Den gröna klimatkyrkans dyrkare ägnar sig åt bedrägeri och kanske även självbedrägeri.
Såväl IPCC som EU anser att väder och klimat är detsamma och nästan uteslutande beroende på koldioxidhalten. Allt emanerar från IPCC där deras datamodeller ”övertrumfar” verkligheten. Hittills har IPCC aldrig någonsin haft rätt i sina spådomar. De kunde i stället frågat sierskan på t.ex. Kiviks marknad, hon har troligen haft fler rätt genom tiderna.
Att koldioxiden inte påverkar väder eller klimat har bevisats av
- Ole Humlum, Climat4you, som i sin forskning visat på att koldioxidhalten i luften ändras ca 8 – 10 månader efter förändringar av havsvattentemperaturen.
- Henrys lag om gasernas upptagande eller avgasning av koldioxid från havsvattnet
- Att varm luft stiger och kall luft sjunker. Ingen varm luft kan sjunka och värma atmosfären. Det är en fysikalisk omöjlighet. *)
Densiteten (kg/m3) för luft är vid
0°C – 1,293
20°C – 1,205
100°C – 0,946
-60°C – 1,657
- Koldioxiden kan inte lagra någon energi utan bara släpper igenom den.
*) Innan flygplanens tid användes varmluftsballonger för luftfärd. En ballong med volymen 2.000 m3 värmd luft har enligt uppgift en lyftkraft på ca 600 kg vid 100°C.
Naturgas
skall inte användas då den ger den ”fossila” koldioxiden vid förbränning. Den skall ersättas med trä eller ved förbränning, som enligt klimatkyrkan ger en ”ofarlig” koldioxid.
I själva verket ökar koldioxidutsläppen med ca det dubbla per kWh vid träförbränning.
CO bildas också vid naturgasförbränning, men är så liten att den ryms på 0-strecket.
Ny naturgas är ett kolväte (CxHx) som bildas hela tiden. Den är inte fossil.
Vill man minska koldioxidutsläppen bör man övergå till naturgaseldning.
Dessutom har naturgasen mycket lägre utsläpp av NOx, bl.a. genom mindre mängd prompt NOx.
Även den odefinierade och hyllade ”biogasen” har samma verkan som naturgas. Den baseras på rötning och måste processas före användning så att den får samma Wobbe-index som naturgasen. Wobbe-index
är känt sedan över 100 år. Wobbe-indexet är ett jämförelsetal för gasers användbarhet för exempelvis brännare, bilmotorer etc. Wobbe-indexet erhålls genom att dividera värmevärdet (t.ex. kWh/Nm3) med roten ur gasens densitetsförhållande till luft.
Wobbe-index för Naturgas (undre värmevärdet) är Wu 13,29 kWh/Nm3 och för Rötgas är Wu 6,75 kWh/Nm3. Så därför måste rötgasen processas för att vara användbar i naturgasbrännare, fordon, etc. Rötgas innehåller mycket CO2, ca 35%, som släpps fritt vid processandet. Vid processandet kan gasol tillsättas för att öka värmeinnehållet i den nya gasen för att uppnå Wobbe-indexet.
Naturgas innehåller i sig en liten mängd gasol.
Trä, ved, etc.
När träden fälls är de flesta 75 – 100 år. Vid förbränningen släps den lagrade kolen fri, som koldioxid.
Den mesta av förbränningen sker i gasfasen. Därför gäller det att tillsätta bränslet i så smådoser och så ofta som möjligt för att få ett bra totalt förbränningsresultat.
Det tar ungefär lika lång tid att åter binda kolet, genom fotosyntes med koldioxid, i trädet som den tidigare hade. Var det fällda trädet 100 år tar det lika lång tid att åter bildade det. Återlagringen kan liknas vid asymptotisk kurva, d.v.s. mycket liten lagring i början men tilltagande med åren.
Exempel på asymptotisk kurva
Som synes i exemplet kan det ta tid. Efter kanske 80 år har träet åter lagrat kanske 40% som nytt kol. Nästa år fäller man nya träd, så det tar tid innan det blir ”balans” mellan in och ut. Om trädets ålder är 75 år sker återlagringen av kol på ca 40% efter ca 60år.
Så kliar de ”kloka” sig i huvudet och förstår inte varför koldioxiden i luften ökar när man ersätter naturgas med träförbränning.
Vill man ha snabb återlagring av koldioxid kan havre användas vid förbränningen. Nästa år tar naturen då hand om koldioxiden för lagring i kommande skörd. Det går bra att använda havre i växtföljden i stället för slyskog.
EU:s heliga klimatskrift – ”Borgmästaravtalet”
Inom EU har man enats om hur man skall beräkna ”vinsten” med reduceringen av klimatutsläppen av koldioxid. Som framgår skall man inte räkna med utsläppen från förbränningen av ved/trä. Ej heller räknar man med diverse ”bio”-drivmedel. Här inom faller också biogas.
Utdrag från tabellen i Borgmästaravtalet
I tabellen angivet t står för ton. Koldioxidens densitet är 1,977 kg/Nm3.
Sammanfattningen är att användningen av träbränsle i stället för naturgas ökar det momentana utsläppet med ca det dubbla.
Det frigjorda kolet vid förbränning har en återhämtningstid på 75 – 100 år.
Det är hög tid för ”klimatforskare” att höja blicken ovanför dataskärmen med datasimuleringarna och i stället se på verkligheten.
Ingvar Åkesson
Det är en bra artikel med mycket sakinnehåll du skrivit Ingvar. Men ett påstående reagerar jag mot. ”Ingen varm luft kan sjunka och värma atmosfären. Det är en fysikalisk omöjlighet. *)”
Nej inte helt säkert. Nu är jag specialist på elektronik och det där med den svåra termodynamiken är jag inte lika bra på, men ändå. Vattenånga med molekylvikten 1 + 1 +16 = 18 är mycket lättare per volymenhet än luft med huvudsakligen kväve 78% som har molekylvikten 2*14 = 28.
Det innebär att vid samma temperatur och tryck är vattenånga 18/28 = 36 procent lättare än luft. Det är samma skillnad som om luft värms eller kyls med 100 grader ungefär. Nu vet jag inte hur mycket vattenånga luft kan innehålla. Men fuktig luft har en tendens att stiga även om temperaturen är densamma. Det kan vi få bekräftat om vi vänder blicken uppåt några dagar och studerar hur moln bildas.
Standardutsläppsfaktor låter som en schablon för beräkningar när man kör förbränningen optimalt, men hur beräkna den när t.ex. den tyska fossilkraften tvingas köra SÅ HÄR för att balansera den ”förnybara” elen? Vid runt 1500 timmar börjar kurvan tidvis se ut som dragspelsbälgar, det är en följd av att solen börjar bita. Det här är inte ett optimalt sätt att använda fossila bränslen.
Vilseledande.
Att göra halmgubbar är värsta sortens argument. Det är ingen i vare sig IPCC, EU eller klimatforskare som påstår att väder och klimat är samma sak. Ingvar Åkesson gör där en halmgubbe.
Ingvar Åkesson skriver att PCC:s datamodeller ”övertrumfar” verkligheten. Jämför man med de prognoser för temperaturökningar som finns i IPCC:s rapporter AR1-AR3 så stämmer de väl med de temperaturökningar som vi haft sedan de publicerades.
Trädbränsle som eldas är för det mesta avfall från skogsindustrin som sågspån och bark. En annan stor del är grot. De senaste åren har det varit en hel del stamved av barkborreskadad gran. Om inte det här hade eldats så hade det fått ruttna ner och på mindre än 10 år så hade det mesta av kolet tillförts atmosfären i form av metan och koldioxid,
Den mindre mängd salix som odlas för att bli bränsleflis skördas ungefär var 6:e år.
Tabellen får återlagring av kol i träd är också löjlig. När gran eller tall planteras så är det med 2000-2500 plantor per hektar och innan skogen slutavverkas så har det gjorts en röjning och 2-3 gallringar. Är det skog som är 100 år gammal så bör det ha gjorts 4 gallringar och då brukar beståndet bestå av 200-300 träd per hektar. 9 av 10 av de 2000-2500 träd som planterades per hektar har röjts bort eller avverkats tidigare. När ett kalhygge planteras så når biomassan, det lagrade kolet, nästan sin topp efter 30-35 år innan första eller andra gallringen utförs. Kollagringen ökar ganska lite från gallringen vid 30-35 års ålder fram till slutavverkningen.
Texten i artikeln (se nedan) är åtminstone för mig i fullständigt obegriplig?
Jag känner inte författaren och hans vetenskapliga utbildning. Inte heller förstår jag författarens avsikt md sin text? Varifrån hämtar författaren sina uppgifter?
Visst finns det mycket märkligt att läsa på denna blogg som minst sagt inte precis är vetenskapligt till sin natur, med detta bidrag framstår kanske som ett av märkligaste som jag någonsin läst.
”Såväl IPCC som EU anser att väder och klimat är detsamma och nästan uteslutande beroende på koldioxidhalten. Allt emanerar från IPCC där deras datamodeller ”övertrumfar” verkligheten. Hittills har IPCC aldrig någonsin haft rätt i sina spådomar. De kunde i stället frågat sierskan på t.ex. Kiviks marknad, hon har troligen haft fler rätt genom tiderna.
Att koldioxiden inte påverkar väder eller klimat har bevisats av
Ole Humlum, Climat4you, som i sin forskning visat på att koldioxidhalten i luften ändras ca 8 – 10 månader efter förändringar av havsvattentemperaturen.
Henrys lag om gasernas upptagande eller avgasning av koldioxid från havsvattnet
Att varm luft stiger och kall luft sjunker. Ingen varm luft kan sjunka och värma atmosfären. Det är en fysikalisk omöjlighet. *)”
Kanske ett mer invecklat sätt att skriva att ingen kall kropp kan värma en varm. Luft och atmosfär är ju samma sak.
(”Att varm luft stiger och kall luft sjunker. Ingen varm luft kan sjunka och värma atmosfären. Det är en fysikalisk omöjlighet. *)
Viktigt är också att atmosfären tunnas ut uppåt. Den når tiotals mil upp innan den övergår i fri rymd. Redan i troposfärens undre halva finns hälften av atmosfärens hela massa.
Gravitation och centrifugalkraft påverkar atmosfärens höjd. Vid polerna utan centrifugalkraft når troposfären ca 7 km höjd innan den vid tropopausen övergår i stratosfären. Vid eklvatorn tänjer maximal centrifugalkraft (1.600 km/h) ut troposfären till ca 17 km höjd – och hela atmosfären uppåt i motsvarande grad.
Eftersom 90 procengt av mänskligheten bor på norra halvklotet med flest mellan 30:e och 60:e breddgraden, räknas troposfären (där) nå ca 10 km. Där är trycket 0,1 bar, alltså en tiondel av trycket vid havsytan.
Det betyder att uppåt 90 procent av atmosfärens hela massa finns i troposfären, som ju kyls uppåt till 50-60 minusgrader – inkl. ingående koldioxid..
Gles och kall koldioxid kan inte varma tätare och varmare atmosfär nedanför.
Lennart: Ingvar Åkesson är snart 81-årig pensionerad ingenjör och ekonom i Klippan. Han är väl insatt i klimatfrågan och har debatterat mycket på både KU och nu avslutade KS.
#3
”Om inte det här hade eldats så hade det fått ruttna ner och på mindre än 10 år så hade det mesta av kolet tillförts atmosfären i form av metan och koldioxid,”
Du vet uppenbarligen ingenting om hur länge död ved varar. Försök gå över ett oröjt hygge efter 10 år får du se hur mycket som inte övergått i gasform än.
Det här med att varm luft stiger och kall luft sjunker plus att fuktig luft är lättare än torr luft kompliceras av att vatten är en kondenserade gas. Dessutom har vatten(ånga) hög specifik värme vilket gör att lapse-raten för fuktig luft är betydligt lägre än för torr luft.
Det här leder t ex till s k ”Föhn” alltså när fuktig luft tvingas upp över en bergskedja kondenseras vattenångan och bildar regn/snö och när den nu torra luften sjunker och komprimeras på andra sidan blir den betydligt varmare än den var på lovsidan på samma höjd. När media rapporterar ”rekordvärme” vintertid på t ex Grönland är det nästan alltid just sådan föhn.
Det här gäller även vid konvektiv monlighet, alltså s k ”vackert-väder moln”. Varm fuktig luft stiger och vattenångan kondenseras när temperaturen blir tillräckligt låg (det är därför alla sådana moln har platt undersida och på ungefär samma höjd). Ångbildningsvärmen som frigörs ger luften ytterligare litet ”skjuts” uppåt tills luften blir så torr/kall att kondensationen upphör (=den bulliga och fluffiga översidan på molnen).
Den nu torra och kalla luften sprids och sjunker i mellanrummen mellan molnen (det är därför ”vackert väder-moln aldrig kan bilda ett sammanhängande molntäcke).
Men det blir inte kallt på marken, eftersom den sjunkande torra luften värms upp snabbare än när den steg (men dess energiinnehåll är betydligt mindre).
Att eldning med ved ger ett momentant rätt stort utsläpp av CO2 är lätt att hålla med om. Men att det räknas som förnyelsebart bränsle kan ju diskuteras då det tar bortåt 70 år innan koldioxiden är upptagen igen av ny skog.
Om jag minns rätt så försökte Finland att få torv klassat som förnyelsebar medan EU tyckte att det tar för lång tid innan torven växer till. Så det blev underkänt som ”förnyelsebart.
Kall luft kan inte värma varm, allt enligt termodynamiken. Jag är inte naturvetare, utan humanist, men om jag förstått saken rätt, så handlar det enligt IPCC om återstrålning av IR-fotoner. Koldioxiden absorberar infraröd strålning från jordytan vid frekvenserna 2,8, 4,3 resp. 15 mikrometer. och avger den omedelbart i alla riktningar, varav en del far tillbaka till jordytan. De första två frekvenserna överlappas av vattenångan, så det här dramat skulle således utspela sig kring 15 mikrometer. Jag vill minnas att Lennart Bengtsson anger effekten till 3 W/kvm. Personligen tror jag inte det spelar någon större roll för pågående uppvärmning. Jag tror, som många andra, att temperaturökningen är ett led i helt normala processer. Jag kanske har missförstått detta med återstrålningen och är i så fall tacksam för korrigering.
Tty 7 Inressant, jag minns i min ungdom låg på rygg på gräsmattan och iaktog molnbildningen inför ett kommande åskväder. Vädigt turbolänta vindar molnen växte som en vulkan eruption. Nu till min fråga, varför tar åskväder alltid samma rutt år efter år, jag har i snart 70 år följt med och har med stort intresse följt med vädret. Har nog hört gamla ”skrönor” om varför, meeen finns det en förklaring? PS, bor strax utanför Jakobstad i svenska Österbotten, hmmmm Kaj Land å badar int bara bastu 😊
Och nu basunerar fulmedia triumferande ut att i östra Turkiet har en ”farlig” gräns passerats då man uppmätt 50.5 grader någon minut på en mätstation? Frågan är hur mycket sanning det här är och hur mätaren var placerad? En upprepning av det spanska fejkrekordet från förra året? Den relativa kylan i västra Europa är givetvis inte lika intressant att nämna, det passar inte in i klimatpropagandan lika lite som den ovanligt kalla vintern på södra halvklotet.
#4 Lennart Bengtsson
Jag känner inte heller dig och dina ”vetenskapliga” prestationer. Mina kunskaper, som du ifrågasätter, grundas på teknisk utbildning men ligger även på det verklighetsnära/erfarenhetsmässiga och allmänt observerande planet.
Om du inte tagit del av Ole Humlums forskning, besök då gärna Climate4you.Hade själv förmånen att höra honom 2018 på Klimatsans och Klimarealisternes Klimatkonferens i Mölndal. Flera andra kända höll då föredrag såsom Jan-Erik Solheim, Henrik Svensmark, Nils-Axel Mörner, Sören Holst-Kjærsgård, Sture Åström, m.fl. Mycket intressanta, lärorika och ögonöppnande dagar.
Att koldioxid inte kan lagra kyla eller värme är känt, inte minst genom Albert Einstein.
Vidare rekommenderas djupare insikt från William Henrys resultat. Han levde en del av sitt liv på Napoleontiden och var långt före sin tid.
Närmare kunskap om Carnoteprocessen eller 1:a och 2:a termodynamiksatserna rekommenderas också.
Nog stiger varmluftsballongerna. Det finns bra lyftkraft i förhållandet mellan varmare och kyligare luft.
Allt är inte bara datamodeller, det finns också en verklighet. Verkligheten har inte stått på IPCC:s sida. Från början ”hotade” de med 30 år sedan har tiden krympt avsevärt. Inte blev Maldiverna översvämmade 2018. Ej heller har New York hamnat under vatten 2019. Ej heller försvann Grönlandsisen och översvämmade Grönland 2012/2013. Listan skulle kunna göras lång över misslyckandena.
Alla datamodeller är mer eller mindre ofullständiga om de nu någonsin kan bli fullständiga.
Nog om detta
tty #6
Jag är ute i skogen regelbundet för att jag jagar. Vid kalhyggen tas det mesta groten bort men vid gallringar brukar den få vara kvar. 2-3 år efter att en gallring utförts är det mesta riset borta och efter 5 år så ser man nästan inget alls.
När det gäller vindfällen som inte tas reda på är en gran borta efter 5-7 år och en för en tall är det mesta borta inom 10 år. Kärnvirket i en tall kan ligga kvar länge, men splintveden och grenarna försvinner snabbt.
Att olika trädslag ruttnar ner olika snabbt känner nog de flesta till. Jag röjde ett område intill min trädgård för 25-30 år sedan. Allt ris fick ligga kvar och allt har varit borta sedan länge förutom en stam från en ganska stor en. Enar använde man gärna förr som störar för gärdesgårdar och nu förstår jag varför.
Ingvar Åkesson #12
Inget av det här har IPCC påstått:
”Allt är inte bara datamodeller, det finns också en verklighet. Verkligheten har inte stått på IPCC:s sida. Från början ”hotade” de med 30 år sedan har tiden krympt avsevärt. Inte blev Maldiverna översvämmade 2018. Ej heller har New York hamnat under vatten 2019. Ej heller försvann Grönlandsisen och översvämmade Grönland 2012/2013. Listan skulle kunna göras lång över misslyckandena.”
Verkligheten är att den globala temperaturen har ökat med c:a 0,2 grader per decennium vilket IPCC hade i sina prognoser i AR1-AR3.
#14 Sigge
Det har sagts mycket av många om det mesta när det gäller klimatet. 1989 var ett gångbart årtal, när det gäller att förutsäga katastrofer.
”Klimatförändringarna är här och nu. Vi behöver hantera det som en akut kris, sa Inger Andersson som är chef för FN:s miljöprogram UNEP, när IPCC:s rapport presenterades.”
UNEP var tidigt ute och slog larm. 1989 hade världen 10 år på sig att lösa växthuseffekten enligt Noel Brown, då chef för UNEP i New York. Om inte den globala uppvärmningen hade stoppats år 2000, löpte hela nationer risken att sopas bort från planeten Jordens yta av stigande havsnivåer. Polarisarna skulle smälta och oceanerna höja sig med mer än 90 cm tillräckligt för att låglänta öar skulle täckas av vatten, osv. Maldiverna och korallöar i Stilla Havet skulle försvinna under havsytan men gjorde det inte.
https://apnews.com/article/bd45c372caf118ec99964ea547880cd0
Sigge #14,
Nej man skall nog skilja på vad IPCC säger och vad media påstår att de säger. Inte minst gäller det s.k. extremväder där media dagligen påstår att eldsvådor, översvämningar, orkaner etc är orsakade av den globala uppvärmningen. Men IPCC säger inte det. Tvärt om säger de att det saknas empirisk evidens för detta.
Media blandar ständigt ihop väder och klimat så att allmänheten tror att alla väderförändringar (t.ex. värmeböljan i Norrland) är ett följd av klimatet har ändrats. Och journalisterna ger sig inte förrän de fått någon alarmistiskt lagd klimatforskare eller ”expert” att hålla med dem.
Jag läste ett bra inlägg av Stuxberg på Klimatsans FB-grupp; https://www.facebook.com/groups/118018715518646/
# 3, 14 Sigge
Det är rätt i det du anger att sly, etc. rensas bort. Det i slyet lagrade kolet återförs i kedjan igen som koldioxid på ett eller annat vis på kortare eller längre tid. Kvar blir då att de träd man en gång fällde har återtagit sitt kol igen på ca 75 – 100 år.
Det är inget problem att temperaturen ökat från Lilla Istidens slut och industrialiseringens början kring 1850. Det får snarast betraktas, som en fördel. Ännu har inte temperaturen uppnått sina värden före detta och ej heller sina värden från t.ex. de som rådde under Romarrikets existens, etc. Så något temperaturproblem eller någon klimatkris råder inte.
Den första bilden vad gäller utsläpp vid förbränning av flis är förrädisk, utsläppen av CO2 är angivna i g/kWh medan övriga ämnen i mg/kWh. Dessutom renas utsläppen av ”övriga ämnen” idag i större förbränningsanläggningar i Sverige.
IPCC borde avfärda den policyrapport som sägs vara gjord från resultatet av forskningen. Om de inte gör det tror media och politiker på narrativet snarare än verkligheten och samhället styrs mot avgrunden. Ledningen bakom IPCC har m.a.o en dold agenda som de försöker dölja med sin vetenskapliga rapport.
21 juli
Stora delar av Ryssland upplever för närvarande onormalt kallt väder. Köldrekord slås. Skördarna är under press. En nyligen uppmätt temperatur på -3,2 °C uppmättes i Sebyan-Kyuyol, Jakutien – den lägsta julitemperaturen som någonsin uppmätts på den platsen. Jakutien är känt för extrema temperaturer, men juli bjuder vanligtvis på milt väder med genomsnittliga lägsta temperaturer långt över fryspunkten. I stora delar av Ryssland finns det slående köldavvikelser, med vissa områden mer än 20 °C under genomsnittet för åren 1981 till 2010. I områden som Karelen och Archangelskregionen registrerades nattfrost – och detta under midsommar.
Enligt NOAA:s egna historiska klimatregister är andelen temperaturer i USA över 32,2°C [= 90°F-strecket] i år den 24:e lägsta i de 130 år långa registreringarna som går tillbaka till 1895. Endast 8,2 % av dagarna mellan 1 januari och 19 juli var över 32 °C, vilket är långt under det långsiktiga genomsnittet på 9,5 %. Årets andel är också nästan 50 % lägre än toppen 1936, då 15,5 % av dagarna vid denna tid på året var över 32 °C. Trots årtionden av värmeökning och 90-årsökningen av atmosfäriska CO₂-nivåer dominerar fortfarande de historiska värmerekorden från 1930-talet:
23 juli
En kraftfull polar luftmassa ligger kvar över Ryssland, slår alla sommarrekord för köld i Uralbergen och orsakar en av de mest extrema köldknäpparna i juli någonsin.
I Izhma i Uralregionen sjönk temperaturen till -3°C – ett värde som, när det väl bekräftats, sannolikt kommer att vara den lägsta sommartemperaturen som någonsin uppmätts där. Det är iskallt, och det mitt i sommar. I norr, i Vorkuta, nådde temperaturen -0,7 °C – bara 0,3 °C ifrån föregående rekordlägsta temperatur i juli. Vorkuta upplever vanligtvis långa, brutala vintrar, men regionens somrar, hur korta och svala som helst, når sällan noll grader.
Stora delar av norra och centrala Kalifornien fryser igenom en av de kallaste försomrarna på 30–40 år. Från maj till mitten av juli drabbades kustområden som Bay Area och Monterey Bay av ihållande sval havsdimma med lätta pålandsvindar, låga moln och en kyla som kändes mer som senvår än midsommar. För San Francisco kan detta vara den kallaste starten på sommaren i mannaminne.
Nya Zeelands Sydö vaknade den 22 juli med frost som var nära att slå tidigare julirekord i två av dess största städer. Dunedin sjönk till -5,5 °C, bara 1,1 °C från den kallaste juli någonsin. Christchurch nådde -3,1 °C i juli, bara 1,6 °C från sin egen rekordlägsta temperatur. Det är en antarktisk luftmassa som drivs av en stark sydlig luftström och klara, ljusa nätter under ett blockerande högtryck. Jordbrukare fruktar missväxt, stressad boskap och stigande kostnader för skydd. I städerna ökar värmebehovet, medan de mest utsatta utsätts för faran.
24 juli
För andra gången på tre år snöade det på Babusar-toppen i Gilgit-Baltistan, Pakistan, i juli. Högpasset [3700 m över havet], som normalt är klart på sommaren, samlade ny snö mitt i veckan när temperaturen sjönk under noll grader.
Den 22 juli uppmättes en lägsta temperatur på 2 °C i Peace River-regionen i Alberta, vilket översteg den tidigare lägsta temperaturen på 2,2 °C som uppmättes 1926 och gör det till den kallaste julidagen som någonsin uppmätts där (i uppteckningar som sträcker sig 118 år tillbaka i tiden, ända till 1907). Men det är inte allt: Cold Lake sjönk till 2°C och slog därmed rekordet från 1966 (2,8°C). Högsta nivån sjönk till 1,4 °C, vilket översteg den tidigare lägsta nivån på 2,2 °C. Och Red Earth Creek sjönk till 3°C, vilket avsevärt översteg rekordet på 5,9°C från 2005. Till och med Lac La Biche överträffade sitt rekord på 3,9 °C från 1968.
25 juli
Det är inte bara östra Australien som är iskallt. Perth upplevde just sin kallaste morgon sedan juli 2010: 0,3 °C uppmättes vid mätstationen i Mount Lawley. Ännu lägre temperaturer uppmättes i förorterna: Jandakot sjönk till -1,3°C, Perth Airport och Swan Valley nådde -0,8°C, och Gingin frös till -2,2°C. Mandurah satte ett nytt vinterköldrekord på 3,9 °C, vilket slog den tidigare lägsta temperaturen på 4,4 °C från 2015.
Kylan fortsätter i Nya Zeeland
Italien upplever för närvarande en av de kallaste perioderna i slutet av juli på flera år, med avvikelser 15 °C under genomsnittet för 1981–2010. I Toscana, Bologna och stora delar av centrala Italien ligger de dagliga maxtemperaturerna långt under de normalt förväntade 34°C.
utdrag ur kälterapport 29 från EIKE 2025
# 18 Lars-Eric Bjerke
Anledningen till de olika måttstockarna var att får rum med staplarna på ett vettigt utrymme (höjd). I och för sig är inte koldioxid något problem, eftersom det är nödvändigt för växtligheten. 400 ppm är ett lågt värde. Se även ingressbilden för KU om växtligheten.
Det är riktigt att stora anläggningar för fliseldning, etc. har bra och nödvändig rening.
Så gjorde man också på det med tjockolja eldade Karlshamnsverket.
Naturgas är den bästa energin för förbränning. Även pannor i villastorlekar har verkn.grad på 100% eller mer. De ger problemfri drift och inga föroreningar.
Vid fliseldning, etc. kan man också uppnå 100% verkn.grad på riktigt stora anläggningar. Den uppnås vid tvättning av rökgaserna och återvinning av tvättvattnets energi. Även elektrofilter används om enbart rening skall uppnås.
Det tyska företaget som vi sålde för i Sverige hade elektrofilter på sitt program för små/mindre anläggningar för pellets, ved etc. Intresset för detta i Sverige var dock svalt om inte iskallt.
Ingemar Nordin #16
Jag håller helt med om att det är skillnad på vad IPCC redovisar och alarmism i media och då i synnerhet vänstervriden sådan. Jag tycker (nästan) lika illa om de överifterna som ni gör här.
BG #15
Om det var så att man inte gjorde något innan år 2000 utan lät utsläppen att fortsätta öka så riskerade globala temperaturen att bli 3 grader varmare någon gång mellan 2050 och 2100.
#22 Sigge Du skriver: ” så riskerade den globala temperaturen att bli tre grader varmare någon gång mellan 2050 och 2100″. Där tog du i ordentligt. Femtio år, varför inte 100 år, eller ännu mer. Meningslöst med såna gissningar. För övrigt så har vi fint väder i Luleå. Sol och 25 grader och svaga vindar. Om det betor på för lite eller för mycket utsläpp av koldioxid kanske du kan svara på.
Ingvar Åkesson #17
Inte för att jag är någon specialist på skogsbruk, men du är helt fel ute när det gäller skogstillväxt.
Vid första röjning i granplantering efter ungefär 10 år så röjs sly bort. Oftast lövträd men ett och annat barrträd också. Den första gallringen efter 20-25 år plockas ungefär 30-40% av granstammarna bort. Stammarna brukar vara 12-15 cm i storändan och det blir bara massaved. Vid andra gallring efter c:a 35 år brukar en del granar vara så stora att det går att få ut en klen timmerstock om man skulle vilja. Vid tredje gallring efter c:a 50 år får man som regel ut en timmerstock ur varje stam. Efter tredje gallringen om den görs vid 50 år så brukar det var ungefär 1/4-del av antalet stammar kvar av det som planterades. I mellansverige brukar gran numera slutavverkas vid 60-70 års ålder, men en del skogsägare väljer ytterligare en gallring innan de slutavverkar.
För tall är det lite annorlunda, mest för att i de här trakterna är det mesta av tallskogen självföryngrad.
Daniel Wiklund #23
Prognosmakarna på 80-talet var osäkra på hur mycket CO2-utsläppen skulle öka.
Men de har alla fall haft rätt i att globala temperaturen ökat.
Sigge #25
Suck och trippelsuck. Att den globala medeltemperaturen har gått upp är en jäkla tur, eftersom vi hade haft istid nu i stället. Är det det du längtar till?
Frågan angående om ökande medeltemperatur kan ställa till bekymmer är överdriven, speciellt när man tänker 100 till 200 år tillbaka och sedan jämför med idag.
Det jag avser är att termometrarna var inte av hög kvalitet och antalet stationer var få samt kollades enbart med vissa intervall. Till skillnad från idag där termometrar mäter konstant och utan minsta utjämnande funktion. En tänkbar lösning är att sätta sensorn mellan två metallbitar så att digitala termometrar beter sig ungefär som kvicksilvertermometrar. Vore även på sin plats att återgå till hur det mättes förr, enligt tidsschema och inte som idag kontinuerligt.
Dessutom återfinns de flesta mätstationer i städer eller på andra ställen där de påverkas av annan värme. Till exempel värme från en jetmotor på en flygplats. Detta ger ett för högt värde som därmed påverkar medel till att bli för högt. Detta fick jag lära mig i grundskolan, men du verkar inte ha lärt dig hur medel tas fram och hur det kan påverkas.
Det stora problemet med modellerna är att de inte kan återskapa historiska klimathändelser. Har de fel bakåt i tiden så är de heller inte korrekta idag.
Finns ingen klimatkris #26
Att kvaliteten var sämre på mätningar förr påpekar även klimatforskarna. En anledniing till det var att förr fanns de flesta väderstationer i städer och vid fyrplatser. Idag med automatstationer så placeras de där de inte påverkas av vare sig stadsmiljö eller trafik.
Att så många väderstationer finns vid flygplatser beror mycket på att förr var det vanligt att militär personal läste av väderstationerna. Det är ytterst få platser där väderstationen är så nära landningsbanan. Ofta är det 100-200 m från landningsbanan.
Att den högre uppmätta temperaturen skulle bero på att väderstationerna endast finns i städer och vid flygplatser är en lögn som hittats på av klimatskeptiker.
#26
Jag är med dig här. Hur kan man ens hävda att man vet jordens medeltemperatur innan satelitmätningarna tog vid? Och är det främst kalla platser som blivit mindre kalla eller är det varma platser som blivit varmare eller både och?
Finns det fler termometrar på varma breddgrader eller är spridningen rättvisande för hur planeten är i verkligheten ?
Sigge #28
”Idag med automatstationer så placeras de där de inte påverkas av vare sig stadsmiljö eller trafik.”
Det där har ju varit uppe förut ett antal gånger med koordinater och bilder på automatstationer från både städer och flygplatser etc och det du påstår stämmer ofta inte.
Det är ju bara att gå in på SMHI och kontrollera.
På flygplatser är prio att mäta för luftfartens skull.
”Att den högre uppmätta temperaturen skulle bero på att väderstationerna endast finns i städer och vid flygplatser är en lögn som hittats på av klimatskeptiker.”
Vilka påstår det?
Sigge #28
”Idag med automatstationer så placeras de där de inte påverkas av vare sig stadsmiljö eller trafik.”
Varför är då så många av de officiella stationer som används av SMHI i deras egen statistik och prognoser placerade i och på ställen som påverkas av yttre värme. Inte ens SMHI:s egen mätstation uppfyllde kravet på en mätstation. Jag avser nu den som stod bredvid före detta E4an och som sedan blev granne med en livsmedelsbutik med luften från kondensorn blåsandes mot mätstationen. Om en bättre placering har skett efter flytten har jag tyvärr ingen aning om. Fast med tanke på att placeringen i Falun och då på lugnets stadium fortfarande är kvar och är med i de officiella mätstationer som används, så är jag inte ett dugg förvånad om den nya placeringen är lika dålig som den förra.
I bland annat USA är det ännu värre med både misskötsel och placering på helt fel sätt samt påverkan av yttre värme från AC.
President Trump läxar upp EU inför samlad press och inför von der Leyen.
Jag såg på nyheterna ikväll och ja, det var ett inslag med dem bå, men inte om detta, undra varför.
Kort sammanfattning, ingen vindkraft får byggas i USA, en elproduktion ska inte bero av subventioner och dessutom kommer det mesta från Kina. Europa kommer att ta efter oss i detta och andra områden
https://x.com/disclosetv/status/1949505731171950978?t=wKsMtjtJ2hZ2qDLnvZgcXw&s=19
Finns ingen klimatkris #31
Du menar den här:
https://liteperspektiv.blogspot.com/2015/07/narmare-40-375.html
UWB #32
Hela presskonferensen här, en enmansshow så klart.
https://www.youtube.com/watch?v=WAuUqr0gxTQ&t=950s
27
Kåra Foliehatt
Visst kan modellerna göra det. Själv har jag skrivit åtskilliga artiklar i frågan under de senaste åren. Däremot kan man givetvis inte reproducera specifika händelser vid precis den tid de inträffat i verkligheten på grund av kaosteorin. Däremot kan man reproducera händelser av samma statistiska fördelning, inklusive maximum och minimum som de händelser som observeras och som inträffat.
29
Kära dumsnuten
Ett medelvärde är lått att beräkna. Det är bara att summera alla observerade värden och sedan dela med antalet. Som allmänt känt blir därvid medelvärdet alltid mer noggrant än enskilda värden. Samtidigt beräknas också det statistiska felet vilket också visas i aktuella studier men kanske inte alltid i mediaartiklar.
Genom att antalet observationsstationer ökat över tid så har också medelfelet i beräkningarna minskat. När det gäller jordens medeltemperatur 2m över markytan är detta värde tillräckligt noggrant för de senaste 125 åren och med ett medelfel som minskat från cirka 0,2°C i början till i dag under 0.1°C.
20
Detta är väl ändå vad man kan kalla ”cherry picking” och helt i klass med vad SVT håller på med. Det finns åtminstone tillförlitliga observationer och analyser för de senaste drygt 50 åren som såväl ”skeptiker” som ”aktivister ” kan använda. När det gäller temperaturdata på 2m höjd kan man väl använda temperaturobservationer för de senaste 100 åren. På Wikipedia finns också kontrollerade extremdata för enskilda länder.. Bortsett från ett ökat antal ”värmerekord” och ett minskat antal ”köldrekord” kan inga ytterligare extrema tendenser avlästas vilket också IPCC:s vetenskapliga rapport framfört!
När det gäller källan till den ökande koldioxiden finns det nu övertygande belägg för att den inte kommer från havet utan från förbränning/oxidering genom att luftens syrehalt minskar i samma omfattning som koldioxiden i luften ökar. Havsvattnet blir sutare i en omfattning som visar att havet tar upp ca 1/4 av utsläppen. Ca 50 % ackumulera i atmosfären. Övriga ca 25% hamnar i biosfären genom att det växer mer och jorden blir ”grönare”
Detta har inget med ”modeller” att skaffa utan är rena ”mätvärden”
Läsaaren hänvisas till IPCC:s vetenskapliga rapporteller till in bok Vad händer med klimatet?” Upplaga 3 , 2024, där kan läsaren vidare själv beräkna sina klimatdata
1
Vill bara påpeka att gaser i luften blandas i hela lufthavet. Vattenångan däremot regleras av Clausius -Clapeyrons regel och regleras av lufttemperaturen. Det är därför som det bildas moln och nederbörd. Minskar temperaturen med ca 1°C minskar vattenångan med 7%, På hög höjd finns det därför mer koldioxid i luftenän vattenånga. Eftersom lufttemperaturen minskar med 1° per km (innan kondensation inträffar) uppstår moln och nederbörd när luften hävs.
Till skillnad från syre och kväve absorberar vattenånga och koldioxid värmestrålning. Det är ytterst märkligt att det finns läsare på denna blogg som ännu inte fattat detta. Det har ändå varit känt i snart 175 år!
# 37
Hej Lennart,
visst är EIKEs ”Kälterapport” ett exempel på cherry-picking
— fullt medvetet!
Det är helt enkelt en reaktion på MSMs fixering vid ”värmepunkter”.
Iah ger oss på denna blogg en möjlighet att bemöta alltför godtrogna och okunniga alarmister.
Man skall väl ändå inte möta bedrägeri genom att själv bli bedragare!
#22 Sigge
”Om det var så att man inte gjorde något innan år 2000 utan lät utsläppen att fortsätta öka så riskerade globala temperaturen att bli 3 grader varmare någon gång mellan 2050 och 2100.”
Detta är ju lysande! 1989 sitter några vid sina kristallkulor och spår, vad som möjligen skulle kunna hända 60 till 80 år senare: Temperaturen skulle stiga med 3 grader. Det är väl sådant som kallas ”vetenskap”.
Det finns en del annat i den vägen: ” En forskare på Riksbanken har gjort en modell, som försöker visa hur mycket en koldioxidskatt skulle kunna påverka utsläppen. 2205 skulle till exempel uppvärmningen kunna bli 8,43OC.” ”Forskaren” anger alltså en temperaturhöjning med en noggrannhet av två decimaler.
https://www.gp.se/ekonomi/varldsskatt-ska-radda-planeten-sa-ser-den-ut.be4da21b-0859-461a-9706-ba0590bf3a78
Om klimatmodeller: Om de av IPCC så omhuldade klimatmodellerna skriver professor Steven E. Koonin i boken Unsettled? What Climate Science Tells Us and What It Doesn’t, and Why It Matters: Many Muddled Models, More on Models -2024 Update:
“The deficiencies of climate models have become even more evident since Unsettled’s initial publication. Perhaps more importantly, they are increasingly being openly acknowledged by the experts, although still rarely in the media and non-expert discussions. “
Även om både mängd och halt vattenånga minskar ovanför molnen, minskar där också atmosfärens massa. Runt hälften tycks finnas upp till halva troposfärhöjden (runt en halvmil upp på våra breddgrader).
En mil upp på våra breddgrader är trycket 0,1 bar. Uppåt 90 procent av atmosfärens massa finns där i tropopausen. Sedan fortsätter atmosfären att tunnas ut – utan vattenånga. Det ger högre andel men minskande mängd koldioxid. Verkan av minskande mängd högre upp på större mängd längre ned kan diskuteras. Minskande massa och minskad rörlighet i tunnare atmosfär ger rimligen mindre värme.
#36 Lennart
Tack Lennart, hur man räknar ut medelvärden vet jag redan. Har du svar på mina övriga funderingar?
”Och är det främst kalla platser som blivit mindre kalla eller är det varma platser som blivit varmare eller både och?
Finns det fler termometrar på varma breddgrader eller är spridningen rättvisande för hur planeten är i verkligheten ?”
Tack på förhand
På Kurirens baksida finns en väderkarta över Europa idag. Det mesta är starkt rödfärgat. Det finns också beräknade temperaturer för idag och imorgon för 30 städer i Europa. Nästan alla ligger mellan 20 och 30 grader. Ingen extremhetta där. Stor skillnad mellan färgkartan och temperaturerna. I Luleå just nu 25 grader.
#45 Daniel Wiklund
Det blir heller inte någon extremvärme i Basra idag, eller igår, eller imorgon, endast en för årstiden normal temperatur på 49°C.
Enligt P1 i dag så deltar indiska forskare i expeditioner till Arktis ”Eftersom smältande isar i Arktis förvärrar monsunerna”.
Gör de?
Lennart Bengtsson
Vilka tekniska och beräkningsmässiga resurser skulle krävas för att öka rutnätsupplösningen i klimatmodeller tillräckligt för att explicit modellera konvektiva moln, snarare än att förlita sig på parametriseringar – och ser du detta som ett realistiskt mål inom de kommande decennierna?
#11
”Och nu basunerar fulmedia triumferande ut att i östra Turkiet har en ”farlig” gräns passerats då man uppmätt 50.5 grader någon minut på en mätstation? ”
Det finns flera områden där temperaturen regelbundet går över 50 grader. Även tättbefolkade trakter, t ex södra Irak och Khuzistan i Iran.
Mitt personliga rekord är 51,7 grader i Mojaveöknen i Kalifornien 1980. Och, ja, det är jobbigt.
Det kan f ö nämnas att den högsta årsmedeltemperatur som uppmätts på Jorden är 34,4 grader i Afartriangeln i Etiopien på 1960-talet.
44
Medelvärdesberäkning sker i två steg
1 Analys av alla oberoende parametrar som temperatur, vind och fuktighet genom en kombination av statistiska och dynamiska villkor medelst fyrdimensionell variationskalkyl ( i princip genom minimering av interpolationsfelet (Gauss ursprungliga metod) Detta görs för varje timma. Slutresultat med data i ett regelmässigt latitud/longitudgrid och för ett 30 tal vertikal nivåer från jordytan till ca 30 km höjd
2. Medelvärdesberäkning för utvalda område, parametrar och vertikala nivåer inklusive det globala området
PS det är dessa data set som AI prognoserna nu använder
#48
Det är ganska lätt att beräkna ”mellan tummen och pekfingret”. Modeller idag tycks ofta arbeta med 100-km rutor. För att hantera konvektiv molnighet måste man troligen ned till 1-km nivå. Beräkningsvolymen ökar då med 100^4 = 100 000 000. Upphöjt till 4 eftersom det rör sig om tre rums- och en tidsdimension.
Eftersom konvektion dessutom påverkas kraftigt av topografi och mark(/vatten)förhållanden behöver man dessutom ha en terrängdatabas med motsvarande upplösning. Klimatmodeller är dessutom notoriskt dåliga på att hantera topografi (regnskugga etc) redan idag.
Min bedömning är att det inte kommer att ske i närtid.
Oavsett om det är Lennart Bengtsson eller någon som funderar över Sveriges temperaturökning – så är det bästa vi har SMHI:s 35 mätstationer sedan 1860.
Hur det stämmer med koldioxidhypotesen står ännu så länge vem som helst fritt att fundera över…vetenskapen är inte bestämd.
1860 – till 1930 – talet ångade våran medeltemperatur på rätt rejält uppåt år för år på dessa 35 stationer – det blev ungefär 1,5 grader varmare under dessa första 70 år av mätningar.
Sedan kom en längre period på ca 50 år då temperaturen minskade, fram till 1980 – talet.
Därefter, från 1990 fick vi ett plötsligt hopp uppåt igen på ca 1,5 grader – dock ökade då även solinstrålningen mycket kraftigt – vilket inte minst påverkade våra 35 mätstationer rejält…särskilt där som människan byggt städer och asfalterat vägar.
Somrarna är trots mycket kraftigt ökad solinstrålning inte särskilt mycket varmare – vilket vi alla väderintresserade kunnat notera – somrarna kunde bli lika varma år 1901 som nu.
Det vi dock fick en rejäl skillnad i var vintertemperaturerna efter 1990.
Något vi också borde ha fått bl a beroende på NAO – fas och mer västliga vädersystem dessa senaste 30 år.
Dock såg vi hundratals nya köldrekord slås så sent som vintern 2023/24 vilket kanske överraskar – bara en liten kantring mot mer nordliga vädersystem gav extremkyla – och vintern 23/24 gav isläggning i norra Bottenviken från oktober till juni….vilket räcker för att påminna na om vintrarna på 1800 – talet!
Ännu så länge tycks enligt mig ingen större påverkan på medeltemperaturen komma från mer koldioxid – utan kraftig solinstrålningsökning tillsammans med ändrade vindervädersystem förklar gott, den lilla skillnad vi upplever.
DET som skrämmer mig mest i dagen klimatrapportering och forskning – är hur den medeltida värmeperioden dom senaste åren omdefinieras av nya vetenskapsinstitutioner som ej varandes så varm som vetenskapen fram till nyligen ansåg.
DÄR – ser vi indoktrineringen och desperationen över att försöka bevisa att det vi nu upplever är unikt i uppvärmning – DET ÄR DIREKT SKRÄMMANDE.
Jag är därför djupt skeptisk till dagens klimatvetenskap och klimatrapportering.
Vi vet sedan länge mycket om växter,djur och fiskar och människors klimatvilkor under medeltiden – det är både farligt och beklämmande att nu skåda den Snabba klimatologiska omskrivning som nu sker.
Senast såg jag Göteborgs universitet gå ut med hur trädringsforskning och annan liknande forskning om växter och djur – nu, dom senaste åren ” bättre förståts” och nu bättre kunde förstås genom klimatmodellerna – som nu bättre speglade dåtidens klimat.
Det där är något som går som en löpeld genom vetenskapen idag, allt skrivs om för att bättre passa klimatvetenskapen och dess narrativ.
Aldrig så varmt och aldrig så fort – är ljug rakt igenom…och borde aldrig ha kommit till användning inom den moderna klimatvetenskapen – MEN NU STÅR DOM OCH VI MED DEN AGENDAN UPP TILL HALSEN.
Sorry för långa texter och bara prat, som Lennart brukar säga – mitt i sommarvärmen.
Men – någon borde hänvisa till det vi Vet från SMHI:s unikt långa mätserie, från solinstrålningsökningen och från härskande vintervädersystem.
Ställer man ihop dessa finns inget nytt under Solen – hittills är vårat klimat inom samma variation sedan åtminstone år 950.
OCH – DET KALLAR JAG STABILT.
#47
”Eftersom smältande isar i Arktis förvärrar monsunerna”.
För det första vad är ”förvärrar”? Det värsta som kan hända i Indien är en svag monsun, det leder till missväxt och massvält.
Vad man kan säga generellt är att varmare klimat genomsnittligt leder till starkare monsun och att monsunen når längre norrut (i Kina, i Indien stoppas den av Himalaja). Under istider är monsunen mycket svagare och klimatet i syd- och ostasien betydligt torrare.
Man kan också genomsnittligt säga att El Nino-år ofta, men inte alltid, åtföljs av en försvagad monsun. Historiskt finns det ett klart samband mellan svältkatastrofer i Indien och Kina och kraftiga El Nino, t ex 1876-78.
Här kan Ni finna aktuella väderrekord som är så vitt jag känner till bedömda av meteorologisk sakkunskap
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_weather_records
52
Skall Du finna robusta klimatsignaler så räcker det inte med att titta på Sverige
Varför inte höja blicken och titta på hela jorden innan Du drar tvärsäkra konklusioner med användning av stora bokstäver. För Sveriges del är hittills den starkaste
signalen de allt varmare vintrarna eller snarare de allt färre verkligt kalla vintrarna med det är fortfarande inte möjligt att dra statistiskt robusta konklusioner genom att enbart använda svenska observationer. Här får man i stället studera vegetationsändringar som är en bättre lokal integrator.
Det är naturligtvis ingen katastrof utan snarare motsatsen men man kan inte blanda samman naturvetenskap med frågan vad en varm eller kall årstid har för konsekvenser
Gör vi så får vi samma stolledebatt som med klimataktivisterna
#51 tty
Det går åt effekt:
” COSMO-modellen kördes nära globalt (~98 %) med 930 m och 1,9 km upplösning på superdatorn Piz Daint (4 888 GPUs). Genomströmningen var 0,23 simulated years per day (SYPD) för 1,9 km, och energiåtgången var 97,8 MWh/SY ”
47
Det existerar inget robust samband mellanisen i Arktis och den Indiska monsunen. Indierna har säkert samma intresse för Arktis som kineserna: fiske, transporter till Europe för att slippa tokiga araber, och att leta efter olja och gas
Snarare skulle jag förvänta mig att monsunen kan påverka isen Arktis. Folk har tittat alltför mycket på Mercatorprojektioner de borde i stället betrakta en jordglob
Nr 55 Lennart Bengtsson
Hä,hä, häää- precis som jag trodde du skulle svara.
Ge mig då lika fina klimat och väderobservationer som SMHI, FÖRTJÄNSTFULLT – utfört…..som täcker globalt väder från 1860.
Sedan – natur, trädsorter, djur och fiskarter – ändrar inte sina storskaliga biotopförflyttningar under korta tider…som ni klimatologer vill använda – utan det tar tid.
Som riktiga klimatforskare på SMHI Säger – 30 år är en för kort tid att studera och kalla klimat.
Du verkar tycka att 50 års väder – kan beskriva klimatutvecklingen dom senaste 1000 åren.
Föga – imponerande.
Hur var det nu du sa om sveriges 10%- iga solinstrålningsökning – om det var globalt skulle temperaturen öka ungefär 7 grader….?
51
Jag är inte övertygat att man behöver göra klimatberäknngar i kilometerskala och inte ens det räcker om man vill studera verkligt finskala processer som tornados och liknande. Vill man lära sig mer om småskaligt väder räcker det tillsvidare med kortare beräkningar
#59 Lennart Bengtsson
“-Det är i huvudsak molnens återkoppling som avgör hur kraftig uppvärmningen blir vid en viss ökning av växthusgaser.”
“De parametriseringar som används för moln och nederbörd är förenklade och leder till betydande osäkerheter i modellernas återkopplingar.”
Jag tolkar det som att du ändå anser att det finns utrymme för en viss ödmjukhet inför nuvarande modelleringar av moln och deras (långsiktiga) påverkan på klimatet.
Om molnens påverkan är svårmodellad och en betydande osäkerhet, och molnbildning eventuellt påverkas av solaktivitet (t.ex. via kosmiska strålar), då blir det ett problem för IPCC:s narrativ om dominant antropogen påverkan.
Därav anledningen till att IPCC vill förminska solens betydelse för klimatet?
Det är för jobbigt modellera helt enkelt.
#50 Lennart
Tack, vet du om jordens ökade medeltemperatur mest beror på att kalla platser blivit mindre kalla (t ex att sverige fått färre jättekalla vintrar) eller att redan varma platser blivit ännu varmare?
PS
Såg att du nyligen fyllt 90 år. Stort grattis i efterskott 🎂
Klimatlarmen drivs av en ideologisk och politisk önskan att göra människan skyldig till allt olämpligt. Dit hör bränder, som ju tillför atmosfären det livsfarliga giftet koldioxid. I centrum sommartid står så kallade skogsbränder.
Men dramatiska bilder från påstådda skogsbränder på många håll visar att det ingalunda är själva skogen som brinner utan dess orensade undervegetation: kvistar, grenar, rötter, bark, löv, barr samt fallna stammar och annan växtlighet. Träden reser sig stolt ur bränderna men skadas förstås ändå.
Bränderna skylls direkt eller outsagt på global, av människan orsakad uppvärmning. Men varken 30 eller ens 50 graders värme tänder eld på något. Det måste antändas utifrån. Det kan vara blixtnedslag, gnistor från skogsmaskiner, illa släckta eldar, vårdslös vådeld – eller rent medvetet. Men varken vädret eller klimatet.
Atmosfärens entropi, går den att ”beräkna”?
För att korrekt beskriva hela systemet skulle man behöva modellera:
1. Strålningsflöden – kortvågig och långvågig, med spektral upplösning och alla vinklar
2. Molnens mikrofysik – droppstorlekar, fasövergångar, turbulens, optisk tjocklek, höjd
3. Aerosoler – varierande optiska egenskaper, kemiska reaktioner, hygroskopisk tillväxt
4. Kosmisk strålning – joniseringseffekter, eventuella effekter på molnkärnor
5. Solinstrålning – med variation i UV, synligt och IR, samt magnetisk modulation (solcykler)
6. Växthusgaser – med tryck-, temperatur- och frekvensberoende absorptionsband
7. Konvektion och turbulens – som är icke-linjära, storskaliga och kaotiska.
Det matematiska problemet:
För att lösa detta fullt ut krävs:
• 3D Navier-Stokes-ekvationer med strålningsöverföring + fasövergångar
• Integrering över alla våglängder och tidsskalor, från mikrosekunder till årtusenden
• Räkning på miljarder till biljoner datapunkter per modellsteg
Svar nej.
Finns ingen klimatkris #31
Se Lennart Bengtssons kommentar #36
Sigge #65
Jordens medeltemperatur har ökat sedan Lilla istiden. Är det klimatkris?
Då var det svält och umbäranden.
Mikael # 64
För några år sedan gjorde jag ett amatörmässigt försök att uppskatta hur jorden gör sig av med sitt ”entropi-överskott”.
Jag gör ingenting komplicerat utan ”försöker att ta med det mest relevanta”
du hittar mitt försök här
https://klimatupplysningen.se/energi-exergi-och-entropi-eller-jorden-som-termodynamiskt-system/
#38. När det gäller källan till ökande CO2-halt tycks den ju ha börjat öka redan innan det blev fart på mänsklig CO2-skapande verksamhet. Men naturliga tillskott tycks inte ändras så mycket förutom vid vulkanutbrott och annat exceptionellt. Då räcker nog inte modern tid till för fakta och slutsatser. Vartill kommer att haven tycks ta upp det mesta avCO2-tillskott och att dessa snarare bildar basiska karbonater än försurar haven.
Sigge #65
Återigen trippelsuck.
Vad har LB kommentar #36 med min kommentar #31 med varandra att göra? LB beskriver hur ett medelvärde tas fram, jag skrev om att mätvärderna är för höga på grund av påverkan utifrån. Vilket då påverkar medelvärdet uppåt. För hur påverkas mätvärdet om mätstationen står vid asfaltsyta såsom i Falun mot att stå vid en gräsyta såsom i Floda utanför Katrineholm. Vilken av de två visar mest rätt och alltså ger ett mer rättvist mätvärde?
För jag fick lära mig i skolan att ta fram medelvärden och även hur de enkelt kan påverkas. Du kan själv testa. Slumpa fram 100 värden mellan 20 & 25 och ta medelvärdet av dessa, sedan höjer du tio av dessa värden med 1 och räknar ut nytt medelvärde. Är det nya medelvärdet lägre/samma eller högre? Svaret kanske förvånar dig men svaret är högre, vilket alltså påvisas med medeltemperaturen genom att de stationer som påverkas av yttre värme ger ett för högt värde.
Detta har alltså inget med hur ett medelvärde tas fram utan att fel mätvärden tas med in i medelvärdesberäkningen och sedan används som bevis för ökad uppvärmning. Ta bort de stationer som påverkas utifrån och räkna om medelvärdet. Tippar att det nya medelvärdet är så pass mycket lägre att den uppvärmning som sägs skett från säg 20 år tillbaka inte finns längre när det jämförs med det nya medelvärdet.
#67Sten K
Kanske kan denna intressera dig också?
CERES-data som används för att få fram vilken temperaturhöjning som behövs för att kyla bort den höjning som växthuseffekten ger.
https://wattsupwiththat.com/2025/07/27/ceres-satellite-data-suggests-low-climate-sensitivity/
I stället för 1 glob så används rutnätet med 1*1 grad.
Fö Grattis till nestor Lennart Bengtsson.
#54
Tveksamt hur ”bedömda” de är. Rekordet från RAF Coningsby som sattes när två jaktplan taxade förbi mätstationen finns med (mätpunkten ligger mellan startbanan och taxibanan).
#67 Sten Kajser
Jag gör inga anspråk på att förstå vare sig matematiken eller atmosfärsdynamiken, jag läste ditt länkade inlägg och det är intressant.
Jag försöker förstå vari osäkerheten ligger och hur den utvecklas i beräkningarna, samt vilken enorm betydelse detta har på klimatmodeller om man saknar verktyg för att beräkna exempelvis konvektion på mikroskopisk nivå.
Man kan ju inte bara förbise kosmisk strålning och dess påverkan på molnbildning bara för att man inte kan observera eller beräkna detta.
Atmosfärsentropi är bara ett sätt att understryka komplexiteten.
Finns ingen klimatkris #69
Bara för att du kan fiffla med fakta och mätvärden så innebär det inte att alla gör det.
Påstående om att meteorologer och klimatforskare över hela världen skull fuska med mätvärdena är lögn.
För en mätstation som finns urbant så räknas den endast för urbana området, för de som är på landsbygden så räknas det för landsbygdsområdet.
#64
”3D Navier-Stokes-ekvationer med strålningsöverföring + fasövergångar”
För den som inte är bekant med Navier-Stokes ekvationer kan det vara bra att veta att ingen generell lösning är känd. Ett fåtal mycket enkla specialfall kan lösas exakt, och en del något mera komplicerade fall kan lösas med numeriska metoder. Vilket är förklaringen till att vi inte längre behöver vindtunnlar t ex för att få fram flödet runt en vingprofil.
Vi vet inte ens om det överhuvud taget finns en generell lösning i 3d-fallet. Den som kan bevisa (eller motbevisa) detta kan kvittera ut en miljon dollar:
https://en.wikipedia.org/wiki/Navier%E2%80%93Stokes_existence_and_smoothness
Det finns ett helt stort forskningsfält CFD (Computational Fluid Dynamics) som ägnar sig åt att försöka ta fram partiella lösningar, för de praktiska tillämpningarna är otaliga, flödet kring byggnader, bilar, båtar, tåg, flygplan, robotar, rymdraketer, vindkraftverk, turbiner…..
Men en lösning för hela jordklotet… Det ligger långt, långt, långt borta.
Inte särskilt OT:
https://notrickszone.com/2025/07/27/forecast-of-july-snow-in-the-alps-shocks-europeans-up-to-30-cm/
Läs och gå sen in på SMHIs app och kolla tiodagarsprognosen för t.ex. München eller Salzburg. Spana även efter MSMs rapportering om det!
74
Sedan lång tid tilllbaka finns approximativa numeriska lösningar, Dessa metoder har fortlöpande förbättrats och ger en god insikt i förståelsen av klimatsystemet.
Olika versioner av sådana modeller används i den vetenskapliga forskningen samt för operativa globala väderprognoser som vid ECMWF
Några generella analytiska lösningar för klimatsystemet anser jag uteslutna
Inte utan att jag blev lite imponerad nu i eftermiddags – efter en simtur i havet knallade vi bort och kollade öringbäcken som mynnar ut i viken i intill.
Ett 10 tal rejäla öringar simmade precis upp från havsviken, trots en ljummen temperatur i både den långgrunda viken och den Lilla bäcken.
Som dom flesta vet föredrar laxfiskar svalt och syrerikt vatten – men här steg stimmet på eftermiddagen, när vattnet var som varmast.
Öringarna visade att ljummet vatten varken var något nytt eller något problem.
Deras klimat, efter Istiden, har varierat upp och ned många gånger!
Våran senaste, 30 åriga värmeperiod, är bara ett kort minne bort i klimathistorien.
69
Jag kan bara inte förstå allt spekulerande om fiffel och båg och detta från individer som inte har en susning vad seriösa klimatforskare sysslar med.
Varför inte ta och sätt Er in i hur jordens värmestrålning fungerar. Det finns faktiskt läroböcker ämnet. Så vitt jag kan läsa mig till från alla kommentar så verkar det vara just värmestrålning och dess växelverkan med lapse rate som verkar vara stötestenen k kunskapsläget
Varför inte ta och försöka förstå klimatet på Venus till exempel
#78
Det är just därför oförmågan att beråkna moln blir intressant (för mig).
De påverkar ju både värmestrålning och lapse rate.
Moln verkar vara stötestenen inom klimatsimuleringar.
68
43 % av alla utsläpp sedan 1750 (680 ± 70 miljarder ton) finns fortfarande kvar i atmosfären. För de senaste 10 årens utsläpp finns 48 % kvar i atmosfären resten har hamnat havet och biosfären, ungefär i lika delar. Detaljer se min bok Vad händer med klimatet?
79
Jag håller helt med att det är moln som det stora problemet vilket betyder att beräkningar för överskådlig tid kommer att ha stora felgränser. Vi vet ännu inte orsaken till den minskande mängder moln under de senast 10 åren. Antingen renare luft ellr systematiska ändringar i atmosfärcirkulationen
#81
Tack Lennart!
(Jag har givetvis din bok!)
Ett annat användbar begrepp är tillgänglig potentiell energi eller exergi dvs den del av den potentiella energin atmosfären som kan omvandlas till kinetisk energi Det är störst vintertid eftersom temperaturskillnaderna är störst på vintern. Vädret är också mer dramatisk vid denna tid Det är därför som termodynamikens andra huvudsats är viktigare än den första när det gäller extremväder. Detta har aldrig tidningarnas klimatjournalister fattat
Den potentiella energin skapas på grund av jordens form och lutning samt skillnad mellan land och hav. Ett varmare växthusklimat kommer att producera mindre tillgänglig potentiell energi
Nu är det ju oändligt vanligt att klanka ner på journalister och media, det gör jag ofta själv – och det är verkligen horribla rubriker och texter som vi får från journalisterna idag.
MEN – Nästan alltid är det rubriker och texter utifrån vad ngn forskare och expert låtit meddela.
OCH – det är precis samma med energipolitiken – där står en uppsjö forskare, professorer och myndigheter och låter meddela att Vindkraft är det smartaste, billigaste, miljövänligaste som finns inom energiområdet – stabilt är det tydligen oftast också…eftersom det ” alltid blåser någonstans”.
DÅ – Skall man veta att energiuträkningr och bedömningar är ca 1000 gånger enklare att förstå – än klimatet och dess utveckling.
ÄNDÅ – står forskare och professorer på kö inom energiteknik för att lovorda och hylla vindkraften.
ANTALET – forskare och myndigheter som försäkrar att klimatutvecklingen vi nu möter globalt är unik, snabbare än någonsin och aldrig så varmt…är enormt…eventuellt 97%…
Det är därför meningslöst att gnälla på journalisterna – gnäll på forskarna och instituten, som står bakom dessa idéer om energi och klimat.
Klimatpolitik som feberbehandling med Ipren – till alla, hela tiden.
Tänk dig att sjukvården skulle fungera som dagens klimatpolitik. Man mäter kroppstemperatur med noggranna termometrar världen över – precis som klimatvetenskapen mäter jordens medeltemperatur. En patient har feber, alltså är något fel. Men istället för att undersöka orsakerna – virus, bakterier, inflammation, stress – så har vården ett universellt svar: Ipren åt alla!
Oavsett om du har 36,5 eller 39,2, oavsett om febern är tillfällig, naturlig eller allvarlig – så är svaret alltid samma tablett. Ingen får en individuell diagnos, ingen får en riktad behandling.
På samma sätt behandlas den globala uppvärmningen: temperaturen har stigit, alltså ska koldioxiden ner. Oavsett om orsaken är naturlig variation, urbanisering, skogsbränder, havsströmmar eller antropogena utsläpp – så är lösningen alltid densamma: Minska CO2!
Men tänk om den febern vi mäter inte har en enda orsak? Tänk om det är en kombination av faktorer – eller något vi ännu inte helt förstår? Ska vi då fortsätta skriva ut ”klimat-Ipren” i form av skatter, förbud och paniklösningar – till alla, hela tiden?
Men både kroppen och klimatet har något gemensamt: de kan bygga resiliens. En kropp kan stärkas med rätt kost, vila och behandling. Ett samhälle kan möta klimatförändringar genom innovation, anpassning och robusta ekosystem – inte bara genom att sänka CO2 till varje pris.
Riktig vetenskap vilar på mer än mätinstrument, klimatmodeller och standardlösningar. Den förutsätter analytisk nyans, kritisk prövning av förenklade förklaringsmodeller och en förmåga att förmedla kunskap som möjliggör långsiktig resiliens i vårt komplexa jordsystem.
Angående vindmöllorna så skriver Affärsvärlden om dem idag…
Ingressen:
”Investerare försöker nu dumpa förlustbringande vindkraft i norra Sverige – men det finns inga köpare. En aktör uppger att marknadsläget i Sverige är ”absurt” och konstaterar att desperata aktörer nu i princip skänker bort projekten. ”Det finns i princip inget värde på dagens marknad”, säger Elin Akinci, VD på ELS Analysis.”
https://www.affarsvarlden.se/artikel/avgrundsdjup-kris-for-vindkraften-i-norr-ingen-tjanar-pengar
Det finns minst 3 svenska ”klimatprofessorer” som ofta uttalar sig i media angående ”klimatet” (som om det finns ETT globalt klimat…). De uttalar sig gärna och upprepat i media efter att (helt normala) så kallade extremväder inräffat, Sverige eller någon annanstans.
Det har också det gemensamt att deras efternamn slutar på ”-ström”. Jag syftar förstås på Kjellström, Tjernström och Rockström. Googla på ”klimat professor” och de kommer snabbt att återfinnas.
Två av dem har uppenbarligen mycket gedigen klimatforskning i meritlistan, med koppling till bland annat SMHI. Det gäller förstås inte inte Rockström.
Jag har svårt att se att ens de två välmeriterade klimatforskarna uttryckt sig återhållsamt och försiktigt i media. Deras utsagor är knappast i linje med IPCC:s vetenskaliga AR-rapporter, som aldrig – mig veterligen .- slagit på trumman om KLIMATKRIS.
Både Kjellström och Tjernström underblåser gärna narrativet om klimatkris och att det är bråttom. Det är bara att googla deras uttalanden i media.
Det vore välgörande om professor emeritius Lennart Bengtsson ville kommentera detta. Inte minst mot bakgrund av att LB i #78 skriver att på KU finns individer ”som inte har en susning vad seriösa klimatforskare sysslar med.” Så är det förstås. Men det betyder inte att ”seriösa klimatforskare” inte ska få ifrågasättas. Oavsett meriter kan de ju ändå ha en egen agenda.
Låt mig avsluta med en ljusglimt angående SMHI. I tidningen Land Skogsbruk 3 januari 2025 – i tema om stormen Gudrun – uttalar sig klimatolog och meterolog Magnus Joelsson:
”Vi har inte sett att vindhastigheterna ökar just på grund av den globala uppvärmningen. Det finns ingen tydlig trend att som pekar på att vi kommer att få fler stormar eller att det blir starkare stormar.”
Detta uttalande har givetvis aldrig förmedlats i riksmedia.
Sigge #73
”Bara för att du kan fiffla med fakta och mätvärden så innebär det inte att alla gör det.”
Var har jag angivit att jag fifflar med fakta och mätvärden? Jag anser att det sker vid varje mätstation som påverkas av yttre värme såsom i Falun, Göteborg, Stockholm etc.
”Påstående om att meteorologer och klimatforskare över hela världen skull fuska med mätvärdena är lögn.”
Återigen, var har jag påstått detta. Det är fakta att många stationer enligt, vad jag minns, NOAA inte uppfyller de krav och regler för hur en station ska vara utrustad och placerad.
”För en mätstation som finns urbant så räknas den endast för urbana området, för de som är på landsbygden så räknas det för landsbygdsområdet.”
Så var är då dessa temperaturserier? Inte hos SMHI i alla fall som slår ihop samtliga stationer i deras officiella rapporter.
Var vänlig presentera var dessa temperaturserier kan återfinnas och det ska vara officiellt såsom från SMHI. Inte någon konstig hemsida ingen har har hört talas om.
Adepten #85
Men ibland kan feberkoll vara överlägset, det är enklare och snabbare och kan hindra vidare spridning tills man fått andra testsvar som visar vad febern beror på. Det hände två lag som kvalade till SHL 2021, Björklöven förlitade sig på enbart covidtest, Timrå förlitade sig på feberkoll och covidtest. När svaret på covidtesten kom hade Timrå ett fall, Björklöven hade nånstans 27-28 fall, inte så farligt för vältränade hockeyspelare, men så klart förödande för prestationsförmågan i en tuff kvalserie.
F.ö. så är aspirin överlägset på alla symptom, tills man vet vad som orsakar dom, ja om man inte har blödarsjuka eller blödande magsår. Aspirin ger också ett visst skydd mot värme.
https://wattsupwiththat.com/2025/07/12/moving-but-not-in-a-straight-line/
Kanske något som är värt en kommentar?
#81 Lennart B
Bilden figur 1 visar CERES data om molnen inverkan.
Där det är kallt värmer de lite, där det är varmt kyler de mycket.
Gissar att verkligheten är svår att modellera.
Även svår att förstå.
#89 Håkan Bergman
Haha, ja man kanske ska tempen varje morgon så att man vet om man ligger på toppnivå för dagens dagsverke😉
Adepten #91
Nja jag menade inte i första hand den individuella kapaciteten. En sån där kvalserie är 7 stenhårda matcher, match varannan dag och bussresor och samlingar däremellan, då är det superviktigt att man fångar in varje fall med feber och skickar hem dom, det duger inte att vänta på provsvar då kan skadan redan vara skedd.
Nu har vi fått dom första regndropparna här på Södertörn, snart är syndafloden här, men det oroar mig inte jag bor på Ararat.
Mikael # 72
När det gäller entropi brukar det (nästan) aldrig vara den som man är intresserad av, det är (återigen nästan) alltid förändringen av entropin som är intressant, och när det gäller jorden handlar det i grunden om hur jorden gör sig av med sin entropi.
Möjligen kan man tänka och räkna på följande sätt. All transport av energi till och från jorden kommer med fotoner, dvs strålning. De fotoner som kommer från solen kommer från en yta med en temperatur nära 6000 K.
Utflödet från en yta med en temperatur av -19 C dvs 254 K.
Man räknar med 240 W per kvadratmeter. Man skulle kunna tänka sig att ”utflödet av entropi” är 240 x (1/254 – 1/6000) ungefär 240/265 J/K per sekund eller 240/265 W/K.
(Det säger mig ingenting, men det är ett banalt försök att få en siffra : )
Jag ska skriva till några ”riktiga fysiker” och fråga om de har några synpunkter.
87
IPCC, ja just IPCC:s science (naturvetenskapliga) rapport! , kan inte heller finna några indikationer att klimatet/vädret har blivit mer extremt förutom det uppenbara att situationer med extrem värme har blivit vanligare och situationer med extrem kyla mindre vanligt Det kan säkert till och med Blomgren finna om han går igenom Wikipedias statistik.
inte heller finns det empiriska data/observationer som visar att nederbörden har blivit mer intensiv även om detta kan förväntas vid högre temperaturer
Det finns också teoretiska resultat som visar att områden med kraftig nederbörd blir mer intensiv och omvänt för torra områden. Orsaken är att transport av vattenånga förstärks vid högre temperaturer men det förutsätter att de dynamiska systemen som transporterar och utlöser nederbörd har oförändrad intensitet.
Problemet vid intervjuer är att journalisten gör allt för att driva fram ett svar som passar dennes föreställningar. Jag har tidigare råkat ut för detta. Nu är jag sannolikt för gammal för att bli intervjuad och de flesta journalister anser mig som farlig./olämplig
Jag har inte studerat vad Tjernström och Kjellström sag men utgår från att de följer IPCC. Rockström är inte meteorolog eller klimatologi så honom kan jag inte uttala mig om.
Ssedan sorterar numer SMHI under Miljödepartementet och säkert har SMHI också instruktioner att inte uttala sig kritiskt mot sitt departement. Många är idag oroade för sin anställning och vill ogärna hamna i konflikt med en politiskt tillsatt generaldirektör.
Jag har ju inga sådana problem men är förstås ordentligt ogillad hos media och hos flera politiker
Här lite global extremväderstatistik
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_weather_records
#94 Lennart Bengtsson
Tack för din upplysande, faktabaserade, uppriktiga och frispråkiga återkoppling! Mycket uppskattat.
Vid något senare tillfälle ska jag redogöra närmare hur Tjernström och Kjellström uttalat sig.
#92 Håkan Bergman
Ja visst ja🤔 du tänkte på smittspridning. Snabbtesterna av covid kom ju ibruk 2021.
Och att bygga på hälleberget myntades redan i jesu bergspredikan. Då regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset – men det föll inte, för det var grundat på hälleberget. Men den som hör mina ord och inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på lösan sand🙂
Lennart, #35,
då ser jag fram emot att du lämnar referenser till publikationer som med hjälp av CMIP6 ”eftersäger” den medeltida värmperioden samt det Holocena klimatopitmat som stämmer mot proxybestämningar av dåvarande temperaturer/klimat. Jag har då inte lyckats finna någon studie med sådant resultat.
Snarare visar de jämförandestudier som är gjorda på att CMIP6-enseblers utdata överensstämmer dåligt mot historiska temperaturdata, ex. vis Charpentier, et al (https://doi.org/10.1175/JCLI-D-18-0525.1).
Men, om jag har missuppfattat så blir jag gärna ledd in på rätt väg.
98
Jag har flera artiklar om detta
gå till https://lennartobengtsson.wordpress.com/2019/10/04/forskning/
och sök under scientific papers
de flest går att ladda ned
Mikael (frågor om entropi)
Ulf Danielsson ger mig rätt. dQ/T för entropiförändring. T = 6000 för inkommande, T = 254 för utgående
Sten
Nr 94 Lennart Bengtsson
Det var flera år sedan jag noterade och skrev om att extremnederbörd inte är påvisbar- varken från mina egna studier av vattendrag eller från Smhi:s samlade statistik.
Men som du säger – smhi och deras vetskap, vetenskap och dokumentation är inte Global – Dock har Sveriges avlånga land och dess nordliga belägenhet i klimatsystemet alltid utgjort en utmärkt indikator för klimatutvecklingen…på norra hemisfären…Vi har massor av klimatzoner och massor av olika havstyper och några av Europas största sjöar – som alla kan lära oss Massor om klimat – nu som då.
Jag hyser inte alls – samma kärlek som du över att förstå klimat genom globala satellitövervakningsystem i 50 års perspektiv.
Man kan ha olika åsikter om vad som är klimat, vetenskap och sanning.
Min tro på att vi kan förstå den globala temperaturuvecklingen genom att studera nordens historiska och nutida klimat – står orubbad.
Och det har sedan länge stått klart att några extremer syns inte till gällande klimatet – själv fick jag lära mig i skolan att 1900 – talets klimat var ovanligt stabilt, jämfört tidigare århundranden.
Men mina lärare kan ha haft fel.
Din övertygelse och kunskap om koldioxid och beräkningarna är imponerande – och bidrar starkt till att förstå klimatet.
Själv fortsätter jag att på nördig hobbynivå berakta vårat historiska klimat för att försöka förstå dagens och framtidens klimatsvängningar – och sannolikheten att 1 grad eller 2 högre temperatur skulle ge extremt eller ovanligt väder – syns väldigt låg…om vi tittar i statistiken.
#28 Sigge
”Att så många väderstationer finns vid flygplatser beror mycket på att förr var det vanligt att militär personal läste av väderstationerna.”
Jag vet inte om alla flygflottiljerna hade egna meteorologer men det var vanligt att de fanns. Således fanns de på F14 i Halmstad, där jag hade nöjet att som tonåring under ett par år lära mig grunderna i meteorologi. Vid behov gjorde meteorologerna väderflygningar och hade följaktligen flygtillägg.
Lennart, #99,
tack. Men det var inte vad jag bad om.
Ge mig en (eller fler) referenser till vad du anser visar på att CMIP(x) på ett korrekt vis prickar in MVP och HCO.
Nr 103 foliehatt
Både CMIP5 &6 – ÄR inte mycket mer än en avancerad modell för att leka med siffror och olika utfall – säkert ett jättekul verktyg för vetgiriga vetenskapsmän – men handlar inte om exakt vetenskap.
AGU – säger bl a att CMIP6 – ” generally overestimates the water and energy fluxes over land.”
Dessa modeller och modellerare blir ofta kraftigt störda/irriterade – om man jämför med riktiga observationer eller historisk statistik.
Bl a IPCC, den vetenskapliga delen är kraftigt modell och spekulations styrd.
Dessa modeller och försök att mäta och förstå verkligheten och det historiska klimatet – blir sedan till ” fakta och sanning” i media.
Det blir ju ändå rätt tydligt hur otroligt viktigt det är med 150 års noggranna observationer – som exempelvis Smhi:s serie över 35 mätstationer…om vi skall förstå klimatet..och dess utveckling.
Modeller baserade på parametern Koldioxidnivå – fallerar att beskriva klimatet bakåt och historiskt – dom är inte kompatibla med observationer.
Betydligt bättre är att exempelvis berakta proxys och mätningar från Arktis – och hur utvecklingen varierat starkt Dessa tidigare århundranden…från omkring senaste 1000 åren…Man kommer även rätt långt med att bara mäta och observera dom senaste 200 åren i Arktis.
Vad som händer med norra hemisfärens klimat kan sedan ofta avläsas i Arktis, pga klimatsystemets funktion.
Den vetenskapliga definitionen av klimat är ingenting annat än väderstatistik. Sedan kan man givetvis använda en mängd av olika metoder för att rekonstruera klimatet där våderobservationer saknas. På detta sätt har man till och lyckats rekonstruera det globala klimatet för de senaste 60 miljoner åren. Naturligtvis är sådana klimatrekonstrultioner behäftade med mycket stor osäkerhet jämfört med vad vi vet för de senaste 100 åren
Lämpliga tidsmedelvärden beror på vad man önskar studera och för vilka områden som studeras. När det gäller lokala områden som Trollhättan eller vilken plats på jorden som helst, och vidare om man är intresserad av extremvärden krävs sannolikt flera århundraden. Däremot om man studerar jorden medeltemperatur kan det säkert råka med ett tiotal år för att få en relevant signal. Effekten av ett större vulkanutbrott, som Pinatubo eller Hunga -Tonga kan med rimlig noggrannhet bestämmas efter något år
103
Folirhatt
Du får vända Dig till Blomgren. Han tycks känna till saken.
Jag har genomför och mänga andra har också gjort utvärderingar över hur temperaturen ändrats de senaste 50 åren och en av dessa; Klaus Hasselman har till och med fått Nobelpris i fysik för saken.
Som jag visat i min bok så stämmer observationer av uppvärmning i troposfären med avkylning i stratosfären väl överens med Manabes och Happers beräkningar över koldioxideffekten.
Det räcker gott för mig men knappast för Dig och Blomgren
Lennart,
du presenterar ett cirkelbevis. Att Modellerna på ett tillfredsställande vis kan återskapa klimatet under den tid som de tränats på, med avseende på de parameteriseringar av faktorer som har gått in i dem, är enbart vad man ska förvänta sig. Det motsatta hade utgjort nyheter.
Men, att de inte klarar av att ”eftersäga” MVP/HCO – bägge kraftiga och välbeskrivna historiska klimathändelser – säger mig att något måste saknas. Och, om vi ska använda dessa eller andra modeller för klimatets framtida utveckling som någon slags vägledning för hur vi ska styra vår samhällsutveckling så behöver sådana modeller kunna pricka även sådant som de inte är tränade på.
Nr 106
Ja – det är utmärkt att utgå från mätningar med den nya tekniken 50 år i tiden – kalasbra – Men att använda modeller och massor av energiresurser för att modellera klimatet Bakåt i tiden ger närmast extremt dålig precision – och kan nog anses rätt meningslöst.
Det finns fantastiskt väl utvecklade vetenskaper för att avgöra dåtidens klimat – och där finns redan tonvis med rapporter och litteratur i detta.
Sedan – har jag själv inte förstått varför många forskare idag tycks se det som besvärande eller ens ett problem – om det råkade vara så att det var lika varmt eller varmare under medeltidsvärmen.
Tekniken att mäta temperatur idag är utmärkt och modellerandet passar också utmärkt till att avgöra hur kemin i atmosfär och hav påverkar exempelvis strålningsförändringar.
Dock vidhåller jag – att bl a SMHI:s mätserie är utmärkt som hjälpmedel för att förstå klimatutvecklingen på norra hemisfären dessa senaste 150 år.
35 mätstationer ger en mycket bra bild – smhi själva säger att 10 mätstationer i sverige skulle räcka för att mäta väder och klimatförändringar i vårat land, om dessa mätplatser var noggrant utvalda.
Tycker du inte själv att Sveriges geografiska läge ger goda förutsättningar för att mäta klimatförändringar över tid – för norra halvklotet?
Magnus blomgren, #108,
inte alls meningslöst. Modeller som inte kan återskapa historiska, kända klimat, är per definition sämre än sådana som kan göra detta. Det hela kan ses som ett slags eldprov för klimatmodeller. Också, modellerna kan med fördel analyseras med avseende på HUR mycket och på vilka vis som de får fel angående forntida klimat – och utifrån detta få idéer om vad som kan förbättras i dem och hur. Klassiskt vetenskapligt hypotestestande – typ.
Den springande punkten här är att klimatmodeller används som murbräcka för att sälja in allehanda väldigt dyra samhällsomvälvande idéer. Om så inte var fallet så vore klimatmodellernas konstruktion och utfall endast av intresse för en mycket liten grupp forskare.
Nr 109 foliehatt.
Förvisso helt sant – när det gäller CMIP 5, så konstaterade AGU att det t o m förelåg stora problem att ens ställa ut en väderprognos för sommarvädret i Nordamerika- eftersom dom stora osäkerheterna i mängden strålning och moln gav ohemult stora osäkerheter.
Hade vi frågat Manabe – så är jag övertygad om att han hade bekräftat det meningslösa i att försöka att modellera klimatet bakåt.
Så – ja, visst är det meningslöst – högst sannolikt även för framtida klimat…eftersom det föreligger tveksamheter redan i det korta perspektivet…så växer dessa naturligtvis till enorma proportioner över tid.
Smhi – kommer att vara kung länge än, synd att dom inte får förbli oberoende.
#109 foliehatt
👍👏🙏 Du sätter fingret på något som ofta glöms bort i klimatdebatten: klimatmodellerna får sin tyngd inte enbart av sin vetenskapliga touch, utan av hur de används politiskt och ekonomiskt.
Klimatmodeller används inte bara för att förstå klimatet, utan för att beräkna framtida risker, exempelvis hur mycket havsnivån kan stiga, hur jordbruk påverkas, eller hur mycket vi måste minska utsläppen för att uppnå Parisavtalet. Detta är själva motorn bakom politiska beslut om utsläppsmål, subventioner, lagstiftning och investeringar i allt från energisystem till transportsystem.
CMIP-modellerna är endast avancerade forskningsverktyg för att simulera klimatets historia och långsiktiga utveckling. De uppvisar stor spridning i klimatkänslighet (ECS), beroende på olikheter i modellparametrisering av moln, aerosoler och återkopplingar. Den spatiala upplösningen är otillräcklig för att korrekt återge regionala och lokala klimatfenomen, vilket begränsar deras praktiska användbarhet i nationell planering. Flera viktiga processer t.ex. molnbildning, vegetation-dynamik och havscirkulation är förenklade eller delvis empiriskt kalibrerade, vilket minskar robustheten i prognoser. Dessutom har extrema scenarier som SSP5-8.5 fått oproportionerligt genomslag i policydebatter, trots att de bygger på osannolika antaganden. Sammantaget innebär detta att modellresultaten måste tolkas som explorativa snarare än prediktiva, och inte som ett direkt underlag för en specifik klimatpolitik.
# 108
De 35 stationerna bör också granskas utifrån vilka värmeöeffekter de efterhand blivit kontaminerade med. Begär av SMHI för varje station deras rådataserier och deras motsvarande homogeniserade dataserier för att få en bild av hur mycket värmeöeffekter de har dragit av för. Särskilt intressant är att få del av SMHIs Uppsala och Stockholm-serier för att jämföra med Uppsala universitets och Bolincentrets serier.
Hur SMHI behandlar hoppet uppåt i temperaturuppgifterna i slutet av 1980-talet och hur de går att se i de 35 mätstationernas serier är också intressant.
#105. Jag definierar klimat som temperatur, vindar och nederbörd i den marknära atmosfären över längre tid. Hur lång tid växlar förstås, men kortare tid är väder.
De ’gröna’ fällde ingen snyft kommentar då Nordstream saboterades…