Trots det starka trycket på att gå över till, så kallad, ”grön” elproduktion genom att installera mer förnybar energikapacitet, frågar sig nog branchens icke kinesiska tillverkare, om vindenergiindustrin kommer att kunna återhämta sig från de enorma förluster man ådrog sig förra året. Men betyder ett aldrig tidigare skådat politiskt momentum att en återgång till lönsamhet är nära förestående för västerländska spelare? Kommer smärtan på landbaserad vindkraftsförsörjningskedjan att fortsätta år 2023 för de västerländska leverantörerna? Kinesiska vindkraftsföretag kommer med största sannolikhet att ta marknadsandelar från västerländska OEM-tillverkare (Original Equipment Manufacturer).
År 2022 rapporterade flera stora vindkraftsföretag miljarder USD i förluster på grund av en uppsjö av utmaningar som har gjort det svårare att utveckla nya vindkraftsparker över hela världen. Nu är rädslan hos vindkraftsförespråkarna stor att företag runt om i världen kan vara ovilliga, att investera i de vindprojekt som behövs, enligt politiska beslut, för att påskynda övergången från fossila bränslen till gröna alternativ om de inte kan se potentialen för vinst.
Vindenergiproduktionen har ökat exponentiellt de senaste åren p.g.a. stor finansiering inom forskning och utveckling samt utbyggnaden av flera storskaliga land- och havsbaserade vindkraftsanläggningar runt om i världen. Innovationer inom turbinteknologi har också lett till utvecklingen av gigantiska kraftgeneratorer.
År 2021 växte elproduktionen från vindkraft med 273 TWh, en ökning med 17 procent från föregående år. Denna ökning var cirka 55 procent högre än 2020 och var den högsta av alla förnybara energitekniker. Anledningen till den snabba tillväxten var de enorma investeringarna i utvecklingen av vindenergiprojekt över hela världen, med kapacitetstillskott som nådde 113 GW 2020 jämfört med 59 GW 2019. Den globala vindkraftskapaciteten uppgick till cirka 1 870 TWh 2021, jämfört med 343 TWh 2010. Även om denna siffra måste öka betydligt mer för att nå nettonollmålen, till 7 900 TWh år 2030.
Trots den kraftiga tillväxten det senaste decenniet inser företagen att det är svårt att omsätta vindkraftsproduktion till vinster. Det är inga problem när det kommer till den globala efterfrågan på vindkraft, som fortsätter att växa år efter år när länder försöker minska sitt beroende av fossila bränslen. Men forskning och utveckling av vindkraft, liksom byggandet av enorma vindkraftsanläggningar, är inte billigt och avkastningen hittills är inte vad många företag förväntade sig.
I juni förra året kom det rapporter om att några av världens största vindenergiföretag kämpade mot stora förluster. Vestas Wind Systems, General Electric Co. och Siemens Gamesa Renewable Energy stod alla inför extremt höga kostnader för råmaterial och logistik efter pandemin när leveranskedjorna stördes. Detta kom efter en kapprustning där stora tillverkare tävlade om att bygga de högsta, mest kraftfulla vindkraftanläggningar till vilket pris som helst. Ben Backwell, VD för handelsgruppen Global Wind Energy Council, sa översatt till svenska: ”Vad jag ser är ett kolossalt marknadsmisslyckande.” Backwell tillade, ”Risken är att vi inte är på väg mot nettonoll (utsläpp) – och den andra risken är leveranskedjans kontraherar, istället för att expandera.”
I november 2022 förutspådde GE 2 miljarder USD i förluster i divisionen för förnybar energi, till stor del på grund av inflation och utmaningar i leveranskedjan. Detta har lett företaget till nedskärningar, med planer på att minska sitt globala antal anställda vid landanläggningar med 20 procent under ett år. Många vindkraftsföretag har känt det tredubbla av inflation, minskade skattelättnader och stigande räntor under det senaste året, vilket har bidragit till störningarna i leveranskedjan av pandemin. Vestas, världens största vindkraftstillverkare, rapporterade sin första årliga förlust på nästan ett decennium 2022, på cirka 1,68 miljarder USD. Företaget sa att deras försäljning förra året sjönk med cirka 7 procent och att de stod inför stigande kostnader inom flera områden. Bolaget uppgav i sin årsrapport ”Vestas och vindindustrin var redo att tillhandahålla lösningar för att hantera energikrisen, men var begränsade av kostnadsökningar, logistiska utmaningar, föråldrade marknadsdesigner och tillståndsprocesser.” Samtidigt rapporterade Siemens Energy en nettoförlust på mer än 943,48 miljoner USD.
Experter ifrågasätter nu om företag kommer att kunna återhämta sig från dessa förluster för att producera den tillväxt på 250 GW per år som krävs för att uppfylla globala 2030-mål för vindkapacitet. Trots förlusterna, är många företag fortfarande optimistiska om sina framtidsutsikter. I USA har detta delvis drivits av de nya skattelättnader och subventioner som förväntas komma från Bidens 2022 Inflation Reduction Act.
Aaron Barr, en branschanalytiker på Wood Mackenzie, sa översatt till svenska,: ”Vindenergimarknaden har fastnat i denna mycket märkliga paradox just nu… Vi har den bästa långsiktiga klimatpolitiska säkerheten någonsin, på alla de största marknaderna, men vi kämpar oss igenom en period där hela branschen, särskilt leverantörskedjan, har drabbats av problem som har kulminerat i att förstöra vinstmarginaler och köra många av de främsta OEM-tillverkare och deras komponentleverantörer till negativ lönsamhetsområde.”
Löftet om stor efterfrågan och förväntan om nya bidrag och subventioner håller vindkraftsindustrins humör uppe.Tyvärr kan vi nog förvänta oss fler incitament för ny vindkapacitet över hela världen, när länder och regioner inför sin egen klimatpolitik. Dvs. regeringar runt om i världen tvingas nog att ge generösa statliga stöd för att säkerställa att vindkraftsföretag inte avskräcks, av stora förluster, från att rulla ut nya vindkraftsprojekt.
Claes-Erik Simonsbacka
Tack!
Ja, vad är hotat – klimatet eller vår frihet?
Omställningen till One Word verkar gå allt snabbare. Kan den nu till och med gå så fort att politikerna kan se den?
År 2022 producerade EU 2 641TWh (terawattimmar) elektricitet. Nästan 40 % av detta kom från förnybara källor. Fossila bränslen utgjorde 38,6 % och kärnkraft över 20 %. Gas var det huvudsakliga fossila bränslet som användes för att generera el (19,6 %), följt av kol (15,8 %).
Reglering av kraftsystemet med ett stort inslag av variabel elproduktion
Balanseringen av produktion och förbrukning blir en allt större utmaning än i dag. Variationerna i den framtida nettoförbrukningen (förbrukning minus variabel elkraft) kommer att vara betydligt större än de förbrukningsvariationer som systemet är dimensionerat för i dag.
Introduktionen av förnybar kraft med särskilda stöd, som till stor del är intermittent till sin karaktär, tränger undan annan baskraftproduktion och skapar åtminstone inledningsvis en prispress på marknaden. Detta undergräver ekonomin i de befintliga planerbara kraftverken och innebär dessutom att det tar längre tid innan de förnybara teknikerna kan finansieras utan statligt stöd. För stamnätsoperatörerna ligger den största utmaningen i att hinna bygga ut näten i den takt som krävs. Det finns en betydande risk att förnybar kraft kommer att bli instängd i vissa regioner. Utifrån ett regleringsperspektiv finns det tre övergripande utmaningar: – Den första är att skapa ett marknadssystem som leder till att den planerbara produktion som faktiskt behövs får de ekonomiska förutsättningar som krävs.
Balanshållningen i kraftsystemet
Kraftsystem har en grundläggande egenskap att konsumtionen i varje ögonblick måste mötas av en exakt lika stor produktion. Det finns ingen egentlig lagring i själva elsystemet. Detta innebär att i exakt samma ögonblick som man tänder en lampa eller startar en industri, så måste exakt samma effekt tillföras från någon generator. Även det omvända gäller, dvs. om man någonstans producerar el och skickar in den på elnätet, så gäller att exakt i samma ögonblick måste denna el konsumeras någonstans. Det kan nämnas att när elsystemet överför elkraft så uppstår värmeförluster, men i detta sammanhang räknas dessa förluster som en del i konsumtionen. Utmaningen är formellt inte att ”upprätthålla balansen” eftersom det är en fysikalisk grundlag att den alltid upprätthålls! Den faktiska utmaningen är att upprätthålla balansen på så sätt att:
– 1. Konsumenter inte behöver kopplas bort om de inte väljer det själva
– 2. Man håller tillräckliga marginaler så att plötsliga fel inte gör att konsumenter behöver kopplas bort
– 3. Man upprätthåller balansen på ett så ekonomiskt effektivt och miljömässigt acceptabelt sätt som möjligt
En reell fråga är vad som är lämplig nivå på tillförlitligheten. Den kan aldrig vara exakt 100,0 procent! Anledningen är att det alltid finns en mycket låg sannolikhet för oönskade händelser. Den tekniska process som används för att upprätthålla balansen enligt kraven 1-3 ovan indelas i flera steg som kommer efter varandra tidsmässigt. Eftersom reaktionen på ändringar i produktion och konsumtion är momentan måste man i det riktigt korta tidsperspektivet (sekunder/minuter och kortare) ha automatiska system. I detta perspektiv är teknik och säkerhet det viktigaste.
http://www.nepp.se/etapp1/pdf/reglering.pdf
PS:
Regeringar över hela världen har redan spenderat mer än 5 biljoner US-dollar under de senaste två decennierna för att subventionera vind, sol och andra så kallade förnybara energikällor, en nästan outgrundlig summa pengar. Men även med det astronomiska ekonomiska stödet till förnybar energiproduktion har man endast uppnått en minskning med 2 % av världens fossila energiproduktion, under dessa 20 år. IEA uppger att subventionerna för förnybar energi (RE) världen över uppgick till 66 miljarder USD 2010 och förutspås stiga till 250 miljarder USD årligen till år 2035. Är det ansvarsfuult med så extremt höga subventioner för väderberoende kraftproduktion?
Kommer vi med ökad integrering av intermittent (väderberoende) elproduktion, med övervägande andelen av all elektrisk utrustning uppbyggd av elektronik som genererar störningar på EU-ländernas elnät, att få tillgång till störningsfri el (elkvalitet) med hög leveranssäkerhet (leveranskvalitet)?
Mvh,
Värt att lyssna till. Jan Blomgren på Swebbtv.
Nästan alla vindkraftverk går med förlust – professor Jan Blomgren i Swebbtv Vetenskap 72
https://swebbtv.se/w/pdcvoM4KkCkw34oasUz1dn
Här presenteras lite fakta om hur dyr havsbaserad vindkraft egentligen är.
https://extremelybiased.wordpress.com/2023/04/08/offshore-wind-is-even-more-expensive-than-nuclear/
Tilläggsdirektiv till utredning om vindkraft – Regeringen.se
Detta har nu ändrats till att finansieringen ska komma från … fossilfria kraftslag och där varje produktionsslag bär sina egna kostnader, Vad skulle detta i så fall innebära?
Mvh,
#5
”där varje produktionsslag bär sina egna kostnader”
Låter utmärkt. Det har ju dessutom sedan tidigare specificerats att det är vindkraften själv som ska bekosta anslutning in till land, inte elkonsumenterna eller skattebetalarna.
Skulle mao innebära ajöss till havsbaserad vindkraft. Låter som sagt utmärkt, återstår att se om det verkligen blir så.
Den övergripande frågan ligger möjligen på ett ännu högre plan. Hur länge skall statsfinanser kunna subventionera med pengar som inte finns och som trycks i en allt snabbare takt utan reell uppbackning av andra värden. Ebberöds Bank kommer inte att leva för evigt, även om de gröna och kommunisterna drömmer om att det är möjligt. USA leder en stor grupp som spelar tärning med ekonomiska fundamenta. Inte minst inom EU.
Dagens elpriser vittnar om problem med allt mer vindkraft.
Blåser det så är det fullt med billig el.
Det går inte att begränsa eller spara vindkraften när det blåser.
Dagens regering har gjort oss en tjänst när de utvidgar begreppet förnyelsebart till fossilfritt.
Företag med miljösamvete kan då överge vinden, speciellt de som är skuldsatta upp till skorstenen 😉
Europas elmarknad skall även innehålla värme som tidigare gjordes med billig gas och en och annan elbil.
Chile går med på att sänka skattehöjningen för kopparproducenter inför senatens omröstning
9 maj 2023
Regeringen gick med på att ändra sin så kallade gruvroyaltylagstiftning för att begränsa den maximala effektiva skattesatsen till 46,5 % av rörelsevinsten för gruvbolag (i den största producerande koppar nationen) som producerar mer än 80 000 ton finkoppar (99,99% ren koppar) per år.
PS: Kopparns roll i förnybara energisystem:
– Vindkraftsparker på land använder cirka 3,52 ton koppar per MW.
– Offshore vindinstallation kan använda omkring 10,53 ton koppar per MW. Kablage till vindkraftsanläggningar till havs står för huvuddelen av kopparanvändningen.
– Solenergisystem kan innehålla cirka 5,5 ton koppar per MW.
Mvh,
Eftersom det bara blåser lagom ibland, hjälper det inte om man så bygger en miljon möllor. Utan vind står alla still. Med för stark vind måste alla stängas av. Men el behöver vi fortlöpande. Deras i snitt 25-30 procent utbyte betyder omvänt att de ger 70-75 procent för klent utbyte. För solkraft gäller hos oss runt 10 procent utbyte – och 90 procent för klent.
500-600 ton på ett smalt torn 150 meter upp i luften med ca 100 ton snabbt roterande massa därtill. Till exorbitala kostnader. Ingenjörsteknisk dårskap, driven av vidskepelse och önsketänkande!
Det spelar ingen roll hur vindkraften finansieras, för det är alltid konsumenten som betalar allt. Allt som kommer från staten eller EU har konsumenter betalat för. Alla subventioner som sker har konsumenter betalat.
Det spelar ingen roll vem som betalar för elkablarna, för vem är alltid konsumenten.
Skillnaden är att när staten ska betala då måste staten ta mer pengar av konsument än när konsumenten betalar själv, för statens hantlangare ska ha sin del.
Förlusterna för de tre ”stora” under 2022 var 4.53 miljarder EUR, cirka 10 % av den totala omsättningen.
Vestas har under året höjt priserna på sina turbiner med 27 %, men då de har en negativ marginal om 8 % och en långsiktigt krav på positiv marginal om 10 % innebär det att de behöver sälja sina produkter med 27 + 8 + 10 = 45 % marginal under 2023 jämfört med 2021 – alla andra parametrar konstanta.
Men, de kan inte göra något åt inflationen och ökade räntekostnader innebär att de behöver öka priserna ytterligare, så minst 50 % kostnadsökning är att vänta.
Så de tidigare förutsägelserna om ständigt minskade kostnader för vindkraft har kommit på skam, och det rejält.
Någon som vill ha högre elpriser, för att travestera en känd politiker…
Topparna utjämnas något om man tittar på ett större område som Västeuropa, men det beror främst på att vädersystemen från Atlanten inte kan ”träffa” hela Västeuropa samtidigt. Områdena med svaga vindar har däremot större utbredning i väst-östlig riktning och kan dominera över en större landyta under längre tid. Under 2022 fans det runt 160 GW installerad effekt i området grafen visar.
https://drive.google.com/file/d/1BzTrOA_W9oSfTs_KIQsTJ-oarhs3jBSk/view?usp=share_link
Vindkraften är faktiskt en garanterad förlustaffär.
Blåser det ingenting, blir det ingen produktion och därmed inga intäkter.
Blåser det lite grann, blir det visserligen lite produktion, men ganska lite intäkter. Knappast så det täcker kostnaderna.
Blåser det mycket, är det massor av vindkraftverk som tillsammans producerar massor av el. Mer el än det egentligen finns en marknad för. Ägarna måste sänka priserna för att bli av med elen. Eventuellt måste de betala för att bli av med elen. De får i alla fall inte tillräckligt betalt för att täcka sina kostnader.
Ju fler vindkraftverk det finns, desto större blir förlusterna.
Idag 2023-05-10 11:00 kostar elen 4 euro per MWh i hela landet. Ingen elproducent är lönsam idag.
Jylland betalar dock 79 euro.
#14
Ju fler vindkraftverk desto större förluster!
Marginalnyttan avtar.
Kräv effektgarantier vid utbyggnad så slipper vi dem!
I alla fall tills det finns batterier i nån form.
Risker relaterad till investeringar i vindkraft är bl.a. att diskonteringsräntan/kalkylräntan/ diskonteringsräntan och värdeminskningar (i kombination med kostnaden för integration) tar ut sin rätt på avkastningen. Hos de flesta banker ligger kalkylränta i spannet 6-8 procent
En realistisk diskonteringsränta borde nog, enligt undertecknad, vara minst 8 %, vilket skulle innebära att den initiala investeringen kanske inte kan återvinnas.
Mvh,
Per Fahlén – Vindkraften är ett problem
https://www.kt-kuriren.se/2021/09/15/professor-per-fahlen-besvarar-insandare-om-vindkraften-769ed/
Larmet: Brist på koppar hotar grön omställning
https://www.dagensps.se/bors-finans/ravaror/larmet-brist-pa-koppar-hotar-gron-omstallning/
Hur skall vi hantera en massa vindel en varm sommardag när det blåser mycket, samtidigt med en maximalt genererad solel? Primärt är det vatten och kärnkraft som måste utgöra basen i generering av elen, sedan får man skapa en ordning för bortkoppling och inkoppling av den väder- och solberoende elkraften. Man bör samla all sådan elkraft i kluster för att vid behov kunna använda denna el som komplement till baskraften. För närvarande är ordningen omvänd, vilket kan leda till obalanser i elsystemet, med haverier som följd. När skall ingenjörerna säga stopp, vi kan inte längre se på när politikerna försöker hantera något som de inte förstår.
https://www.google.se/search?q=v%C3%A4rlden+idag+you+tube+ai&client=safari&channel=iphone_bm&ei=KklbZJCWHeOTxc8Py7CDiAY&oq=v%C3%A4rlden+idag+you+tube+ai&gs_lcp=ChNtb2JpbGUtZ3dzLXdpei1zZXJwEAMyBwghEKABEAoyBwghEKABEAoyBwghEKABEAoyBwghEKABEAo6CggAEEcQ1gQQsAM6BggAEBYQHkoECEEYAEoFCEASATFKBQhAEgExUOYJWN0RYMgZaAFwAHgAgAGnAYgBuAOSAQMwLjOYAQCgAQHIAQjAAQE&sclient=mobile-gws-wiz-serp#fpstate=ive&vld=cid:e8c86af0,vid:6FHOptLnEss O.T. men klok man😊
När vindkraft diskuteras så jämställs ofta vindkraftens levererade elenergi med den elenergi som levereras från planerbar och styrbar elproduktion. Jag ser aldrig att det talas om industrins behov av leveranssäker el. I stället sägs det att industrin behöver mer vindkraft.
Tittar man på vindkraftproduktionen i Sverige sedan 2011, så slås man av att exporten har vuxit med vindkraften år för år, och för de flesta av åren legat något över vindkraftsproduktionen. Man skulle faktiskt kunna säga att vindkraftselen har gått på export och inte har varit oss till någon nytta. År 2022 låg vindkraftsproduktionen på 33 TWh och exporten på samma siffra. Ändå får företag i södra Sverige nej när de vill expandera p.g.a. elbrist, trots att i stort sett all export av el går genom södra Sverige.
Vi här förstår naturligtvis varför, eftersom vi till skillnad från vissa politiker förstår skillnaden mellan tillgång på energi och tillgång på effekt.
Om vi fortsätter att titta på vindkraften år 2022, så hade vi en installerad genomsnittlig effekt på c.a 13 GW vindkraft. När jag gör ett varaktighetsdiagram på detta, så kan jag konstatera att endast 1 GW kan levereras med en varaktighet på 90% av tiden av de 13 GW installerad effekt. Resten har en lägre tillgänglighet, vilket ingen industri kan acceptera, och utan backup är det värdelöst.
I Tyskland har man backup, eftersom vindkraften tränger undan fossilel. Vad har vi som backup om vindkraften byggs ut?
Vattenkraften har tillgänglig effekt på runt 13 GW och kan knappast backa upp mer vindkraft. Ska vi bygga gaskraftverk som backup? Det lär knappast ske. Import av fossilel? Vad säger att den elen finns när vi behöver den?
Talet om att vindkraften är det snabbaste att bygga ut faller ju på att så lite av den kan ge industrin en garanterad tillgång på effekt.
Det tog tolv år att nå 13 GW varav alltså endast runt 1 GW är en någorlunda garanterad effekt. Ett enda kärnkraftverk skulle ge motsvarande.
Roland #18,
Per Fahlén är bra. Läs hans kapitel i Elsas bok ”Sunt förnuft om energi & Klimat”. En mer omfattande analys av vindkraften kan du knappast få.
Sören G #20,
Att bara ange diverse länkar är meningslöst. Om du tycker att de är värda att läsa så får du bekväma dig med att ge en sammanfattning av vad som sägs. Varför menar du att det skall läsas?
År 2020 producerade vindkraften i Sverige 26 TWh el, vilket var ca 17 procent av den totala elproduktionen i landet (2019 producerades 19 TWh el från vindkraft). Vindkraftens utnyttjandegrad under vintern 2020/2021 i helhet uppgick till 32 procent av installerad effekt (43 procent föregående vinter). Vindkraftens effektvärde / effektleveransvärde: Det garanterade ”effektvärdet” som uppnåtts under minst 90 procent av årets timmar var 9 procent av installerad effekt (14 procent föregående vinter). Som mest producerade vindkraften 8 520 MWh/h under vintern och som minst 140 MWh/h.
Mvh,
Lite funderingar på om satsning på vindkraft är hållbart.
Först måste vi fråga oss vad man menar med begreppet hållbarhet.
”Sustainability consists of fulfilling the needs of current generations without compromising the needs of future generations, while ensuring a balance between economic growth, environmental care and social well-being.”
Det handlar alltså om en balans mellan miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Många gånger fokuserar man bara på miljön när man pratar om hållbarhet, men det är alltså inte korrekt. Om man förespråkar något som är bra för miljön men inte för ekonomin, så ska det inte betraktas som hållbart om den negativa effekten på ekonomin blir för stor. Miljöarbete får väl kosta och det blir väl en politisk fråga om var gränsen går. Men stor negativ påverkan på ekonomin påverkar också den sociala biten, om åtgärden exempelvis leder till arbetslöshet.
Den här definitionen sätter alltså gränser för vad för åtgärder vi kan göra för miljön och fortfarande kalla det för hållbart.
Är en stor satsning på vindkraft hållbart?
Jag bortser från vindkraftens påverkan genom materialbehov, betongfundament, mikroplast i naturen o.s.v. och utgår ifrån att det är ungefär samma negativa påverkan som andra kraftslag, bortsett från koldioxidutsläppen.
Minskning av koldioxidutsläppen är skälet till Tysklands satsning på vindkraft, eftersom den tränger undan fossil el.
Här i Sverige har vi sedan länge inte fossil elproduktion eftersom vi jämte Frankrike är de enda länderna i världen som eliminerat fossil elproduktion, det genom satsningen på kärnkraft.
Satsningen på vindkraft har fram tills nedläggningen av Ringhals 1 och 2 inneburit ett undanträngande av fossil el, eftersom vår export av el översteg vad vindkraften levererade. Man kan säga att all elenergi från vindkraften gick på export och trängde undan fossilel. Att vi har subventionerat el till kontinenten kan man ha åsikter om, men det har gjort klimatnytta.
Men hur blir det med en fortsatt utbyggnad? Det ska ju täcka vårt ökande behov av el. Vi bygger nu för vårt eget behov.
Problemet med vindkraften är ju intermittensen. Vindkraften levererar vad vädret tillåter, i genomsnitt 30% av vad som maximalt kan levereras.
Om vi får en stor andel vindkraft i vår elproduktion, hur hanterar vi då intermittensen?
Ett sätt är att anpassa konsumtionen efter tillgången, det genom prisfluktuationer och direkt elransonering. Om vi fördubblat vår totala produktion med vindkraft handlar ransonering om att stänga fabriker och släcka städer. Det är inte hållbart ur socialt eller ekonomiskt perspektiv.
Vi kan i stället välja att backa upp vindkraften med annan elproduktion. Importerar vi el när vi har underskott, så handlar det om fossil el.
Jag tror dock att det inte ens är möjligt att kompensera så mycket bortfall av el som det handlar om genom import, eftersom det nog inte finns tillräckligt med elproduktion i de andra länderna. Då får vi bygga egna gaskraftverk. Hur som helst kan detta inte betraktas som hållbart, eftersom vi ökar koldioxidutsläppen.
Bygger vi kärnkraftverk som backup, så blir ju vindkraften egentligen onödig, eftersom kärnkraften kan leverera hela tiden i stället för vindkraften. Det gör det alternativet, vindkraft med kärnkraft som backup ekonomiskt ohållbart.
Utifrån detta resonemang kan jag inte se att en satsning på vindkraft i Sverige är hållbar.
I Tyskland är situationen annorlunda, där minskar satsningen på vindkraften koldioxidutsläppen.
Det är inte första gången i historien som bristen på koppar blir ett akut problem. Under andra världskriget hade Tyskland brist och all finkalibrig ammunition stålmantlades. Ferdinand Porsche fick ge upp planerna på en Tigerstridsvagn med elektrisk transmission pga kopparbrist. T.o.m. USA fick ransonera användningen och ersatte till en del kopparn med silver.
https://www.americanscientist.org/article/from-treasury-vault-to-the-manhattan-project
Finanspolitiska rådet kom med kritik mot regeringens elprisstöd idag. De menar att elköparna räknar med stödet och inte gör vad de kan för att minska elanvändningen.
Gärdgårdsseriepsykologi kallade vi detta när jag var barn.
De borde istället intressera sig tillsammans med klimatpolitiska rådet för hur elförbrukningen i praktiken ska hålla jämna steg med de fluktuationer i tillgång som vindkraften ger.
Det är nog så att inget av dessa råd kan lösa den knuten och de kan därför avvecklas utan olägenhet.
Ingemar Nordin #23
Du menar Sören Gustafsson
Det är inte jag.
Vad jag saknar är uppgifter om hur vindkraftverken påverkar miljön.
Som t.ex. hur mycket material som lossnar /förslits från propellerbladen och vad som händer med det avfallet. Vad händer med plast avfallet som hamnar i havet. Kommer vi få så mycket plastavfall i haven att fisken kommer att bli otjänlig som mat. Vad jag förstår så vet inte havsforskarna så mycket om hur vindkraftverken påverkar den marina miljön. Det verkar vara ett ickeproblem bland politiker och vindkraftsförespråkare i största allmänhet.
Vindkraftverken och dess avfall kommer kanske att bli en miljökatastrof av gigantiska mått i framtiden.
Först i SVT1 Morgonstudion : Vindkraftverk utanför Ystad brinner… Räddningstjänsten låter det brinna ner, surprise, surprise… Misstänkt sammanträffande?…
#29 Staffan
Här en länk till Svt, om det brinnande vindkraftverket.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/vindkraftverk-i-brand-utanfor-ystad-far-brinna-ner
30 Karl Eider
”Tre vingar brann…” Hur många var det kvar som INTE brann?… Lägg märke till det eufeminiserande språkbruket: ”Risk att vingar TRILLAR ner…” Småbarn trillar på ändan , brinnande vindkraftverksvingar FALLER, tack.
07:50 ca SR P4 Malmöhus… rapport Lantbrukaren … Fransson berättar om vkv-branden utanför Ystad … Sedan spelas ”It’s raining men…” med Weathergirls…
Ett vindkraftverk i Bjäresjö strax utanför Ystad totalförstördes i en brand natten till torsdagen. En av vindkraftverkets vingar har i samband med branden slungats iväg 100 meter.
Från GP
#25 Björn-Ola
Mycket bra beskrivning av begreppet hållbarhet dvs
miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.
#25 Björn-Ola J
Tack för att du tog upp hållbarhetsaspekten. Viktigt att fingret sätts på vad begreppet egentligen innebär.
Mvh,
C-E Simonsbacka
Tack för intressant information.
Du skriver; ”År 2021 växte elproduktionen från vindkraft [globalt] 273 TWh, en ökning med 17 procent från föregående år”.
Senare skriver du att den globala kapaciteten 2021 uppgick till 1.870 TWh. Kapaciteten är mao detsamma som verklig produktion?
I Sverige låg verklig produktion kring ca 20-30% av installerad effekt (utg fr märkeffekt om jag förstår rätt).
Ett vindkraftsverk’s teoretiska kapacitet är väl märkeffekt multiplicerat med 100% optimal drifttid?
Så hur såg det ut globalt mht installerad effekt?
Blir inte riktigt klar med siffrorna då du blandar energi och effekt i texten betr ”kapacitet”.
#35, Thorleif
Kapacitet = Maximal elproduktion
Kraftproduktion betyder bl.a. mängden elkraft som tillhandahålls för distributionstjänster från anläggning till distributionssystemet.
Mvh
Utmaningar för svensk elproduktion och eldistribution
https://klimatupplysningen.se/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution/
Vi har nu i Sverige samtidigt både elöverskott och elbrist!
https://klimatupplysningen.se/vi-har-nu-i-sverige-samtidigt-bade-eloverskott-och-elbrist/
Mvh,
#36 CE S
Tack Claes-Erik,
Dock hade det varit intressant också med utnyttjande-grad globalt.
Kanske blåser det inte MP-mässigt alltid någonannanstans 😂 utan avvikelsen mot Sverige kanske inte är så stor?
Hur många ton plaster och oljor brann upp i Ystad?
Material för vindkraftsanläggningar på land och till havs
Vindkraftsanläggning till havs: 221 t/MW, varav stål står för 90% och koppar för 4%
Vindkraftsanläggning på land: 640 t/MW, varav betong står för 72% och stål för 24%
Källa: BloombergNEF.
Mvh,
#37
Brist på elneddragningskapacitet:
https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/elmarknad-allmant/2023/brist-pa-reglerbud-en-vaxande-utmaning/
Vårt elnät behöver nån som kan köra on off snabbt.
Det kostar allt mer med variabel produktion.
#41 Tack Lasse för länken!
Om vi i framtiden vill fortsätta att ha stabil tillgång till fossilfri el, krävs att det finns balans mellan de väderberoende kraftslagen och stabila kraftslag som ser till att systemet alltid fungerar – som vattenkraft och kärnkraft. Därtill behövs snabba resurser som kan användas för att balansera systemet med kort varsel och som gör det möjligt att bland annat nedreglera elproduktionen när vi har elöverskott.
Utmaningarna är många och ska vi nå drygt 300 TWh elproduktion till 2045 så kommer alla fossilfria kraftslag att behöva öka kraftigt och dessutom måste bl.a. stora delar av landets elnät bytas ut och förstärkas.
Mvh,
Nyligen föreslog Kina – som stod för cirka 65 % av utvunnet material och nästan 95 % av bearbetade sällsynta jordartsmetaller (REE) under första kvartalet 2023 – ett förbud mot magnetteknologi som kan påverka immateriella rättigheter såväl som exporten av magnettillverkningsutrustning. Även om detaljerna i förbudet och dess fullständiga marknadseffekt ännu förblir oklara, är det rimligt att anta att Kinas avsikt är att behålla sin dominans på detta område.
Det är dock viktigt att notera en trend inom vindindustrin som går bort från direktdrivna REE-generatorer till hybridgeneratorer som förväntas uppnå liknande effektivitet, samtidigt som de kräver mindre mängd REE. Men för närvarande anses synkronmotorer med permanentmagneter vara de mest effektiva, och att minska förbrukningen av permanentmagneter skulle kräva kompromisser.
Medan den nuvarande förbrukningen av REE-magneter i vindkraftverk är minimal, är tillväxtpotentialen för vindenergi, som kan utnyttja REE-magneter, betydande och förväntas expandera snabbt, särskilt på längre sikt.
Mvh,
The Big Lie About Nuclear Waste
2023-05-11
Corrections:
”07:09 The number refers to the total number of nucleons (either a proton or a neutron) in the atom, not the neutrons alone. A U-235 atom contains 92 protons and 143 neutrons (an atomic mass of 235). The U-238 atom also has 92 protons but has 146 neutrons (an atomic mass of 238). I should have said these differ by the number of neutrons in the atom.”
https://www.youtube.com/watch?v=IzQ3gFRj0Bc
Mvh,
Bidens utbyggnad av ren energi står inför lokalt motstånd
Biden-administrationens Inflation Reduction Act inkluderar nästan 370 miljarder dollar i incitament utformade för att få igång en energiomställning i landet.
Nyligen har projekt för ren energi över hela landet stött på motstånd från lokalsamhällen som inte vill att projekten byggs nära dem.
Vissa kallar det NIMBY – inte på min bakgård – och kontrar med YIMBY – ja på min bakgård – och säger till oss att vi ska träna om våra ögon för att se skönheten i ett vindkraftverk.
Andra hänvisar till miljöproblem kring nya vind- och solprojekt – de ökade val-dödsfallen utanför Atlantkusten under de senaste månaderna har väckt en het debatt kring havsvind.
Och så finns det de som helt enkelt inte verkar gilla vind och sol nära sina hem.
Separata stater försöker redan erbjuda sina egna subventionssystem för att locka företag in, vilket är ironiskt när deras egna samhällen försenar och ställer in projekt som kan dra nytta av dessa subventioner.
Övergången visar sig vara svårare än vad politiker kan ha förväntat sig från början. De hektar som togs upp av solpaneler och de blinkande röda lamporna från vindkraftverken skulle förr eller senare bli ett problem.
Samtidigt har Federal Energy Regulatory Commission (FERC) varnat för att ökningen av förnybar energi och minskningen av kol- och gaskraft kan göra energinätet mindre tillförlitligt.
Det kan lika bra att det här händer tidigare. Eftersom FERC varnar för att det amerikanska elnätet redan har svårt att klara av befintlig vind- och solkraftskapacitet mitt i snabbare pensioneringar av kol- och gaskraftverk.
Mvh,
Northvolts vd till attack: Batteri-boomen skövlar regnskog
10/05/2023
”Northvolt-grundaren Peter Carlsson varnar nu för att batteriindustrin är en tickande klimatbomb som skövlar regnskog och förpestar floder.”
https://carup.se/northvolts-vd-till-attack-batteri-boomen-skovlar-regnskog/
Mvh,
#46 forts.
Modigt av Peter Carlsson att gå ut ned varningen för miljökonsekvenserna då rusningen under de senaste månaderna för att säkra nickelleveranser börjat, med Indonesien som intagit huvudscenen. Det verkar som om biltillverkare väljer Indonesien med klass 2-nickel laterit (ler-mineral), renhet 99 %, som används i rostfritt stål och inte klass 1-sulfidmalms-nickel, renhet 99,8 %, som används i elbilsbatterier. Tropiska lateriter är en typ av jord med en fin kornstorlek.
Indonesiens nickelsektor är särskilt kolintensiva och miljöskadliga. Detta skapar en besvärlig utmaning för elbilstillverkare, som är under press har att hantera miljö-, sociala och styrningsfrågor (ESG) i sina leveranskedjor, inklusive koldioxidutsläpp.
Sättet som nickel bearbetas, och i synnerhet hur indonesiska nickelresurser omvandlas till material som lämpar sig för elbilsbatterier, är energikrävande och miljöskadligt. I genomsnitt producerar klass 1 nickel från Indonesiens lateritmalmtillgångar som släpper ut två till sex gånger mer koldioxidutsläpp än när man producerar klass 1-nickel från sulfidavlagringar.
Senast uppmanade miljögrupper Tesla att avsluta sina investeringsplaner i landets nickel industri, med hänvisning till oro över avskogning, förorening av vattendrag och störningar av ursprungsbefolkningens försörjning till följd av nickelbrytning.
Mvh,
Ny studie rapporterar ett starkt allmänt stöd för kärnkraft – Utdrag översatt till svenska.
En ny rapport som publicerades den 11 maj har visat att det finns ett brett stöd från allmänheten för att använda avancerad kärnenergiteknik för elproduktion. Baserat på en undersökning med mer än 13 000 svarande i åtta länder – Polen, USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige, Japan och Sydkorea – visade studien starkt stöd i varje land, där Polen hade den högsta stödnivå, som visar ett 10:1-förhållande mellan supportrar och motståndare.
Rapporten togs fram genom ett samarbete mellan de icke-statliga organisationerna ClearPath, Third Way, Potential Energy Coalition och RePlanet.
Andra senaste undersökningar har också bekräftat en förändring i allmänhetens stöd till förmån för kärnkraft – inklusive en Gallup-undersökning i april som fann att amerikanernas stöd var på den högsta nivån på ett decennium.
https://www.modernpowersystems.com/news/newsnew-study-reports-strong-public-support-for-nuclear-10854848
Mvh,