Chinese President Xi Jinping holds talks with his Brazilian counterpart Luiz Inacio Lula da Silva in Brasilia, Brazil, Nov. 20, 2024. [Photo/Xinhua]
Kina fördjupar banden med Brasilien genom finansiering och löftet om en grön ekonomi
Kina och Brasilien har under de senaste åren intensifierat sina relationer, särskilt inom områdena finansiering och hållbar utveckling. Denna fördjupning av banden kan ses som en del av Kinas bredare strategi för att stärka sina ekonomiska och politiska influenser i Latinamerika, samtidigt som Brasilien söker investeringar och teknologisk hjälp för att stödja sin gröna omställning.
Kina har blivit en av de största investerarna i Brasilien, med fokus på infrastrukturprojekt, energi och jordbruk. Genom olika finansiella institutioner, inklusive den kinesiska utvecklingsbanken och Export-Import Bank of China, har Kina erbjudit lån och investeringar som syftar till att förbättra Brasiliens infrastruktur. Dessa investeringar är ofta kopplade till specifika projekt som syftar till att öka effektiviteten inom transportsektorn, energiproduktion (särskilt inom förnybar energi) samt jordbruksutveckling. Genom initiativ som Belt and Road Initiative (BRI) har Kina även erbjudit finansiering för stora projekt som förbättrar Brasiliens infrastruktur.
En viktig aspekt av deras finansiering är Kinas intresse för Brasiliens naturresurser, inklusive soja och mineraler. Genom att investera i dessa sektorer kan Kina säkerställa en stabil försörjning av råvaror samtidigt som det hjälper Brasilien att utveckla sin ekonomi.
Partnerskapet håller nu på att utvecklas till en av de viktigaste allianserna som bland annat formar, den så kallade, globala gröna ekonomin. Med projekt som spänner över förnybar energi, kritiska mineraler och hållbart jordbruk förvandlar detta samarbete Brasilien till en global hållbarhetsledare. Men det understryker också ett kritiskt missat tillfälle för västvärlden att engagera sig i Brasiliens enorma resurser och potential.
Kinas investeringar i förnybar energi, kritiska mineraler och hållbar jordbruk visar ett proaktivt förhållningssätt för att säkra sina framtida resurser och inflytande. Däremot riskerar västvärldens begränsade engagemang att åsidosätta deras roll att aktivt medverka i att forma Brasiliens ekonomiska och miljömässiga framtid.
För tillfället sätter Brasiliens och Kinas strategiska partnerskap den globala takten, som alltmer definieras av dessa två nationer. Om EU och USA samt deras allierade misslyckas med att agera, kommer de att finna sig i att kämpa hårt för att återta fotfästet på en marknad som redan har gått starkt framåt utan dem.
Brasilien är redan en global ledare inom förnybar energi, med över 80 % av sin elkraft som kommer från källor som vattenkraft, vindkraft och solenergi. Kinesiska investeringar påskyndar denna omvandling, vilket gör att Brasilien kan utnyttja sina enorma naturresurser samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Denna relation mellan Kina och Brasilien har också geopolitiska implikationer. I takt med att USA:s inflytande minskar i regionen ser många latinamerikanska länder mot Kina som en alternativ partner. Detta skapar nya dynamiker i internationella relationer där både ekonomiska intressen och miljöhänsyn spelar en central roll.
Samarbetet mellan Kina och Brasilien kan även ses som ett exempel på hur globala maktbalanser förändras, där framväxande ekonomier tar större plats på den internationella scenen. Det finns dock även utmaningar kopplade till detta partnerskap, inklusive frågor kring skuldnivåer, transparens i investeringar samt potentiella miljöpåverkan från vissa projekt.
Vad jag erfarit står västmakterna inför flera interna och externa utmaningar som begränsar deras förmåga att konkurrera effektivt med Kina. Ekonomisk osäkerhet, politisk splittring och bristande enighet inom framför allt EU och USA kan leda till svårigheter i att formulera en sammanhängande strategi gentemot Kina. Dessutom har västländer ofta varit mer fokuserade på kortsiktiga vinster snarare än långsiktiga investeringar i utvecklingsländer.
Åtminstone under det kommande decenniet står västländerna inför betydande utmaningar när det gäller att säkerställa tillgången på kritiska mineraler och metaller. Dessa material är avgörande för bland annat många industrier, inklusive elektronik, energiövergång och försvarssektorn. Kinas dominans inom denna sektor, där landet kontrollerar en stor del av världens produktion och bearbetning av dessa resurser, skapar en komplex situation för västländerna. Om västländerna inte kan diversifiera sina källor riskerar de att också bli sårbara för potentiella handelsbegränsningar och/eller prishöjningar från Kina. Det är också värt att notera att Kinas kontroll sträcker sig bortom produktion; landet har också betydande inflytande över bearbetning och raffinering av dessa material och produkter.
Den autoritära Kina, beväpnat med en stark, välfinansierad industripolitik, har nu ersatt USA som den dominerande källan till efterfrågan på teknikkritiska mineraler. Utan en egen målmedveten och robust industripolitik kan inte varken EU eller USA hoppas på att uppnå inhemsk självförsörjning eller säkra tillgången till dessa kritiska material.
De käbblande nationerna i EU är inte längre faktorer i kritisk självförsörjning och säkerhet för kritiska mineraler och metaller. Indo-Stillahavsområdet har nu blivit epicentrum för tillverkning av kritisk mineral- och metalltillgång.
Hur behöver EU agera för att kunna säkra sina medlemsländers leveranskedjor och behov av kritiska mineraler och metaller?
Referenser:
– Världsbanken
– International Monetary Fund (IMF)
– United Nations Environment Programme (UNEP)
Claes-Erik Simonsbacka
Megaport opens up Latin America to Chinese trade as US looks on
Utdrag översatt till svenska:
– ”Prof Álvaro Méndez, chef för Global South Unit vid London School of Economics, påpekar att medan USA tog Latinamerika för givet, besökte Xi regionen regelbundet och odlade goda relationer.”
– ”Ribban har satts så lågt av USA att Kina bara behöver vara lite bättre för att ta sig in genom dörren, säger han.”
https://www.bbc.com/news/articles/ckg79y3rz1eo
Mvh,
China is doubling down on Latin America ties to bolster influence and trade, experts say
Utdrag översatt till svenska:
“Kinas egen ekonomi saktar ner, och regeringens standardsvar på det är att försöka exportera sig ur den”, säger William Reinsch, Scholl-ordförande i International Business vid Center for Strategic and International Studies, med hänvisning till Kinas ökande fokus på Latinamerika.
“Det innebär bland annat att titta på delar av världen som de ännu inte har penetrerat i stor utsträckning,” tillade Reinsch och noterade att det västra halvklotet har ett överflöd av råvaror, jordbruksprodukter och mineraler som Kina behöver.
https://www.cnbc.com/2024/11/19/beijing-is-doubling-down-on-latin-america-outreach-for-influence-and-trade.html
Mvh,
Tack för infon Claes-Erik!
Som vanligt ser Kina om sitt hus för fortsatt total och långsiktig dominans vad gäller råvaror för grön omställnng. Länderna är ju med bland de ursprungliga medlemmarna i BRICS.
https://klimatupplysningen.se/a-wake-up-call-for-brics/
Brasiliens elproduktion består bl.a. av 13,5 % vind och 7,2 % sol.
https://www.iea.org/countries/brazil
Mats, #3,
Brasilien har en stor etanolproduktionssektor för bilbränsle. Avfallet bränns för elektricitet. Enligt Our World in Data så når de 50% s.k. förnyelsebar energi.
https://ourworldindata.org/grapher/renewable-share-energy?tab=chart&country=BRA
OT. Vad händer med Antarktis?
Jan Ericson, ”Ubbhultarn”, bjuder in till seminarium i Riksdagen. Strålande initiativ:
http://www.ericsoniubbhult.se/
”Anna Wåhlin är en av Sveriges mer kända klimatforskare, och har ansvarat för flera expeditioner till Antarktis. Hon är professor vid institutionen för marina vetenskapert vid Göteborgs Universitet, och internationellt efterfrågad föreläsare. Jag har lyckats boka in henne den 4 december för en presentation i riksdagen rörande forskningsläget kring förändringar av isen på Antarktis, samt lite om kunskapsläget kring havsnivåer, havsströmmar och framförallt olika teorier om hur Golfströmmen skulle kunna påverkas av ett framtida förändrat klimat. Detta ska bli mycket spännande och intressant. ”
TRUMP Reign will Redirect American Critical Minerals Policy
Utdrag översatt till svenska:
Den nyblivna amerikanska senatorn Bernie Moreno från Ohio inledde sitt tacktal för segern med raden ”Inga fler elbilsmandat.”
Militärens långvariga industripolitik gentemot mineraler, som de anser vara avgörande för nationell säkerhet, kommer att fortsätta att prioritera tillgänglighet framför pris, så de kommer att subventionera priser för att säkerställa tillgången. Men vad händer nu med konsumentmarknaderna för kritiska mineraler, som är minst tio gånger större än den militära marknaden?
Inga subventioner skulle innebära att den inhemska amerikanska produktionen av litium, kobolt och nickel för användning i batterier saknar ekonomisk mening. Amerikanska fyndigheter av dessa mineral har alltid varit dyra att utveckla. Nu, om de inte är subventionerade, har de ingen mening alls.
Om antingen Kina eller USA drar sig tillbaka från de globala råvarumarknaderna genom att införa tullar och restriktioner för teknologiexport, kommer bara de nuvarande amerikanska producenterna och förädlarna med de lägsta kostnaderna att överleva utan subventioner. Subventioner är en skatt som driver upp priserna, så även om de låter bra för populister är de förödande för konsumentekonomin.
Amerikaner kommer nu att stödja inhemsk produktion och bearbetning av kritiska mineraler, men det stödet kan inte för evigt baseras på subventioner. Det måste baseras på konkurrensfördelar.
https://investornews.com/critical-minerals-rare-earths/trump-reign-will-redirect-american-critical-minerals-policy/
Mvh,
Från dagens GP
Den tyska ekonomin krymper för andra året i rad och Europa halkar ständigt efter USA och Asien ekonomiskt. Vad ska behöva ske för att vända nedgången?
Tyskland mår inte bra. Tillväxten i landet har stått stilla sedan pandemin. Nu varslar världens största biltillverkare, Volkswagen, om uppsägningar. Upp till 30 000 jobb kan försvinna. Det är biltillverkarens första stora uppsägning sedan 1937. Europas största ekonomi är också världens tredje största (efter USA och Kina). Men hur länge till?
Under kristdemokraten Angela Merkel lades kärnkraften ned i vad man trodde var en revolutionerande gärning för miljön. Samtidigt blev Tyskland beroende av rysk gas och olja. Man knöt samtidigt sin exportindustri till Kina genom en rad frihandelsavtal. Alltmedan detta skedde så utvecklades inga nya industrier som urskiljde landets ekonomi från mängden. Landet stod helt sonika över 2010-talets explosion av framgångsrika digitalt baserade företag.
Det är viktigt att inse att orsaken till de tyska problemen inte är unika för Tyskland, de gäller för hela Europa. Trots framgångarna med EU:s inre marknad så skapades samtidigt ett bysantinskt system av regleringar, förordningar och hinder för den fria företagsamheten.
#7 Ivar Andersson: Och ändå varnades det för detta men av fel person…
https://www.youtube.com/watch?v=FfJv9QYrlwg
Tio förslag till snabba och förhoppningsvis effektiva åtgärder för bättre klimat-miljö-energipolitik för den nye sheriffen och hans resultathungriga stab.
https://wattsupwiththat.com/2024/11/23/climate-change-weekly-526-some-suggestions-on-climate-and-environmental-policy-for-the-new-sheriff-in-town/