Bild Evert Andersson
Orden får oss att hoppas på en klimatpolitik som har bättre anknytning till verkligheten. Formuleringarna i Tidöavtalet är ingen liten tuva som ska stjälpa ett stort lass. Det genomfört är ett rejält farthinder, som borde sätta stopp för mycket galenskap.
Nu gäller det att gå från ord till handling. För sin sinnesfrid kanske man ska låta bli att titta på powerpoint-presentationen från pressträffen den 27 januari om klimatet.
Pressträff med Gunnar Strömmer (regeringen.se)
Här behöver vi fråga oss hur stor vikt som kan läggas vid kraftfulla uttalanden om paradigmskifte. Om klimatet är de ordentligt surrade vid masten.
Vad är ett paradigmskifte bokstavligen?
Ett paradigmskifte är ett skifte som gör att vi behöver förändra vår syn på världen, varandra och oss själva. Som Tomas Björkman skriver i sin bok Världen vi skapar, ett paradigmskifte handlar om en förändring i hur vi kollektivt tänker. Allmängiltigt oavsett mål.
Katarina Barrling skriver intressant om begreppet paradigm i en ledare i Svenska Dagbladet. Vi har en övertro på forskarnas frihet. De resultat som fria forskare presenterar upplevs som sanningar och trovärdiga när de speglar det gällande paradigmet inom området. Många inser förstås att verkligheten inte är så ensidig eller enkel. Ändå ligger den här tron till forskningen och dess förmåga fast.
Barrling refererar till vetenskapshistorikern och fysikern Thomas Kuhn (1922–1996). Han hävdade att forskare inte är så självständiga som de själva (och samhället omkring dem) ofta tror. Journalister är inte heller så objektiva och granskande som de hyllar sig själva för.
Katarina Barrling: Akademins tänkare ryms i Kuhns bås | Katarina Barrling | SvD Ledare
Klimatnarrativet är ett övertydligt exempel. Tunga tongivande aktörer som till exempel John Kerry säger sedan länge ”science is settled”. Vetenskapen är avgjord. Han är i och för sig bara en röst inom det gällande paradigmet. Det skadliga är att vetenskapens grundläggande metodik lämnats. Hypoteser ska formuleras och granskas. Befinns riktiga och blir underlag för fortsatt kunskapssökande. Eller så falsifieras hypotesen och man får formulera en annan. Häcklande av oliktänkande med nedsättande omdömen som plattjordstroende och klimatförnekare hör till pjäsen.
När sedan anslag beviljas med tonvikt på att bevisa en hypotes så uthålligt om att människans inverkan på atmosfärens sammansättning leder till katastrof armerar det paradigmet mot attacker. Tillsammans bildar dessa föreställningar det mönster som styr det vetenskapliga tänkandet. Hur många professorer finns det vid svenska universitet, som företräder den rätta tron och hur många finns det med avvikande mening? Här är det inte bara fråga om mediernas urval. Det speglar högst sannolikt antalet professurer med anslag för att bevisa hypotesen. Några till och med skattefinansierade för att avslöja förnekarna.
Ett klipp ur Elsa Widdings bok. Kurt Wåhlstedt och Gunnar Holmgren under rubriken Identitetspolitik och aktivism vid universiteten. Chalmers har lånat sitt, i alla fall tidigare, goda namn till projekt för att söka svar på vad klimatförnekelse är för individer och hur samhället ska bli kvitt sådan opposition. Projektledare Martin Hultman rustad med 21 miljoner kronor. Ett bra städprojekt i paradigmskiftet.
Ett paradigm är exceptionellt hållfast – inte ens när obestridliga fakta talar mot rådande paradigm, kan man räkna med att forskarna börjar ifrågasätta det. I stället ägnar de stor möda åt att få observationerna att passa in i paradigmet. Läsaren vet vilka vi avser utan att räkna upp dem alla.
Betraktar man IPCC:s arbete med det perspektivet finns bevisen liggande i dagen. I AR6 WG1 samlar det aktuella kunnandet i världen och de observerade fysikaliska fakta om klimatet. WG2 lägger därefter stor möda på forskning om vad som kan komma att hända i framtiden om vissa scenarier blir verklighet och att få observationerna att passa i mönstret. Man uppfinner till och med begrepp som ”tipping points”. Okänt i planetens geologiska förflutna.
Forskare är inte alls så vidsynta som idealbilden. Systemet med ”peer review” ses som en kvalitetsstämpel på publicerade arbeten. Det liknar mer ”pal review”. Andra forskare inom samma paradigm läser igenom en artikel om ett forskningsresultat och vittnar om att det åtminstone verkar vara rimligt. Det blir som en ”kompisgranskning” många gånger. Ingen disciplin går fri, men inom klimat och energi är det så tydligt. Frågan om forskningens frihet diskuteras allt mer intensivt. Tyvärr finns få tecken, som tyder på att politiker med ansvar för högre utbildning och forskning har perspektiv utanför rådande paradigm.
Hur starka paradigm än är så faller de till sist. Det beror på att fakta till slut sparkar så hårt, att det inte längre räcker att sparka tillbaka. Paradigmet faller, för att ersättas av ett nytt, med nya försvarsmurar. Och forskarna kommer att fråga sig hur i hela fridens namn tänkte man då. Om man nu alls minns det. Eller vill minnas.
För att knyta ihop säcken. Regeringen har lovat ett paradigmskifte. Ulf Kristersson och Ebba Busch är surrade vid masten. De tycks onödigt entusiastiska för klimatpolitiken. Vätgasstål, gruvbrytning för jordartsmetaller och CCS. Det gamla faller inte för att vi gnäller på det. Det krävs en robust beskrivning av det nya paradigmet som ska slå ut det rådande. På något sätt måste vetenskapens grundläggande metoder få svängrum och synas. När det kommer till klimat och energi råder inom nuvarande paradigm närmast infantil faktaresistens.
På något sätt måste den färdriktning alla klimatåtgärder och stöd med skatter och subventioner lyftas i allmänhetens medvetande. Taxonomin är ett exempel. SVT granskar och hänger ut Swedbank som sämst bland bankerna på investeringar i hållbart. Färdriktningen pekar mot planekonomi. Det har aldrig varit framgångsrikt någonstans.
Den gröna rörelsen blir allt tydligare röd. Tidigare vice statsminister Isabella Lövin kände sig glad när våldsförespråkaren Andreas Malm fick gehör för budskapet att kapitalismen måste krossas. Man kan diskutera om det måste ske för att stoppa klimatförändringarna eller om det går bra att ta hand om klimatförändringarna först så krossas kapitalismen automatiskt.
Johan Rockström anser att vi måste skaka om ekonomin. ”Vinnaren tar allt-kapitalismen” måste bort och det är bråttom. Inget mindre än stora transformationer duger.
Detta har med saken att göra på det viset att ett paradigmskifte, som regeringen lovat, kräver en tydlig beskrivning att kommunicera till väljarna. Nu pillas med små delskiften inom gällande paradigm. Det räcker inte! Tidöavtalets paragrafer om energi och klimat måste komma från mycket snack till verkstad.
För att inte hamna i alla svekdebatters moder måste våra politiker snabbt frigöra sig. Visa att man förstod vad ett paradigmskifte i klimatpolitiken kräver och att det inte var något man högg till med för att verka kraftfulla.
Det mandat regeringen har förutsätter att klimatåtgärder ska baseras på konsekvensanalys. Vad blir kostnaderna. Vad blir nyttan? Undvika oavsiktlig skada. Börja där och luftslotten avdunstar som en hägring.
Börja med att ersätta Klimatpolitiska rådet med ett Klimatvetenskapligt råd. Ett klokt förslag av Elsa Widding.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Evert o Mats tack! Ni lyfter debatten till nya friska höjder!
Undrar om våra entusiastiska ministrar förstod vad de skrivit under på i Tidöavtalet.
Klimatkonventionen var en ulv i fårakläder och höll inte för traditionell vetenskaplig granskning. Efter tre decennier kan den felaktigt anklagade biprodukten från den industriella revolutionen, CO2, till slut frikännas, släppas ut i den fria debatten och till sist välkomnas med – ju mer desto bättre.
#1 Ann
Tack Ann, UAH kom ju med minusvärde för januari.
Som amatörstatistiker tror man sig kunna avläsa en svag trend sedan 2015 (8 år) mot lägre temperaturnivå. Samma nivå nu som för 20 år sedan.
Men CO2 i atmosfären mätt vid Mauna Loa ökar oförtrutet. Kan man kalla uppförsbacke för klimataktivisterna. Vi får kolla med Guterres, Rockström och Greta vad de har för förklaring. Typ: ” Det är bara väderhändelser och CO2 är i alla fall livsfarlig, så det så!” Ut ned budskapet till politiker och beslutsfattare. Evert och jag fortsätter att jaga alla som är ansvariga för stolleprojekten i norr men för oss i Sverige är ju EU roten till all ond och idiotiskt klimapolitik . Tänk om vi kunde få Kristersson att högljutt börja svära i Klimatkyrkan nu när han sitter i ordförandesits!
Käka lite taggtråd till frukost? Ursula von der Lying är nog inte så farlig som hon försöker ge intryck av.
Motståndet är formidabelt. Det finns i journalistkåren, myndigheter, universitet,
Ja numera i hela samhällskroppen. Efter Berlinmuren trodde man inte det var möjligt. Men dessa människor har obönhörligt tagit sig tillbaka till maktpositioner genom diverse täckmantlar.
Ett talande exempel är PM Nilssons ålfiske, där man använt sig av alla resurser. Media som beskriver detta som århundradets brott. Fullt jämförbart med maffian och mördande.
Polisen som tar upp detta så fort PM får sin utnämning. När inte detta hjälper tar man till det ultimata verktyget. Nämligen NOA som kommer med mycket diffusa anklagelser, som naturligtvis inte kommer hålla rättsligt. När Nilsson ställer frågor vägrar de svara. De vill inte ens bekräfta att utredningen gäller honom. Ställd inför en möjlig utveckling där en myndighet till varje pris kommer försöka driva en process mot honom, som teoretiskt kan resultera i fängelse, böjer han sig för hoten och avgår. Alltså ett direkt angrepp på regeringen.
Detta är så långt vårt samhälle gått och illustrerar vad den nya regeringen har att bekämpa. Det är en cancer som växt fram på samhällskroppen. Vi har sett den i USA också där sådana här trender alltid kommer ifrån. Vi ser nu motstånd på riktigt. Mest intressant är Ron DeSantis i Florida, som börjat rensa i systemet. Framförallt otillbörlig påverkan i skolsystemet. Det intressanta i sammanhanget är de siffror han fick i guvernörsvalet. Det visar att folk är innerligt trött på woke eller vad man nu ska kalla denna parasit. Sverige är minst 5 år efter i utvecklingen. Vi behöver något mer kraftfullt än Kristersson. Mer en DeSantis.
Och för att undvika missförstånd. Med ”dessa människor” menar jag en viss typ av människor, som till varje pris är emot all typ av individuell frihet och vill till varje pris styra fria individer in i deras egna tvångströjor.
Gällande HYBRIT och hönan och ägget diskussionen – ska ett projekt starta innan förutsättningarna för genomförande finns, d.v.s. finns den el som projektet kräver eller är det viktigare att projektet startar och elen får / måste lösa sig på något sätt.
Det rimligaste är att producera elen med Små Modulära Reaktorer så nära konsumenten som möjligt, helst av högtemperaturvariant för att maximera effektiviteten vid vätgasproduktionen.
Nu tar det några år att bygga dessa och i så fall skulle egentligen beslutet om detta tagits, i stället fortsätter planerna på byggnation av anläggningarna med oförminskad fart.
Det är en sak att LKAB säger att deras affärsmodell bygger på att el kan produceras med hjälp av landbaserad vindkraft (till en kostnad om 32 öre per kWh), det är en annan sak att stora investeringarna i ledningsinfrastrukturen måste till och det är en annan sak att stora vätgaslager måste byggas för att hantera intermittensen, speciellt när bygget är klar (vattenkraften klarar inte längre av att vara regulator om 80 TWh el översvämmar systemet).
En väg framåt, som bygger på att det måste skapas ett tidsutrymme att bygga de SMR som krävs (det finns olika uppskattningar men mellan 21 – 36 SMR av BWRX-300 typ krävs) skulle vara att vätgasen produceras på traditionellt sätt från naturgas och att (av politiska skäl) koldioxiden separeras och lagras.
Finns det någon som räknar på det, kanske Mats och Evert vet mer om detta?
En intressant observation är att samerna försiktigt rekommenderar kärnkraft framför vindkraft, då de anser att vindkraften redan nu orsakat för stor skada för rennärningen.
Tack Evert och Mats för ytterligare en förskräckande verklighetsbeskrivning! Folk jag möter på stan – och som ens vågar prata med en främling – tar ofta upp att de helt tappat förtroendet för de svenska politikerna. Alla dessa ”parlamentariker” tänker mer på sin egen plånbok och status än Sveriges bästa. Minst dåliga är SD.
Vi borde väl kunna hjälpa till med att få fram lite mer vetenskap i klimatdebatten. Det finns många absurda uttalanden som borde kunna ifrågasättas mer men kanske borde vi kunna locka ut vetenskapen på den tunna is de leker på.
Gabriel O artiklar vore intressant att få kommenterade av SMHIs klimatvetenskapare. Har vi eller de missat något?
Vad gör solen/molnen med vårt klimat?
Timbro har satsat stort på klimat/omställningen och deras klimatansvarige verkar inte ha en susning om klimatvetenskap ens på den allra, allra mest grundläggande nivån.
Under Timbro ligger Smedjan där olika insikter och åsikter släpps fram lite huller om buller. Det senaste tillskottet där är att Christian Sandström, ekonomiprofessor i Jönköping just påbörjat en serie om gröna bubblor. Seriens två första inlägg bådar gott, de handlar om bil- och batteritillverkning, men verkar tyvärr inte koppla det till den yttersta grunden till ”omställningen”. Trots det mycket läsvärt!
De två artiklarna borde få våra glada, entusiastiska och utvecklingsvilliga ministrar att hejda sig och låta vetenskapen komma till tals innan de hoppar i allt för många galna tunnor.
Timbro.se/smedjan
# 5 UWB
Se bild nr 44 i länken:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Energi-221016.pdf
Stolleprojekten med Hybrit i spetsen drivs ju ytterst av en enda anledning, nämligen jakten på fossil CO2. Dess ”farlighet” är ju mångdubbelt falsifierad, inte minst av Gabriel O:s eminenta serie av inlägg om många andra naturliga orsaker som påverkar klimatet mer än CO2. Om man ändå för ett kort ögonblick tror på IPCC så med ett högt värde TCR 3.0 gr så blir klimateffekten av stolleprojekten, om de lyckas, någon tiotusendels grC fram till 2100. = noll, zero!
Dessa projekt måste stoppas till varje pris långt innan investeringarna hinner nå de kostnader på ca 1600 miljarder kr som är i farans riktning med tanke bl.a. på ett nytt elbehov på ca 80 TWh/år, som är lika mycket som hela Finland behov. 80 TWh ger rörliga elkostnader på ca 50 miljarder kr/år eller tre ggr den kombinerade genomsnittliga årsvinsten för LKAB + SSAB.
Effektivast och snabbaste stopp når vi om vi kan kommunicera falsifieringen av CO2:s ”farlighet”. Vi är kanske nu ett litet steg på väg? Se min kommentar # 2 ovan.
Vi ska komma ihåg att idag produceras samma volym stål i samma produkter utan alla dessa kostnader och utan krav på de 80 TWh i nytt elbehov. Vi vet också med IPCC-matte att om vi stänger hela Sverige imogon, så ger det minus 0,003 gr till år 2100. Inte mätbart. Notan för det misllyckande som med säkerhet kommer skickas direkt till oss skattebetalare i Sverige och EU. En cynisk lek med våra pengar som bara kan drivas av klimatrelgiösa fantiker!
Och så lite proportioner:
Under 2021 ökade Kina + Indien sina CO2-utsläpp med 610 + 311 = 921 Mt (BP stat. review 2021) Detta är 921/40,1 = ca 23 ggr mer än Sveriges totala utsläpp för hela landet
Så på 1/2 månad ökar Kina och Indien sina utsläpp lika mycket som Sverige totala årliga utsläpp.
Hur meningsfullt är det att lägga ner 1600 miljarder kr på projekten med vätgasstål i Sverige
som i bästa fall kan minska utsläppen med 4 Mt/år.
Lyckas man så äts minskningen upp på mindre än 2 dagar av ökningen i Kina och Indien. Och som sagt, klimateffekten blir inte mätbar. Noll är en god approximation.
Det finns många motståndare till ett paradigmskifte. Och då inte bara från rödgröna partier.
De flesta journalister har rödgröna sympatier och är därför emot ett paradigmskifte.
Det finns åtskilliga forskare och tjänstemän som har sin försörjning tryggad så länge klimathysterin hålls vid liv. Och som därför inte vill ha något paradigmskifte.
Vissa myndigheter har aktivistiska tjänstemän som vill genomföra rödgrön politik oavsett vilken färg det är på regeringen.
Det finns åtskilliga (GO)NGOs som vill ha rödgrön politik och därför motarbetar ett paradigmskifte.
Så regeringen får det svårt att genomföra ens någon liten del av ett paradigmskifte.
En gång trodde jag att växthusgasutsläpp orsakar stora och farliga klimatförändringar. Även om jag aldrig tyckte att det är en bra idé att avindustrialisera världen för att komma till rätta med det påstådda problemet.
Jag har för mig att en av de saker som fick mig att börja tänka om, var en artikel på Timbros eller Smedjans hemsida. Bland annat länkades där till Still Waiting for the Greenhouse, som var starkt kritisk till klimathysterin. Tyvärr dog John Daly, som skötte den sajten, i allt för unga år.
Men det var över 30 år sedan, och Timbro/Smedjan har haft gott om tid att ändra sig och ansluta sig till klimathysterin.
Tidöavtalet stipulerar att ”Svensk konkurrenskraft skall värnas”. (Punkt).
Denna formulering borde väl i rimlighetens namn sovra bort de mest fantasifulla politiska projekten, med syftet att ”styra” det globala klimatet.
Formuleringar som; ”vi skall gå före och visa på den rätta vägen”, påverkar vår konkurrenskraft i negativ riktning, och skall alltså inte hörsammas.
Kommissionen i Bryssel rustar för handelskrig gentemot USA. Konkurrensen skall klaras med subventioner. Man tar sig för pannan.
# 11 Lars K., intressant om John Daly! Kanske Timbro/Smedjan kan plocka fram artikeln Du syftar på och lägga till att vi fortfarande ”väntar”.
#5 UWB
Tror nog både LKAB och SSAB har planer för elbristen. Järnsvamptillverkningen kan ju lika gärna använda sig av naturgasen direkt. Det nya ljusbågsugnsbaserade stålverket SSAB avser bygga bryr ju sig inte heller ett dugg om hur järnsvampen producerats. Samma gäller H2green steel. Ingen av investeringarna står ju och faller därför med frånvaron av kraftigt ökad elproduktion.
Problemet är ju snarare att de låter staten finansiera deras processutveckling, vilket ju iofs inte är någon nyhet.
#3 Ulf
C. Sonesson är en fritänkande och ( hittills) lokalt mycket framgångsrik politiker, kan han var en kandidat till vårt behov av en DeSantis? För mig ligger Kristersson fast i Reinfeldts urspårade riktning, kan aldrig kopplas loss från den.
Svar 15,
Snarare hans bror då Carl Johan skulle jag tro. Men svensken är en konsensus tänkare långt utöver skåningen, som avviker. Jag tror det måste gå mycket långt innan folk ledsnar på allvar. Som sagt klockan har gått mycket längre i USA och det är egentligen först nu det finns ett organiserat intelligent motstånd mot försöket att skriva om verkligheten. Trump ser jag som ett oorganiserat experiment för att röra om i den slemmiga grytan.
Tack Evert och Mats
Elsa Widding skakade om riksdag, PS och MSM när hon helt fräckt ifrågasatte klimatkrisen med referens till AR6 WG1. Ingen av hennes kritiker verkar ha läst WG1 utan bara SPM och olika tolkningar av SPM. Latheten och/eller okunnigheten inom riksdag, PS och MSM avslöjas när man inte kan argumentera utifrån WG1.
14# jax, det är lite knackigt med naturgas-nät i Norrbotten idag men det kanske är kortare tidplan att dra in dylika än att bygga vindkraft med tillhörande balanskraft.
Lite realism finns åtminstone kvar i en del nationella regeringar.
https://www.politico.eu/article/like-marx-on-steroids-eu-governments-protest-state-aid-push/
Den svenska förbannelsen är väl att vi som ordförandeland lär få ligga lågt i såna här frågor. Men galningarna i Bryssel måste stoppas.
UWB #5
I Finland är man mer realistiska, följande var infört som annons, tror det var i DN.
https://www.fortum.se/om-oss/nyheter/blogg/snabb-utbyggnad-av-ny-karnkraft-ar-fullt-mojligt
#18 jisonbetzel
Jo men naturgas från Nordnorge till malmfälten borde det ju gå att fixa. Det har det ju talats om i nästan trettio år.
#14 Jax
Då blir det ju idioti i kubik. Om koldioxidfrihet är vätgasstålets enda ’fördel’. Med naturgas bidde det inte ens en tummetott.
#22 Evert Andersson
Nej, det blir i stället ”business as usual”, men CO2-utsläpp som är neråt 60% lägre än nu. Det har talats om att göra detta under lång tid som sagt. Inte för CO2-reduktion tidigare, utan för tillgången på naturgas nära malmfälten.
#5UWB
Begreppet ”Små Modulära Reaktorer” nämns ofta i debatten, men jag har inte sett någon allmängiltig definition av vad som avses vad gäller storlek.
Däremot vet jag som tidigare ubåtsofficer att amerikanska flottan med framgång sedan 50-talet drivit först atomubåtar och senare bl.a hangarfartyg med kärnreaktorer utan några allvarligare problem. Är det denna storleksordning av reaktorer som avses?
Amiralen Rickover, ”Father of the Nuclear Navy”, var mycket säkerhetsmedveten och hans arbete har burit frukt genom åren. Med ett sådant ”track record” borde säkerheten med mindre reaktorer vara betryggande.
#19 Håkan Bergman
”Som Marx på steroider”, mycket väl uttryckt.
Tack för den länken.
”Mullret” från ett annalkande handelskrig EU-USA gör sig allt mer påmint.
Jag säger bara; EUSSR.
Bertil M. #23
Dom SMR som är aktuella för i första hand elproduktion är betydligt större än reaktorerna i ubåtar.
https://www.rolls-royce-smr.com/why-rolls-royce-smr
https://nuclear.gepower.com/build-a-plant/products/nuclear-power-plants-overview/bwrx-300
Blir dom större än Rollsen förlorar man i enkel fabrikstillverkning antar jag.
Tack Mats, Jax, Bertil och Håkan
Den officiella definitionen av en SMR är max 300 MW effekt (el). Jag är också övertygad om att det går att bygga en ny (i alla fall mindre) reaktor baserad på känd teknik till 2030.
När kärnreaktorerna utvecklades tidigare var det få reaktorer i samma serie, vilket gjorde att det var svårt att få samordningsfördelar. Se bara på de svenska ASEA reaktorerna som går från O1 på under 500 MW till O3, 13 år senare som har vidareutvecklats till 1400 MW.
Tanken med SMR är att få serieproduktion, med en kedja av underleverantörer som levererar små element till reaktorn som byggs samman. I och med att alla reaktorer ser lika ut, blir byggena effektivare och effektivare och i grunden också billigare.
Detta är ytterligare förfinat i de generation 4 reaktorer som håller på att utvecklas. Blykalla kan räknas in där, även om den officiellt är en Gen 3. Wallenius har själv sagt att den kan fungera som en Gen 4, men det kräver stor skala och en fabrik för hantering av avfall och återanvändning.
I princip pratar vi om en reaktor som har en storlek som ett mindre hyreshus, dock nedgrävd, med en effekt om 50 – 100 MW, där energikassetterna tas bort och ersätts med nya och där dessa sedan fraktas till fabriken för hantering och återanvändning av det som går att återanvändas.
Jag håller med om att effekten av HYBRIT (och andra projekt) är minimal och så länge många regionen har fått dispans för att nå sina mål är det helt korrekt att det är i grunden att kasta pengarna i sjön.
EU har ju som förslag nu att utsläppsrätterna kommer att upphöra från 2045, d.v.s. stålverken i Sverige skulle behöva stänga ner om de inte kan producera utan CO2 utsläpp och för att skydda industrin införa CO2 tullar som skulle fördyra import från de länder som fortfarande har stora CO2 utsläpp, d.v.s., företagen i EU skulle tvingas att använda råmaterial som är mycket dyrare än omvärldens och vilken effekt det har på slutpriserna för konsumenterna går ju lätt att räkna ut…
Personligen tror jag inte att det på något sätt är genomförbart, på samma sätt som att ersätta alla bilar som har förbränningsmotorer till 2035. Åk till medelhavsländerna, de elbilar ni ser där i dagsläget kan ni räkna på ena handens fingrar och det är ännu värre i de forna öststaterna.
Systemet kommer att kollapsa därför att så många företag inte kommer att ha möjlighet att ställa om på det sätt EU föreställer sig, olika länders regeringar kommer att utverka specialregler eller helt enkelt skita i reglerna och i Sverige kommer Regeringen att fortsätta göra allt för att uppfylla reglerna. Under mellantiden kommer Kina, Indien och andra länder att fortsätta trimma sin industri och var är då välståndet i Sverige (och Europa).
Det är helt klart att för mängder av beslut som tagits har inte någon riktig konsekvensanalys gjorts och det viktigaste området är CO2, där det enbart är accepterat att CO2 har den dominerande effekten och sedan springer alla mot det målet (som är en chimär). Det kanske är som Gueterres säger, vi är på väg mot en katastrof i full fart med foten på gaspedalen, men inte mot den katastrof som han utmålar, en ännu värre katastrof.
#23 jax
Men en gång för alla, CO2-jakten i alla former är helt idiotisk och meningslös eftersom CO2:s klimatpåverkan är nedgraderad och även om man tror på IPCC med ett högt TCR 3.0 så är effekten av eliminering av utsläppen från svensk ståltillverknig noll. Om man nu tror på narrativet så är CO2 ett 100% globalt problem där på 1/2 månad Kina och Indien ökar sina utsläpp lika mycket som Sveriges totala årliga utsläpp.
Hur meningsfullt är det att lägga ner 1600 miljarder kr på projekten med vätgasstål i Sverige. Stort hål i huvet!
Intressanta tankar i dagens ämne.
Det centrala är att det är tydligen genomgående, att paradigmskiften alltid tager förvånansvärt lång tid.
Hur var det med flogiston, eugenik. kontinentalsockelförändring,inflationsorsaker, klimatförändring ,universums ålder, kommunismförsök m.m. 50 år tycks vara kort tid.
Perspektiv är huvudsaken.
Imperier har alltid ett definitivt slut.
Det basala f.n. är ÖST s begynnande, välgrundade respektlöshet gentemot Väst med dess skuldberg
Innefattande ekonomi, dedollarisering. Utvidgade BRICS egentliga Klimat-bas-bedömning och följande praktiska tillämpningar.
Ja, tågordningen tycks vara välgrundad. Men tidsperspektivet följer nog det sedvanliga, d.v.s.långt. Vi får se med tiden.
En grund är befolkningsunderlags-skillnaden:
1 miljard gentemot 7. Således: Var skall världsvalutan baseras. Kommer den att trygga majoritetens basala rätt?
Tipping Points har Tellus galant klarat av tidigare.
Inga problem för majoritetens bedömande. För denna gäller mera näraliggande problem.
Energi. Föda . Bostad. Hälsa. Födslotal
Falskheter måste röjas beträffande medicinska påfund, ekonomi, politiska snedvridenheter.
Tankar angående meningen med livet måste frodas.
Och betänk det egentliga Perspektivet. Mänsklighetens, för att inte nämna det Universel-
la.
Som sagt. Vi får se med tiden, och följa Neoglacialen med 1 000-årsperspektiv.
#28 Mats Kälvemark
Jag är helt enig! Menade bara att LKAB och SSAB nog är medvetna om detta, och om de bygger järnsvampverk i malmfälten och nytt stålverk i Luleå så är ju grejerna användbara även om vätespåret faller bort pga höga kostnader eller elbrist. Att SSAB stänger masugnen i Oxelösund har ju varit på tal redan innan Hybrit, har jag för mig.
Det har pratats en tid om att öppna gruvorna i Grängesberg. Dels finns det stora mängder apatitsand (ja, samma som LKAB planerar att skeppa till Luleå för att utvinna fosfor och REE), dels finns det ganska mycket malm kvar att ta upp, som då är fosforrik (precis som i Per Geijer malmkroppen).
Det finns järnväg till Oxelösund (TGOJ) och skulle gruvorna öppna igen finns ju skäl att behålla järnverket. Jag antar dock att allt, med dagens HYBRIT planer i bakhuvudet, kommer att kräva stora mängder el.
Jag vill bara påpeka att jag, i grunden, inte är direkt negativ till HYBRIT. Det jag är negativ till är den strategi (eller snarare avsaknad av strategi) som valts för att säkerställa tillgången på el. Skulle, som jag skrivit ovan, el säkerställa från en stabil källa, speciellt då från högtemperaturreaktorer fungerar det nog om narrativet kräver det. I grunden bör vi spara på alla naturresurser som vi har, men det strategi som valts baserat på vindkraft pekar på det omvända.
Sedan håller jag med om att den faktiska effekten av detta är mer som en ”piss i Missisippi” om man beaktar vad andra länder gör (och inte gör).
Bara som en sidokommentar så är Rockström i lokaltidningen och upprepar igen att mänskligheten har bara tio (i värsta fall tjugo) år på sig att ställa om till ett post-kommunistiskt samhälle.
Ständigt dessa tidsfrister som när de överskrids ersätts av andra.
#21 Jax
Nordnorge har inget ”naturgassystem” som man kan ansluta en pipeline till f.v.b. till Malmfälten/Gällivare. Norsk naturgas når land i ledning bara utanför Bergen och utanför Stavanger. Det mesta går vidare under vatten till England, Danmark, Tyskland med flera ställen.
Den absoluta majoriteten av de fält som producerar gas ligger i också Nordsjön eller i södra delarna av Norska havet. Det finns ett fält i Barents hav utanför Nordnorges kust, Snövit, som är rätt rikt på gas. Man undersökte på sin tid om det fanns intresse dra in gas till land i Nordnorge för vidare export till Norra Sverige och Nordfinland, men skrinlades av brist på mottagarnas intresse.
Snövit har därför försetts med en ”nerkylningsstation” så man producerar LNG och lastar på båt ute vid fältet. Och exporterar till platser som har terminaler som kan ta emot LNG och förvandla det till gas.
Sådana terminaler finns även flytande för uthyrning. Finland har sedan Ryssland ströp gasen hyrt en sådan och lagt den i Ingå vid sydkusten i finska viken och dragit en anslutningsledning till sitt naturgasnät. Även Estland får en del av den gasen som nu lossas där. (Jag vet att den anlänt för ett par månader sen och tror de har fått igång verksamheten men har inte uppdaterat mig)
Din ide med Nordnorge är verklighetsfrämmande. Det skulle däremot gå att lägga en hyrd terminal i Luleå och dra en pipeline till Gällivare/Malmfälten på någotsånär rimlig tid. Det importeras redan idag LNG till en terminal strax utanför Torneå som försörjer närliggande stålverket bland annat och även med bil skickar över en del LNG till Sverige.
Snövits LNG-båtar är normalt av ”världsmarknadsstorlek”, minst 100.000 ton, och har rätt lång väg runt till Luleå. Bättre då att ta LNG från i höjd med Stavanger. Därifrån opererar minst ett mindre LNG-fartyg som försörjer bland annat Lysekil, Nynäshamn, Torneå och Rauma om jag minns rätt. Storlek 20.000 tons båt. De befintliga nämnda terminalerna ligger i storleksintervallet 30.000-50.000 ton tomvolym. Jag tror norrmännen bygger ut nerkylningskapaciteten på landanläggningen, den lär ha slagit i taket annars nyligen då marknaden sköt iväg.
Den flytande terminalen i Ingå ligger på kring 70.000 ton tror jag. Jag har inte räknat på hur mycket LNG som Hybrit skulle behöva under en övergångstid, det kanske någon kan göra? Med terminalen hyrd är det bara pipelinen som är fast investering. Och man kan ju senare kanske lägga en mindre terminal typ den som Torneå har där istället för den flytande. Och ha som backup. Verkar på mig som en rimlig temporär lösning.
Rent allmänt delar jag uppfattningen att projekten måste ner på jorden.
Tack Evert och Mats för ett bra inlägg i debatten!
UWB, Håkan mfl,
Bra med diskussion och information om SMR.
I Kanada, Darlington Ontario, har det första affärsavtalet i Nord-Amerika tecknats för en stamnätansluten SMR.
En sexårig allians där bla GE Hitachi och kraftbolaget OPG ingår har bildats och färdig konstruktion planeras till 2028 med leverans av el 2029.
https://world-nuclear-news.org/Articles/Alliance-signs-Canadian-SMR-contract
#33 LNG är på modet.
Noterade att SHELL gör rekordvinst som till stor del beror på gasen.
Hybrit kommer aldrig bli av med dagens elsituation -hoppas och tror jag.
Vi är många som lever i elfattigdom idag vilket helt beror på gasprisernas absurda flexbilitet.
Regeringen är bundna vid dagens elbristpriser eftersom det är priset som räddat situationen!
#34
Fick inte med en länk:
https://www.opg.com/powering-ontario/our-generation/nuclear/darlington-nuclear/darlington-new-nuclear/
Lasse #35
Biden och hans gröna socialister ropar nu på konfiskatorisk windfall tax för oljebolagen.
Tror att denna länk inte är låst:
https://www.forbes.com/sites/christopherhelman/2022/12/09/biden-energy-guru-renews-call-for-big-oil-to-reinvest-profits-or-else/?sh=747ac1786f36
#7 Lasse
Jag har försökt lyfta fram ett par saker som inte påverkar själva obalansen mellan instrålning och utstrålning, men som ändrar proportionerna mellan de inblandade parametrarna.
Atmosfärens refraktion av solens strålar samt jordens medelradie när solen står i zenit över vändkretsarna.
Båda bortses ifrån när man beräknar energibalansen
OT, debattartikel i Bulletin idag: https://bulletin.nu/debatt-klimatalarmismen-handlar-om-moralisk-positionering
Probiotikabolaget Probis klimatmål har blivit validerade av Science Based Targets Initiative, Sbti och bedöms vara i enlighet med Parisavtalets mål om minskade koldioxidutsläpp för att begränsa den globala uppvärmningen. Det framgår av ett pressmeddelande.
Sbti har utvärderat Probis klimatmål och anser att de är i linje med insatser som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Sbti är ett samarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute och WWF som oberoende bedömer och godkänner företages klimatmål mot den senaste vetenskapen.
Probi har åtagit sig att enligt vetenskapliga metoder minska sina utsläpp avsevärt till 2030 och nå nettonoll utsläpp till 2050.
Henrik Öhlin
henrik.ohlin@finwire.se, 0703-21 06 99
Nyhetsbyrån Finwire
#33 Hans H
Nu var ju inte det där med nordnorge min ide, utan sådana planer diskuterades för ett antal år sedan. Men det blev väl som du skriver att lågt intresse stjälpte projektet Min tanke är bara att järnsvampaverket är fullt användbart med naturgas, oavsett var den kommer ifrån. Och CO2-reduktion får man på köpet.
# Hans H
HYBRIT’s anläggning i Gällivare ska ha en 500 MW elektrolysör från NEL (primärt laddad med vind, men när det inte blåser går vattenkraften in).
Om den används kontinuerligt produceras 10 ton vätgas i timmen.
Från 1 kilo naturgas får man 1/4 kilo vätgas, så en båt med 20 000 kilo naturgas levererar 5 000 kilo vätgas, eller vätgas för 500 timmar.
Det behövs då 17 eller 18 båtlass per år för att täcka upp vätgasbehovet (för en anläggning)
Jag tror HYBRIT, fullt utbyggd är 10 gånger så stort, så alltså typ en båt varannan dag.
Hans H #33,
Wow. Man blir lite matt inför all denna kunskap! 🙂
Nyss var Svante A på rapport och släppte ut en massa floskler. Man får veta hur man ska spara el. Märkligt att man då samtidigt satsar på det gröna språnget som ju definitivt inte bidrar till att spara el. Huvudsaken att koldioxidutsläppen går ner. Bättre vore det om Svante A-s utsläpp gick ner till noll.
#42
500 MW Alkalisk eller PEM?
Hybris köpte en alkalisk 4,5 MW 2019 av NEL.
Så här säger NEL: ”The steel industry is currently one of the highest carbon emitting industries, accounting for up to 7% of global CO2-emissions.”
Jojo, leverera 1800 GW elektrolys skulle allt smaka. (Sveriges all el producerar just nu 23 GW som jämförelse)
Stålverk 80 genererade i alla fall en imponerande motorväg mellan Nyköping och Oxelösund. Drygt en mil! Ingen särskild trafik idag men man spådde många transporter från stålverket i Oxelösund när malmen skulle förädlas.
#41, jax
Jag minns diskussionerna under nittiotalet. Det jag påpekade är att det fordras en undervattenspipeline in till kusten för att man överhuvudtsget ska kunna prata om att leda gas över till Sverige.
Som du nog har noterat i samband med den ryska gasen och Nordstream är sådana pipelines oerhört dyra att anlägga. Och då är ändå Lstersjön ett snällare hav än Barents hav,under anläggningsperioden . både vad avser klimatet och våghöjden!
Det jag menade var att eftersom man byggde en nedkylningsterminal och en lastningsstation för LNG-tankers istället ute vid fältet så finns inga förutsättningar idag att diskutera nordnorsk gas. Vilket du verkade tro.
Det är naturligtvis också så att en nedkylningsterminal och dockningsmöjligheter ute vid produktionsplatformen är stora och för planeringen genomgripande investeringar som kräver lång framförhållning. Och inte går att ändra på i efterhand.
#42, UWB
Tack för beräkningen.
Det är naturligtvis så att om man verkligen permanent skulle gå in för LNG till Hybrit skulle man bygga en normal andbaserad terminal, stor nog att ta emot laster på 150.000 ton från t ex Snövit. Den (de?) ”småtanker” som bara tar 20.000 ton är en lokal företeelse.
Jag tänkte en flytande hyrd terminal bara av den anledningen att man kunde ha naturgasen under en övergångsperiod, och kanske senare som en backup. Samt se den som ett komplement till elektrolys under en tidsperiod då vi inte har elförsöjning nog förutom dagens vindkraft och vattenkraft. .
#9 Mats Kälvemark
”Hur meningsfullt är det att lägga ner 1600 miljarder kr på projekten med vätgasstål i Sverige som i bästa fall kan minska utsläppen med 4 Mt/år.
CCS kanske kostar 1000 kr/ton (?) Alltså skulle man kunna minska utsläppen med 4 Mt/år för den ”futtiga” kostnaden av 4 miljarder kr/år med CCS.
Det måste finnas något fel här. Investeringskostnaden för CCS är väl inräknad i kostnaden (som jag såg någonstans på nätet.)
#49 Leif Å
Se bild nr 45:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Energi-221016.pdf
CCS kostar ca 5000 kr/ton om du räknar in alla kostnader inkl. komprimerng, frakt, nedpumpning och lagring.Då blir det ju storleksordningen 20 miljarder/år i projekt som om möjligt är ändå mer idiotiska än vätgasstålen. CCS kräver också stora mängder energi, typ 350 kWh/ton infångad CO2.
https://www.rechargenews.com/energy-transition/the-amount-of-energy-required-by-direct-air-carbon-capture-proves-it-is-an-exercise-in-futility/2-1-1067588
#33 Hans H
Tack för en kunnig kommentar om gas. Det är tillförsel av kunskap som gör KU så väldigt värdefull.
#45 Johannes
I denna länk finns uppgifterna.
https://www.hybritdevelopment.se/en/hybrit-receives-support-from-the-eu-innovation-fund/
Där står bl.a.
A new facility will be established for first-of-a-kind hydrogen-based direct reduction, with 500 MW fossil-free electrolysis in Gällivare. Furthermore, SSAB will replace its blast furnaces by an electric furnace in Oxelösund.
Nu blir jag klimatflykting i 2veckor!
Och jag känner flyglädje! Tänk att få tillföra moder jord lite livsnödvändig co2.
#50 Mats Kälvemark
Att fånga CO2 från atmosfären är givetvis mycket dyrare än att få den från kolförbränning: https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsfs.2019.0065
Även om det skulle kosta betydligt mer än 4 miljarder om året syns det mig orimligt att investera 160 miljarder för att undvika kostnaden för CCS utan att ha redovisat en analys av vad CCS kan förväntas kosta. Det är ju en teknoligi som oljebolagen faktiskt använder för att utvinna mer olja så det borde gå att uppskatta kostnaderna rimligt väl.
Investerar man 160 miljarder för att undvika kostnaden för CCS bör man väl ha en återbetalningstid som är kortare än 25 år så CCS för upp till 1500 kr/ton borde vara attraktivt.
Cementa Degerhamns koldioxidutsläpp kan reduceras med 5,4 miljoner ton under en 25-årsperiod till en kostnad av 2,2 miljarder SEK. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A943248&dswid=-618
Hybrit, 100 miljoner ton under 25 år borde då kunna kosta cirka 40 miljarder. Mycket mindre dåligt än att investera 160 miljarder i vätgas nu. CO2 från cementframställning är måhända lite enklare än från masugn men i mina ögon ser det hela galet ut. Även om Hybrit kan spara 6 miljoner ton/år ser det galet ut i mina ögon.
Att satsa på CCS nu – och låta människorna fatta nya beslut om 30 år beroende på vad som då förefaller klokt vore väl en god idé. Kanske vore vätgas från naturgas plus CCS en ännu bättre idé i dag? Runt 2050 kommer vi säkert att ha bättre grund för beslut om hur angeläget det är att minska utsläppen av CO2. Kanske kommer konsensus då att vara att uppvärmningen inte är enbart av ondo – eller att koldioxidens roll varit överskattad? Det är ju också möjligt att man då kommit till att koldioxiden är ännu farligare än man (WG1) i dag tror. I så fall skulle det vara viktigt att ha gått före med det ekonomiskt bästa sättet att hantera problemet. Att det skulle vara vätgas från vindkraft tycker jag verkar extremt osannolikt.
Vi skall inte glömma att huvudskälet för Hybrit INTE är den CO2-minskning som lilla Sverige bidrar med utan att vi går före och visar på hur man med god ekonomi kan framställa stål utan utsläpp av växthusgaser. Att visa världen hur man genom okloka satsningar skapar olönsamma projekt kommer inte att reducera de globala utsläppen – inga andra stålproducenter kommer att vilja ta efter.