Nu ska vi köra bil med fläsk i tanken

temperatur global

Det lilla landet med det stora egot har målat in sig i ett hörn. Självbilden är att vara ett föredöme för världen att följa och då har vi lovat mer än som går att hålla.

Den gröna omställningen har blivit ett självspelande piano som spelar i tempot presto, mycket hastigt. Allt drivs av en besinningslös jakt på fossil CO2.  Jakten har blivit själva målet. Ändamålet att stödja jakten helgar alla medel i sådan omfattning att utvärdering om någon klimateffekt nås, har blivit av helt underordnad betydelse i klimatkyrkan. Stannar man upp och tänker till förstår alla, att koldioxidjakten för målet 1,5 OC en utopi.

Vi har ordnat det så att de åtgärder vi baserar våra reduktionslöften på knappast går att genomföra och i varje fall har enorm påverkan på landets ekonomi. Om vi inte uppfyller våra löften väntar miljarder i straffavgifter.

Vi har ju skapat oss ett bra läge sedan 1970-talet med kärnkraftsutbyggnaden. Visserligen med andra argument än koldioxidskräck. Nu har vi avvecklat reaktorer och samtidigt lovat ännu mer av minskade utsläpp. För det ska vi straffas!

koldioxid utslapp

Vätgasstål kommer inte att lösa det. CCS kommer inte att lösa det. Batteribilar kommer inte att lösa det.

”BMW satsar på bensin och diesel – toppar med ny V8”. De vågar gå  mot el-strömmen och tar fram helt nya fyror, sexor och V8:or på nyutvecklad plattform. De flyttar väl dit kunderna finns. De räknar med att tillverka bensin- och dieselbilar långt in på 2030-talet.

BMW fortsätter med förbränningsmotorer i många år till | Teknikens Värld (expressen.se)

Är biobränslen en lösning?

Uppfattningarna om biodrivmedlens och reduktionspliktens klimatnytta och hållbarhet är delade – inom både miljörörelsen och forskningen.

Sätts ett så orimligt mål som 1,8 OC och det kräver av världens samlade länder att göra sig av med fossila bränslen motsvarande halva världens energianvändning, kräver det drakoniska åtgärder.

Det verkar nu som polletten ramlat ner lite här och var och landar med insikten att de förnybara energislagen inte står på egna ben. Polletten med vätgasrevolutionen har inte ramlat ner än. Det måste väl komma när det inte går att blunda för att tre MWh in för att producera el med vätgas ger en MWh att använda.

skog europa

EU och inte minst Tyskland med sin Energiewende suktar efter våra resurser i form av skogen, som är 70 % av Sveriges yta, glest befolkat och med en regering som generöst underlättar för vindkraft, som exporteras.

Vägtrafiken är den tredje sektorn som ska få oss att leva upp till Parisavtalet. 70 % mindre koldioxidutsläpp till 2030. Där har vi baserat våra löften om utsläppsminskning på världens högsta biobränsleinblandning. Reduktionsplikten. Vi har med politiska styrmedel fått igång produktion av biodrivmedel och löften om successiv upptrappning till 60 % till 2030. Den nya regeringen lovade att minska den till jämförlig med resten av EU. Nu sägs från kritikerna att  vi kan inte göra det för då måste vi köpa utsläppsrätter för miljarder.

Framställningen av biobränslen kräver råvaror.

drivmedel flask

Det är här fläsket kommer in i bilden. Tidigare importerade vi palmolja och det utgjorde ett tag 80 %. Det går ju inte i längden att hävda det som hållbart när regnskog måste skövlas för att ge plats för nya plantager med oljepalmer. Nu dammsuger vi i stället omvärlden efter slaktavfall från grisar och kor. Det behövs för att klara den reduktionsplikt vi själva stiftat lag om. Mer än hälften av de svenska biodrivmedlen utgjordes år 2021 av animaliska fetter, huvudsakligen från gris och nötdjur. Slaktavfall har låga utsläpp – på pappret.

Enligt EU:s förnybarhets direktiv REDII får biodrivmedel som produceras ur ”avfall” helt obegripligt dessutom räknas dubbelt mot målet om förnybar energi till 2030 .

Men det finns flera problem med att köra bil på slakterirester, menar kritiker. För det första är nästan alla djurfetter importerade.

– Globalt sett är det en liten råvara, så det handlar mest bara om vem som ska få bokföra den i sin egen klimatkalkyl. När vi dammsuger andra länder på djurfetter innebär det bara att andra länder kan använda mindre. Det är ett nollsummespel, säger Stefan Wirsenius , docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem på Chalmers. Allt som har med biodrivmedel att göra är en näst intill en obegriplig fars.

Nu ska ett skifte ske från ”grisar och kor till att vi till år 2030 ska tanka bilen med svensk skog”. Vi tar oss för pannan!

EU har synpunkter på både vårt skogsbruk och vår vattenkraft med hänvisning till taxonomin. Vi ska definitivt stå upp för vår egen kompetens att sköta vår skog. Den gör bättre klimatnytta som kolsänka genom att få fortsätta vara skog än att ge helt försumbara utsläppsminskningar som biobränsle.

utslapp upptag

Nu ska skogen sluka ännu mer koldioxid i EU. Nu ska skogen sluka ännu mer | SvD . EU skärper utsläppskraven (mest för de rika), energikrisen slår mot omställningen. Även fattiga EU-länder ska bidra. Sverige räknas fortfarande trots växelkursutvecklingen till de rika.

EU-parlamentet godkände i veckan nya och mer långtgående mål för medlemsländernas utsläppsminskningar med Jessica Polfjärd (M) som parlamentets huvudförhandlare. Det är en förutsättning för att klara Fit for 55.

Sektorer som transport, uppvärmning av bostäder, jordbruk och avfallshantering. De omfattas inte av dagens system för handel med utsläppsrätter, men står för uppskattningsvis 60 % av utsläppen av växthusgaser.

Den nya lagen innebär att utsläppen från dessa så kallade icke handlande sektorer ska minska med 40 % fram till 2030. Nu med 2005 som basår. Det tidigare målet var minus 30 %. För oss ’rika’ från 40 % till 50 %.

Samtidigt har parlamentet godkänt nya mål för skogen som kolsänka. Det nya målet innebär att skogen i Europa ska ta upp 310 miljoner ton koldioxid 2030. Det är en skärpning med omkring 15 procent jämfört med tidigare, och kommer att ställa krav på att större arealer än tidigare skyddas.

Det är inte lätt att hänga med i svängarna

Vi gör ett försök att rekapitulera. Sverige satsade på etanol som miljövänligt drivmedel med förskräckande resultat. Skogen skulle bli etanol, men det blev brasilianska sockerrör. Sedan förmådde vi Preem att avstå ett utbyggt raffinaderi i Lysekil med subventioner och löften om allt högre reduktionsplikt. Då blev palmolja till diesel. Palmolja ser ju inte bra ur miljö- och hållbarhetssynpunkt. Nu dammsuger vi i stället marknaden på slaktavfall. Det är självklart ingen lösning på sikt även om koldioxidkalkylen får räkna den dubbelt. Så då är vi ute i skogen igen.

Då har vi alltså för att uppfylla våra löften till EU stöttat och uppmuntrat igen för att göra diesel av skogsråvara. EU vill samtidigt begränsa vår egenmakt över skogen med större skyddade arealer.

Att skogen gör bäst klimatnytta om vi fortsätter förvalta den klokt, men utan EU-direktiv är det enda i spektaklet som är lätt att hålla med om.

I verkligheten, utanför de politiska förhandlingsrummen, är alla koldioxidmolekyler likadana. Koldioxidminskning genom att elda upp skogen efter att ha gjort biodiesel av den är en märklig kullerbytta av två skäl. Världens, EU:s och våra utsläpp anses behöva minska snabbt till 2030. Det  tar 50 – 100 år för skogen att återbinda det momentant genom förbränning utsläppta. Den andra är väl då en dubbel Mollbergare. Vi släpper ut minst lika mycket men är  överens om att den koldioxiden egentligen inte finns. Eller vart fall inte räknas utan får dras av från andra utsläpp i redovisningen av våra  löften.

Ska vi köra våra bilar på slaktavfall från grisar och kor är det lite tokigt att tala om för oss att vi måste äta mindre kött om vi ska rädda klimatet?

Det är märkligt så kort det kollektiva minnet är. Alla Centerpartiets partiledare från Torbjörn Fälldin till Maud Olofsson var behjälpliga med etanolsatsningen. Det slutade med konkurs trots stora planer under ledning av Etanol-Jesus Per Carstedt. Kommuner som satsat blev blåsta. Mackdöden i glesbygd bestående resultat. Vilka frälsare som kliver fram nu får vi väl se. Några vätgaskandidater kanske.

GRÖNT SLÖSERI: ETANOL-JESUS – YouTube

Dessvärre har vi målat in oss i ett hörn i vår iver att visa världen hur klimatet ska räddas. Det blir dyrt med eventuella straffavgifter och kör vi vidare i denna galna färdriktning blir det ännu kostsammare. Pest- eller koleraval. Ser mörkt ut åtminstone på kort sikt.

Evert Andersson / Mats Kälvemark

Mark Mills: The energy transition delusion: inescapable mineral realities – YouTube

Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2 – Klimatupplysningen

Bortkastat att gräva ned koldioxid – Klimatupplysningen

Global Temperature: | Watts Up With That?

Pausa Hybrit tills vi får svar | Peter Wennblad | SvD Ledare

Fällan vi frivilligt satt oss i slår nu igen – Klimatupplysningen

 

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Björn-Ola J

    Greenpeace:
    Biobränslen är en falsk lösning för klimatet.

    Häpp!

    https://www.greenpeace.org/sweden/artiklar/klimat/biobranslen-en-falsk-losning-for-klimatet/?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_content=17691272065&utm_campaign=x&utm_term=&gclid=Cj0KCQjwt_qgBhDFARIsABcDjOeLUSTjhiF4rnV23UEgd8AqlLbpl9PIWdpt_n5GEWTAaVQ6gUZfuMYaAmCaEALw_wcB

  2. Lars Cornell

    Biodrivmedel är miljöförstörande. Neste har beräknat att om all världens slaktavfall används för transportsektorn skulle det räcka till halva Sveriges behov för transporter. Sverige är 1,5 promille av världen.

  3. Staffan Lindström

    1 Björn-Ola J
    Matthias M på Greenpeace: ”…vår atmosfär är till bristningsgränsen fylld av koldioxid…” Ja, i samma grad som den är fylld av idioter med inskränkta perspektiv…

  4. Lars Cornell

    Om världens användning av bioenergi ökar med bara 3% av den globala energin, måste den fördubbla sin avverkning av världens skogar. Om länder investerar i sådan energi kan det bli omöjligt att reparera skadorna.

    http://www.tjust.com/2019/energi/Letter-of-Scientists-on-Use-of-Forest-Biomass-2018-01-12.pdf

  5. Tudor

    Tyska miljöministeriet förbereder ett lagförslag med avsikt att slopa reduktionsplikten. Det är Die Grünen som tagit initiativet!

    Artikeln är från 31 Januari, Jag vet inte vad som hänt sedan dess.

    https://carup.se/miljopartiet-i-tyskland-vill-ta-bort-e10-bensin-och-reduktionsplikt/

  6. Magma

    # 1 Björn
    ”Greenpeace: Biobränslen är en falsk lösning för klimatet”

    Greenpeace har enbart falska lösningar för klimatet … .
    och man kan ju fundera på vilket växthus som brister på grund av koldioxidtrycket ….

  7. foliehatt

    Fläskbränsle kommer aldrig att flyga i muslimska länder.

  8. Bra, men målet är till att börja med felsatt. 1,5-gradersmålet är en utopi. Så varmt och gott får vi det sannolikt aldrig. Sikta på att få folk att överleva i en frusen värld.

  9. Lars Kamel

    Varför är det otänkbart för makthavarna att titta på globala temperaturserier? Världen är lika varm/kall nu som för drygt 8 år sedan. Den globala uppvärmningen tycks ha slutat för denna gång. Världen verkar inte bli varmare än de påstådda 1,1 graderna sedan ”förindustriell tid” (egentligen slutet av 1800-talet). Då behövs det inga som helst åtgärder för att klara 1,5-gradersmålet.

  10. mattias

    #8
    De tittar på globala temperaturserier, men undviker nogsamt att visa upp dem. Istället säger de att det har varit det fjärde (eller annat valt ordningstal under tio) varmaste året sedan mätningarna startat.

  11. Brutus

    #8 Lars K, #9 Mattias : Tror på er, men behöver data i tabell eller graf för att övertyga medmänniskor. Länk skulle sitta bra.

  12. En tiger i tanken sjöng Tore Skogman redan 1965 i Essos reklamlåt. Nya låten blir peta in en gris i tanken..

  13. Åsså kan vi sjunga i bilen: Här men inte där, nöff,nöff

  14. UffeH

    Så länge koldioxid är enkelt att mäta och därmed enkel att beskatta kommer inga politiker att se verkligheten utan fortsätta hävda koldioxidens skadliga påverkan för klimatet, man ger ju inte frivilligt upp makten och pengarna som fortsatt varnande för CO2 ger.

  15. UWb

    Enligt WEF, om man nu får ge en sådan referens här, tas lite mer än 50 % av utsläppt koldioxid upp av biomassa och hav, med brasklappen att detta inte kan garanteras i framtiden.

    Det torde snarare vara en varning för framtiden. Om för mycket av koldioxiden elimineras på andra sätt kommer halten att börja sjunka. Spännande och se om temperaturen följer med.

    Jag vet inte om det var här eller på annat ställe jag läste det, men om alla koldioxidutsläpp mirakulöst skulle upphöra, då skulle efter X antal år halten sjunka till 310 ppm. Varför denna panik då?

  16. Hans H

    E. Andersson, M. Kälvemark

    Blanda inte ihop Preem och palmolja!
    Den enda satsningen som är sund inom området är just Preems som bygger på råtallolja från sulfatmassafabrikerna, en råvara vi sedan ww2 tagit om hand industriellt i inhemsk industri.

    Detta har inget att göra med att ta hand om mer av skogens GROT (grenar, rötter och toppar) och andra strömmar som man kan diskutera. Där Preem också är en aktör, främst på utvecklingsstadiet. Inte kommersiellt, groten går till flis huvudsakligen när den inte blir liggande. Det finns även aktörer som provar förgasning och att göra ”e-bränsle” av gasen. Metanol t ex.

    Produkterna från råtallolja är dessutom flera. En ny process har gjort det möjligt att använda en delström som biodiesel. Processen ger dessutom tekniskt sett en bättre biodiesel än särskilt den som förr gjordes på rapsolja som lätt angrepsp av bakterier när den blev stående. Preems ”Gunde Svan” diesel handlar om ungefär en femtedel av all biodiesel.

    Självklart ska vi inte importera slakteriavfall. Så en nedskärning av biodieselinblandningen från 30 till 6 % är en rimlig kompromiss tycker jag när man nu ingått hemliga avtal med Preem i gamla regeringen. Och jag tror man i nuvarande regeringen tillsammans med Preem tittar på frågan om den nerlagda raffinaderi-utbygnaden kan bli aktuell på nytt. Med ett europeiskt perspektiv var den en minskning av koldioxidutsläppen genom effektivare teknik än äldre.

  17. Claes-Erik Simonsbacka

    Exempel på nackdelar med biobränslen

    Variation i kvalitet
    Biobränslen tillverkas av en mängd olika organiska råvaror. När omvandlingen till biobränsle med hjälp av den kemiska processen kan resultatet variera i förmågan att producera kraft. Kort sagt, inte alla organiska biobränsleråvaror är detsamma efter som mängden vegetabilisk olja/fetter kan variera.

    Inte lämplig för användning vid låga temperaturer
    Biobränslet gelear i kallt väder, men temperaturen som den kommer att gelea beror på oljan eller fettet som användes för att göra den.

    PS: Elbilar och biooljedrivna fordon missgynnar ägarna i regioner med kalla vintrar

    Mvh

  18. Hans H

    #16 Claes-Erik Simonsbacka

    Det du skriver är som generalisering korrekt.

    Räkna dock bort Preems process ur denna grupp! Säger jag som kemist, inga band med Preem.

  19. Fredrik S

    Hans H #15

    Vad gör Preem med tjockoljan nu? Skeppas den till utlandet?

    Har för mig att det ursprungliga förslaget med investeringar, innan mp’s hemligheter, var att både ta hand om tjockoljan samt kunna tillverka drivmedel av restprodukter från skogsindustrin.

    Nu skippades ena delen.

  20. Hans H

    Debatten om skogens roll som ”koldioxidbindare” bedrivs med viss förvirring i mina ögon.

    Om vi betraktar ett helt lands skog och vi bara låter den växa utan ingrepp finns alla stadier representerade. Nya skott, växande träd, gamla träd utan tillväxt och döda som förmultnar på marken. Härtill ska man lägga att varje träd i princip har en ”underjordisk spegel” i form av en betydande rotmassa som samtidigt genomgår ovanstående faser.

    Ovanstående är ett ”nollsummespel” m a p koldioxid så länge som skogsareal och tillväxthastighet är oförändrad. Om skogen gödslas av människans aktiviteter med externt tillfört gödsel eller ökad halt koldioxid i atmosfären så representerar den ÖKADE tillväxten en pluspost i vår koldioxidbudget. Men bara ökningen!

    Om vi tar ut virke som vi använder som byggnadsmaterial, möbler eller böcker med mycket lång omloppstid har vi hindrat denna mängd att förmultna normalt. Vid tillräckligt lång tid kanske vi kan se denna del som en pluspost i koldioxidbudgeten? Ja, åtminstone m a p ökningen!

    Vidare är givetvis en utökning av skogsarealen en pluspost om det innebär mer ”tillväxt per yta” än det som tidigare växer på ytan. Och omvänt vid permanent avverkning utan återplantering.

    Vi har ett stort kapital i vår skog. Det har vi förvaltat väl i mer än hundra år och ökat tillväxten av skogsmassan väl. Klart vi ska vara öppna för att diskutera skötseln och metoderna för avverkning då dessa även påverkar en mängd andra aspekter på skogen. Men en massa pekpinnar från EU kan vi gärna slippa!

  21. Håkan Bergman

    Synd att man inte kan se skalorna i bilden, jag tog originalen, finns här:
    https://drive.google.com/file/d/1a2XSu7XGGCVkBWRfR0SeKe_ufcpR2lyR/view?usp=share_link
    https://drive.google.com/file/d/1IksAkNIiStOAlyPDZY3LD8uFj02in0Hh/view?usp=share_link
    Skalan på båda bilderna är Fahrenheit, 57-59⁰ F är 13,9-15⁰ C.

  22. Daniel Wiklund

    På LTU forskar man hur man ska använda gruvavfall för att fånga i koldioxiden. Man tänker omvandla den till bikarbonat och injicera den i berggrunden i evigheters evighet. Sitter just nu på altan och njuter av solen. Bara tre minusgrader just nu, 15 imorse. Bor 150 meter från LTU. Den meningslösa jakten på koldioxid skapar i varje fall nya jobb. Bättre väder än det vi har idag kan vi inte ha. Om nu forskarna på LTU tar sig tid att vara utomhus och uppleva vädret live.

  23. eriksbo

    #8 #9
    Parisöverenskommelsen talar om ”global average temperature”. 1,5 graders o. 2 graders limiterna är knutna till detta begrepp. Det är svårt att hitta sifferserier i grader Celsius med ex.vis två decimaler över hur ”global average temperature” utvecklats under, låt säga, de senaste tio åren. Div. alarmerande grafik o. dyl finns, men siffrorna är svåra att fiska fram. Är det avsiktligt ?

  24. pekke

    Finland och Sverige vet bäst hur vi sköter våra skogar, det har fungerat bra senaste 100 åren !
    Övriga EU-länder kan ta tag i sin egen skogsskötsel.

    Norden skall varken vara råvaruresurs eller rekreationspark för övriga EU utan vårat medgivande !

    Svenska( nordiska ) politiker måste bli hårdare mot övriga EU om sådana frågor.

  25. Mats Kälvemark

    #20 Håkan
    Avsikten med vår bild med diagrammen är ju inte den detaljerade skalan utan bilden illustrerar hurklimataktivisterna kan ljuga med statistik för att maximera skrämseleffketen med samma absoluta tempertaurökning. Du missade att vi hade med länken till WUWT i slutet på inlägget.

  26. Hans H

    #18 Fredrik S

    Har ingen god koll på tjockolja. Vet således inte om den utbyggnad för tjockolja Preem ställde in i Lysekil ledde till en investering i ny kapacitet på annat håll i Europa eller om gamla anläggningar tagit hand om volymen.

    Det man fick i gengäld handlade vad jag förstår om FoU-stöd till ”förnybart” samt en ”garanterad” avsättning för biodieseln gjord på en delström av råtalloljan från Sunpines nya destillationsverk genom den höga reduktionsplikten.

    Stödet ledde vad jag förstår också till att man köpte Sunpine samt har senare lett till en pyrolyssatsning på sågspån ihop med trävaruproducenten Setra samt en satsning ihop med Rottneros för att få fram lignol ur sulfatlut i Vallvik. Som kan processas vidare till både bensin och diesel. Det senare minskar ju den el och värme man får från sodapannprocessen och jag vet inget om balansen. Och alla sodapannor har inte god avsättning av både el och värme genom närliggande stad eller integrerad papperstillverkning

    Men allmänt kan kommenteras att Preems Gunde Swandiesel görs på raffet i Göteborg och att man ansökt om att få bygga ut kraftigt. Och också producera rejält med vätgas där. Till att börja med från naturgas antar jag, här passerar ju västkustens pipeline för detta. Men den når inte Lysekil, gör halt i Stenungsund.

    Gunde Swandiesel tycker jag alltså är vettig. Övriga projekt vet jag för lite om. Att en del ”politiska sanningar” kan påverka besluten tillåter jag mig tro. Typ: ”förnybara spillråvaror” och ”inhemskt” – då de ersätter importberoendet.

  27. Fredrik S

    Hans H #25

    Tack för svaret!

    Nä, det är svårt att hitta information om detta. Någon livscykelanalys eller konsekvensanalys lär väl knappast ligga ute, om detta finns.

  28. #25
    ”Gunde Swandiesel tycker jag alltså är vettig”

    Och hur mycket kan vi producera? Och det räcker till vad?

  29. Roggan

    Beträffande reduktionsplikten så förekommer rykten om att större drivmedelskunder, av diesel, kräver lägre inblandning av biodrivmedel. Det lär gå att fixa p g a kraven på inblandning räknas på den totala försäljningsvolymen. Innebär att övriga kunder får högre halt av inblandning av biodrivmedel. Om detta stämmer så avser det s k bulkleveranser, d v s kundföretagens egna anläggningar.

    Det beror på att man man antar (troligen på goda grunder) att högre inblandning medför högre bränsleförbrukning och därmed högre kostnader.

    Orsaken är det lägre ”bränslevärde” (liter/km eller
    liter/tim) som inblandningen medför.

    Kan inte bevisa detta på något sätt men det känns som det är troligt att det förekommer.

  30. Hans H

    #27 Johannes

    Med viss utbyggnad kan det handla om kanske 300.000 m3. Tillräckligt för 6% inblandning i dagsläget men ingen universallösning givetvis. Men en möjlig kompromiss mellan många olika viljeinriktningar. Vill ju inte ha regeringskris.

    Dagens höga inblandning är sanslös ur alla synvinklar.

  31. pa

    #24

    Det finns inga Svenska politiker i EU. Det finns bara EU politiker i Sverige.

  32. #23 eriksbo

    siffrorna är svåra att fiska fram. Är det avsiktligt ? Jag tror inte det. siffrorna är rätt osäkra så en ungefärlig avläsning i diagram duger för det mesta.

    Jag brukar föreslå sidan 191 i AR6, WG1. Där finns figur 1.12 ”Global warming over the instrumental period. Observed global mean surface temperature (GMST) from four datasets, relative to the average temperature of 1850–1900 in each dataset (see Cross-Chapter Box 2.3 and Section 2.3.1.1 for more details).”

    I figuren kan man läsa bland annat:
    1.26°C (2020)
    (1.12-1.37)

    1.09°C (2011-2020)
    (0.95-1.20)

    0.36°C (1961–1990)
    (0.23-0.44)

    Gränser inom parentes. Osäkerheten anges således till ±0,125°C

    Alltså 1955:0.36°C och 2020:1.26°C, dvs 0,9°C på 65 år eller 0.014 grader per år. I dag, år 2023 således 1.30 grader om man tror den linjära ökningen kommer att fortsätta. Det totala världskatastrofen, parismålets överskridande, kan förväntas inom 15 år.

    Kurvan är som synes rejält brusig, typisk avvikelse ±0,15 grader så sannolikheten är avsevärd att 1,5 grader kommer att passeras redan nästa el nino.

    Solfläckscykel 25 har utvecklats mycket väl den senaste tiden rapporterar mina amatörradiokompisar. Nedan solfläckstal med prognos inom parentes.

    Nov 2022 77,6 (57,4)
    Dec 2022 113,1 (60,6)
    Jan 2023 143,6 (63,4)
    Feb 2023 110,9 (66,3)
    Mar 2023 ~108 (69,1)
    https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression
    https://www.met.gov.my/data/bsapa/dailysunspot.pdf
    Mars är medelvärdet för de första 25 dagarna. Något maunderminimum ser inte ut att vara på gång ännu…
    https://www.sunlive.co.nz/blogs/15562-solar-activity-and-next-maunder-minimum.html

    När katastrofen väl inträffat med god marginal får man ladda om och utnämna alternativgränsen 2,0°C till den nya hotande katastrofen. Jag undrar i mitt stilla sinne hur lång tid det kommer att ta innan världen kommer till insikt om att det kommer att gå likadant med det målet. Politiska mål utan förankring i ekonomi funkar inte.

  33. Lasse

    #32 Leif Å
    ”när katastrofen inträffat får man ladda om” 😉

    1,5 gradersmålet är helt taget ur luften och även +2 grader kan vi leva med.
    Faktum är att vi aldrig haft färre dödsfall i naturkatastrofer tack vare vår resiliens och anpassningsförmåga där fossil energi är en del av lösningen på transporter som krävs för utjämning av tillgångar.
    Kanske är det bättre med 3 graders uppvärmning:
    https://wattsupwiththat.com/2023/03/26/scientists-shifting-global-warming-goalposts-to-1-8-1-9c/

    Tänkte tillfoga en berättelse om hur alternativ användning av djurfetter kan avhjälpa fattigdom i Afrika-Hand i Hand berättar om hur import av fett kan skapa tvåltillverkning .
    Men vi vill väl inte hjälpa dem?

  34. Ja tack, 3 grader skulle sitta fint. Is nu på halva Jörlanda kile och bara 5 dagar till öringpremiären, som kommer bli fiasko pga kylan.

  35. Nr 34 johannes.
    Iskall öringpremiär, igen…
    Fiska vid djupa strandavsnitt, gärna under 10m – och långsamt.
    Öringarna är där färre men har hög medelvikt, jigga gärna in betet med bottenkontakt – både jigg å skeddrag funkar med den tekniken, använd upphängare.
    På senare år har flera premiärer haft ovanligt kallt, uppvällande, bottenvatten – men utmärkt fiske på djupet.
    2018 – var extrem med ihållande frånlandsvind och mycket låga havstemperaturer – så låga att utskärstorsken vandrade in längs flera av kustens djupa strandavsnitt och gav kalasfiske på bleka djuptorskar – mycket ovanligt fenomen.

  36. Björn

    Leif Åsbrink [32]; Din länk till NOAA är användbar, vilken är den samma som jag hänvisar till nedan. Om man tar tag i den lilla rektangeln under den stora grafen och drar den mot vänster till år 1750, så får man en större överblick över alla solfläckscykler fram till SC25. Om man jämför SC24 och den prognostiserade SC25, så kan man ana att något håller på att hända med solaktiviteten. Man får gå tillbaka till 1800-talet för att finna cykler med så låga amplituder. Dessa solfläckscyklers amplituder är korrelerade med irradiansen TSI och speglar därmed solens utveckling. Om vi räknar tiden från 2004 i nedgång på SC23 mot minimum mellan SC23 och 24, så har vi haft en reducerad effekt under ca 19 år fram till nu. Det är dessa fakta man på allvar måste börja diskutera, för jorden som helhet berövas energi, vilket som konsekvens, med sannolikhet har att göra med den förändrade atmosfärscirkulationen, där jetströmmarna främst bör vara i fokus. Man behöver bara gå tillbaks till SC20 med solfläcksmaxium 1968, då den korrelerade lägre irradiansen TSI förändrade vädermönstren radikalt. Vad kan vi nu förvänta oss med två konsekutiva SC med låga amplituder?

    https://www.swpc.noaa.gov/products/solar-cycle-progression