För den som vill fördjupa sig i Kinas problematik inför Durban så kan dagens ”Under strecket” i SvD vara en lämplig läsning. Artikeln är skriven av Marian Radetzki, Professor i nationalekonomi. Artikeln heter ”Kinas ökade energiåtgång oroar världen.”  

Ja, detta är en fråga som ställs av Patrick Michaels i en artikel i Forbes. Det finns ingen statistiskt signifikant uppvärmningstrend sedan november 1996 i de månatliga uppgifterna av yttemperatur som sammanställts vid University of East Anglia. Förstår vi verkligen varför det inte har skett någon förändring på fjorton och ett halvt år? Om man   →

Snabbt inklippt från Expressen. Kinesiska forskare påstås ha nått ett genombrott i utvecklingen av ny teknologi för att återanvända kärnbränsle. Den nya tekniken uppges göra att bränslet i ett kärnkraftverk kan användas under 60 gånger så lång tid jämfört med i dag. Därmed skulle Kinas kända uranfyndigheter kunna räcka i 3 000 år. Det sägs   →

I boken Chill-out påpekade Maggie och jag för ett år sedan att konkurrensen om de begränsade oljetillgångarna kanske är den allvarligaste framtida säkerhetsrisken för västvärlden. Ryssland som idag är en av världens två största oljeexportörer har tydligt visat sin avsikt att använda de strategiska energiråvarorna i politiska syften. I Ukraina har de redan lyckats. Venezuela   →

Indien bjuder in till en ny runda klimatförhandlingar. Den här gången är det dock bara Kina, Sydafrika och Brasilien som är välkomna. Väst kan gott hålla på med sin koldioxidbantning, anser BASIC-länderna. 24-25 januari träffas de fyra ländernas representanter för att diskutera hur de kan minska sina respektive utsläpp. EU och USA kan känna sig   →

Klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 COP15, visade att utvecklingsländerna nu tagit över initiativet i den globala miljöpolitiken. Konferensen var ett stort genombrott för Kina som framtidens ledande supermakt. Kina var dock inte ensamt. Man agerade i nära samarbete med Indien, Brasilien, Sydafrika och de arabiska oljestaterna i den s.k. BASIC-gruppen. Deras klimatståndpunkt och den hos resten   →

Missa inte Lars Berns analys av klimatåret 2009 som kraschlandade i Köpenhamnsfiaskot. Som Lars Bern så riktigt skriver  får vi nu se oss duktigt omkörda av utvecklingsländerna. Att den ekonomiska makten under det nya millenniet förflyttas till Kina, Indien och så småningom även Brasilien och Sydafrika står bortom all tvekan. Europa får i fortsättningen nöja   →

Först nu reagerar Miljöaktuellt m.fl. på det klimatutspel som Kina gjorde förra veckan. I ett officiellt uttalande lovade kineserna att de skulle minska sin ”kolintensitet” med 40-45 procent fram till 2020. Det kan dock innebära en rejäl ökning av de verkliga koldioxidutsläppen, skriver nu Miljöaktuellt. I Kinas fall kan ökningen bli så hög som 80   →

Jag tror att EU kan glömma sina vidlyftiga planer om någon form av ”global governance”, vare sig det handlar om en mer oskyldig global styrning eller en totalitär global regering. Indien, Kina, Brasilien och Sydafrika har redan bestämt sig. Om inte rika väst går med på deras villkor så blir det ingen deal överhuvudtaget. ”These   →

Stockholmsinitiativets upprop kom lite i skuggan av gårdagens utspel från Kina, som presenterade ett mål för sina utsläppsminksningar. Kineserna är beredda att minska sin så kallade ”kolintensitet” med mellan 40 och 45 procent fram till 2020, jämfört med 2005 års nivå. Men begreppet ”kolintensitet” är djävulskt smart uttänkt. Det innebär att man mäter andelen koldioxidutsläpp   →