm vindkraftspark måste uppföras i Norrbotten, 2.5 ggr Ölands yta. Skogarna i Norrbotten kommer att gödslas med ca 6 ton plast per verk enligt analysen, 8000 vindkraftverk medför ca 48000 ton plast under uppskattad livslängd. I analysen utgår man från vindkraftsparken som byggs i närheten av Piteå och kommer fram till att det behövs 100 verk per TWh producerad el. Livslängd 25 år.

I analysen efterlyser man att pengar avsätts för miljökonsekvenserna då verken har tjänat ut. Ett verk väger 300 ton, en tillfartsväg måste byggas till varje verk, till fundamentet åtgår 750 ton betong. Det är en stor kolsänka som kommer att elimineras, alla vägbyggen, en stor areal av produktiv skogsmark förstörs, mitt tillägg till analysen.

En slutsats som dras i analysen är att detta vätgasdrivna projekt drivs av EUs enorma anslag på 430 miljarder Euro och att inga lärdomar har infunnit sig från alla subventionsbubblor som har blåsts upp på energiområdet som biogasen, biodieseln och bioetanolen.

De tre professorernas slutsats är följande:

Vätgasbubblan är nu synad, många tekniska problem återstår att lösas, väl underbyggda kostnadskalkyler saknas. Vår analys visar att även försiktiga antaganden om kostnaden per KWh räcker för att påvisa den bristande realismen i de visioner som målas upp.

Konsortiet flaggar för en kostnad på 400 miljarder SEK. Enligt analysen får man lägst elkostnad med att investera i 8 kärnkraftsblock för 480 miljarder! I fallet vind refereras till havsbaserad el i England med en kostnad på 2 kr/kWh, landbaserad el minst 1 kr. Jag som har blivit lurad att tro att havsbaserad vind är billigare! Kan det vara så att det är enklare att bygga havsbaserat, inga protester, tredje part fotar halva kostnaden i form av svindyra elnät? Är det någon som vet den faktiska kostnaden för vindkraft, investerarna står inte för nätkostnaderna och kostnader för att rikta upp den instabilitet vindkraften orsakar, dessa kostnader sopas under mattan och kommer som höjda nätavgifter till oss elkonsumenter. Så analysen har en stor osäkerhet och anger spannet 1 till 2 kr kWh för vindkraft, det är upp till konsortiet att presentera en kalkyl för vindkraftsspåret och en produktion på 80 TWh.

Kostnader för Hybrit projektet är den extremt stora kraftproduktionen, kostnad elektrolysanläggningen, kostnad vätgaslager i fallet vind och stort lager, kostnad vätgasturbin i fallet vind/mindre vätgaslager, kostnad vattenrening, fungerar samma masugn?

Det rör sig om ett mycket större belopp än 400 miljarder. Elkraft med kärnkraft minimerar elektrolysanläggningen, eliminerar stort vätgaslager och folket i Norrbotten behöver inte leva i en vindkraftsskog. Kostnaden är uppenbart långt över 500 miljarder.

I analysen diskuteras inte problemet att kunna sälja ett så kallat ”grönt” stål till mycket högre priser. Det kommer ju att vara samma kvalitet på stålet som tillverkas i Asien och USA. EU pratar redan om en grön tullmur runt Europa.  En produkt som tillverkas i Asien av fossil stål grönbeskattas på dess stål innehåll. Vad händer om asiaterna lägger en skatt på allt vad som produceras i Europa för att kompensera? De enda som kommer att få fota denna enorma kostnad är Europas folk.

Jag har ytterligare en kommentar. Varför deltager Vattenfall i detta projekt. Stål är inte Vattenfalls affärsområde. Vore det inte bättre att Vattenfall satsar på att förse det svenska folket med el till rimliga kostnader?

Till ni som jobbar med hybrit projektet och till politikerna i Sverige, då CO2 elimineras från nuvarande masugn kallas stålet för grönt. Ni pratar i stora ord om den gröna omställningen.  Tror att ni att vår värld skulle vara grönt utan koldioxid? Är det inte läge att göra riktiga ekonomiska kalkyler och se till nyttan av investerat kapital.

 

Håkan Johansson

Min bakgrund är kemicivilingengör Chalmers 1974, teknisk kemi. Jag har jobbat med skogsindustrin, miljö och energi, över hela klotet, bosatt i Asien i 15 år.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Gabriel Oxenstierna

    slutklämmen: ”Är det inte läge att göra riktiga ekonomiska kalkyler och se till nyttan av investerat kapital?”

    Fy, inte svära i kyrkan!
    Detta är ett politiskt projekt, där tydligen EU/skattebetalarna ska stå för mycket av fiolerna.

    Nyttan är att världen ska räddas från undergång pga utsläpp av livets gas, CO2.

    Den nyttan är av religiöst slag, det handlar om en variant av frälsning, den bygger på en tro.
    Därmed behövs ingen investeringskalkyl.

  2. Ann Löfving-Henriksson

    Håkan J., Det Fria Ordet har till slut sluppit ut i verkligheten. Det är Unstoppable och etablissemangets vindskydd är inte mycket att huka sig bakom när verklighetens energirika stormvindar växer till orkanstyrka.
    Tack för dagens friska fläkt.

  3. Mats Kälvemark

    Tack Håkan för ytterligare klarlägganden av de fakta kring vätgasstålen som många av oss nu är rörande eniga om. Men det enorma hindret vi måste ta oss över och igenom är att kunna kommunicera alla dessa fakta direkt till beslutsfattande poltiker och få kvitto på att de förstått.
    Annars sparkar vi oss bara trötta och de lever vidare i klimatkyrkans, IPCC:s och EU:s skyddande ogenomträngliga bubbla. Det värsta är att de cyniskt i högriskprojekten leker med våra skattepengar. Vi äger Vattenfall, LKAB och partiellt SSAB!

  4. Lars Cornell

    Tack för en analytisk och faktabaserad artikel.
    Hur stora kommer vätgasturbinerna att bli, hur många behövs?
    ”NOx problemet”, är det ett verkligt problem eller är det politiskt/alarmistiskt framkallat?

  5. Staffan Lindström

    Inga problem, sitt lugnt i båten, Åke Modée har lösningen på problemet: https://second-opinion.se/importera-solbaserad-vatgas-till-norrlandsprojekten/

  6. Staffan Lindström

    5 … Uppfinnaren från Saltsjöbaden?? …

  7. Lars Kamél

    De gröna projekten i norr kommer att kollapsa. Det osäkra är hur lång tid det tar och hur mycket skattepengar som slösas bort. För mycket skattepengar blir det, men exakt hur mycket är oklart.

  8. Håkan Johansson

    Jag har tittat närmare på H2GS i Boden. Författarna till rapporten anger ju 12 TWh av totalt 97 TWh är behovet för H2Green Steel. Deras plan är produktion 2026! Grundarna är samma personer som ligger bakom NorthVolt, Anders Sundström är också aktieägare enligt Henrik Jönsson. Deras ansats är ljusbågsugnar med stålskrot till 60 % och resten DRI, Direkt Reduced Iron med vätgas, Produktionen är planerad till 5.2 miljoner ton. Anläggningen beskrivs som småskalig. De behöver en elektrolysör på 800 MW, 40 ggr större än hitills största vätgas elektrolysör i världen. Effektbehovet totalt är 2 GW och energibehovet är 12 TWh, denna ”småskaliga” anläggning behöver ca 7.5 % av Sveriges nuvarande elkapacitet. 2 GW motsvarar 17,5 TWh, skall den här anläggningen i vissa lägen tillföras en effekt av 2 GW? Kraftnätet fram till anläggningen kan vara klart om 9 år enligt Svenska Kraftnät. Vem fotar den kostnaden? Hur går detta ihop med att produktion planeras 2026! Damen som är processexpert sover gott om nätterna, det kommer att ordna sig med elförsörjningen. Jag har nu läst igenom all information från LKAB, SSAB, H2Green Steel. Det man konsekvent utelämnar är elförsörjningen, det enda som nämns är att anläggningarna skall drivas av grön el! För övrigt är det bara glädje utrop, det gröna stålet har ingen motsvarighet, det har underbara egenskaper. Då man läser känns det som att vara i kyrkan och ta till sig den rätta vägen. Sedan har jag också läst vad Brittish Steel gör för ansatser, deras sätt att beskriva den här övergången är nyanserad. Det måste till el till mycket låga priser, en bråkdel av dagens prisnivå! De svenska aktörerna låtsas som att el med kapaciteten 97 TWH finns tillgängligt. Verkligheten är ju att all vattenkraftsel i Norrbotten och Västerbotten långt ifrån kan producera den el som erfordras. H2Green Steels ansats processmässigt verkar rimligt, på den punkten kan jag instämma. Med naturgas har man redan reducerat järn, så att ersätta naturgas med väte borde ju vara möjligt. Men det saknas en effekt av 2 GW! De anger investeringen till 25 miljarder, har fått lånegarantier på ett väsentligt högre belopp! Lånegarantier på icke kommersiella villkor! Problemet är att det behövs 2 kärnkraftsblock a 1000 MW för effekten 2 GW, kostnad 120 miljarder. Så deras projekt för den här småskaliga anläggningen har minst en kostnad av 145 miljarder, vatten av 2 m3/sek skall tappas från Lule älven, tillståndsprocess pågår. Vem står för elkraften? Var finns konsekvensanalyserna?

  9. Munin

    Detta bör uppmärksammas i sammanhanget:

    Europarlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU även kallat Elmarknadsdirektivet.

    Är det i detta de dåraktiga vätgasprojekten har sin grund? Vindkraften ska kunna få nya subventioner bakvägen genom att EU kan komma att ösa in stödpengar till vätgasproduktion och där särskilt havsbaserad vindkraft ska drivas fram.

    Håll ögonen på Vattenfall och flera andra vindkraftsvurmare (särskilt de med havsbaserad vindkraft) och vad EU planerar under dimridån klimatpolitik och klimatmål.

    Se proposition, som ska läggas fram för riksdagen, och träda i kraft 1 april.

    https://www.regeringen.se/4adab1/contentassets/8167aa0ce06b49c18306afe153177ac6/genomforande-av-elmarknadsdirektivet

  10. Lars Cornell

    Jag läste länken om Åke Modée.
    Det är mycket bättre att skicka malmen till Sahara än att skicka väte till Norrland.

  11. Munin

    # 9 Tillägg

    ”energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en
    senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi
    till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den
    följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare”

    Vätgasprojekten i ett nötskal!

  12. Håkan Johansson

    LKAB har ansatsen att enbart sälja järnsvamp som är reducerad med vätgas. Så det är LKAB som kommer att vara den i särklass största aktören då det gäller vätgas och elförbrukning. Då det gäller SSAB är det Luleå och Brahestad i Finland. Det blir stora ombyggnader i dessa stålverk. Kostnad 35 miljarder. Det kan vara så att vätgasreduktion kan vara fallet även i Brahestad. Så SSAB och H2 Green Steel skall fixa kostnaderna för DRI i anslutning till stålverken, för övriga Europa fixar LKAB det för sina järnmalmskunder. Det är att be till de högre makterna att LKAB kan priskompensera sin järnmalm fullt ut för de enorma kostnader som blir fallet och att all elkostnad ingår i priset på järnmalm.

  13. Håkan Bergman

    Staffan L. #6
    Om vi nu är en kunskapsnation varför bor vi då kvar här? Vi säljer rubbet och flyttar till nåt behagligare ställe!

  14. Kaj+Wahlberg

    Tja, i jämförelse med Stålverk 80 verkar detta projekt bli ett ofantligt, mycket större misslyckande. Jag tycker synd om alla de människor som nu lockas norrut för att arbeta med detta fantasifoster. Vad händer med dem när allt kollapsar?

  15. Staffan Lindström

    10 …det väte fan…(SVT Morgonstudion i morse: ”f.d. kommunalråt”…

    13 Ja, Malaga och/eller Kalifornien/Hawaii men det gröna tokerierna har brett ut sig överallt så jag vilar mitt fall…

  16. Jonas Wahlfrid

    Man ska inte använda gasturbiner för att producera grönt stål. Detta är direkt fel och bör tas bort från texten.

  17. Håkan Johansson

    Till Mats,
    Kontakta era Riksdagsmän. Riksdagen borde omedelbart se till att dessa projekt skärskådas. Varenda krona i subventioner till dessa projekt skall upp på bordet inkl de garantier som H2GS har fått. All kommunikation mellan aktörerna och till exempel Energimyndigheten skall var offentliga handlingar. En sak för Riksdagen/Regering är att kräva att en seriös plan tas fram för elförsörjningen. Skall elsystemet till dessa aktörer samköras med det svenska kraftnätet. Konsekvensanalys!

  18. Staffan Lindström

    14 Kokain mm ”löser” problemet…. 🙁

  19. Håkan Bergman

    Kaj #14
    Lockas är väl en sak, men dom ska ha nånstans att bo också. I Skellefteå sket det sig eftersom marken man tänkt bygga bostäder på var alltför förgiftad av tidigare industriell verksamhet, antagligen inte alltför ovanligt runt just Skellefteå. Men man ska inte ha så stora krav, man får ta seden dit man kommer och smälla upp en kåta att bo i. Kommunalråden där uppe får åka ner hit till Fjollträsk och lära sig hur man bygger nya förorter på rekordtid. Lycka till!

  20. Hazze

    Vi har naturliga vätgasresurser i oanade mängder. Borra, bara borra. Det enda sättet att få sådana här projekt att löna sig. https://geoscientist.online/sections/unearthed/natural-hydrogen-the-new-frontier/

  21. UWB

    En intressant observation är att samerna inte vill ha vindkraft och kan vara mer positiva till kärnkraft.

    https://www.svt.se/nyheter/sapmi/sametingsledaren-ser-hellre-karnkraftsverk-an-vindsnurror-i-s-pmi

  22. UWB

    Det finns ju ett annat parallellt vansinnesprojekt som inte diskuteras här och det är tankarna på ett vätgassystem i Norra Sverige, som till stora delar ska drivas av finsk vindkraft.

    Tydligen finns det stora planer i Finland på vindkraft – upp emot 100 TWh produktion per år (beroende på vindar etc.) och jag har inte hört något om hur motståndet är i Finland om detta.

    Beräkningnarna är helt baserade på cherry picking, t.ex.förväntas finnarna sälja elen för 24 € / MWh???

    Är det någon här som läst denna rapport?

    http://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1719894/FULLTEXT01.pdf

  23. UWB

    Slutligen, är det någon som tittat på hur mycket det kostar att bygga ut ledningssystemet. Generellt är vindsnurrorna långt från konsumenterna.

    Det vore rimligt att sätta upp tre kluster med SMR’er
    1. Kiruna (största klustret)
    2. Gällivare (minsta klustret)
    3. Luleå (mellanstort, det finns inte bara H2GS, det finns grafittillverkning, REE hanteringen, gödseltillverkning och ombyggnation av stålverket i Luleå).

    Mellan 21 och 36 sådana behövs (8,4 – 14,8 GW effekt). Det behövs färre om nuvarande överskott i EL1 + 2 kan användas givet att ökad produktion sker i EL3 + 4.

  24. Björn

    Allt detta krångel för att framställa, med modeordet, grönt stål. Obegripligt att man överhuvudtaget diskuterar användningen av vätgas, med tanke på explosionsrisken. Enligt fakta så reduceras emissionen av CO2 med 25% vid framställning av stål i ljusbågsugnar. Dessa ugnar kan med fördel drivas med elektricitet från en eller flera SMR. Vi själva och marknaden i övrigt behöver stål och världen går inte under med lite mer CO2, tvärtom, en ökning av biologisk massa, behöver detta tillskott. I övrigt, politiskt vansinne att försöka framtvinga både miljöförstörande och farlig teknik och dessutom, ansvarslöshet ur ekonomisk synpunkt.

  25. Lasse

    Finns det nån som kan räkna på kostnad per CO2 tonreduktion?

    Är det detta projekt som är lägst hängande frukten?
    Vi är skyldiga världen att göra denna kalkyl.
    Allt annat är ett sätt att vaska champagne framför fattiga svältande!

    Eller varför inte avslöja CO2 bluffen.
    Solen värmer och ger grönska till allas glädje.

  26. Bengt Abelsson

    Energimyndigheten skrev nyligen en vätgasrapport.
    Där framgår att el, via vägen vind-vätgas-turbin-el skulle kosta ca 7,5 SEK/kWh.
    Tjoho, lycka till med den stålproduktionen.

  27. Jisonbetzel

    #22 UWB, det vore rimligt att invänta slutrapporten från pilot-plant försöken med HYBRIT innan några beslut tas inför fortsättningen. I annat fall visar man ingen respekt för projektets hårda arbete att utreda om ståltillverkningen kan bli ”grönare i framtiden”

    https://youtu.be/Qrwv5BRlkLc Intressant vid ca 1 min. Norrland ansågs för tre år sedan ha ett överflöd ”abundance” av grön el. Den åsikten har nog reviderats en del på senare tid. Många SMR blir det nog som du anger.

  28. Håkan Bergman

    Bengt A. #25
    Så då har man räknat med lite under två spänn för havsbaserad vindkraft och det kan stämma om man inte räknar in hur mycket skattebetalarna får bjuda på, jag höjer till +10 kronor. Men visst det finns ju elstöd.

  29. Håkan Johansson

    Kommentar till 16
    Det troliga är att en enorm vindkraftspark är aktuell för elproduktion. Då uppstår ett problem att produktion av el måste till kontinuerligt för att sönderdela vatten. Det blåser inte, i det fallet kan en back-up vara vätgasel. Det kan ju lösas med att man bygger en vindkraftspark som parerar vindens nyckfullhet, en elektrolysör som kan hantera topplast och mycket stort vätgaslager för dagar med ingen vind eller lite, när verket går på 35 % matchar elen vätgasbehovet till DRI, Direct Reduced Iron, har verken högre kapacitetsfaktor tillverkar man också väte för vätgaslagring. Då kan det vara ett alternaiv att också kunna ta till elgenering via vätgasturbin. Det kan vara ett spår man kanske inte kommer att följa, utan i stället satsa på att kapacitetsfaktorn kompenseras fullt ut.

  30. Mats Kälvemark

    Men hörni, här diskuteras på fullt allvar i flera kommentarer och olika vinklingar med syfte att lösa ett problem med elförsörjning till ett absolut dödfött och korkat projekt.
    Det är den enfaldiga och meningslösa jakten på CO2, rooteen till precis allt ont, som vi ska ge oss på med fakta, näbbar och klor!
    Spara 1600 miljarder till oss svenska skattebetalare.
    Kom med kreativa uppslag hur vi ska lyckas med det målet i stället.

  31. Håkan Bergman

    Håkan Johansson #28
    ”Det kan ju lösas med att man bygger en vindkraftspark som parerar vindens nyckfullhet”
    Hur ser en sån vindkraftspark ut?
    Så här ser det ut om parken sträcker sig från Gibraltar till Jyllands nordspets.
    https://drive.google.com/file/d/1_4tgt48XpF85zwA8B7LpUESOMBH_fi23/view?usp=share_link

  32. Håkan Johansson

    Kommentar till 26. Man borde bara tillåtit piloten, jag instämmer. Det kan vara av ett visst intresse att förvissa sig om att det fungerar. Nästa steg är att förvissa sig om bilig el och det rör sig om bråkdelar av dagens pris om vätgasspåret skall fungera. Man måste ju först titta på elsystemet. På projektens webbsidor bryr man sig inte om el, analysen är grön el fixar problemet, på den nivån befinner sig dessa projekt. Hur kan man ge tillstånd för ett nytt projekt som H2GS med tanke på el till LKAB/SSAB. Varje projekt måste installera sin egen elkraft och bära alla kostnader, en liten matarledning från stamnätet så att belysningen fungerar, lär av skogsindustrianläggningarna längs Norrlandskusten, man producerar mycket el och i fallet massa kan el skickas till nätet. H2GS kan sätta upp 2 kärnkraftsblock eller en enorm vindpark, de skall ha liten kontakt med Sveriges övriga elnät. Den verkliga investeringskostnaden för H2GS är inte 25 miljarder, man har helt glömt kostnaden att få upp 2 GW effekt el, 100 miljarder plus.

  33. Lennart H

    Intressant.
    Men rent vatten behöver inte framställas med energikrävande destillering.
    Idag framställs rent avjoniserat vatten, s k totalavsaltat vatten, främst i flera steg mha avhärdning, omvänd osmos, elektrobehandling och jonbytarmassor – med klart lägre energikonsumtion.
    Totalavsaltat vatten framställs bl a till kraftvärmeverk med höga ångdata, vilka har höga renhetskrav på sitt matarvatten till ångpannorna.

  34. Adepten

    Efter ha läst nedanstående två länkar
    https://www.di.se/debatt/omstallningen-av-industrin-kan-inte-vanta/
    https://www.ifn.se/media/j1ij5cdx/2021-sandstr%C3%B6m-henrekson-karlsson-replik-v%C3%A4tgasst%C3%A5l-%C3%A4r-en-regional-l%C3%B6sning-p%C3%A5-ett-globalt-problem-f%C3%B6rlaga.pdf
    Vilka är drivkrafterna bakom VD:arna som ansvarar för LKAB/SSAB/Vattenfall eller är det undermåliga analysverktyg som ska hjälpa dem att visa deras förmåga och sannolikhet att uppnå sina strategier?

    Känner mig uppgiven efter att läst allt detta om Hybrit/LKAB/SSAB/Vattenfall och håller med vad Håkan Bergman tycker.
    Det går att förstöra ett land eller stålverk på många olika sätt, tänker på Ukraina och stålverket i Mariupol ett av världens största. Kanske dags att damma av industriprojektet stålverk 80 i stället 😉

  35. Håkan Johansson

    Svar till 32

    Det är en kostnad att fixa vattnet. Jag har bara jobbat med ångpannor, så jag vet inte exakt vilka krav som det ställs på vattnet till en elektrolysör, men min känsla är att det är högre än matarvatten till ångpannor. Det finns ju olika typer av elektrolysörer, så det kan vara olika krav.

  36. Lasse

    Håller med Mats Kälvemark #29

    Många som vill hjälpa till med lösningar eller ifrågasätta metoder.

    Det är behovet som bör ifrågasättas i första hand.

    Här är en analys av Hybrit från CPJesper: https://www.youtube.com/watch?v=QJXgqxSLQHU

  37. Micke

    Kanske ett långskott men media typ kalla fakta eller uppdrag granskning skulle kunna göra något med fakta från den här tråden. Problemet är väl att det programmet skulle stoppas av ledningen.
    Finns det någon rakryggad reporter som vågar…

  38. Den enkla och billigare lösningen är såklart att fördröja projektet. Då hinner tom politiker och journalister förstå och känna att kylan är problemet som behöver lösas med ett fungerande energisystem och en ev sinande halt av CO2. Och vetenskapen hinner ställa om, dvs se på fakta och mätningar och inte gissningar och propaganda.

  39. Håkan Johansson

    Kommentar till 33, du har lagt upp det som behöver läsas, cheferna för Vattenfall, LKAB, SSAB har inte någon konsekvensanalys. Svaret från professorerna sågar deras argument totalt. Hur kan tre stora företag ledas av personer utan kontakt med verkligheten? Gå till webbsidorna för dessa företag och deras gröna floskler. Är det så att det gröna tänket förvirrar hjärnan totalt och till slut är man på Greta´s nivå.

  40. Ann Löfving-Henriksson

    # 29 Mats , TACK, kan inte sägas ofta nog👍

  41. LasseG

    Har orginaltexten i Kvartal verkligen slarvat med effekt- och energienheter?

    Ett första exempel här i texten ovan.
    ”I fallet energilagring av vätgas finns fastlagda planer på lagring av 8 GW i form av vätgas i Sverige..”

  42. Ann Löfving-Henriksson

    # 35, 37 Lasse, Alvar TACKAR, TACKAR 👍👍

  43. UWB

    @ Mats

    Så länge EU (och Sverige) har som mål att inte släppa ut någon CO2 efter 2045 (vad det nu ska vara bra för) kommer detta och andra projekt att på något sätt drivas igenom.

    Som jag förstått det kommer antalet utsläppsrätter att minska till noll (0) då, d.v.s. det går inte att driva en fabrik som har utsläpp av CO2 (eller möjligtvis till så höga straffkostnader att den måste läggas ner / flyttas till något land som tycker om CO2).

    Kina / Indien och andra länder med stora utsläpp har en annan tidsskala – de är smarta och ser vad som händer i Europa / USA och om det av någon (för mig okänd) anledning visar sig att det är bättre att göra som Europa / USA gör så kommer de att göra så.

    Alternativt sätter Europa / USA upp klimattullar så att det blir två marknader. En marknad med produkter som tillverkas utan CO2 och en marknad med produkter som tillverkas med CO2 utsläpp och troligtvis inte några mål att minska detta.

    Vad blir billigast. Den ”yttre” marknaden kommer att blomstra, den ”inre” marknaden kan inte exportera till den ”yttre” marknaden, då produkterna är för dyra, men den ”inre” marknaden måste importera från den ”yttre” marknaden, vilket gör dess produkter dyrare. I vissa fall finns kanske inga val, solpaneler tillverkas i den ”yttre” marknaden, vad händer om den ”inre” marknaden måste byta ut sina solpaneler och de bara tillverkas på den ”yttre” marknaden. Startas en del kolkraftverk då???

  44. pa

    Ett oerhört oansvarigt slöseri med våra skattemedel som vi egentligen ville skulle gå till ett bättre liv för oss som arbetat ihop pengarna.

    Hur skall människor lära sig att det lönar sig att vara flitig, uppfinningsrik och smart när allt bara förstörs av människor som tycker precis tvärtom men som gärna vill ha pengarna ?

  45. Håkan Johansson

    Till 42

    Precis som du nämner siktar man till höjda priser på utsläppsrätter och på det viset tvinga bort företag som inte minskar sina CO2 utsläpp. Europas strategi passar Kinas strävan att bli världens supermakt nummer ett, man tillverkar materialet för den gröna omställningen till Europa med fossilbaserad el och stärker samtidigt sin ekonomiska makt. Jag ser Europa som förlorare i denna huvudlösa gröna omställning. Asiaterna spelar med i hysterin, gör mycket lite för att minska fossilanvändningen. Det narrative som körs här i Europa är omöjligt i USA, det republikanska partiet riktas upp av personer som Happer, Christy, Spencer, Lindzen. Nytt maktskifte i Vita Huset och USA lämnar Paris överenskommelsen.

  46. Ulf

    Det kommer aldrig hända något förrän journalister börjar granska detta. Det behövs typ Janne Josefsson uppdrag granskning liknande reportage. Tyvärr svårt idag att hitta någon som vill/vågar. Så tyvärr är risken mycket stor att våra skattepengar försvinner.

  47. Håkan Johansson

    Jag tittade på en Youtubare bosatt på krypavstånd från pilotanläggningen i Luleå för Hybrit, hyreshuset beläget där stålverk 80 var planerat, Han nämner i videon att H2Green Steel har cashat in 17.5 miljarder från EUs klimatfond, så resterande kapital är 7.5 miljarder exkl el. Fortfarande är dessa belopp små i jämförelse med kostnaden att etablera elbehovet. Hur kan man tillskansa sig dessa enorma pengar? Min dator vill gärna omforma H2 Green Steel till H2 Green Stealth. Deras pressekreterare har nu bytt jobb och parkerat sig som medarbetare till Ebba Busch!

  48. Eriksbo

    En angelägen uppgift nu när Sverige är ordf. land kunde vara att närmare ta upp till granskning hur EUs innovationsfond delar ut de enorma summorna för olika väteprojekt. Det är ingen brist på tillgångar och hänsynslös risktagning med offentliga medel ! Något för riksdagsledamot Widding att ta tag i ?

  49. BD-Nille

    Blomgrens et al originalartikel kan läsas här (ingen betalvägg):

    https://www.ifn.se/publikationer/popularvetenskap/2022/2022-blomgren-henrekson-sandstrom-vatgasbubblan-kommer-att-spricka/

  50. Adepten

    Väte bär på en smutsig hemlighet, den förstör bl.a. ozonskiktet.
    För de som är orolig för att ozonskiktet skall tunnas ut, som då skulle den orsaka stora skador på växter, djur och människor, borde då tänka på och utreda riskerna med den ökande användningen av väte.
    https://www.caryinstitute.org/news-insights/blog-translational-ecology/hydrogen-fuels

  51. #32 och 34
    Ångpannevatten cirkulerar väl medans nytt vatten konstant matas in i elektrolys och sönderdelas och anrikar därför snabbt minsta halter av salter. ”Nafion och andra fabrikat” membran är mycket känsliga.
    Min erfarenhet sträcker sig till klorelektrolys av dessa membran. De sätter lätt igen och förväntas hålla något år.

    Nu finns det bra omvända osmoser men frågan är om de räcker till för PEM celler. Jag inbillar mig att membranet (gasskärmen) i en alkalisk cell är mycket mindre känslig.

    PEM är uteslutet för SSAB, finns inte nog med iridium för det.

  52. Allt detta krångel för en ynka % av jordens stålproduktion.

    Vad är meningen om inte alla stålverk är ”fossil”fria?

  53. #26
    ”det vore rimligt att invänta slutrapporten från pilot-plant försöken med HYBRIT innan några beslut tas inför fortsättningen.”

    Varför då? En snabb huvudkalkyl visar direkt på alla vansinnigheter, behövs ingen pilot för att kolla upp det.
    Möjligen av akademiskt intresse för att studera olika direkreduktionsprocesser, men då i liten skala på labb.

  54. Thorleif

    Jag skulle önska att ni försöker skapa en hemsida där färdiga dokument kan inhämtas och digitalt skrivas under och samtidigt skickas till en sändlista i Rosenbad samt riksdagens energiutskott. Och varför inte till alla gruppledare?

    Då skulle svensken få hjälp att agera på ett sätt som annars fungerar ganska bra i t.ex USA. Vi svenskar är inte vana att tillskriva våra folkvalda och protestera ”en masse”. Det är synd och därför bör ni underlätta för oss. Det borde finnas potential via nätet och få till ett sådant protest-initiativ i takt med att dessa hybris-projekt alltmer uppmärksammas.

  55. Blomgren et al anger 750 ton betong/fundament + 40 ton armering men Cementa anger 500 m3 = 1200 ton (+armering så klart)
    x ofattbara 8000 snurror (minst)

    https://www.cementa.se/sv/markbygden-hogre-vindkraftverk-kraver-starkare-fundament

  56. Ivar Andersson

    #51 johannes
    ”Vad är meningen om inte alla stålverk är ”fossil”fria?”
    Man vill ha en grön medalj att visa upp för den klimathotsreligiösa sekten som tror att koldioxid är giftigt och styr klimatet. 🙂

  57. BG

    Utanför ämnet men…

    Rubrik i dagens GP: ”Planer på elflygfabrik i Säve skrotas – byter plats.”

    ”Heart Aerospace lägger ner planerna på en elflygflygfabrik i Säve som med tiden var tänkt att ge 1000 nya jobb. Det förändrade marknadsläget gör att ekonomin inte tillåter att landningsbanan rustas upp. I stället flyttas verksamheten till en än så länge obestämd plats. ”

  58. tty

    #16

    ”Man ska inte använda gasturbiner för att producera grönt stål. Detta är direkt fel och bör tas bort från texten.”

    Har du något alternativt förslag att producera el när det inte blåser? Kärnkraft istället för vindkraft är väl i så fall det rimligaste.

    Vare sig alkaliska elektrolysörer eller elektrostålugnar kan köras intermittent.

  59. tty

    #54

    550 kubikmeter faktiskt:

    https://www.cementa.se/sv/markbygden-hogre-vindkraftverk-kraver-starkare-fundament

  60. Eriksbo

    Förutom elen är det andra stora frågetecknet priset på slutprodukten, handelsstål. Bulkprodukternas bulkprodukt ! Det gröna stålet väntas bli 25-40 procent dyrare. Hur i fridens namn ska man lyckas sälja detta till oerhört kostnadsmedvetna biltillverkare, man må sen vädja i klimatets namn hur mycket som helst.

  61. tty

    #56

    Och där rök alla tidsplaner för ”elektroflyget”. Man har vad jag vet inte ens börjat bygga en prototyp. Och nu vet man inte ens var fabriken som skall montera planet skall ligga. Och första serieflygplanet skall levereras 2028.

    Som en jämförelse Boeing 787 programmet startades 2004, den första prototypen rullades ut i juli 2007, men flög först i december 2009, typcertet utfärdades i augusti 2011 och första serieleverans i september 2011.

    Nu hade Boeing för all del mycket problem och förseningar med 787, men är det någon som tror att ett bolag som aldrig har byggt ett flygplan tidigare och nu skall bygga ett med helt ny teknik inte kommer att få problem? Och i och med att man gick upp från 19 till 30 passagerare skall planet certas enligt Part 26, alltså i princip samma regler som gäller för t ex 787.

    Och ett av de största problemen med 787 har varit det nya elsystemet med litiumjonbatterier…..

  62. Lennart Nilsson

    #57 tty

    Inlägget #16 är helt korrekt. Varken LKAB eller H2GS har några som helst planer på att producera el med hjälp av vätgasturbiner. Dvs P2G2P – Power to gas to power. Det ingår inte inte i bolagens planer.

    Det gjorde då i alla fall inte i april-22 när jag skrev följande inlägg:
    https://klimatupplysningen.se/bluffen-om-norra-sveriges-grona-el/

    Läs på i nämnda bolags samrådshandlingar och bidragsansökningar.

    Det är olyckligt att nu aktuell artikel sprider den bilden (det gör i viss mån även original-artikeln).

    LKAB och H2GS planer om P2G (el till vätgas till reduktionstorn) är tillräcklig galenskap ändå. Finns ingen anledning att sprida felaktiga uppgifter.

  63. tty

    #61

    Men då spricker ju elförsörjningen totalt. Det finns inte en chans att balansera 80 TWh vindkraft med nuvarande reglerkraftresurser. Svensk vattenkraft har aldrig ens producerat 80 TWh totalt på ett år. De enda kraftformer som är snabba nog är vattenkraft och gasturbiner. Utan gasturbiner måste det i så fall bli Piteälven och Vindelälven. Om det räcker.

  64. Lennart Nilsson

    #50 Johannes
    ”PEM är uteslutet för SSAB, finns inte nog med iridium för det.”

    Det är nog korrekt att Iridium också är en faktor – vid sidan av många andra – som gör dessa planer omöjliga.

    Men: Varken SSAB Luleå eller Oxelsund har några planer om att producera vätgas via PEM eller alkaliska elektrolysörer i kommersiell drift.

    1. Hybrit Pilot. Finns i Luleå. Elektrolysör om enstaka MW. Litet reduktionstorn. Ur det kommer järnsvamp i pilot-skala, Litet plåtklätt bergrumslager under test sedan sommaren-22. Volym 100 geometriska m3. Laddas med 100 MWh el, cirka 200 bar. Den vätgasen innehåller 50 MWh effektivt värmevärde. Kostat 250 Mkr att bygga, och bidrag har de fått,

    2. Hybrit Demo. Ska byggas i Gällivare-Malmberget. 600 MW eleffektbehov. Ska producera järnsvamp i industriell skala närmare år 2030t. Har sökt 4,9 miljarder i bidrag från Energimyndigheten. Total investering gissad 16 miljarder. Järnsvampen ska skickas till SSAB Luleå och Oxelösund. Inget bergrumslager med vätgas ingår i planerna för detta Demo-projekt.

    3. LKAB har aviserat att de till omkring 2040 ska kopiera och utveckla Demo-projektet i Malmberget. Kanske ha 6-10 sådana anläggningar i Malmfälten, och enbart producera järnsvamp. Inga pellets med järnoxid.

    4. SSAB i Luleå och Oxelösund har planen att bli rena elektrostålverk. Dvs smälta järnsvamp (och skrot) i elektrisk ljusbågsugn.

    5. H2GS i Boden tror att att de redan i slutet av år 2025 ska producera ”grönt stål”, med egen vätgasproduktion, reduktionstorn, ljusbågsugn, och valsverk!!

    Hybrit är ett utvecklingsbolag med Vattenfall, LKAB och SSAB.

    Sammanfattningsvis: SSAB har inga planer på att själva reducera järnmalm till järnsvamp med vätgas. Det ska LKAB göra (tror man). Även H2GS ska gör det, säger man, om de tror det själva vet jag inte…

  65. Lennart Nilsson

    #62 tty

    ”Men då spricker ju elförsörjningen totalt. Det finns inte en chans att balansera 80 TWh vindkraft med nuvarande reglerkraftresurser”

    Helt korrekt, jag instämmer.

    Men det är ju här Vattenfall och LKAB drar fram ”vätgas-lagringskortet”. Man ska ”i framtiden” ha flera bergrum klädda med plåt, vardera med volym 100 000 geometriska m3. Dessa ska vardera kunna lagra motsvara 0,1 TWh, dvs 100 GWh el-input. OBS! Inte energi-innehåll, utan den mängd el som krävs för att ladda.

    Detta ska möjliggöra att man ska kunna dra ned elektrolysörerna när det inte blåser…

    Man ska skala upp det lilla pilot-vätgaslagret i Luleå 1000 ggr, så att man kan ladda ett bergrum med 0,1 TWh – motsvarande 0,05 TWh effektivt värmevärde. 6-10 sådana bergrum tror man på..

    Här finns en artikel om vätgaslagring, sett till hela kraftsystemet.

    https://second-opinion.se/orimligt-stora-lager-vatgas-for-att-jamna-ut/

  66. Anders

    Något av det mest falska i den gröna kråksången är nog att ”det stora elbehovet” (som är vätgasbetingat) används för att motivera en extrem utbyggnad av vindkraft till havs. Nu senast i dagens Rapport var det visst riskkapitalisternas känsliga ”investeringsbeslut” vi skulle värna om… Hujedamej…

  67. Lennart Nilsson

    Ett par klipp ur Hybrits bidragsansökan (4,9 miljarder) till Energimyndigheten…

    ”Projektet består av två delar; dels hantera uppskalningsutmaningar i relation till tre kritiska aspekter av H2-DR processen, dels en direktreduktionsanläggning som planeras i Gällivare tillsammans med elektrolysörkapacitet på ca 500 MW som ska producera vätgas från fossilfri el. Driftsättning planeras till 2026 och full produktion till 2029 då anläggningen ska producera 1,35 miljoner ton fossilfri järnsvamp per år.”

    “Learnings from constructing the pilot plant and conducting a pre-feasibility study of an industrial scale H2-DR demonstration show that the electrolysis market is immature with suppliers lacking experience from construction, installation, commissioning, and operation of larger electrolysis plants for industrial applications. In addition, the current electrolyser technology does not live up to the performance requirements for an industrial demonstration. Both technical development on the electrolyser side as well as additional operational experience is required for the scale up.”

    Något beslut om att faktiskt bygga denna Demo-anläggning har Hybrit/LKAB inte fattat. Det hoppas man göra Q2 år 2024

  68. BG

    #59 Eriksbo

    Volvo Cars verkar vara intresserade av det gröna stålet:

    ” Snart kan Volvo-bilar byggas av HYBRIT-stål

    SSAB inleder nu samarbete med Volvo Cars som innebär att Volvos personbilar kan bli först i världen med fossilfritt stål från HYBRIT-processen. ”

    https://www.jernkontoret.se/sv/publicerat/nytt-fran-jernkontoret/nyheter/2021/snart-kan-volvo-bilar-byggas-av-hybrit-stal/

    Även Volvokoncernen hänger på:

    ” Volvokoncernen och SSAB har tecknat ett samarbetsavtal om forskning, utveckling, serieproduktion och kommersialisering av världens första fordon av fossilfritt stål. Redan i år planerar Volvo att starta tillverkningen av konceptfordon och komponenter med stål från SSAB framställt med vätgas.”

    https://www.volvogroup.com/se/news-and-media/news/2021/apr/news-3938819.html

  69. Håkan Johansson

    Till Lennart Nilsson. Det är mycket att fundera på, H2GS planerar en elektrolys anläggning på 800 MW och dom står i valet med tre olika typer. Det känns mer logiskt att enbart LKAB tog sig an den uppgiften, Varför har SSAB piloten för att göra DRI, Direct Reduced Iron med vätgas? Varför behöver SSAB 15 TWh el? LKAB har ökat siffran på sin elförbrukning från 55TWh till 70 TWh. Jag har fått det bekräftat från LKAB idag. Så total el slutar på 97 TWh, den siffran skall troligtvis justeras med aktuell förbrukning för få fram behovet av ny effekt. Det rör sig om ett enormt elbehov, vem som gör elektrolys väte och järnreduktionen ändrar inte på några slutsatser. Det måste finns tillgänglig el vid vissa driftsituationer och hur skall H2GS kopplas ihop med övriga Sveriges elnät i scenariot stor vindkraftspark.

  70. eriksbo

    #67
    Javisst, Volvo har gjort utfästelser i den här riktningen. Ford har gjort samma slags antydningar till H2 Green Steel. Det är nåt obehagligt insmickrande i det sätt Volvo lägger fram det hela. Men jag vill se den dag man betalar ett premium om tiotals procent för vanligt kolstål !

  71. Lennart Nilsson

    #68 Håkan
    Ja, det finns ingen anledning för H2GS i Boden att tillverka egen vätgas och egen järnsvamp om LKAB i Gällivare-Kiruna ska frälsa världen med järnsvamp till år 2040, och ersätta sin nuvarande 1% marknadsandel av järnmalm med HBI (järnsvampsbricketter).

    ”Varför behöver SSAB 15 TWh el?”

    Svar: De gör de inte. SSAB Luleå behöver max 3,5 TWh el, efter omställning till elektrostålverk. Det framgår av deras samrådsunderlag för den ”omställningen”.

    https://www.ssab.com/sv-se/ssab-koncern/om-ssab/produktionsorter-i-sverige/lulea/samrad

    Siffran 15 TWh är en äldre uppgift, då det fanns planer om lokal vätgasproduktion och reduktionstorn både vid SSAB Luleå och SSAB Oxelösund. Det är inte aktuellt längre, då LKAB sagt att man ska gå ”all-in” på järnsvamp och leverera den själva till alla sina kunder, typ 2040-2045.

    Det gillade inte SSAB, och SSAB gillade inte heller beslutet att Hybrit-demo hamnade i Malmberget i stället för vid SSAB Luleå.

    Idag försörjer masugnen i Luleå hela SSAB-Luleå med el, och nästan hela fjärrvärmen i Luleå kommun, via kraftvärmeverket Lukab som eldas med masugnsgas.

    Det framgår inte av SSAB Luleå samrådsunderlag hur el och fjärrvärmeförsörjning ska lösas, om masugnen släcks.

    Med elektrostålverk behövs kanske 400 MW (3,5 TWh) från elnätet. Idag är man som sagt självförsörjande på el.

  72. Ann Löfving-Henriksson

    Tack Håkan J. och alla andra som bidrog till den oerhört viktiga och avslöjande debatten kring ”vätgasbubblan kommer att spricka”.
    Såvitt jag kan se borde Håkan Js sammanfattning i slutet av inlägget kunna sammanfattas ytterligare till en liten upplysande och lättförståelig summary for policymakers som vi alla kunde skicka till och kanske diskutera med våra lokala politiker och medier, en SPM grundad på fakta och sunt förnuft.

  73. Håkan Johansson

    Till Lennart Nilsson. Tack för all information! Jag har nu H2GS som referens och fler frågor till dig. H2GS planer är att producera 5.2 miljoner stål, start 2026 !! enligt webbsidan, pilot behövs inte. Kostnad 25 miljarder. 60 % stålskrot till ljusbågsugnarna. Hur är produktionssiffrorna för SSAB Luleå, Oxelösund, Brahestad? Vad är planerna för framtiden då det gäller produktion? Hur mycket järnsvamp? Jag har en siffra att SSABs kapitalbehov för omställningen är 35 miljarder? Har du annan information? Vad har du för uppfattning att H2GS har fått tillstånd för ett projekt i Boden med ett maximalt effekt behov av 2 GW, i relation till SSAB och LKABs befiinliga verksamhet och deras planer för omställning? Jag har kontakt med en av professorerna bakom analysen. Med dina uppgifter bör effektbehovet för SSAB justeras. Har du någon uppgift hur stor elektrolysör som planerades i Luleå och inte aktuell längre?

  74. Mats Växjö

    #25,30
    Ja – hur stor effekt skulle detta ha på temperaturen, och var skulle man isf få bättre/sämre klimat! Hur stor del av ökningen av koldioxidhalten står människans utsläpp för? (Relaxationstid , ev Revelleffekt etc etc)
    Säg att Sverige står för 2 promille av utsläppen och att människans utsläpp av koldioxid står för hela temperaturökningen sen ca 1900 som sägs ligga på ca 1 grad C.
    Mellan tummen och pekfingret; 0,002*0,10*1=0,0002 grader! (2 tiotusendelar av en grad- säg någon ”tusendel” så är det ändå vansinne!) Till vilket pris? Vad skulle man kunna få istället för dessa miljarder?

    ” Nuvarande produktion av stål i Luleå är Sveriges största punktutsläpp av CO2, det rör sig om ca 10 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp, 8 % i genomsnitt för den globala ståltillverkningen.”

    Med vänlig hälsning, Mats i Växjö

  75. Karl Erik R

    Internt i LKAB säger man angående el-försörjningen att: ”det kanske lutar mot SMR”. Med stor sannolikhet har man insett att vindkraft inte kommer att ge den volym av billig och någorlunda stabil el som tillverkningen av järnsvamp kräver.

    Tack Lennart Nilsson för korrekt och tydlig information. Då slipper jag göra det.

  76. Frågan i dessa nya processer är ju också hur dom har tänkt att hantera den galopperande inflationen som dyrare och mer resurskrävande tillverkning innebär – 25% högre kostnader, minst, behöver hanteras också i ekonomiska faktum.

    Allt annat lika kommer vi verkligen att se en helt ny värld med den gröna omställningen och ett ökat inslag av planekonomi lär bli nödvändigt, av typen vi redan ser med skattemedel, pensionsbesparingar och tilldelning av kvoter i olika former – inga ekonomiska teorier vi känner idag kan hantera storskaliga interventioner av befintligt och nyproducerat kapital.

  77. Paul Håkansson

    STÅL
    FORSKNINGSFRAMSTEG UTMANAR VÄTGAS I GRÖN FRAMSTÄLLNING (Direkt)
    2023-01-24 10:33
    STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ett brittiskt forskarlag har funnit ett sätt att minska utsläpp från den extremt koldioxidkrävande tillverkningen av stål, men inte genom kostsam satsning på grön vätgas, som flera omdiskuterade svenska initiativ fokuserar på.

    Forskningsarbetet publicerades i Journal of Cleaner Production tidigare i januari och har uppmärksammats av bland annat Bloomberg News. Slutsatsen är att det är möjligt att nyttja en form av mineralet perovskit för att återvinna den koldioxid som produceras av masugnarna vid ståltillverkning, då klimatfarligt i princip rent kol används för upphettning och reducering av järnmalm.

    Till skillnad från tillverkningsmodellen som anammats i samarbetet Hybrit, där SSAB, LKAB och Vattenfall slagit sig samman, anammas en teknik som ska gå att genomföra i befintliga masugnar och drastiskt minska utsläppen utan behov för kostsam ny utrustning. Metoden anammas också av H2 Green Steel, där Wallenbergsfamiljens förvaltningsbolag Fam, investmentbolaget Kinnevik, fondbolaget AMF, Swedbank och riskkapitalbolaget Altor.

    Den koldioxid som släpps fri i atmosfären kommer genom metoden till nytta och återvinns i ett slutet system, skriver forskarna, som kommer från universitetet i Birmingham. Koldioxiden omvandlas till kolmonoxid, som därefter skickas tillbaka in i masugnen som ett alternativ till kol. Koldioxidbesparingen är omkring 90 procent.

    Kostnaderna kan därmed minskas kraftigt för omställningen av stålindustrin, som i dag står för omkring 7 procent av de globala koldioxidutsläppen. En storskalig omställning till perovskit, om detta visar sig möjligt, skulle således vara klart billigare än den vätgasbaserade processen.

    Perovskiten i fråga tillverkas av niobium, kolsyrad kalk, järnmalm och bariumkarbonat.

    Hittills har metoden visat sig genomförbar i laboratoriemiljö. Nästa kritiska steg är att bevisa att processen också går att genomföra i kommersiell skala. Material är där en viktig fråga, där ersättningen av kol kräver den kritiska mineralen niobium, som just nu endast bryts i Brasilien och Kanada.

    Forskarna uppskattar i artikeln att kommersiella demonstrationsanläggningar kan stå klara inom fem år.

    Joakim Rönning +46 8 5191 7930

    Nyhetsbyrån Direkt

    Enligt uppgifter som jag läst mig till finns det 52 liknande forskningsprojekt inom området. Ngn som kan upplysa Göran Person, Moström och alla andra inblandade i detta vansinnesprojekt att det finns ngt som heter marknadskrafter som slår ut icke kommersiella verksamheter.

  78. peter

    någon nämner att det endast krävs 160 st lager av lagret om 0,1 TWh för att uppnå 16 TWh. Det är korrekt MEN det är det planerade lagret på 100.000 m3 som ger 0,1 TWh. Testlagret för 250 mSEK är på 100 m3, 1/1000 av det planerade. Det krävs 160.000 sådana testlager för att uppnå 16 TWh.
    Vidare är detta, som tidigare påpekats den mängd energi som krävs för att ladda dessa lager med vätgas under 200 bars tryck. Energiinnehållet är sedan kanske hälften, ytterligare en rätt jobbig faktor 2…

  79. Lasse11

    Vad jag har förstått så är det ur energiåtgångs synpunkt bättre att göra flytande kolväten av CO2 och Vatten/Luft genom att tillverka Syngas och sedan den gamla F-T processen att tillverka flytande kolväten (tex Bensin, Diesel ellet JetA1). Mycket lättare att lagra och transportera flytande kolväten (infrastrutur finns). All nuvarande motorer, turbiner mm kan användas. Men har föstått att denna lösning inte gillas av gröna politiker, miljörörelse och industri då den inte leder till någon omställning (läs subventioner till företag). Detta är vad SAF (Sustainable Aviation Fuel) är. Men motarbetas av så gott som alla batteri/vätgas kramare.

  80. johannes

    #77
    Det där lät ju bra, nästan som en evighetsmaskin.
    Vart skulle all energi för att reducera CO2 komma ifrån?

    Kan det vara en av alla dessa 1000 tal hysteriska pressrealeaser som skriker ge oss pengar så vi kan forska på det?

  81. Lars Cornell

    #79 Lasse11. JA
    Det är något som jag under lång tid hävdat, men du beskriver det bättre. Kombinera CO2 med processvärme från SMR och tillverka bränsle som kan användas i vanligt förekommande kolvmotorer. Det blir kostnadseffektivt och bra på alla sätt.

    Populärt uttryckt använder man koldioxid som energibärare och energilager i form av något som till användning liknar fotogen.

  82. Lars Cornell

    #80 johannes.
    ”Var skulle all energi för att reducera CO2 komma ifrån?”

    Från processväme från SMR så klart. Har du bättre förslag?

  83. tty

    #77,80

    Artikeln finns här:

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095965262300121X?via%3Dihub=

    I motsats till många andra ”hållbara” ideer verkar det inte finnas några direkta omöjligheter i processen. Men den finns knappt i laboratorieskala ens, och det finns många problem som måste lösas innan man kan köra i industriell skala. Och det är ingen evighetmaskin. Den överskottsenergi som driver Luleås fjärrvärme kommer istället att gå åt som processvärme, plus ytterligare en (ganska stor) del elkraft.

    Ett annat problem är att det inte duger med vanlig perovskit, det måste vara niobhaltig sådan, vilket är ett mycket sällsynt mineral i naturen, och jag vet inte hur lätt eller svårt det är att producera den syntetiskt. Och det kommer att gå åt mycket perovskit. Den fungerar nämligen inte som katalysator, utan ingår i själva processen. Perovskiten kan visserligen regenereras och avge syret den upptagit när den konverterat CO2 till CO, men det innebär att bara hälften av reaktorerna kan vara aktiva vid en given tidpunkt. I artikeln uppskattas att 5 ton perovskit behövs för att framställa ett ton stål. 2,5 ton som konverterar CO2 till CO och lika mycket som håller på att reduceras tillbaka till originaltillståndet.

    Trots allt, det låter mindre orimligt än vätgasmetoden. Men till 2030, glöm det. Möjligen 2040 eller 2050.

    Men det gäller ju för alla planer som politikerna tror skall vara i drift om några år.

  84. Lennart Ringsjö

    1. Instämmer i frågan som Lennart Nilsson #71 ställer, hur skall Luleå stads boende försörjas med fjärrvärme när koksverk, masugnar och LD-verk är stängda. Vad säger Lule-borna? Vad säger Lule Kraft?

    2. Om H2GreenSteel aviserar att de skall använda 60% skrot vid chargering av ljusbågsugnarna innebär det att ca. 3 miljoner ton skrot per år kommer att smältas om till nytt stål. Resterande del är ny vätgasreducerade direktreduktionspellets från LKAB eller egen produktion i form av järnsvamp.

    Räknar man med att SSAB Luleå och Oxelösund förbrukar liknande mängd skrot och produktionsvolymen totalt för de svenska SSAB-verken ligger på ca. 3 miljoner ton/år förbrukar de i framtiden ca. 1,8 miljoner ton skrot. Totalt för de tre stålverken kan antas en förbrukning på 4,8 miljoner ton klass 11-skrot.

    Idag förbrukar, vid samma produktionsvolymer SSAB Oxelösund och Luleå ca. 600 tusen ton skrot (20% av chargering med skrot och 80% flytande råjärn i SSAB:s LD-konvertrar.)

    Vi ser en uppenbar risk att skrotförbrukningen ökar hos handelsstålverken SSAB och H2GreenSteel med 4,2 miljoner ton/år! Hur skall tillgången tillfredsställa behoven? Hur skall skrotet transporteras? Vad sker med prisutvecklingen?

    Samt kanske viktigast av allt, hur skall de lönsamma
    specialstålverken i Avesta, Hagfors, Hofors, Sandviken, Söderfors, Nyby och även gjuteriindustrier försörjas med skrot framöver, samt till vilken prisnivå?

    Med egen erfarenhet vet jag att stålindustrins konkurrenskraft dalar snabbt med ökande elpris, ökande gaspriser, råmaterialpriser, transportkostnader samt valutaeffekter. Dessutom är rent skrot samt legerat skrot, när så krävs, en ovärderlig faktor för bra producerat stål för kunders bästa.

    Frågorna om skrotet har jag tagit upp i olika sammanhang men svaren på den lyser än med sin frånvaro. Synnerligen allvarligt och illavarslande.

    Det är inte bara energifrågan som ena sidan av myntet som behöver klaras ut. Många uppenbara frågor återstår att finna sina svar.
    Kundnytta, stabil kvalitet, priskonkurrens, lönsamhet i en konkurrensutsatt handelsstålmarknad är andra enkla frågor, med inte alltid enkla svar?

    Tilläggas kan att H2GreenSteel har ett stålföretag i USA, Big River Steel, som förebild i planeringen av stålverket i Svartbyn, Boden.

    Big River Steel lyckades, så vitt det är riktigt, aldrig bygga upp ett fungerande marknadsarbete. Idag ägs därför det stålföretaget av US Steel.

    Vilka kommer H2GreenSteel att luta sig emot när stålmarknadens verklighet blir deras verklighet? Blir det den svenska staten och kanske SSAB? Vem betalar det kalaset? EU, svenska staten, de kunder som idag lovat att köpa stål från dem?

  85. Lennart Nilsson

    #73 Håkan
    Jag har inte svar på alla dina frågor, men kanske en del.

    H2GS tänker sig producera 2,5 Mton/år stål i Fas 1 (2025-2026). Detta ska kräva 10 TWh el. I Fas 2 handlar det om cirka 5 Mton/år, och det kan handla om cirka 20 TWh.

    Läs vad Lina Håkansdotter (H2GS) skrev i mars-22 på Second Opinion. Och läs min kommentar..

    https://second-opinion.se/kriget-tydliggor-bradskan-att-minska-fossilberoendet/
    https://second-opinion.se/kriget-tydliggor-bradskan-att-minska-fossilberoendet/#comment-170640

    Det finns anledning att reflektera över effektbehov.

    Det är lätt att bli fartblind, även för oss realister.
    Jag tippar att Kubal i Sundsvall kan vara den industri i Sverige som drar mest el. Möjligen kan något pappersbruk för tidningspapper ligga i närheten. Det handlar om närmare 2 TWh el per år. En sådan anläggning har då en årsmedeleffekt om cirka 230 MW. Då det är processindustrier är toppeffekten inte så mycket högre än årsmedeleffekten.

    SSAB Luleå ligger på cirka 70-80 MW effektbehov, enligt min minnesbild.

    Vad som nu planeras är i en helt annan skala. H2GS skulle i fas 1 behöva mer än 1000 MW och i slutskedet över 2000 MW. Det skulle motsvara el från två konventionella kärnreaktorer. För en enda industri.

    H2GS har fått en så kallad ”byggdom”. De har fått grönt ljus för markarbeten mm, och det pågår för fullt. Prövningen i Mark- och Miljödomstolen av hela verksamheten, och miljövillkoren, är inte klar. Det ska väl ske under 2023.

    Vad gäller Hybrit demoanläggning så är det beslutat (24 mars 2021) att den ska byggas i Gällivare-Malmberget (om den ska byggas). Det var en hård strid mellan Luleå och Gällivare.

    Effektbehovet för järnsvampsverket Hybrit-demo är 600 MW. Så det var den effekten som hamnade i Gällvare-Malmberget i stället för Luleå. SSAB plan var ursprungligen att masugnen i Luleå skulle bli kvar till cirka år 2040. Järnsvampen från Hybrit-demo skulle till Oxelösund, där masugnen ska läggas ner cirka 2025. Man ska smälta skrot och järnsvamp.

    Men nu har SSAB nya planer. Masugnen i Luleå ska stängas redan cirka 2030 och stålverket ska bli en ”mini-mill” med även valsverk. Dvs SSAB Luleå ska kopiera vad H2GS planerar i Boden, minus egen vätgasproduktion och reduktion till järnsvamp.

    https://www.ssab.com/sv-se/ssab-koncern/hallbarhet/fossilfritt-stal/tidslinje

    Så då kommer SSAB Luleå (2030?) behöva 400 MW / 3,5 TWh från elnätet i stället för som idag vara självförsörjande för sitt 70-80 MW elbehov via masugnsgasen och kraftvärmeverket Lukab. Stamnät 400 kilovolt måste byggas fram. Knappast möjligt till år 2030.

    Läs även min namne Lennart Ringsjö utmärkta kommentar #84.

  86. Håkan Johansson

    Tack för kommentarerna 84/85 och kommentarerna om CO2 reduktionen till CO och recirkulation, forskning i England. Jag sitter nu och läser ”Förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas”. Gå till Energimyndigheten och läs om strategin till enorma kostnader för Sveriges elproduktion. Senast uppdaterad 2021-11-26.

  87. Peter J

    Jag har inte så bra koll på hur man gör stål, men vore det inte bättre att först sluta elda med kol i elkraftverk, istället för att sluta använda kolet vid ståltillverkningen?
    Vad jag förstår så har kolet en dubbel funktion vid ståltillverkningen, dels att få rätt temperatur och att få bort syret i processen.
    Är inte det ett bättre sätt att använda kolet, än att bara elda en panna med det?

  88. Pingback

    […] https://klimatupplysningen.se/vatgasbubblan-kommer-att-spricka-projekt-hybrit-lkab-ssab-vattenfall/ […]