Kina och Brasilien om naturresurser

kina o brasiliien

Chinese President Xi Jinping holds talks with his Brazilian counterpart Luiz Inacio Lula da Silva in Brasilia, Brazil, Nov. 20, 2024. [Photo/Xinhua]

Kina fördjupar banden med Brasilien genom finansiering och löftet om en grön ekonomi

Kina och Brasilien har under de senaste åren intensifierat sina relationer, särskilt inom områdena finansiering och hållbar utveckling. Denna fördjupning av banden kan ses som en del av Kinas bredare strategi för att stärka sina ekonomiska och politiska influenser i Latinamerika, samtidigt som Brasilien söker investeringar och teknologisk hjälp för att stödja sin gröna omställning.

Kina har blivit en av de största investerarna i Brasilien, med fokus på infrastrukturprojekt, energi och jordbruk. Genom olika finansiella institutioner, inklusive den kinesiska utvecklingsbanken och Export-Import Bank of China, har Kina erbjudit lån och investeringar som syftar till att förbättra Brasiliens infrastruktur. Dessa investeringar är ofta kopplade till specifika projekt som syftar till att öka effektiviteten inom transportsektorn, energiproduktion (särskilt inom förnybar energi) samt jordbruksutveckling. Genom initiativ som Belt and Road Initiative (BRI) har Kina även erbjudit finansiering för stora projekt som förbättrar Brasiliens infrastruktur.

En viktig aspekt av deras finansiering är Kinas intresse för Brasiliens naturresurser, inklusive soja och mineraler. Genom att investera i dessa sektorer kan Kina säkerställa en stabil försörjning av råvaror samtidigt som det hjälper Brasilien att utveckla sin ekonomi.

Partnerskapet håller nu på att utvecklas till en av de viktigaste allianserna som bland annat formar, den så kallade, globala gröna ekonomin. Med projekt som spänner över förnybar energi, kritiska mineraler och hållbart jordbruk förvandlar detta samarbete Brasilien till en global hållbarhetsledare. Men det understryker också ett kritiskt missat tillfälle för västvärlden att engagera sig i Brasiliens enorma resurser och potential.

Kinas investeringar i förnybar energi, kritiska mineraler och hållbar jordbruk visar ett proaktivt förhållningssätt för att säkra sina framtida resurser och inflytande. Däremot riskerar västvärldens begränsade engagemang att åsidosätta deras roll att aktivt medverka i att forma Brasiliens ekonomiska och miljömässiga framtid.

För tillfället sätter Brasiliens och Kinas strategiska partnerskap den globala takten,  som alltmer definieras av dessa två nationer. Om EU och USA samt deras allierade misslyckas med att agera, kommer de att finna sig i att kämpa hårt för att återta fotfästet på en marknad som redan har gått starkt framåt utan dem.

Brasilien är redan en global ledare inom förnybar energi, med över 80 % av sin elkraft som kommer från källor som vattenkraft, vindkraft och solenergi. Kinesiska investeringar påskyndar denna omvandling, vilket gör att Brasilien kan utnyttja sina enorma naturresurser samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

Denna relation mellan Kina och Brasilien har också geopolitiska implikationer. I takt med att USA:s inflytande minskar i regionen ser många latinamerikanska länder mot Kina som en alternativ partner. Detta skapar nya dynamiker i internationella relationer där både ekonomiska intressen och miljöhänsyn spelar en central roll.

Samarbetet mellan Kina och Brasilien kan även ses som ett exempel på hur globala maktbalanser förändras, där framväxande ekonomier tar större plats på den internationella scenen. Det finns dock även utmaningar kopplade till detta partnerskap, inklusive frågor kring skuldnivåer, transparens i investeringar samt potentiella miljöpåverkan från vissa projekt.

Vad jag erfarit står västmakterna inför flera interna och externa utmaningar som begränsar deras förmåga att konkurrera effektivt med Kina. Ekonomisk osäkerhet, politisk splittring och bristande enighet inom framför allt EU och USA kan leda till svårigheter i att formulera en sammanhängande strategi gentemot Kina. Dessutom har västländer ofta varit mer fokuserade på kortsiktiga vinster snarare än långsiktiga investeringar i utvecklingsländer.

Åtminstone under det kommande decenniet står västländerna inför betydande utmaningar när det gäller att säkerställa tillgången på kritiska mineraler och metaller. Dessa material är avgörande för bland annat många industrier, inklusive elektronik, energiövergång och försvarssektorn. Kinas dominans inom denna sektor, där landet kontrollerar en stor del av världens produktion och bearbetning av dessa resurser, skapar en komplex situation för västländerna. Om västländerna inte kan diversifiera sina källor riskerar de att också bli sårbara för potentiella handelsbegränsningar och/eller prishöjningar från Kina. Det är också värt att notera att Kinas kontroll sträcker sig bortom produktion; landet har också betydande inflytande över bearbetning och raffinering av dessa material och produkter.

Den autoritära Kina, beväpnat med en stark, välfinansierad industripolitik, har nu ersatt USA som den dominerande källan till efterfrågan på teknikkritiska mineraler. Utan en egen målmedveten och robust industripolitik kan inte varken EU eller USA hoppas på att uppnå inhemsk självförsörjning eller säkra tillgången till dessa kritiska material.

De käbblande nationerna i EU är inte längre faktorer i kritisk självförsörjning och säkerhet för kritiska mineraler och metaller. Indo-Stillahavsområdet har nu blivit epicentrum för tillverkning av kritisk mineral- och metalltillgång.

Hur behöver EU agera för att kunna säkra sina medlemsländers leveranskedjor och behov av kritiska mineraler och metaller?

Referenser:

– Världsbanken

– International Monetary Fund (IMF)

– United Nations Environment Programme (UNEP)

 

Claes-Erik Simonsbacka

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Claes-Erik Simonsbacka

    Megaport opens up Latin America to Chinese trade as US looks on

    Utdrag översatt till svenska:
    – ”Prof Álvaro Méndez, chef för Global South Unit vid London School of Economics, påpekar att medan USA tog Latinamerika för givet, besökte Xi regionen regelbundet och odlade goda relationer.”

    – ”Ribban har satts så lågt av USA att Kina bara behöver vara lite bättre för att ta sig in genom dörren, säger han.”

    https://www.bbc.com/news/articles/ckg79y3rz1eo

    Mvh,

  2. Claes-Erik Simonsbacka

    China is doubling down on Latin America ties to bolster influence and trade, experts say

    Utdrag översatt till svenska:
    “Kinas egen ekonomi saktar ner, och regeringens standardsvar på det är att försöka exportera sig ur den”, säger William Reinsch, Scholl-ordförande i International Business vid Center for Strategic and International Studies, med hänvisning till Kinas ökande fokus på Latinamerika.

    “Det innebär bland annat att titta på delar av världen som de ännu inte har penetrerat i stor utsträckning,” tillade Reinsch och noterade att det västra halvklotet har ett överflöd av råvaror, jordbruksprodukter och mineraler som Kina behöver. 

    https://www.cnbc.com/2024/11/19/beijing-is-doubling-down-on-latin-america-outreach-for-influence-and-trade.html

    Mvh,

  3. Mats Kälvemark

    Tack för infon Claes-Erik!
    Som vanligt ser Kina om sitt hus för fortsatt total och långsiktig dominans vad gäller råvaror för grön omställnng. Länderna är ju med bland de ursprungliga medlemmarna i BRICS.
    https://klimatupplysningen.se/a-wake-up-call-for-brics/
    Brasiliens elproduktion består bl.a. av 13,5 % vind och 7,2 % sol.
    https://www.iea.org/countries/brazil

  4. foliehatt

    Mats, #3,
    Brasilien har en stor etanolproduktionssektor för bilbränsle. Avfallet bränns för elektricitet. Enligt Our World in Data så når de 50% s.k. förnyelsebar energi.
    https://ourworldindata.org/grapher/renewable-share-energy?tab=chart&country=BRA

  5. Mats Kälvemark

    OT. Vad händer med Antarktis?
    Jan Ericson, ”Ubbhultarn”, bjuder in till seminarium i Riksdagen. Strålande initiativ:
    http://www.ericsoniubbhult.se/
    ”Anna Wåhlin är en av Sveriges mer kända klimatforskare, och har ansvarat för flera expeditioner till Antarktis. Hon är professor vid institutionen för marina vetenskapert vid Göteborgs Universitet, och internationellt efterfrågad föreläsare. Jag har lyckats boka in henne den 4 december för en presentation i riksdagen rörande forskningsläget kring förändringar av isen på Antarktis, samt lite om kunskapsläget kring havsnivåer, havsströmmar och framförallt olika teorier om hur Golfströmmen skulle kunna påverkas av ett framtida förändrat klimat. Detta ska bli mycket spännande och intressant. ”

  6. Claes-Erik Simonsbacka

    TRUMP Reign will Redirect American Critical Minerals Policy

    Utdrag översatt till svenska:
    Den nyblivna amerikanska senatorn Bernie Moreno från Ohio inledde sitt tacktal för segern med raden ”Inga fler elbilsmandat.”

    Militärens långvariga industripolitik gentemot mineraler, som de anser vara avgörande för nationell säkerhet, kommer att fortsätta att prioritera tillgänglighet framför pris, så de kommer att subventionera priser för att säkerställa tillgången. Men vad händer nu med konsumentmarknaderna för kritiska mineraler, som är minst tio gånger större än den militära marknaden?

    Inga subventioner skulle innebära att den inhemska amerikanska produktionen av litium, kobolt och nickel för användning i batterier saknar ekonomisk mening. Amerikanska fyndigheter av dessa mineral har alltid varit dyra att utveckla. Nu, om de inte är subventionerade, har de ingen mening alls.

    Om antingen Kina eller USA drar sig tillbaka från de globala råvarumarknaderna genom att införa tullar och restriktioner för teknologiexport, kommer bara de nuvarande amerikanska producenterna och förädlarna med de lägsta kostnaderna att överleva utan subventioner. Subventioner är en skatt som driver upp priserna, så även om de låter bra för populister är de förödande för konsumentekonomin.

    Amerikaner kommer nu att stödja inhemsk produktion och bearbetning av kritiska mineraler, men det stödet kan inte för evigt baseras på subventioner. Det måste baseras på konkurrensfördelar.

    https://investornews.com/critical-minerals-rare-earths/trump-reign-will-redirect-american-critical-minerals-policy/

    Mvh,

  7. Ivar Andersson

    Från dagens GP
    Den tyska ekonomin krymper för andra året i rad och Europa halkar ständigt efter USA och Asien ekonomiskt. Vad ska behöva ske för att vända nedgången?
    Tyskland mår inte bra. Tillväxten i landet har stått stilla sedan pandemin. Nu varslar världens största biltillverkare, Volkswagen, om uppsägningar. Upp till 30 000 jobb kan försvinna. Det är biltillverkarens första stora uppsägning sedan 1937. Europas största ekonomi är också världens tredje största (efter USA och Kina). Men hur länge till?
    Under kristdemokraten Angela Merkel lades kärnkraften ned i vad man trodde var en revolutionerande gärning för miljön. Samtidigt blev Tyskland beroende av rysk gas och olja. Man knöt samtidigt sin exportindustri till Kina genom en rad frihandelsavtal. Alltmedan detta skedde så utvecklades inga nya industrier som urskiljde landets ekonomi från mängden. Landet stod helt sonika över 2010-talets explosion av framgångsrika digitalt baserade företag.
    Det är viktigt att inse att orsaken till de tyska problemen inte är unika för Tyskland, de gäller för hela Europa. Trots framgångarna med EU:s inre marknad så skapades samtidigt ett bysantinskt system av regleringar, förordningar och hinder för den fria företagsamheten.

  8. Berra

    #7 Ivar Andersson: Och ändå varnades det för detta men av fel person…

    https://www.youtube.com/watch?v=FfJv9QYrlwg

  9. Gunnar Juliusson

    Tio förslag till snabba och förhoppningsvis effektiva åtgärder för bättre klimat-miljö-energipolitik för den nye sheriffen och hans resultathungriga stab.

    https://wattsupwiththat.com/2024/11/23/climate-change-weekly-526-some-suggestions-on-climate-and-environmental-policy-for-the-new-sheriff-in-town/

  10. Tackar.
    Kineserna satsar på att knyta vänskapsband och skaffa kompisar och beroende.
    EU och väst satsar mer på att skaffa ovänner och köra med moralpredikningar och pekpinnar och straff, mot andra länder – inte minst via klimathotsretoriken – EU har blivit jättebra på att tala om för andra länder att dom är dumma och ondsinta.

    Vi får se vilken taktik som är bäst, inte minst för världsfreden.
    Senaste EU- initiativet är att kalla USA:s väljare för korkade nationalister, om det är smart eller klokt..återstår att se.

    Klimathotsnarrativet tycks oavsett ha en mycket låg effekt på att skapa en bättre och trevligare värld.

  11. Naturresurser är viktigt.

    VD:n på tyska energibjässen RWE är orolig – ” gaslagren töms snabbt nu då vi fått en kall start på vintern”, säger han.

    Hittills i år har priset på naturgasen stigit 45%.

    Men det har ju byggts massor av havsvindkraft i Europa på senare år – borde inte det lätta på trycket.. ?

    2024 – då borde väl eu ha järnkoll på sin energisituation, kan man tycka..eller bestämmer någon annan än dom som är experter på energiproduktion och energikonsumtion?

  12. KGR

    OT?
    https://www.saab.com/sv/newsroom/press-releases/2024/usas-justitiedepartement-begar-information-fran-saab-north-america-inc.-kopplat-till-brasiliens-kop-av-gripen-ar-2014

  13. Benny

    KGR, det är ju så att USA:s militärindustri inte gillar konkurrens vilket bland annat Saab drabbats av tidigare. Och nu med DCA-”avtalet” lär väl det bli ännu svårare för svensk rustningsindustri att hävda sig förutom på de områden där USA inte själva är konkurrenter.

  14. Claes-Erik Simonsbacka

    China plans ‘mind-boggling’ geoscience survey to hunt for natural resources
    22 november 2024

    År 2025 kommer Kina att lansera SinoProbe II, en sexårig geovetenskaplig undersökning på 1 miljard dollar som syftar till att stärka självförtroendet för resurser genom att kartlägga landets underjordiska resurser. Tusentals forskare kommer att samarbeta för att borra oöverträffade djup och rikta in sig på områden bortom 500 meter där grundare resurser nästan är uttömda. SinoProbe II bygger på sin föregångares framgångar, som upptäckte kritiska mineralreserver, och lovar betydande tekniska framsteg inom utforskning av djupa jordarter och mineralutvinning.

    https://www.scmp.com/news/china/politics/article/3287680/china-plans-mind-boggling-geoscience-survey-hunt-natural-resources?utm_source=email&utm_campaign=3287680&utm_medium=share_widget

    Mvh,

  15. Claes-Erik Simonsbacka

    EU to demand technology transfers from Chinese companies
    November 19 2024

    ”New requirements will apply to batteries but could be expanded to other green sectors”.

    Bryssel planerar att tvinga kinesiska företag att överföra immateriella rättigheter till europeiska företag i utbyte mot EU-subventioner som en del av ett hårdare handelssystem för ren teknik.

    https://www.ft.com/content/f4fd3ccb-ebc4-4aae-9832-25497df559c8?accessToken=zwAGJ2vrpvO4kdP0_TzL68RKrtOYMiVJffVZyA.MEUCIFfGrPB_rLSAY472PKgu0Nkpp2IZqdKS-cQKQh4Y35_pAiEAngwEQN7iEK_ooIpNnLcud-lrAqVEic6Gx37zqq-Tt4I&sharetype=gift&token=5a64151a-53f8-412f-a88f-2cfe1c036554

    Mvh,

  16. KGR

    #13 Benny

    Hej,
    Javisst, men re: https://sv.wikipedia.org/wiki/Relationer_mellan_Sverige_och_Nato
    Vänligen

  17. Sören

    Professor Ian Plimer launches Climate Change: The Facts 2025
    https://www.youtube.com/watch?v=KPJV4fPZ_oc

  18. Jag är både glad och ledsen över att COP 29 blev ännu ett fiasko. Glad därför att det betraktas som ett fiasko. Ledsen över att Västländerna lovat att smörja hyckleriet med 300 miljarder dollar per år. Jag hade hoppats att det hela utmynnat i exakt noll dollars.

    Vi i Väst kan inte hålla på att finansiera COP-fantasierna (och klimatorganisationerna) med pengar i det oändliga. Exakt hur mycket har alla dessa miljarder och oändliga COP-möten minskat den globala temperaturen? Hur mycket har de ens minskat CO2-utsläppen? Varför krävs aldrig någon utvärdering?

  19. Ann lh

    #17 Sören! Tack igen för värdefullt tips.
    Nyss var det stackars Romina som debatterade mot Elsa, även om Romina troligen inte förstod att hon blev avklädd, stod hon till sist naken med sin pinsamma retorik. Möjligen fattar hon en dag när det går uppför henne att IPCC likt bibeln består av flera böcker som innehållsmässigt skiljer sig åt.
    Denna gång tackar jag för tipset om Ian Plimers presentation av ”The Facts 2025”. Den har varit på gång så länge att jag trodde att den inte skulle bli av.
    Vem kan motstå Ian Plimer live? Tack och lov är han sig lik efter en lång sjukdomstid som höll på att knäcka honom.
    Han upprepar återigen att det ännu inte bevisats att CO2 påverkar klimatet. Ingen har visat vetenskapligt att CO2 påverkar klimatet! Plimer som geolog har ju ”bevis” sedan årmiljoner. Klimatreligionen vilar på ett korthus som inte tål att vetenskapligt granskas.
    Han menar att tiden just nu är inne för att rasera detta korthus, nu när Trump fått folkets förtroende att återuppstå i USA.
    För några dagar sedan samlade Clintel ett antal punkter som stöd för att det inte existerar någon klimatkatastrof och nu The Facts 2025. ☀️

  20. KGR

    #18 Ingemar Nordin betr: ”Vi i Väst … Varför krävs aldrig någon utvärdering?”

    Vi i Väst väntar väl på USA som själva väntar på att Donald Trump med Elon Musk tillträder, medan vi i EU väntar på att vi i Sverige ska gå före. 😇

  21. Jippi..äntligen blåser det i Europa, säger vindproducenterna – synd bara att dom knappt får betalt, alla vill sälja samma vara..samtidigt.

    Vad var det nu han sa.. ” Tänkte inte på det ”.

    Förra veckan förbrukade Sverige ungefär 22 000MW så här dags på dagen – nu är det milt då förbrukar vi ca 18 000MW.

    Kyla är dyrt…särskilt när det inte blåser – tyvärr hänger det där ofta ihop.

  22. Claes-Erik Simonsbacka

    EU måste gå snabbt och aktivt med i den internationella kapplöpningen för att säkra tillförlitliga leveranser av kritiska mineraler och metaller, som behövs bl.a. för datacenter- och kryptogruvdrifts expansion samt energiomställningen. En utmanande tid väntar!

    Mvh,

  23. Nr22 varför skall vi ägna oss åt kryptogruvdrift?
    Det är pengar skapade utan ett förädlingsvärde i kedjan – vilket borde vara negativt för samhället.

    Förvirringen i dagens samhälle tycks idag råda kring Vad som är hållbart – se på vindkraften, krypto och inom nästan alla samhällskritiska produkter – som exv matproduktion.

    Eu borde snarast informera sig kring begreppet Hållbart – och det är nog extremt bråttom – annars kommer vi att sakna en hållbar och funktionell energiproduktion, matproduktion och inom områden som teknikutveckling osv, osv.

  24. SVT hårdlanserar idag faran med
    ” Munchausen von proxy” problematiken – helt utan att se hur exakt den träffar deras egen klimatpropaganda.

    ”Munchausen” kan närmast beskrivas som att överföra sin ångest till ngn annan….
    Och – där finner vi svt och alarmismens attack på vanligt folk och deras barn – ALLA måste må dåligt och alla måste känna ångest kring klimatet.
    Kravet på ångest är snart inskrivet i lagen – och finns antagligen redan inskriven i skollagen och på meteorologiutbildningen och naturligtvis på journalistikutbildningen osv.

    Ångest var högsta mode och något väldigt fint under slutet på 1800 – talet, hos överklassen.
    Nu, på 2000 – talet, skall det bli alla barns arvedel.

    Världen har blivit sjuk – i ångest..tack SVT och andra Munchausare!

  25. Om koppargruvor i Sverige- det börsnoterade Viscaria – som vill öppna upp en gammal koppargruva i närheten av LKAB:s stora järnmalmsgruvor har överraskande nog lyckats knyta till sig ett gruvess Mark Johnson, operativ gruvchef från Freeport MacMoRan.

    Tills för ngt år sedan såg Viscaria ut lite som bara bankmän som ville leka gruvchefer – nu är det svårare att avfärda dessa.

    På några platser i världen finns järnmalmsgruvor och koppagruvor nära varandra och viscarias senaste provborrningar, på djupet var lite intressanta.
    En stor studie med kalkyler över fyndigheten skall snart presenteras.

    Själv tycker jag att den studien borde ha presenterats efter mer provborrningar – men det är dyrt och tar tid – så kanske vill dom nu snabbt få in nya investerar för vidare utveckling.

    Kul vore det Om vi fick en ny koppargruva i sverige – jag har tyckt att boliden och Lundinfamiljen gjort ett fantastiskt jobb så här långt i Sverige och genererat massor av riktiga jobb och massor av riktiga pengar och teknikutveckling till landet.. så vi får se hur den svenska gruvkartan utvecklar sig.

    Kommer dom rödgröna till makten igen så blir det nog dock inte mycket gruvutveckling alls, I Sverige.

  26. Claes-Erik Simonsbacka

    Australien avslöjar skatteincitament för kritiska mineraler.

    Den australiensiska regeringen förväntas idag (25 november) införa lagstiftning som kommer att ge skattelättnader för produktion av kritiska mineraler, eftersom lagstiftare försöker öka investeringarna i sektorn. Den föreslagna lagen kommer att skapa ett skatteincitament värt 10 % av de relevanta bearbetnings- och raffineringskostnaderna för Australiens listade över 31 kritiska mineraler – de anses vara viktigt för Australiens moderna teknologier, ekonomier och nationella säkerhet. Enligt regeringen kommer systemet att löpa i 10 år per projekt, med start i juni 2028. Förutom kritiska mineraler kommer förnybar väteproduktion också att åtnjuta nya riktlinjer, med ett föreslaget skatteincitament värt 2 USD per kilogram förnybart väte som produceras under samma period. Först när dessa projekt är igång kommer incitamenten att finnas tillgängliga.

    Mvh,

  27. Claes-Erik Simonsbacka

    Magnus blomgren #23

    Jag anser personligen, att man inte alls skall ägna oss åt kryptogruvdrift!

    Mvh,

  28. Claes-Erik Simonsbacka

    Sårbarheten för digitala system är tyvärr ingenting som egentligen debatteras i MSM trots att en integrering av NEMP och EMP i cyberkrigsföring teoretiskt sett kan och kommer sannolikt att användas i kombination med cyberattacker för att maximera skador på kritiska infrastrukturer, som t.ex. datakommunikation och datacenter.

    Mvh,

  29. tty

    En intressant aspekt på Brasilien och ”förnybar energi” är att det statliga oljebolaget Petrobras faktiskt är världsledande när det gäller teknik för oljeutvinning på mycket stora djup. Brasilien har redan flera ”subsalt”-fält i drift (Tupio, Sapinhoa och Buzios).

    ”Subsalt” är alltså oljefyndigheter som ligger under de massiva saltavlagringar som bildades när Atlanten började öppna sig under mesozoisk tid, och var en smal riftdal ungefär som Röda havet-Aravadalen-Döda Havet idag.
    Dessa fält har mycket stor potential men ligger på stort djup under kontinentalbranten utanför kusten.

    Misstänker att Kina är betydligt mer intresserade av detta än vare sig vindkraft eller etanol….

  30. tty

    #14 m fl

    En intressant aspekt på Brasilien och ”förnybar energi” är att det statliga oljebolaget Petrobras faktiskt är världsledande när det gäller teknik för oljeutvinning på mycket stora djup. Brasilien har redan flera ”subsalt”-fält i drift (Tupio, Sapinhoa och Buzios).

    ”Subsalt” är alltså oljefyndigheter som ligger under de massiva saltavlagringar som bildades när Atlanten började öppna sig under mesozoisk tid, och var en smal riftdal ungefär som Röda havet-Aravadalen-Döda Havet idag.
    Dessa fält har mycket stor potential men ligger på stort djup under kontinentalbranten utanför kusten.

    Googla gärna ”subsalt brazil”. Detta är ett ämne som garanterat aldrig nämns i svenska media.

    Misstänker att Kina är betydligt mer intresserade av detta än vare sig vindkraft eller etanol….

  31. Uppgifter om Trump i dagens industri – han vill kickstarta energiproduktionen – och upphäva Bidens exportförbud av flytande naturgas.

    Kanske kan Trump sålunda rädda Eu:s vinterenergikris.

    På så sätt kanske vi kan undvika en på nytt skenande inflationsrisk.

    Låter lovande.

  32. Berra

    #31 Magnus Blomgren:

    Skulle inte förvåna mig om eu skulle tacka nej till LNG från USA bara för att Trump kommer att styra där…

  33. Claes-Erik Simonsbacka

    #4 foliehatt

    Det brasilianska statliga oljebolaget Petrobras för samtal med BP, Raizen och Inpasa om ett potentiellt etanol joint venture, rapporterar Rodrigo Viga Gaier och Fabio Teixeira. Det brasilianska företaget planerar också att investera cirka 2,2 miljarder dollar i etanoldestillerier under de kommande fem åren.

    Mvh,

  34. Claes-Erik Simonsbacka

    Kina ska skärpa exportbegränsningarna för kritiska metaller inför Trumps återkomst

    Kinas handelsministerium avslöjade detaljerade specifikationer för teknologier och föremål med dubbla användningsområden – som används för både civila och militära ändamål – som kommer att falla under landets exportkontroll. Reglerna träder i kraft den 1 dec.

    Kina planerar alltså att skärpa exportkontrollerna av nyckelteknologier och produkter med dubbla användningsområden inom två veckor, inklusive råmaterial och metaller som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar som ofta används i tekniska leveranskedjor.

    Listan kommer även att omfatta:
    • Ceriummetallpulver (nano)
    • Tributylfosfat (TBP ), flotationsmedel (skumdämpande) i gruvdrift,ett lösningsmedel för extraktion av sällsynta jordartsmetaller, uran och plutoniumlösningsmedel (~30 % lösning av tributylfosfat i fotogen)
    För TBP finns flera andra stora leverantörer utanför Kina. Till exempel BASF.

    Det kan finnas licensierbar utrustning enligt denna förordning som kanske skulle kunna tjäna till att producera, omvandla eller förädla sällsynta jordartsmetaller.

    https://asia.nikkei.com/Spotlight/Supply-Chain/China-to-tighten-export-curbs-on-critical-metals-ahead-of-Trump-s-return

    https://mishtalk.com/economics/chinas-puts-export-curbs-on-minerals-us-needs-for-weapons-and-technology/

    Mvh,

  35. Claes-Erik Simonsbacka

    Kanada är en av de ledande producenterna av kritiska mineraler

    EU bör omgående agera för att utnyttja den uppkomna situationen, för att säkerställa tillgången till viktiga resurser från Kanada, p.g.a. Trump administrationens planerar att införa 25%-iga tullar på import från Kanada. Dvs. EU måste inleda förhandlingar om handelsavtal som fokuserar på kritiska mineraler. Genom att erbjuda tullfördelar och/eller andra incitament kan EU göra det mer attraktivt för Kanada att exportera dessa mineraler.

    Mvh,
    Mvh,

  36. Claes-Erik Simonsbacka

    Kinas konsumentförtroendeindex sjönk till 86 poäng i augusti, nära det lägsta på 30 år. Under de senaste 3 åren har konsumenternas förtroende i Kina minskat med ~50 poäng. En sådan nedgång i konsumenternas bedömning av den kinesiska ekonomin har nästan aldrig setts tidigare.

    Utländska företag drar också ut pengar från Kina för första gången på över 30 år. Under tredje kvartalet år 2024 tog investerare ut 8,1 miljarder dollar från Kina, enligt färska uppgifter. Hittills i år har investerare tagit ut totalt 12,8 miljarder dollar från Kina, det mesta sedan åtminstone 1998.

    Mvh,

  37. Claes-Erik Simonsbacka

    Is the EU hatching a new weapon for dealing with Chinese overcapacity?
    29 november 2024
    ”Mysterious gathering of officials and experts shows Brussels believes it needs more tools to tackle China trade issues”

    Kläcker EU ut ett nytt vapen för att hantera kinesisk överkapacitet?

    Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, med fokus på sin andra mandatperiod, prioriterar strategier för att ta itu med Kinas ekonomiska överkapacitet som påverkar industrier som stål, solpaneler och fordon. Vid ett nyligen genomfört Brysselforum inriktades diskussionerna på att utveckla ett ”överkapacitetsinstrument” för att motverka floden av billig kinesisk import som hotar den europeiska industrin. Experter från Europa och USA undersökte behovet av mer kraftfulla åtgärder mot Kinas orättvisa konkurrens, som undergräver den europeiska ekonomiska säkerheten. Mitt i växande oro och ekonomiska utmaningar i Europa betonar EU-tjänstemän, inklusive EU:s nye handelskommissionär Maros Sefcovic, nödvändigheten av kraftfulla åtgärder för att skydda europeiska jobb och industrier från de negativa effekterna av kinesisk politik.

    Kinas import från Europa har vuxit med 45,7 procent under de åtta åren sedan Donald Trump först valdes till president i USA, enligt kinesiska tulldata som täcker de första 10 månaderna av 2024. Under samma period har Kinas export till Europa ökat med 85,5 per cent.

    ”Varför oroar vi oss?” frågade en talare. ”I stora ekonomier kan överkapacitet vara en utmaning för den globala handeln. Det kan undergräva rättvis konkurrens, leda till inhemska och externa obalanser, slå vinster och leda till priskrig i många fall.”

    https://www.scmp.com/news/china/diplomacy/article/3288716/eu-hatching-new-weapon-dealing-chinese-overcapacity?utm_source=email&utm_campaign=3288716&utm_medium=share_widget

    Mvh,

  38. Claes-Erik Simonsbacka

    Chinese Mining Giant Secures Brazilian Rare Earth Company
    November 28, 2024

    China Nonferrous Metal Mining Group (CNMC) har förvärvat det brasilianska företaget Mineração Taboca SA för 340 miljoner US-dollar, och slutförde affären den 26 november 2024. Detta förvärv ger Kina kontroll över Taboca, Brasiliens största raffinerade tenn producent och operatör av betydande Pitinga gruva i Amazonas, som är känd för sin omfattande 100-åriga reserv och årlig produktion av 17,9 miljoner ton malm. Pitinga producerar inte bara tenn utan också niob, tantal och sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för elektronik-, flyg- och medicin industrin. Med detta drag utökar CNMC, världens största kopparproducent, sin resursbas utanför Zambia, vilket förbättrar sin kapacitet inom sektorerna för grön och elektronisk teknik.

    https://www.riotimesonline.com/chinese-mining-giant-secures-brazilian-rare-earth-mining-company/

    Mvh.

  39. Claes-Erik Simonsbacka

    3 december

    Kina förbjuder export av gallium, germanium och antimon till USA

    Kina har meddelat ett omedelbart förbud mot export till USA av viktiga mineraler, inklusive gallium, germanium, antimon och superhårda ämnen, eftersom spänningarna mellan de två länderna ökar igen.

    De nya begränsningarna för material med dubbla användningsområden som potentiellt kan användas för militära ändamål antogs på grund av ”nationella säkerhetsproblem”, enligt den kinesiska regeringen. De kommer också att införa strängare recensioner på grafitleveranser till USA.

    Mvh,

  40. Claes-Erik Simonsbacka

    Mandalay Resources (TSX:MND) med verksamhet i Australien (Costerfield-guld-antimongruvan) och Sverige (Björkdal-guldgruvan). Costerfield-gruvan är känd för sin produktion av både guld och antimon. Mandalay har framgångsrikt producerat antimon från Costerfield under de senaste åren och är nu den mest betydande producenten av antimon i västländerna.

    Mvh,