Nu ska vi sluta kasta pengar i sjön – vi ska pumpa ner dem
CCS-vurmen är ännu ett område för bidragsentreprenörerna. Enklare att fånga in bidragen än koldioxiden.
Över alltihop svävar Parisavtalet. Klimatreligionens bibel. Trosbekännelsen ska man kunna inför husförhören. Nåde den som inte som ett rinnande vatten kan sin ”Jag fattig syndare….bekänner att jag kör dieselbil, flyger ibland och gillar kött. Förlåt.”
Sverige står inför den verklighet vi försatt oss i genom att lova orimliga saker och fått klapp på axelns av António Guterres för världens bästa klimatpolitik. Den vilar på tre avgörande hörnstenar. Fossilfritt stål med vindkraft och vätgas. Minskade utsläpp från trafiken med elektrifiering och världens högsta drivmedelspriser. Fånga in koldioxid och begrav den med CCS-teknik.
Det är alltmer uppenbart att de två första inte håller. När den nya regeringen också kastar ledartröjan i reduktionsplikt för att undvika ytterligare skador på svensk ekonomi och allt tuffare tider för hushållen med inflation och boräntor, men samtidigt hävdar att klimatmålen ligger fast, då grips halmstrået CCS.
CCS är dyrt, energikrävande och helt meningslöst.
Precis som med alla andra klimatåtgärder saknas en konsekvensanalys. Det går att hävda att förståelse för proportioner saknas i alla led från Parisöverenskommelsen ner till de svenska nationella planerna.
Vi bör aldrig glömma perspektivet hur otroligt liten potentialen är. Sveriges utsläpp av koldioxid på ca 40 Mt / år är en 1 promille av de globala. Kina och Indien ökade sina utsläpp 2021 23 gånger mer än våra totala. Så på 1/2 månad är deras ökning lika stor som Sveriges totala.
På den globala arenan är det likadant. När förnybar energi går bet ska CCS ultimata mål vara att få bort resten av de 4 % av fossila utsläpp, som mänskligheten orsakar. Den delen av flödet är känt med god precision. 96% av kolcykeIn kommer från hav och land. Ett originaldokument från IPCC AR4, WG1 anger att dessa flöden generellt har osäkerheter på mer än +/- 20 % . Detta innebär att osäkerheten i flödena från hav och land är fem gånger större än hela det fossila flödet. Dokumentet har sedan en tid raderats från IPCC:s hemsida. Det slank tydligen av misstag igenom den politiska granskningen.
Ökningen i atmosfärshalten varierar med den globala temperaturen. (Se bilden nedan). Inom ett decennium, 2010-2020, mellan 1,5 – 2,5 ppm/år, det vill säga en naturlig variation med 1 ppm/år. https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html . Av bilden ovan framgår tydligt att det är variationen i den globala temperaturen som driver variationen i nettotillskott till atmosfärshalten. Denna naturliga variation på 1 ppm i ökande atmosfärshalt överskuggar helt den teoretiskt maximala effekten av CCS i Sverige. En total eliminering av alla utsläpp i Sverige skulle ge 0,001 x 2,5 ppm = 0,0025 ppm. 1 ppm naturlig variation / effekt av CCS 0,0025 ppm = 400 ggr större naturlig variation. Antag att möjlig effekt med CCS i Sverige trots alla frågetecken är en reduktion med 10 % av utsläppen så blir kvoten mellan naturlig variation och möjlig effekt av CCS 400/0,1 = 4000 gånger. Det går inte att blunda för slutsatsen att CCS är helt meningslös hur mycket vi än satsar på den. Symbolpolitik.
På lång sikt försvinner CO2 ur atmosfären enligt bombkurvan med en halveringstid på 10 år. Om alla kända kolreserver eldas upp ökar atmosfärshalten med : 1112 x 0,019 = 21 ppm från den förindustriella nivån 278 ppm upp till 299 ppm (säg 300 ppm!) (Prof. Gösta Pettersson) .
Perspektiv på luftens koldioxidhalt – Klimatupplysningen
Citat från prof. Petterssons KU-inlägg:
”Den antropogena tillförseln av fossil koldioxid till atmosfären har fått luftens koldioxidhalt att öka långt över den jämviktsmässiga nivån. Men denna tillförsel av fossil koldioxid kan inte pågå för evigt, eftersom tillgången till fossila bränslen är begränsad. Fortsätter vi att släppa ut fossil koldioxid i nuvarande takt så tar bränslena slut efter 100–200 år enligt IPCC:s skattning av bränslereservoarernas storlek. Fortsätter luftens koldioxidhalt att på grund av utsläppen öka i nuvarande genomsnittlig takt (cirka 2 ppm/år), så kan luftens koldioxidhalt därför högst förväntas öka med 200–400 ppm, dvs. till nivåer inom intervallet 600–800 ppm.” (Vår anmärknng: Moderna grönsaksodlare berikar växthusen idag med CO2 upp till halten ca 1000 ppm för att nå en skördeökning på upp till 30%.
https://linde-stories.com/se/storre-battre-och-godare-tomater-med-co2/ )
Detta måste ses som ”worst case”. När tillgångarna på fossila bränslen tryter ökar priset successivt och användningen minskar i detta tidsperspektiv. Då har vi rimligen utvecklat andra energikällor också.
”I takt med att de fossila bränslena fasas ut kommer det uppkomna överskottet av atmosfärisk koldioxid obönhörligen att minska och sjunka ner mot ovan angivna högsta möjliga jämviktsnivå 299 ppm. Och den elimineringen av överskottet kommer att ske i ett förlopp som tidsmässigt måste vara helt analogt med elimineringen av det genom de ovanjordiska atombombstesten uppkomna atmosfäriska överskottet av C-14 innan provstoppsavtalen trädde i kraft (bombkurvan). Överskottet uppvisade sitt toppvärde 1963, men kunde 40 år senare inte längre detekteras. ” Slut på citat.
Bild nr 5: Klimat-221016.pdf (klimatupplysningen.se)
CCS – ställ aldrig frågan – Klimatupplysningen
Svenska CCS-planer.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket svarar på frågorna. Enligt de klimatmål som Sverige har tagit beslut om ska nettoutsläppen vara noll år 2045. Det innebär att inom Sveriges gränser ska utsläppen vara minst 85% lägre år 2045 jämfört med 1990 års utsläpp och resterande utsläppsandel (15%) kan täckas fullt eller till viss del av andra åtgärder.
CCS är då den tredje hörnstenen som man klamrar sig fast vid. De listar punktkällor om minst 100 000 ton koldioxid. Av det är 30 miljoner ton biogen koldioxid och potentialen bedöms vara minst 10 miljoner ton som kan infångas.
Det är bio-CCS, alltså biogen koldioxid, som det satsas på. Det absurda i detta är att man fångar in koldioxid, som man är politiskt överens om inte finns. I alla fall inte har utsläpp, som behöver räknas. Däremot går det bra att räkna av mot fossil koldioxid i vår utsläppsredovisning. Kallas minusutsläpp.
Så pass insikt finns i alla fall att det enda som är minst orimligt är att gå på punktkällor av utsläpp av biogen koldioxid.
I kedjan infångning – transport – mellanlagring – transport till permanent lager – permanent lager finns mycket som fortfarande kräver sina lösningar. Det är väldigt dyrt. Det kräver väldigt mycket energi.
Systemanalys av CCS vid kraftvärme (ivl.se)
Man behöver inte göra allt bara för att det går att göra, och bortse från nytta och kostnad. Som data ovan visar är även infångandet från punktkällor väldigt energikrävande. Ett kondenskraftverk måste använda 40 % av den producerade energin för CCS-processen. Något bättre för kraftvärmeverket.
Logistiken är ett eget kapitel som inte uppmärksammas. De stora utsläpparna med de 10 Mt / år som är den definierade potentialen för bio-CCS är utspridda över landet. Transporter och mellanlagring till slutlig permanent lagring måste lösas. På land och med fartyg. 80 miljoner fat per år. Kylning och komprimering i hela kedjan.
Ekonomi
Med en kostnad på 5000 SEK / ton är vi således beredda att betala 50 miljarder / år.
Bild nr 45.: Energi-221016.pdf (klimatupplysningen.se)
”Skyhög kostnad för norsk koldioxidlagring. Efter 14 år av uppskov, tjuvstarter och bombastiska uttalanden gav den norska regeringen besked om koldioxidlagring den 21 september 2020. Det blir lagring från en enda anläggning, en cementfabrik . Kostnaden blir ändå skyhög.”
Skyhög kostnad för norsk koldioxidlagring – Sveriges Natur
Många projekt som fortfarande är i drift är ofta knutna till EOR, det vill säga Enhanced Oil Recovery, där infångad CO2 trycks in i oljekällor för att öka utvinningsgraden. Raden av misslyckade projekt är lång och redovisning av trovärdiga kostnadsbilder saknas.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_carbon_capture_and_storage_projects
Vattenfall håller sig återigen i framkant. De har en förskräckande meritlista med våra försnillade pengar ner i det svarta hållbarhetshålet. 2008 gick de in i det tyska projektet ”Schwarze Pumpe”. Ett kraftverk i Tyskland som pilotprojekt med CCS-teknik. 770 miljoner kronor (€ 70 miljoner) investerades. 2014 lades projektet ner. Kostnaderna var för höga för att kunna ge lönsamhet. Makaber humor – med svart pump pumpades våra pengar ner i det svarta hålet.
Läs även:
https://www.epochtimes.se/-Jan-Blomgren-Gron-energi—guldlage-for-forskingring
Summa summarum CCS
Ett stort antal miljarder har spenderats på ”omställningen” till ett hållbart samhälle. Medborgare med något sånär klarsyn borde se, att samhället trots alla pengar till stöd för vindkraft, solpaneler, elbilar, med mera lett till motsatsen – ett väldigt mycket sårbarare och fattigare samhälle. Ändå fortsätter vi kasta goda pengar efter förlorade. Fortsätter göra samma saker och tror att utfallet ska bli annorlunda.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
CCS är den hittills mest tokigt tänkta tanken detta sekel. Hybrit kommer kanske på andra plats.
De som kläcker sådana ideer har inte storleksförhållanden och därmed kostnader klara för sig.
Dessutom blir skogs- och lantbrukare ledsna och arga när vi tar bort den för dem nyttiga koldioxiden.
Referensen är i och för sig 15 år gammal, men det mesta borde gälla då jag inte sett någon direkt teknikutveckling inom området, men jag är ingen expert.
I grunden leder införandet av CCS till tre kostnadsposter:
1. Investering och underhåll av utrustningen för CCS.
2. Minskad elproduktion (som delvis kan kompenseras för ökad värmeproduktion), men är en kostnad i slutändan.
3. Transport och lagring
Som med allt annat, till exempel lagring av el, är det svårt att hitta någon form av lönsamhet. Koldioxiden som avskiljs har ett lågt marknadsvärde och kan generellt inte säljas till någon mottagare som har värde av det, förutom om KVV eldas med biobränsle och via vätgas kan producera metanol (läs LiquidWind).
Hela diskussionen om återanvändning av koldioxid som kommer från bioråvara är ett annat område som kan diskuteras i detalj och logiken bakom behöver förklaras för de som inte är insatta…
Sålunda, det kommer att leda till högre kostnader för en eller flera av:
1. Elproduktion, färre MWh av samma tillförd råvara –> dyrare el.
2. Fjärrvärme, även om mer värme produceras måste den användas på något vettigt sätt och det ligger en investeringskostnad i bakgrunden.
3. E-bränsle, har lägre energiinnehåll än bensin / diesel, men är i grunden dyrare.
= Ökade kostnader för invånarna, men ingen påvisbar klimatnytta.
#1
”De som kläcker sådana ideer har inte storleksförhållanden och därmed kostnader klara för sig”
De (företagen) har mycket väl klart för sig vad de kommer roffa från våra skattepengar.
Politikerna bakom måste vara rejält mutade och förstå innebörden eller alternativt helt dumma i huvudet.
Tack för denna lärorika text.
Ser att kostnaden uppgår till ca 5000 SEK per ton.
Dagens oljepris ligger i samma härad.
I dagens nyhetsflöde så framgår det att Statoil eller som det nu heter Equinor är intresserade av att köpa på sig mer objekt:
” Vidare skriver Equinor att bolaget överväger möjligheter för ytterligare investeringar i miljardklass i viktig energiinfrastruktur i Storbritannien, bland annat inom havsvindkraft, koldioxidinfångning och -lagring (CCS), vätgas, elektricitet samt olja och gas”
Frågan som kan ställas-får de upp mer olja med CO2 i fälten och kan detta kompensera energibortfallet så det i alla fall blir ett nollsummespel.
Tack för detta värdefulla inlägg.
Det ligger väl i linje med de erfarenheter som dragits vid ett antal försöksanläggningar i Australien, USA och Canada.
https://youtu.be/MSZgoFyuHC8
Om det skulle finnas en jämviktsnivå runt 300 ppm koldioxid i atmosfären, kan då någon förklara för mig hur det kommer sig att vi har haft mycket högre nivåer koldioxid under miljontals år där temperaturen har minskat samtidigt som koldioxiden har ökat och tvärtom?
Gaser fyller det tillgängliga rummet. Att försöka stänga en gas inne över tid kan knappast lyckas. Alltid läcker det någonstans. För att inte tala om kostnaden. Ger det alls några intäkter?
#7
Tege T
Mineralisering i kalciumrika bergarter kan omvandla CO2 till sten.
https://unric.org/en/iceland-carbon-capture-plant-operational/
Det norska statligt ägda oljebolaget Equinor köper det brittiska Suncor Energy UK för 850 miljoner dollar (cirka 8,9 miljarder kronor) för att kunna expandera i de brittiska oljefälten.
Det är tydligen lönsamt att utvinna olja utan subventioner. Detta går tvärtemot Paris-”avtalet”. Norrmännen är klokare än vi svenskar.
#6 Göran
Det stämmer att CO2-nivån historiskt har varit mycket högre. Se bild nr 7 i https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
Citat från prof Pettersson: ”Den ständiga minskningen av luftens koldioxidhalt återspeglar att kol ständigt har bortskaffats från atmosfären och hydrosfären genom överföring till vad som i generell bemärkelse kan betraktas som fossilt kol (t. ex. kalksten, krita och fossila bränslen).” Slut på citat. Men sedan ca 2 miljoner år har den angivna nivån ca 280 ppm i atmsofären representerat jämvikt med CO2 löst ffa i haven. Ökat tillskott i atmsofären genom förbränning av ”alla kolreserver” leder enlig prof. Pettersson till att en ny jämviktshalt (+ ca 20 ppm ) på ca 300 ppm ställer in sig på sikt enligt Henrys Lag.
Än en gång. Tack för all information och allt ert slit för att avslöja historiens största och mest kostsamma lurendrejeri.
CCS är dumheten i högsätet. Det är att slänga bort ekonomiska resurser som istället borde läggas på innovation kring energifrågan. De som inte förstår detta skall röstas bort på alla nivåer.
I Finland har man ett projekt där man ska ta tillvara CO2 från ett värmeverk, producera vätgas med vindkraftsel och elektrolys och sen slå ihop molekylerna CO2 och H2 ska man få fram Metan. Som ska säljas till fartyg som gått över till Metan.
Jag har inte hunnit läsa alla artiklar här så tänkte fråga om nån vet om det finns någon utredning om lönsamheten i den processen. I slutändan kommer man väl ändå släppa ut CO2.
https://svenska.yle.fi/a/7-10027551
#13
Totalt måste det öka CO2.
Fånga in och bruka på ett fartyg ger ju bara en ”halvering” under mycket kort tid.
Vinsten är fartygssträckan man får igen. Skaffa segel i stället!
CCS tar lika mycket (eller mer) energi i anspråk som kolvätet gav en gång.
Eftersom inget energislag är helt CO2 neutralt så måste CO2 öka. Än mer vansinnigt blir det utifall de skall använda el, för vi är sammankopplade med kol/naturgas/dieselaggregat (Karlshamn) el i Europa.
Instämmer att detta med CCS är en vansinnig idé. Dessutom förstår jag inte varför man då måste göra det på det mest komplicerade sättet. Det enklaste sättet att lagra CO2 måste ju vara att tex lagra skogs- och träavfall direkt istället för att förbränna det, frigöra CO2 och sen fånga in CO2, för att lagra detta. Borde vara mycket enklare att långtidslagra denna trä mm i fast form än i CO2. Några tankar kring detta resonemang?
David
12:57, 2023-03-03
Jag vet inte hur pass insatt du är men så här ligger det till. EUs elit styrda av globalistorganisationen WEF har beslutat att varenda CO2-molekyl ska jagas var än den kommer ifrån. Idiotin har inga som helst begränsningar. Sitter tjänstemän därnere som inte förstår ett dyft av det dom gör men så länge dom kammar hem sina feta arvoden lyder dom överhögheten blint.
#8
Lasse
Kalkstensproduktionen på Island verkar underlig. Man tar årligen hand om O=C=O-produktionen från 870 bilar?
”The cost of carbon capture and storage is another barrier. The Orca plant cost US$ 10–15 million to build and could draw down 4 000 tonnes of CO2 each year when operating at full capacity. To put that number into context, this is equivalent to the emissions from about 870 cars, according to the US Environmental Protection Agency”
#13 Magnus
Ett sådant projekt finns redan i Sverige, se LiquidWind som har anläggningar på gång i Örnsköldsvik, Sundsvall och Umeå.
I vilket fall som helst verkar Finland ha anammat idén att bygga vindkraftverk och när de producerar el (som de inte behöver) så gör man vätgas av den. Jag vill nog se kalkylerna först.
https://www.liquidwind.se/svenska
Ett 12 år gammalt inlägg från Dr Max, fortfarande aktuellt.
CCS är än mer idiotiskt idag.
http://andaslugnt.blogspot.com/2011/01/dromkalkyler-for-koldioxidavskiljning.html
Magnus #13 och UWB #18
Processen är döpt till CCU – Carbon Capture Usage och leder naturligtvis till CO2-bidrag, men vitsen är att man fått energi ur den två gånger.
Och man får bidrag från EU.
Vattenfall är med för att göra flygbränsle från CO2 som ska transporteras från Uppsalas värmeverk till Forsmark där det finns en stor transformatorstation och några kraftverk.
Länk:
https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2023/hyskies-fossilfritt-flygbransle-far-eu-stod
Gunnar Strandell #20
Ja man får energi två gånger. Låter bra. Men var är haken? Det finns alltid en. Läste länken om Norges storsatsning CCS som blev bara lite kvar av. Då har man ju facit där. Kan tänka att det här blir samma sak. Räknar de inte på projekten först kan man undra. Jag har inte sett en kalkyl nånstans.
Sen energi blev politik så verkar det bara handla om floskler.
#15
Det effektivaste och billigaste sättet att fånga in koldioxid vore att stänga av alla reningsverk runt Östersjön. Då får man en kraftig algblomning, algerna dör och sjunker och lägger sig på de syrefria bottnarna. Detta binder ofantliga mängder kol och är den process som framför allt dragit ned CO2-halten i ett geologiskt perspektiv.
Om man inte vill öka de syrefria bottnarna i Östersjön kan man istället använda Svarta Havet där de djupare delarna är naturligt och permanent syrefria.
En mindre kontroversiell metod är att blockera dräneringen från utdikade mossmarker. Då får man ny fart på torvtillväxten och dels stoppar den pågående oxidationen av torven och dels binder nytt kol. Koldioxiden kommer visserligen loss igen när nästa istid hyvlar bort torven, men då är troligen litet mera CO2 mer än välkommen.
#8
Denna teknik är knappast tillämpbar någon annanstans. Lägg märke till att det rör sig om gaser som finns lösta i det geotermiska vattnet. Ingen koncentration av koldioxid behövs alltså. Man tar bara den separerade gasen och pumpar ned den igen. Dessutom, basalt har en tämligen unik förmåga att ta upp koldioxid om den är färsk och ovittrad. Man räknar med att en tredjedel av all koldioxid som absorberas av silikatvittring på jorden tas upp av de några få procent av jordytan som består av unga basaltavlagringar.
Just sådan vittring är den andra mekanismen som naturligt drar ned koldioxidhalten tillsammans med skifferavlagring på syrefria havsbottnar.
I nutiden ishusklimat är dock båda mekanismerna starkt reducerade.
Syrefria havsbottnar finns knappt p g a den kraftiga termohalina cirkulationen som i sin tur drivs av kombinationen av kyla och hård vind runt Antarktis och i Nordatlanten, och silikatvittringen hämmas starkt av kyla och stora istäckta områden.
#22 tty
Dränaget av ”mossmarker” har under alla omständigheter bidragit till en ökad mängd (volym) av ”biomassa”, som då bidrager till en ökad ”infångning” av CO2.
Det omvända, att avbryta dränaget, leder ofrånkomligen till en mindre volym växande biomassa.
Det som till äventyrsvis växer där idag, bryts ned under syrefattiga förhållanden och avger en del metan som ganska snabbt bidrager till en högre CO2 halt i atmosfären.
Bättre ur alla mänskliga perspektiv när det växer något ”matnyttigt” på marken.
Tycker jag alltså.
MVH.
#24
Torvmossar består av flera meter djup sammanhängande ”biomassa”. Den lilla volymen av vegetation som växer ovanpå en dränerad mosse är minimal i jämförelse och dess tillväxt är troligen mycket mindre än den mängd torrlagd torv som samtidigt oxiderar till koldioxid. Marknivån på en torrlagd mosse sjunker därför hela tiden. Dessutom är torvmark mycket näringsfattig så skogen växer i allmänhet inte särskilt bra.
En torvmosse tillväxer i snitt med ca 1 mm ny torv per år. Det blir inte så litet ny ”biomassa” per ytenhet, och den blir som sagt kvar där till nästa istid. Kom ihåg att vartenda gram torv i Sverige har uppstått sedan den senaste istidens slut för 12 000 år sedan.
#25 tty
Jo, de mossor och lavar som växer på myren (högmosse), vissnar till vintern och renderar i en tillväxt av torvlagret.
Men, viktigt i sammanhanget är, att en inte helt liten andel av våtmarker har dikats till gagn för ökad åkerareal, bättre skördar, rationellt brukande.
Också då mark i geografisk anslutning till torvjordar.
När vi pratar ”kolsänka” vad avser atmosfäriskt innehåll av kol, bör också den del av biomassan som uttryckligen växer, tas med i kalkylen.
Speciellt då det omfattar brukad mark som anlagts på våt mark. (Obs ,VÅT MARK, inte våtmark)
MVH.
Miljörörelsen i Sverige har fokuserat på våtmarker nu. Hänger det ihop med nåt som kommer från EU? Det vore inte så konstigt för miljörörelsen är inte nationell utan får in sina företrädare överallt. Läste att Tyskland kanske säger nej till stopp för fossilbilar 2035. Dom vill att det ska finnas ett alternativ innan. Oj, sunt förnuft. Det är man inte van vid från beslutsfattare. Kanske en vindkantring på gång.
#27 Magnus.
När jag ser sånt här:https://landetsfria.nu/2022/nummer-326/nya-aktioner-for-att-radda-vatmarker/
är min första reaktion att det borde dikas mer.
De som sitter där har förmodligen aldrig varit på en myr med långt till horisonten.
Det har jag.
Stefan Eriksson #28
Målet verkar vara att hugg inga träd, återställ allt till nån gång efter istiden. Men vilket årtusende och om man kommer överens om det, vilket århundrade? Hur många ppm CO2 kan vi komma överens om sen? 270? Greta vet kanske. Det var bra för henne att hon fick det här att engagera sig i. Det har utvecklat och betytt mycket för hennes välbefinnande. Jag tror det bästa är att låta naturen ha sin gång.
Stefan Eriksson #28
Det är en samordnad auktion från miljörörelsen i hela EU. Helt plötsligt har det här kommit upp som det viktigaste. Inte CO2 längre. Har ingen reagerat på att dom bytt fokus? Greta demonstrerar mot vkv i Norge. Jag tror att dom drar dit vindarna blåser. Dom har inget mål utan bara följer med senaste vindkantringen. Och då kommer de förlora sin energi.
#30 Magnus
Jag har uppfattat att det hävdas kunna påverka CO2-halten i vår atmosfär om våtmarker återställs till statusen innan människans påverkan.
Vi får väl tro att de som driver den linjen har klart för sig vilka konsekvenser det innebär med minskad markanvändning för ”klimatets” skull.
I Februarinumret av Physics Today var det en insändare av en John (E) Tanner – ett mycket bekant namn för mig – han var medförfattare på en mycket central publikation 1965 inom mitt eget område. Han måste vara 90+ nu. Det är svar på en längre artikel om saken i samma tidskrift. Tanner påminner främst om den kostsamma energi som måste till för att insamla i atmosfären utspädd koldioxid till något ”lagringsbart”. Sen tillkommer givetvis flera olika kostsamma och energikrävande steg:
CO2 air- capture costs
David Kramer’s “A windfall for US
carbon capture and storage” (January
2022, page 22) mentions the $3.5 billion
appropriated by the US government
for direct air capture. I would like to
point out that the energy costs of capturing
carbon dioxide already diluted in the
atmosphere would be prohibitive.
Methods tried so far employ a reusable
absorber cycled between absorption and
emission, with an input of energy required
at one or both parts of the cycle.
The unavoidable energy requirement
for a cycle can be calculated from the entropy
change ΔS of the CO2 going from
its present atmospheric concentration of
about 400 ppm to a concentration needed
for disposal or use, say 1 atmosphere.
Per unit mass and at room temperature
T, that energy would be TΔS = RT/M
ln(106/400) = 4.4 × 105 kJ/ton (t), where R
is the molar gas constant and M the molar
mass. If you assume the energy is applied
electrically, and at a present US price of
12¢/kWh, the energy cost is $15/t. So far
there are no reports of technologies that
are anywhere close to that energy requirement
or cost. Earth’s atmosphere weighs 5.2 × 1015 t.
The unavoidable entropy cost to remove
just 1 ppm (by volume) of CO2, or 7.9 × 109 t,
would be $120 billion. After recovery at
1 atmosphere, there are the added costs
of disposal, which is complicated by the
residual atmospheric gases in the recovered
CO2. The cost could be reduced if the energy
is somehow supplied directly rather
than after conversion to electricity. But
no energy source is free because its energy
could otherwise be converted to
electricity and sold.
The costs of mineralization are more
difficult to estimate. The absorber is used
only once, not cycled. Costs might include
those for accessing, processing by crushing
and dispersing, and gathering and
disposing of the absorber.
John Tanner
[…] nytt men här finns en analys av den nya regeringens galnaste projekt: Koldioxid-uppsamling som inte ger någon […]