Utmaningar för svensk elproduktion och eldistribution

Ställverk

Foto Wikipedia

Här kommer ett gästinlägg av Claes-Erik Simonsbacka, Elkraftingenjör

Grundförutsättningen för att kraftsystemet ska fungera är att balansen mellan tillförd och uttagen el ständigt kan upprätthållas. Om inte elmarknaden kan tillhandahålla resurser för att möjliggöra detta kan Svenska kraftnät (SVK) som sista åtgärd tvingas till manuell förbrukningsfrånkoppling, med stora kostnader för samhället som följd. Med den framtida utfasningen av ett antal kärnkraftverk kommer förutsättningarna för att hantera effektbalansen otvetydigt att försämras.

Förskjutningen av el-generering från synkrona generatorer till asynkrona generatorer innebär att de grundläggande operativa egenskaperna hos kraftsystemet verkligen utmanas. Vattenkraftverk och kärnkraftverk har synkrongeneratorer och då bidrar de automatiskt med tröghetsmoment när det blir effektbortfall i nätet. Solkraftverk har inga rörliga delar och kan därför inte bidra med svängmassa. De flesta vindkraftverk har en asynkrongenerator och en omriktare. Detta gör att de inte automatiskt bidrar med svängmassa. För att bl.a. upprätthålla säkerheten i elsystemens parametrar såsom systemets tröghet, leveranskvalitet, leveranssäkerhet, felnivåer, momentan last, genereringsbalans, momentan reaktiv effektbalans, frekvens- och systemspännings stabilitet kräver en styrning/reglering inom snäva intervall för att undvika stora störningar i strömförsörjningen. Synkrona generatorer har tröghet på grund av deras stora roterande massa. Viktiga bidrag från tröghet är att mildra den omedelbara effekten av störningar i kraftsystemets då en generators spinnmassa motstår förändring av nätfrekvensen under störningen. Då övergången till mer icke-synkron och intermittent el-generering oförminskat fortskrider och den fysiska trögheten i kraftsystemet minskar utmanas verkligen effektiviteten hos befintliga kontrollmekanismerna efterhand genom ökad intermittent elproduktion.

En annan hög prioriterad utmaning i samband med förflyttningen från synkrona generatorer till icke-synkrona generatorer är minskningen av elsystemets styrka. Elsystemets styrka är en egenskap hos el-kraftsystem som definieras av hur lokaliserade delar av systemet reagerar i händelse av fel (en onormal flöde av elektrisk ström, såsom en kortslutning). Synkrona generatorer levererar större felströmmar än icke-synkrona generatorer och bidrar därför mer till systemet styrka genom att hjälpa skyddssystem till att detektera felet snabbt. För närvarande innehåller reglerna inte några krav beträffande elsystemet styrka, vare sig på lokal- eller på systemnivå.

Med kärnkraftens utfasning, en enorm kapitalförstöring, följer även ökade svårigheter att upprätthålla en tillräcklig tillgång på eleffekt när väderförhållandena är ogynnsamma. Enligt SVK:s bedömning försvagas effektbalansen med ca 1.700 MW till 2020. En total avveckling av kärnkraften och en utbyggnad av vindkraften till 50 TWh skulle, cæteris paribus, försvaga effektbalansen med 7.000 MW. En ökande andel icke planerbar elproduktion medför att elkraftsystemets egenskaper förändras, vilket kommer att skapa stora utmaningar vid driften av elkraftsystemet och för upprätthållandet av dess driftsäkerhet. Systemet blir svårare att balansera och spänningsregleringen försvåras. Mängden mekanisk svängmassa minskar, vilket gör systemet mycket mer känsligt för störningar. Låg kortslutningseffekt kan bl.a. orsaka ferroresonans, spänningsvariationer, och kopplingstransienter. Icke-synkron – solkraft samt vindkraft som inte använder synkront kopplade maskiner bidrar därför inte med mekanisk svängmassa och stabilitet vid störningar. Det blir även mycket svårt att upprätthålla den reaktiva effektbalansen i berörda elnät inom elområde SE3 och SE4 då det råder ett starkt samband mellan kärnkraftverkens förmåga att leverera reaktiv effekt och överföringskapaciteten i stamnätet med stora begränsningar (flaskhalsar) mellan varje svensk elområde.
Reaktiv effekt (MVAr) ska produceras lokalt där den behövs för att reglera spänningen och ska i praktiken inte överföras på ledningar eller transformatorer, eftersom den tar utrymme från den aktiva effekten (MW) och ökar förlusterna                                                             1

Vattenkraften fungerar i dag som både baskraft och reglerresurs. Balansregleringen inom Sverige utförs idag nästan uteslutande med den flexibla reglerbara vattenkraften. Detta gäller för samtliga tidsperspektiv – från den momentana frekvensregleringen till den långsiktiga säsongsregleringen. Denna nyttighet tar i anspråk större delen av vattenkraftens totala reglerförmåga, som därmed inte är tillgänglig för annan reglering.

SKV uppger att till år 2050 kan större delen eller all kärnkraft förväntas vara tagen ur drift. Det innebär att en installerad effekt, från i dag, om 9.385 MW försvinner. Men det finns förväntningar om att produktionen skulle kunna nå en storleksordning av ca 50 TWh, vilket i sådana fall skulle innebära en ökning med nästan 40 TWh jämfört med dagens nivå 2015.

Vindkraftsproduktionens varaktighetskurvor

Vindkraften är mycket volatil vilket innebär att den effekt som levereras under timmen med den högsta förbrukningen varierar kraftigt. Det yttersta syftet med SKV:s  kraftbalansrapporter till regeringen är att värdera hur vi ska klara de kallaste dagarna och därför har det inte bedömts rimligt att använda ett medelvärde för vindkraftens produktion under en hel säsong. Historiskt har SVK antagit att sex procent av den installerade effekten finns tillgänglig under 90 procent av tiden. Det tillgänglighetstalet är grundat i en utredning som en gång gjordes av plankommittén inom det dåvarande NORDEL samarbetet. I den kraftbalansrapport som SKV lämnade till regeringen i juni 2015 antogs att 11 % av den installerade effekten finns tillgänglig. Detta nya tillgänglighetstal är medianvärdet för vindkraftens producerade effekt under 90 procent av tiden de fem senaste vintersäsongerna. Sammantaget leder detta, tillsammans med det nya antagandet om elva procents tillgänglighet i vindkraften, till att den prognostiserade effektbalansen försvagas med 1.700 MW till 2020 och med 7.000 MW till 2050.

Ny bas- och reglerkraftsproduktion

Utöver den intermittenta vindkraftsproduktionen måste innan kärnkraften avvecklas tillföras ny planerbar elproduktion för att långsiktigt säkerställa effektbalansen, en godtagbar elkvalitet och leveranssäkerhet inom Sveriges samtliga fyra (4) elområden (SE1-SE4), så att den samlade produktions- och importkapaciteten i det svenska kraftsystemet kan motsvara efterfrågan på el även vid en s.k. tioårsvinter. Notera att i situationer där långvariga under- eller överskott måste hanteras har förbrukningsreduktioner dock inte samma uthållighet eller repeterbarhet som produktion. För en elförbrukande industri sker reduktion av förbrukningen på bekostnad av att den primära verksamheten måste minskas eller avbrytas. Flertalet av de allra största elförbrukarna är dessutom processindustrier med mycket begränsade möjligheter att reglera sin elförbrukning.

Enligt bedömningar finns det ca. 30 TWh outbyggd förnybar vattenkraft i Sverige. Politiska förutsättningar för utbyggnad utöver 0-5 TWh saknas nu då stora delar av den ekonomiska utbyggnadspotentialen ligger i älvar, som är skyddade mot utbyggnad enligt lag.

Energimyndigheten har gjort analyser och tagit fram några scenarier inom sitt projekt ”100 procent förnybart”, ER  2019:6, och dessa har legat till grund för bedömningar att utbyggnadsbehovet avseende vindkraft till år 2040 beräknas till ca. 100 TWh ny vindkraftsel.

Enligt Energimyndigheten (2018) kommer uppemot 100 TWh av den befintliga elproduktionen att avvecklas inom de närmaste 20–30 åren:

– Vad  får detta för konsekvenser för elförsörjningen framför allt inom elområde SE3 och SE4 om leveranssäker planerbar baskraft avvecklas och ersätts med intermittent vindkraftselproduktion, om vi dessutom i enlighet med solforskare nu går mot en snar ”liten istid”?

– Innebär detta även att de genom lag skyddade älvarna kommer att byggas ut, förutom investeringar i annan planerbar leveranssäker fossilfri baskraftsproduktion?

I dag kan man påstå att Sverige ännu inte ha en aning om vilken ny ”fossilfri” planerbar el- och reglerkraftsproduktion, som krävs. Dessutom saknas även kunskap om vad vindkraften kan tänkas producera år 2050, p.g.a. vindkraftverkens korta tekniska livslängd.

Elnäten är väl så viktiga som elproduktionen, en infrastruktur som bara skall finnas och som dessutom ska fungera väl. Det svenska stamnätet är ett stort system med en sammanlagd längd av ca. 10.600 km för 400-kV-ledningar och ca 4.300 km för 220-kV.

Stamnätet är den kritiska faktorn då många stamledningar har 50 år bakom sig och har passerat den vid investeringstillfället förväntade livslängden. Ofrånkomligen finns ett stort och brådskande utbytesbehov samt ett kraftigt uppgraderingsbehov. Alltså inte bara att lappa för flytta flaskhalsarna.

Om ny vindkraft – utöver vad som kan absorberas i den lokala marknaden – byggs i norr, det absolut dyraste alternativet enligt SVK, då måste elkraften föras söderut och det, förutom ökade transmissionsförluster, betyder krav på ökad ledningskapacitet i stamnätet. De kraven adderar delvis till de krav på reglerkraft, som kan behöva tas ner för att med vattenkraft balansera/utjämna vindkraftens produktionsvariationer i söder.

Det finns dessutom ännu stora osäkerheter bl.a. om hur vindkraftens tillgänglighet ska värderas, delvis beroende på vilken risknivå som den systemansvariga myndigheten ska anpassa sig till att hantera. Och det är i sin tur är kopplat till vilken nivå på leveranssäkerheten som är acceptabel i Sverige.

Behovet att prognostisera elproduktionen tillför också en ny osäkerhet i el-kraftsystemet. Väderprognoser är osäkra, särskilt mer än ett dygn i förväg, vilket medför utmaningar vid upprätthållandet av balansen i kraftsystemet. Planeringen och kraven på balanshållningen har tidigare innan den stora integrationen av intermittent elproduktion från vindkraftverk varit relativt förutsägbar.

Effektreserven

Genom lagen (2003:436) om effektreserv från den 1 juli 2003 fick SVK i uppdrag att upphandla högst 2 000 MW. Lagen var tänkt som en övergångslösning och skulle ha upphört att gälla den 1 mars 2008 men har dock förlängts och det har nyligen aviserats om en förlängning från den 15 mars 2020 till 2025. Lagen om effektreserv bidrog till att SVK fick möjlighet att hantera situationer med effektbrist genom att i förväg upphandla reservkapacitet. Den 12 november, 2019 uppgav SVK att de förlängt ett befintligt avtal gällande effektreserven för 2021/2022 – 2024/2025 med Sydkraft Thermal Power AB, d.v.s. med Karlshamnsverkens oljeeldade kondenskraftverk B2 och B3 (elområde SE4) om effektreserven 562 MW. Effektreserven ska enligt SKV finnas tillgänglig mellan den 16 november och den 15 mars.

SKV uppger att det således är svårt att se hur elmarknaden med nuvarande marknadsdesign ska kunna leverera den effekt som erfordras för att hantera den långsiktiga effekttillgången. Än svårare är det att se den marknadslösning som är tänkt att på sikt ersätta dagens upphandlade effektreserv.

Då det egentliga behovet av reserven historiskt varit liten har kostnaden för tillhandahållandet av reserven därmed ansetts onödig men i och med kärnkraftens avveckling inom SE3 kommer behovet av effektreserver att öka främst i SE3 och SE4 ,

pga. stora stora nätbegränsningar (flaskhalsar) som nu finns från SE2 till SE3 (Gävle och söderut). I ett snitt söder om Sundsvall (SE2) kan stamnätet nu överföra max 7 300 MW söderut, vilket motsvarar ca 50 % av den installerade effekten norr om detta snitt. Noterbart är även att elområde SE3 och SE4 även har underskott på elenergiproduktion redan nu och dessutom är den intermittenta vindkraften den största och dominerande el-energiproducenten i elområde SE4.

Mot kostnaderna för tillhandahållandet av effektreserv måste den kostnaden ställas mot alternativkostnaderna vid effektbrist och det framtida behovet behöver därför noggrant analyseras bl.a. utifrån hur kraftsystemet kommer att förändras framöver.

Hur stor effektreserv kommer att erfordras, främst i elområde SE3 och SE4, om all kärnkraft avvecklas (SE3) och ersätts med i huvudsak vindkraftselproduktion, lokaliserade främst till elområde SE1 och SE2 samt om den enligt solforskarna nära förestående ”lilla istidens” min temperartur inträffar?  

Claes-Erik Simonsbacka

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ulf

    Här en kvantifiering av förlusten pga av nedläggningen av kärnkraftsverken. För övrigt är fplus en utmärkt informationskälla öven vad gäller klimatpolitik, kan jag rekommendera.
    https://www.fplus.se/forskare-karnkraft-sparar-1-000-miljarder/a/Op1X61

  2. Claes-Erik Simonsbacka

  3. Rolf Mellberg

    Stort tack Claes-Erik, mycket bra och vederhäftigt.

    Jag undrar lite hur långt tekniken har kommit vad gäller att asynkron kraft borde teoretiskt kunna funka som om det vore synkron mekanisk svängmassa. (antar jag)

    T.ex en likströmskabel från t ex ett annat land i den situationen att vi importerar kraft, borde väl kunna “trycka in” kraften på nätet en smula fasförskjutet för att uppräthålla rätt frekvens och kanske reaktiv snedlast. Visst, då måste stora energier styras på nästan millisekundnivå och kanske blir elektroniken för dyr för en sådan lösning?
    I princip skulle väl även vindkraftverk och annat kunna styras med exakt reglering “som om de hade en större synkron svängmassa”?

    Eller tänker jag fel, jag är alltså ingen elkrafttekniker.

  4. Rolf Mellberg

    Om man bygger en rejält hög damm i någon av våra älvars övre lopp och accepterar miljöskadan att ett stort landområde dränks och att stränderna blir bedrövliga när vattennivån skiftar kraftigt över året. Då skulle vår vattenbaserade reglerkraft kunna ökas. Hur mycket?

    Har något sådant alternativ diskuteras för att balansera upp en fortsatt utbyggnad av vind och sol?

    De gröna fanatikerna kan inte båda ha kakan och äta upp den tänker jag.

  5. Claes-Erik Simonsbacka

    #3
    Tack Rolf M.ellberg

    Asynkronmaskinen med översynkron varvtal som erfordrar reaktiv effekt för att generara delar av statorflödet kan fungera som nätansluten generator genom användning av externa kondensatorer för generering av reaktiv effekt.

    Då maskinen magnetiseras och på grund av att magnetiseringsinduktansen är så stor börjar maskinen konsumera en stor mängd reaktiv effekt. Allteftersom generatorn belastas ökar eftersläpningen vilket resulterar i att en allt större ström går genom rotorns resistans och induktans d.v.s. desto större blir förlusterna.

    Mvh,

  6. Christer Eriksson

    #4 Rolf Mellberg
    Dom grönas logik är att dom hellre klär in landet med 1000 tals vindkraftverk för dom anser inte att det är att förstöra miljön.

  7. Håkan Bergman

    Rolf M. #4
    Det har dykt upp vilda idéer att använda norska fjordar som ett batteri för Europa, men vi kan nog lita på att norrmännen aldrig kommer att sänka sig till nåt sånt. Ursäkta den långa länken men det finns en del om galenskaperna där.
    https://books.google.se/books?id=SvmGDwAAQBAJ&pg=PA231&lpg=PA231&dq=norwegian+fjords+energiewende&source=bl&ots=-c2H5MQXzH&sig=ACfU3U0r70nWZIhybLYe9ajU564hWsdjxA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi7yJbe2bLnAhVTr4sKHbyYDh0Q6AEwAnoECAkQAQ#v=onepage&q=norwegian%20fjords%20energiewende&f=false

  8. S. Andersson

    Mycket bra! Väl formulerat. Jag har skrivit en artikel i Nordisk Energi med liknande slutsatser, fast med utgångspunkt i det politiska snarare än det tekniska. Våra två skrifter kompletterar varandra på ett mycket bra sätt.

    Gå till sidan 46

    http://www.e-magin.se/latestpaper/7j5vp1cf/paper#/paper/cbmdzrzg/1

  9. Björn

    Det handlar inte längre om att använda högsta möjliga kunskaper för att förse landet med stabil el, utan om att anpassa kunskapen till att upprätthålla den ideologiska föreställningen om produktion av förnybar energi. Denna destruktiva föreställning omfattar även kärnkraften. Men det är dags att inse att denna ideologiska föreställning är politisk, vilken leder oss mot energibrist i framtiden. Tekniska framsteg kvävs av denna ideologi som verkar förhindrande av samhällelig utveckling och välfärd. Vi behöver en vuxen riksdagsmajoritet som förstår hotet mot vårt livgivande elkraftsystem och som vidtar nödvändiga åtgärder för att förhindra en tillbakagång i utvecklingen.

  10. Claes-Erik Simonsbacka

    Efter att ett flertal gånger åtminstone under de senaste 30-åren ha påtalat nödvändigheten av att markant höja kostnaden och straffavgiften för reaktiv effektuttag för att därigenom bl.a. styra till ökad användning av synkronmaskiner framför större asynkronmaskiner t.ex. i vindkraftverk. Detta skulle i våra elnät bl.a. minska oönskade överföringsförluster vilket nu minskar överföringskapaciteten av aktiv effekt och öka kortslutningseffekten, och därigenom få, starkare elnät. Men kan nu konstatera att nödvändig styrning, tyvärr saknats och fortfarande saknas för detta.

    Mvh,

  11. Johan Montelius

    Kommer vi se en marknad för reservkraft som inte bar installeras på sjukhus utan i snart sagt varje fabrik eller kontor som helst. Om elavbrott blir vanligare så kommer företag naturligtvis ta saken i egna händer. Även husägare kommer uppskatta att ha en säker elförsörjning och en villa med värmebehovet från en oljepanna kommer ses som eftertraktansvärt 🙂

    I Kalifornien har väl batteribackade solpaneler blivit stort, inte för att det är speciellt lönsamt utan för att man är oberoende av det opålitliga elnätet.

  12. SatSapiente

    I Storbritannien har man en lösning på problemet med utebliven elleverans från vindkraftverk när det inte blåser.
    https://www.instituteforenergyresearch.org/renewable/wind/uk-must-use-diesel-generators-to-back-up-wind-turbines/
    Kommer vi ta efter samma idiotiska lösning?

  13. Rolf Mellberg

    #7 Håkan

    Då har jag en mer realistisk ide’.

    Vi kan bygga en stor uppemot 100 meter hög dam tvärs Klarälven, precis hitom norska gränsen.

    Norrmännen får en stor “fin” sjö, helt gratis. Att nivån varierar rejält över året får de tåla.

  14. Fredrik S

    SatSapiente #12

    De vore kanske bättre att de försöker elda upp sina sopor i första hand istället för att skicka dem runt klotet?

  15. SatSapiente

    #14
    Nu är vi ju rätt duktiga på att elda importerade sopor i Sverige och vi kan dessutom använda värmen “som blir över” vid elproduktion som fjärrvärme och värma våra hus på vintern och värma vårt varmvatten året om. Vi behöver dessutom, vid normala vintrar, mer energi för uppvärmning än engelsmännen (även om de oftast har sämre isolerade hus).
    Förresten, räknas sopor som “förnybart” bränsle?

  16. Fredrik S

    SatSapiente #15

    Ja, lite olika förutsättningar som drivit fram vår effektiva sopförbränning. Men i UK är det väl 60% av avfallet som skickas iväg eller deponeras, mycket hamnar ju fel även om vi tar emot med glädje. Engelska skribenter brukar ju skriva lite avundsjukt om vår sophantering då och då.

    För några år sedan räknades det väl in som förnybart men idag? Antar att det räknas in när vi ska redovisa hur duktiga vi är utåt sett med användandet av fossilt men här hemma vill väl MP inte veta av sopförbränning alls utan allt ska återvinnas och vi ska konsumera så knapert det går.

    Lövin kanske läser här och kan svara?

  17. Claes-Erik Simonsbacka

    #11 Johan Montelius

    Efter att ha varit yrkesmässigt verksam i länder med svaga elnät har jag fått bl.a. implementera gamla drivsystem / startmetoder som t.ex. Ward Leonard drivsystem, Schragemotorer, motståndsstart, kondensatorstart av stora asynkronmaskiner (2-3 MW) och naturligtvis reservkraftaggregat.

    Om t.ex. digitala styrsystem är försedd med ” WATCHDOG” övervakningsfunktion som kopplar bort styrsystem vid t.ex. för stort spänningsfall, kommer behovet, enligt undertecknad, att öka för avbrottsfria kraftförsörjningssystem, även behovet av mjukstartsutrustning och/eller varvtalsreglering av drivsystem kommer att öka.

    Mvh,

  18. Håkan Bergman

    Fredrik S #16
    Redan fixat med skatt på sopförbränning, är väl ungefär lika smart som straffskatten på fjärrvärmeel som förvärrade effektläget i våra större städer förra året. Kanske Ygeman har nån fiffig lösning?
    https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/10/skatt-pa-avfallsforbranning-infors-nasta-ar/

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    Vilket ansvar kan utkrävas av de 175 riksdagsledamöter som 2020-01-22 röstade bifall till näringsutskottets betänkande 2019/20:NU4 punkt 8, ”Vattenfall AB och kärnkraft”, d.v.s. nej till att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 (där Ringhals 2 redan har stängts) om en ”liten istid” verkligen inträffar t.ex. i mitten av 2050- talet, med få eller inga solfläckar, och om svenska elkonsumenter därigenom inte kan erhålla god elkvalité med hög tillgänglighet och leveranssäkerhet av elkraftsproduktion och distribution inom alla fyra svenska elområden (SE1-SE4)?

    Mvh,

  20. SatSapiente

    Återvinning ja…
    Förpackningar som samlas in räknas som återvunna, men det är insamlade procenten som redovisas.
    På många förpackningar står det att den energiåtervinns, dvs förpackningen eldas upp.
    För att inte tala om batteriinsamlingen, alkaliska battericeller samlas in, krossas till en svart massa som i värsta fall hamnar på en åker i Mellansverige. Den svarta massan är inte lönsam att utvinna något användbart ur, utan den lagras bara (i bästa fall).

    Det är lätt att bli dyster när vi har en statsminister som inte kan skilja på energi och effekt, “Vi har elöverskott i Sverige”, jag tror han nämnde 12 TWh. Sett på ett år har vi kanske energiöverskott, men hur ser det ut en vindstilla kall vinterdag med tillgänglig effekt?

    #3
    Likspänningsöverföring är inte okomplicerat.
    Till Gotland finns normalt 2 kablar i bruk och man måste bestämma sig för i vilken riktning överföringen ska gå i resp. kabel. En kabel måste alltid skicka ström i riktning mot Gotland pga av bristen på frekvensstabiliserande svängmassa på ön. För att kunna “exportera” vindel till fastlandet måste därför den andra kabeln vara i drift. Man har haft många irriterande kortare strömavbrott. När “tillkabeln” fallerar måste man avbryta ev. export och “byta rikning” på den fungerande “frånkabeln” för att få elöverföring till ön och därtill hörande frekvensstabilisering. Någon ö-drift av elnätet Gotland, dvs utan någon kabelförbindelse med fastlandet är numera inte möjligt. Innan kablarna var Gotland självförsörjande med eget/egna ångdrivna elkraftverk.

  21. Håkan Bergman

    SatSapiente #20
    Men i TV sa dom att vad som behövdes var en tjockare kabel?

  22. Ingemar Nordin

    Håkan B #18,

    Att bränna avfall för att använda energin till el och fjärrvärme är väl det effektivaste och miljövänligaste sättet att göra oss av med sopor. Så klart skall miljömupparna försöka hindra detta med successivt högre skatter.

    https://www.energiforetagen.se/pressrum/nyheter/2019/oktober/proposition-om-avfallsforbranningsskatt-trots-stark-kritik/

    Kanske enklare att bara slänga det i havet? Helst i andras hav.

  23. Fredrik S

    Om vi tvingar alla norrmän som åker hit och handlar att åka tillbaka hit och återvinna så blir siffrorna ännu bättre för klimatdepartementets räknenissar.

  24. Robert Norling

    #21 Håkan B.
    Det enda som behövs för Gotland är att reducera antalet “tjockskallar” i Riksdagen.

  25. Lasse

    Pumpkraftverk kräver volym och höjdskillnad.
    Finns det inte gruvor som kan tömmas respektive fyllas ?
    I morse skulle det vara lönsamt med utpumpning då elen var billig. Det blir oftast så när det blåser.
    Såg negativa spotpriser i Danmark. Då är det fullt i nätet.

  26. Adepten

    Enligt Sveriges Energiföreningars Riksorganisation ser den svenska elförsörjningen ut att klara sig bra utan kärnkraft. Under förutsättning att satsningar på vind och el fortsätter.
    https://wp.sero.se/varfor-en-ny-energidebatt/#more-422
    Energimyndigheten har räknat ut att en miljon elbilar (målet för 2030) skulle förbruka två procent av dagens elförsörjning, vilket inte är något problem vad gäller energitillgång.
    Lastbalanseringen skall vi lösa med stationära energilager av t.ex. uttjänta elbilsbatterier och div. andra innovationer som är i pipelinen.
    https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2018/goda-forutsattningar-for-ett-100-procent-fornybart-elsystem/
    Frågan blir: Vad är det vi oroar oss för egentligen.
    Jag oroar mig mest för hur jordens befolkning ska kunna leva drägligt med västerlandets konsumtionsmönster i en tid då fake news tagit över all mänsklig Kreativitet.
    Vi måste förstå att klimat och väder kan vi inte påverka på varken kort eller lång sikt. Vi kan bara anpassa oss efter förmåga.

  27. Rolf Mellberg

    OT men synnerligen intressant inlägg av Roy Spencer.

    Roy redovisar igen den mycket enkla modell (som faktiskt speglar mycket komplicerade underliggande processer) som pekar mot att koldioxid CO2 mycket väl kan transporteras bort från atmosfären betydligt snabbare än vad IPCC hävdar. Stora osäkerheter kring den s.k. koldioxidbudgeten föreligger fortfarande!!!

    Han menar att trots fortsatta ökande utsläpp fram till 2050 och därefter fortsatta utsläpp på samma nivå så kan CO2-halten komma att konvergera mot en nivå som blir lägre än 560 ppm.

    Om han har rätt vet vi inte men har någon visat att detta måste vara fel???

    Denna “bortforslingsfråga” tillsammans med frågan om klimatkänsligheten LÖSER HELA KLIMATMYSTERIET!!!

    https://wattsupwiththat.com/2020/02/02/will-humanity-ever-reach-2xco2-possibly-not/

  28. Claes-Erik Simonsbacka

    #25 Lasse

    Energipolitik kräver kunskap och långsiktighet!
    Juktans pumpkraftverk med lagringseffekten 227 MW är ett utmärkt exempel på den kortsiktighet som präglat energipolitiken, dvs. hur okunniga och okritiska beslutsfattare i Sverige hanterat en strategisk alternativ energiproducerande anläggning.

    Staten agerande i början av 1990-talet innebar att möjligheten att behålla Juktans stora pumpkraftverk (335 MW) i Umeälven försvann genom ett nollsummespel. Pumpkraftverket blev olönsamt för Vattenfall AB på grund av att Svenska Kraftnät skulle tillämpa ordinarie punkttariff för både produktion och konsumtion (pumpning). Vattenfall beslutade då att lägga ner pumpkraftverket och överlät vattendomen för Blaiksjön till den nu konkursade ScanMining AB, som där anlade sitt sand- och klarningsmagasin.

    Juktans pumpkraftverk skulle nu ha varit ett utmärkt reglerkraftssystem för bl.a. Skellefteå Krafts pågående projektet, som omfattar totalt 100 vindkraftverk med en total effekt av ungefär 300 MW i Blaikenområdet.

    Mvh,

  29. SatSapiente

    #25
    Gruvor som magasin för pumpkraftverk?
    Verkar inte vara någon bra idé:
    Gruvor har en benägenhet att fylla sig själva med vatten (under grundvattennivån). Om det vore lätt att täta en gruva hade man givetvis gjort det redan när gruvan användes som gruva.
    Det går åt en massa vatten (rent eller från ett magasin i marknivån) för att driva en turbin med ett utlopp längs ned i gruvan. Fallhöjden och effekten avtar dessutom vartefter gruvan fylls.
    Det uppumpade vattnet måste ta vägen någonstans, Vattnet är påverkat av det mineral man tidigare brutit i gruvan och kan inte bara fritt släppas i närmsta å/älv.
    Volymen i underjordsgruvor är för liten för att det ska bli någon märkbar energilagring.

    Läs gärna om ett spanskt fiasko (givetvis med EU-stöd) med pumpkraft på kanarieön El Hierro:
    http://euanmearns.com/an-independent-evaluation-of-the-el-hierro-wind-pumped-hydro-system/

  30. Tomas

    Klimatförnekares åsikter ändrar inte det faktum att all teknisk utrustning,även kärnkraftverk har en teknisk och en kortare ekonomisk livslängd.

  31. Rolf Mellberg

    Det är väl rätt OK att jag i detta sammanhang gör lite reklam för nästa generations kärnkraft.

    I Köpenhamn finns två “start-ups” som satsar på Molten Salt, det ena har gjort den här filmen:
    Danskarna var tidigt ute med vindkraft, kommer de att ta en framträdande plats med ny kärnkraft?
    Ge dom en bit mark i Barsebäck 🙂

    https://www.youtube.com/watch?v=HiymRb9_pTY

  32. Claes-Erik Simonsbacka

    Det finns flera utmaningar som jag inte alls berört i mitt inlägg, bl.a. kan nämnas: Cybersäkerheten, som är oerhört betydelsefull när landets kraftnätverk blir mer integrerade och komplexa, bl.a. med tanke på spridningen av Distributed Energy Resources (DER) och den mycket stora omfattningen av internetanslutna givare, sensorer,etc.

    Cybersäkerheten utgör alltså en mycket stor teknisk utmaning, inte bara i att bygga upp säkerheten utan, att också varaktigt kunna underhålla och säkerställa en så extremt hög säkerhetskultur i alla led.

    Mvh,

  33. Ivar Andersson

    När vi inte kan producera tillräckligt med eleffekt så heter lösningen smarta elnät som anpassar efterfrågan till elproduktionen. Antingen genom att göra elen så dyr att efterfrågan minskar (du har inte råd att koka kaffe när du vill) eller genom att koppla bort förbrukare enligt något mönster (du kan inte koka kaffe när du är bortkopplad).
    För några år sedan var smarta elnät populära att skriva om men idag vill elbolagen installera smarta elmätare som behövs för att variera elpriset så att elförbrukningen anpassas till elproduktionen.

  34. Claes-Erik Simonsbacka

    #31 Rolf M.

    Rolls-Royce plans to build up to 15 mini nuclear reactors in Britain
    By David Szondy. January 26, 2020

    https://newatlas.com/energy/rolls-royce-plans-mini-nuclear-reactors-in-britain/

    Rolls-Royce plans mini nuclear reactors by 2029

    https://www.bbc.com/news/business-51233444

    Mvh,

  35. foliehatt

    Ivar Andersson, 33
    så kallade smarta elnät är ett fattigdomsbevis. En eufemism för elransonering, något som vi borde lagt bakom oss permanent någon gång första halvan av sjuttotalet.

    Tomas, 30 – vad menar du med ditt inlägg? har någon påstått oändlig livstid för någon elproduktion?
    Dessutom, vad är en klimatförnekare? någon förnekar klimatet hen lever i? någon som förnekar att klimat finns? Åter igen – det är oklart vad du egentligen menar.

  36. Ulf

    Svar 30

    Indolenta regeringsföreträdares åsikter ändrar inte det faktum att det varit en billig och mycket effektiv lösning att fixa till ringhalsarna och köra ett antal år till.
    Men uppenbarligen är MP fast beslutna att köra Sverige i botten, kosta vad det kosta vill.

  37. Björn

    foliehatt [35]; Jag håller med dig: “Så kallade smarta elnät är ett fattigdomsbevis”. De som vurmar för smarta elnät förstår inte vad robusta elnät innebär. Det är alltså så att i brist på effekt, så sysselsätter sig förnybarvurmarna för tankar kring smarta elnät, alltså ett hopkok eller fantiserande om hur man kan “hushålla” med el. Problemet med robusta elnät är inget för självutnämnda amatörexperter, utan för de mest begåvade vi har inom krafttekniken. Samhällets utveckling och välfärd står och faller med tillgången på energi.

  38. Sören G

    I Rumänien under Ceaușescu hade man erfarenhet av när effekten inte räckte till och man hade el bara ibland.

  39. Håkan Bergman

    Ivar A. #33
    “För några år sedan var smarta elnät populära att skriva om men idag vill elbolagen installera smarta elmätare som behövs för att variera elpriset så att elförbrukningen anpassas till elproduktionen.”
    Har elbolagen aldrig sett en normal elräkning, det mesta för oss som bor i lägenhet är fasta avgifter, vad priset per kWh är spelar ingen roll för oss.

  40. Fredrik S

    Håkan Bergman #18

    “Regeringen bedömer att skatten är en åtgärd som kan ge effekt på sikt. ” skriver de.

    Det är ju bra då att de kan få in lite mer av andras pengar under tiden att satsa med olika i projekt de tänkt ut för att rädda klimatet.

    “Miljöpartiets politik är att den sista droppen fossila bränslen ska säljas 2030”, sa ju Lövin i höstas. Vilket datum framgick dock inte.

    Undrar om sedlar räknas som förnybart?

  41. Richard

    #32
    Elnätets reglering borde ha ett eget LAN. Verkar vansinne att bjuda in hela vilda webben och ge alla möjlighet att utföra attacker.

    Kostnaden för ett eget LAN är väl en väldigt liten försäkringspremie i förhållande till vad en attack kan kosta?

  42. Ivar Andersson

    #35 foliehatt
    #39 Håkan Bergman
    Vi är vana vid att elproduktionen anpassas till efterfrågan. Utan kärnkraft (eller ny gaskraft) måste efterfrågan anpassas till elproduktionen. Vad gör man om elproduktionen inte täcker efterfrågan? Om elen kostar 10 kr/kWh kommer även lägenhetsinnehavaren att få en saftig elräkning vintertid.

  43. Claes-Erik Simonsbacka

    #33, #35, #37

    Vad räknas som intelligenta / smarta nät?
    Den första definitioner ger en beskrivning av vilken teknologi som räknas som intelligenta nät till exempel IEC:s definition 1 : ʺSmart Grid, intelligent grid, active grid: Electric power network that utilizes two‐way communication and control technologies, distributed computing and associated sensors, including equipment installed on the premises of network user.”

    Den andra definitioner utgår från problem som är i behov av en lösning och är t.ex. den definition som ERGEG5 använder: ʺSmart Grid is an electricity network that can cost‐efficiently integrate the behaviour and actions of all users connected to it – generators, consumers and those that do both – in order to ensure economically efficient, sustainable power systems with low losses and high levels of quality and security of supply and safetyʺ.

    Mvh,

  44. Bert Nilsson

    #38, Sören G

    Å andra sidan sade man sig ha världens bästa snö. Om man lade den på värmeelementet så smälte den inte.

  45. Ivar Andersson

    #43 Claes-Erik Simonsbacka
    Det blir inte större elproduktion med smarta elnät utan smarta elnät är bara en metod att fördela elproduktionen. Här är problemet som jag diskuterar brist på elproduktion vid kärnkraftens nedläggning så definition 2 passar bäst in. Jag är bara förbrukare och har noterat att en del elbolag ska byta ut elmätarna för att kunna variera taxorna över dygnet efter efterfrågan. Kan inte tänka mig att elen blir billigare utan kärnkraft.

  46. Ingemar Nordin

    Smarta elnät är en populär tanke bland vår överhet. Det ger dem en massa kontroll över oss medborgare. Tyvärr verkar även skyddet mot kriminell verksamhet och fientligt främmande makt att vara lågt. Allt går att hacka, även smarta elnät.

    https://www.klimatupplysningen.se/2014/02/09/smarta-elnat-utopi-eller-dystopi/

  47. Claes-Erik Simonsbacka

    #45, #46

    Trots retoriska och propagandistiska modebegrepp som ”smarta elnät” (Smart Grids) kommer vi tyvärr inte framöver att kunna vidmakthålla så höga elkvalitets-, leveranssäkerhets- och tillgänglighetskrav som vi i Sverige tidigare tagit för givet och som vi uteslutande erhållit från planerbara baskraftsanläggningar.

    Enligt min uppfattning kommer vi framöver, med stor andel icke planerbar intermittent elproduktion, tyvärr att behöva s.k. ”smarta elnät” för, att överhuvudtaget ha en möjlighet att kunna styra effektbalansen och elleveranser genom att bl.a. vid behov kunna koppla bort elförbrukare /elkunder.

    Mvh,

  48. Evert Andersson

    Oerhört intressant. Tyvärr går det långt över huvudet på de flesta av oss lekmän. Men varför i h….. utnyttjas inte en person som besitter denna kompetens i t ex Energikommissionen? Utformningen av framtidens energiförsörjning kan inte längre få styras av ideologi istället för teknologi. Verkligheten nafsar politiken i hasorna nu. Batteripark i Uppsala som exempel på panikåtgärder. Eller Ygemans räddningsaktion i Skåne. Först ge bidrag för att elektrifiera det ena efter det andra. Sedan att vi behövde styrbar elproduktion ‘såg vi inte komma’. Ygeman och Löfven igen. “vi har aldrig producerat så mycket el som nu. Vi exporter ju massor”.
    Det speglar den politiska kunskapsnivån i allmänhet är jag rädd för. Även om undantag finns.