Här på KU har vi ofta tagit upp artiklar från Affärsvärlden, särskilt de som är skrivna av Christian Sandström. Men tidningen innehåller så mycket mer som rör energipolitiken. Här är en bra artikel av Martin Berg som jag fritt plockar några citat från. https://www.affarsvarlden.se/artikel/avgrundsdjup-kris-for-vindkraften-i-norr-ingen-tjanar-pengar :
Fram till nyligen lyftes Sverige fram som Europas kanske mest attraktiva land för att investera i vindkraft. Kombinationen av politisk stabilitet, goda vindresurser och en utlovad expansion av industrier i norr gjorde Sverige till en favorit för stora gröna investeringar.
“Vindkraft är en attraktiv investering som inte längre kräver subventioner”, konstaterade till exempel OX2:s dåvarande ledning 2021.
Men på bara några år har bilden förändrats dramatiskt. Framför allt för aktörerna i norra Sverige där man ser:
- Kraftig ökning av extremlåga och negativa elpriser.
- Haltande efterfrågan.
- Utebliven elnätsutbyggnad, vilket hindrar tillträde till de attraktiva marknaderna i södra Sverige.
- Ny oförutsägbar metod för att balansera elnätet som innebär skyhöga balanseringskostnader.
- Ökad politisk risk.
Projekt till salu – men ingen vill köpa
Detta har skapat en situation där investerare nu inte bara väljer bort Sverige. Befintliga projektägare försöker nu sälja förlustbringande vindkraftsparkerna till rekordlåga priser, konstaterar Elin Akinci, VD på energikonsultbolaget ELS Analysis.
”I norra Sverige, i elområde 1 och 2, är det ingen som överhuvudtaget tjänar pengar idag”, säger hon till Afv.
“Många internationella investerare ser det som ett negativt utflöde av kapital. De vill sälja, men det finns i princip inget värde på dagens marknad. Det är varken lönsamt att tänka nyinvesteringar eller bedriva nuvarande tillgångar i Sverige”, tillägger hon.
Elin Akinci säger att vi ska räkna med konkurser.
”Jag tror att det här året blir avgörande för uthålligheten bland vindkraftsproducenterna i de norra delarna av landet. Vi kan nog förvänta oss konkurser, eller tillgångar som helt tappat sitt värde framöver.”
I södra Sverige kan det finnas bättre möjligheter för vindkraft, men där planeras det för ny kärnkraft.
Det här med att vindkraft numera klarar sig utan subventioner verkar inte vara något som varade särskilt länge..
Carl Rosenberg, även han analytiker på ELS Analysis: ”betonar han att marknaden inte längre kan hantera den nuvarande situationen på egen hand. Politiken måste ta ett större ansvar, ge stöd och visa att det finns en vilja att genomföra den beslutade politiken för att skapa stabilitet och tillit på marknaden.”
Sådär ja, då var ordningen återställd i det gröna tänkandet. Gärna en marknad men först en politisk styrning och mängder med subventioner.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Så fort när vindkraften inte kan konkurrera på lika villkor eller bära sina egna kostnader så ropar man på pappa Staten som ska genom mirakler och under rädda dem undan konkurs. De ska inte ha en krona av pappa Staten.
Subventioner är egentligen snedriktat ekonomiskt stöd till något som inte kan bära sina egna kostnader.
Det ligger dock i tiden att försöka göra el av enhörningspruttar. Så länge något säljs med de tre magiska orden ”tech, ”grönt” och ”utsläppsfritt” är skattkistan vidöppen.
En väderprognos från en fiktiv Lennart Bengtsson:
” Ett litet men intensivt lågtryck (“Karl-Heinz”) har etablerats över Östersjöområdet, med ett markerat frontsystem som sträcker sig in över östra Svealand och södra Norrland. Systemet är ett s.k. 5b-lågtryck, ett typiskt sommarfenomen som ofta rör sig från sydost in över mellersta Sverige. Dessa lågtryck är svåra att modellera exakt i mesoskala p.g.a. deras snabba intensifiering och fuktinnehåll. Huvudzonen för nederbörd ligger längs östkusten från Gävle upp mot Sundsvall där uppemot 60–100 mm regn kan falla inom 12–24 timmar.
Nederbörden har karaktär av konvektivt förstärkt stratiformt regn, med inslag av mesoskala konvergenszoner.
Risk för lokala översvämningar där orografisk lyftning och långvarig konvergens förekommer.
Vindarna är mestadels svaga till måttliga (2–8 m/s) från nordost i lågtryckets bakkant.
Ingen direkt risk för storm eller stark byvind, men marknära vindskjuvning kan förekomma i anslutning till konvektiva celler.
Dagstemperaturer i ostliga Sverige dämpas av molntäcke och regn: 16–18 °C.
Västliga Götaland och delar av Norrland får torrare och varmare luft, upp till 21–23 °C, där solen bryter igenom.
Lågtrycket medför en instabil skiktning (negativ lapse rate), särskilt i östra Svealand.
Convective Available Potential Energy (CAPE) är dock måttlig, 300–600 J/kg.
Konvektion möjlig i inre delarna av lågtrycket – alltså skurar och möjligen åska, men inte organiska MCS-liknande strukturer.”
”Det här är ett utmärkt exempel på den typ av vädersituation som ofta leder till överdrivna rubriker. I själva verket handlar det om en naturlig, fullt förväntad konsekvens av atmosfärens vågdynamik i samverkan med hög luftfuktighet och sommarvarm markyta. Det finns inget ‘extremväder’ i egentlig bemärkelse – utan ett konvektivt förstärkt lågtryck i en östlig bana, vilket tillhör den normala meteorologiska variabiliteten.”
Bra Ingemar. Där satt det som en smäck på sista en och en halv rad.
De som ropar på hjälp menar nog i första hand att staten ska ta ansvar för att ha lurat dem. Inte för landets bästa.
Tack!
Det handlar tyvärr inte bara om pengar.
Det handlar dessutom mycket om var och hur dessa vindindustrier byggs – rovfåglar är t ex en grupp som är hårt utsatt och dödas frekvent vid vindkraftverk.
Naturvårdsverket skrev redan 2017 – hur populationen av ormvråk och röd glada påverkats negativt i Tyskland.
Det är så olyckligt att rovfåglar använder sig av uppvindsberg för att få lyftkraft – och samma berg använder vindkraftsindustrierna.
Det finns en massa förordningar och konventioner för att skydda fåglar,djur,människor och miljöer – men där har vindkraftsindustrin fått företräde.
Att vindkraft tillåts bryta mot art och habitatdirektivet, våtmarkskonventionen och en uppsjö av andra i lag införda skyddsprinciper är en stor sorg både i sverige och utomlands, både på land och till sjöss.
Våra politiker och våra myndigheter hänvisar avstegen för naturskydd – med att klimathotet är viktigast.
Hos oss I norra Bohuslän kom vindkraftsindustrin igång tidigt – och numera syns dessa vindindustrier över större delen av denna kust och dess skogsklädda inlandsberg.
Där – har byggts mängder av industrier i dom viktigaste art och habitat bergen.
Det spelar ingen roll vilka fåglar det handlar om, fatkaraktär, utan, örnar och fiskgjusar…dom får industrier i just sina bästa miljöer.
Ett exempel var vid min favoritsjö för stora abborrar – där fanns ett fiskgjusrevir sedan evinnerliga tider – och där har Sverige, av Eu tilldelats ett särskilt ansvar för att bevara arten – det hjälpte ingenting – industrin byggdes mitt I reviret – och i bergsbranten nedanför har likaså falkar häckat i generationer.
Det var noll ( 0 ) hänsyn, våra myndigheter blundade med båda ögonen.
Samma såg vi i norra Värmland, det gavs tillstånd mitt I örnrevir och falkrevir och mitt i natura 2000 skyddade våtmarksområde…och just I denna stund – ansöks det om att utvidga dessa industrier.
Att dom första vindkraftsindustrierna i Bohuslän ständigt blödde pengar och fick märkliga mångmiljontillskott från olika Skatteparadis i Söderhavet – gjorde ingen skillnad – fler byggdes, år efter år.
En grävande journalist blev idiotförklarad och mycket otrevligt bemött, när hen..ville veta var ifrån dom 200 miljonerna i nytillskott till den krisande vindparken kom – det var omöjligt att få reda på varifrån dessa pengar härstammade, annat än från en märkligt vag fond nere i Söderhavet…en fond utan uppenbara ägare och med en bolagsstruktur från helvetet…vad var det egentligen för pengar…vem ville ge bort 200 miljoner till en uttjänt vindindustri i norra Bohuslän…var det europeiska skattemedel…var det penningtvätt… – Det var omöjligt att reda ut – svaret till slut var att så länge banken var nöjd, fick journalisten vara nöjd!
Sedan ser jag det i ett ekonomiskt hänseende – som en allt större risk att det är våra pensionsfonder som kliver in i dessa krisande – vindindustrier.
Pensionsfonder har mycket gröna idéer och söker starkt efter godhetsbekräftelse – och vem vill inte vara den som räddar planeten.
Vi kan ju teoretiskt räkna ut att över 400 PPM koldioxid – ger oss ett skenande klimat och en aldrig så snabb uppvärmning…. Eller…Vad – Är – Det – Vi – ser – utanför fönstret????
Människan som art är faktiskt så här korkad.
Vind och sol är tydligen billiga att etablera men svåra att få lönsamhet på eftersom de är så billiga att etablera.
Påminner om glassbutiker i sommarvärmen.
Vem vill ge deras innehavare en vettig årsförsörjning?
Medierna kommenterar alltid en ökning eller inbillad ökning av fästingar, bränder etc med att det beror på den globala uppvärmningen.
De påstår det som att det är något självklart.
Fråga till AI: Vilka konsekvenser får intelligensvariabiliteten inom det mänskliga släktet på ”grön omställning”?
Den gröna omställningen (vind, sol, elektrifiering, CCS etc.) kräver avancerad tvärvetenskaplig förståelse: fysik, energiomställning, ekonomi, systemanalys.
Endast en liten minoritet av befolkningen (och beslutsfattarna) har tillräcklig kognitiv kapacitet för att verkligen förstå hela kedjan av orsak–verkan.
Detta skapar ett gap mellan beslutens komplexitet och väljarens uppfattning – vilket kan leda till antingen blint stöd (utan förståelse) eller reflexmässigt motstånd (av samma orsak).
Om majoriteten av väljare saknar förmåga att kritiskt utvärdera kostnader och konsekvenser av energipolitik, blir den demokratiska debatten sårbar:
För enkla slogans (“hållbarhet”, “klimatnödläge”, “fossilfritt”.
I praktiken innebär detta att emotionellt språk, propaganda och sociala incitament väger tyngre än fakta.
Intelligensvariationen innebär att vissa människor:
Söker konsistens, fakta och falsifierbarhet,
Medan andra väljer tillhörighet, moralisk signalering eller flockbeteende
Den gröna omställningen riskerar därmed att bli en identitetsmarkör snarare än en rationell strategi, vilket försvårar omvärdering även när bevisläget förändras.
Exempel: Subventioner till ineffektiva tekniker, som elbilar i glesbygd utan laddnät, eller vindkraft utan baskraftsäkring.
Dessa beslut kan stödjas av en bred allmänhet, trots att de är tekniskt ogenomtänkta, just p.g.a. intelligensvariabiliteten – och politikers vilja att tillfredsställa denna majoritet snarare än experter.
Resultatet kan bli paradoxalt: högre utsläpp, dyrare el, och sämre energitillförlitlighet – trots att målet var det motsatta.
Individer med låg analytisk förmåga blir mer mottagliga för auktoritetstro, konsensusargument och känsloappeller.
Därför får kritiska röster – särskilt från högintelligenta skeptiker – ofta höra att de är “förnekare” eller “bakåtsträvare”.
Intelligensvariabiliteten cementerar därmed dogmer snarare än att bidra till verklig vetenskaplig framdrift.
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv😉
OT:
Ska man visst leva som man lär?
Idag i live-rapporteringen från den ”Polska cyklonen”/stormen/ovädret/regnet….
8:11: ”Trafikverkets råd: Kör inte i vatten”
8:33: Trafikverkslastbil som kör genom vatten i Söderledstunneln i Sthlm…vilket leder till att andra lägre bilar följer efter…
https://www.expressen.se/nyheter/vader/direktrapport-ovadret-karl-heinz-slar-till/?post=8f498d26-a75d-4234-820b-a461f378ecde
Mikael #2
Det här är alltså meteorologins motsvarighet till ketchupeffekten, var det därför man valde namnet Karl-Heinz?
#10 Håkan Bergman
Mycket trolig koppling där!🙂
OT men Toralf Alfsson har en kommunikation med Länsstyrelsen i Kalmar ang havsnivån som han kompletterar med AI konversation med Chat GPT.
Underhållande och en tillrättavisning av alarmister som ser som sin uppgift att vilseleda!
https://www.youtube.com/watch?v=iog3vxytpxg
Karl-Heinz verkar åtminstone ha en positiv effekt på svensk och dansk vindproduktion nu på morgonen. Det ser värre ut för brittisk vindproduktion, tidvis under 600 MW av 31 GW installerat, men det kan ju vara trumpeffekten där.
https://bmrs.elexon.co.uk/generation-by-fuel-type
” Det blåser alltid och har alltid blåst i Skåne- utom den här sommaren. Då rådde det fullkomligt vindstilla. Så fullkomlig, att Jönsson Pumpares vindturbin inte gjorde mer än ett dussin varv mellan midsommar och september. Baningenjören, som på sin tid byggt vattentornet, hade likväl förutsett möjligheten av tillfällig stiltje och inmonterat en handpump i vattentornet bottenvåning. Under årens lopp hade handpumpen rostat, men den sommaren blev den fri från rost.
Det var en enkel konstruktion: pumpkolven fördes upp och ned av en vevstake, som drevs av ett stort svänghjul, som vevades runt, runt, runt av Jöns Pumpare.”
Det är naturligtvis från boken jag läser om en gång varje sommar – Fritiof Nilsson Piraten, Bombi bitt och jag.
Ett svenskt mästerverk, och tillika en makalös klimatbeskrivning.
” Det var den sommaren det var så torrt. På fyra månader föll inte en regndroppe.”
” Det förbrända asplövet knäcktes och föll av sin egen inneboende darrning. Den pinade marken rämnade. I söder stod röken från dom brinnande Bjersjömossarna som ett hotande mörkt Guds finger mot den svedda himmelen.”
Han beskrev hur hettan gjorde banan osäker. Banarbetarna slet ont.
” Ån var nästan död. Där det förut varit en fors var ett stenrös.”
” Vattenspegeln vid Brinka kvarn fick den sommaren sin nedersta skåra, nedanför sextioåtta års. Och sextioåtta kallades ändå det stora torkåret.”
MEN – Visst blir man sugen på att se ett vevhandtag längst ner på våra vindsnurror..nu på 2000 – talet.
Men så kloka som Piratens Baningenjör var på 1800 – talet och början på 1900 – talet – äro vi ej…idag.
Oavsett – vi vet mycket om klimat via vår litteratur, via Linné och många duktiga vetenskapsmän från långt tillbaka i tiden.
MEN – nu sitter vi här med alla dessa klimatprofessorer som beräknar och finurlar om vårat väder och klimat…” något helt nytt, aldrig så snabbt aldrig så varmt…”
Tänk om Spanien haft en Piraten som beskrev klimatet i Spanien i slutet på 1800 – talet och början på 1900 – talet….fast…Det hade dom ju på ett ungefär.
MEN – vem lyssnar på sånt pladder och trams.
Nu kan vi ju beräkna att det är värre nu.
Och när klimatprofessorernas argument tar slut – drar dom alltid till med att ” Det var bara lokalt”….precis som Kent och Sigge.
Lita på vetenskapen….försök undvik att bli ett okunnigt barn, ta in budskapet.
1000 medarbetare på IPCC har skrivit under en massa dokument – vädret utanför ditt fönster har Aldrig tidigare skådats – se på klimatet och darra – ge oss dina skattemedel ge oss din pension – så skall vi rädda dig från Guds Mörka Finger!
#12 Lasse:
De 4 tidigare inläggen från Toralf angående Trollskogen är också sevärda…
Elpriserna 2023 och 2024 har i elområde 1 och 2 varit lägre än de 30-35 öre/kWh som vindkraftsbranschen påstår krävs för att vindkraft skall vara lönsam. Men eftersom elpriserna är lägre när det blåser så behöver medelpriset var lite drygt 40 öre/kWh för att vindkraft skall vara lönsam.
Som det ser ut nu kommer elpriserna i SE1, SE3 och NO4 att vara för låga för att investera i vindkraft där fram till 2033 enligt branschens egen uppfattning. Då kommer första steget i de nya kraftledningarna mellan SE2 och SE3 att vara klara. Det första steget är att en 400 kV dubblelledning skall ersätta en 220 kV ledning. Kommer att öka kapaciteten med ungefär 1000 MW.
I höst kommer en kraftledning mellan SE1 och Finland tas i drift, men Finland har byggt så mycket egen vindkraft så elexporten till Finland kommer inte att bli så stor som först beräknades och i Sverige finns tillräckligt med energiproduktion för att täcka upp det som den ledningen kan exportera.
När det gäller hybrit-projekten så är det först en bit in på 2030-talet som de kommer att kräva stora mängder el.
#2 Mikael
Bor själv i centrum av det orangea varningsområdet för K-H. Har inte sett mer än en vanlig s k rotblöta. Två ”skyfallsliknande regn” men de varade bara 2-4 minuter vardera. Just nu uppehåll. Verkligen inte mycket att varna för. Enda åtgärden som behövdes var att ta in kuddar och dynor från trädgårdsmöbler, efter nära tre veckor med sol och 25-27 grader varje dag.
#16 Sigge
” Men eftersom elpriserna är lägre när det blåser så behöver medelpriset var lite drygt 40 öre/kWh för att vindkraft skall vara lönsam.”
Vad händer om vi bygger ännu mer vindkraft?
Detta är ett klassiskt fall av självdevalvering: ju fler vindkraftverk, desto mindre tjänar varje verk per kWh producerad el.
#17 Karl Erik R
Gott så! Som sagt, det tillhör den normala meteorologiska variabiliteten.
#16
Igår var nyheten att solceller vända mot öst och väst var lönsammare än de som var vända mot söder. Elpriserna var högre på morgon och kväll 😉
#15 Berra
Jodå han leder ut LS på en tur som de har svårt att hitta hem från.
Jag gissar att det är ett långvarigt intresse och konflikt. Var det inte Toralf som gjorde narr av SMHIs nivåprognoser också?
Lasse #20
Den moderna varianten på – Hur man än vänder sig så har man ändan bak.
#16 Sigge
Exempel på balanseringskostnader för vindkraften,
Enligt IEA och Vattenfall kan dessa kostnader ligga på 20–50 öre/kWh eller mer för vind i system med hög andel oplanerbar kraft.
En studie från Energiforsk (t.ex. rapport 2018:506) visade att systemkostnaden för vindkraft i Sverige kan uppgå till 30–40 öre/kWh, utöver produktionskostnaden.
Detta innebär att den sanna samhällsekonomiska kostnaden för vindkraft ofta överstiger 70–80 öre/kWh, ibland mer.
Men vindkraften måste ju ändå vara bra med en sådan attraktiv kvinna!
Det borde väl ändå alla förstå åtminstone de som slutat tänka och enbart följer sina så viktiga känslor. Och det gör ju nästan alla. Som alla våra kvinnliga partiledare Och då kan det ju inte vara fel.
#23
“Det är rätt – för det känns rätt. Och den som säger emot har dålig moral eller hatar framtiden.”
Mikael #18 #22
I elområde 1 och 2 finns det mycket vattenkraft och det pågår effekthöjningar vid vattenkraftverk i både Skellefteälven och Luleälven. Det är ju inget som är gjort i en handvändning för att effekthöjningarna utförs i samband med att vattenkraftverk ändå skall renoveras. Det är normalt 40-50 år mellan större renoveringar i vattenkraftverk. Skellefteå Kraft höjde effekten på ett mindre kraftverk I Skellfteåälven och håller på att höja effekten på ett annat mindre kraftverk. Båda de här kraftverken är flaskhalsar för att släppa igenom vatten i Skellefteälven.
Har man mycket vattenkraft så är inte kostnaderna för systemstabilitet så hög om det är mycket vindkraft i systemet. Sedan är det en definitionsfråga om vad som menas med mycket vindkraft.
Lasse #20
Jag var inblandad i ett projekt där solceller sattes på fasad mot OSO. teoretisk toppeffekt strax efter 10:30. En kall solig vinterdag i i månadsskiftet januari/februari när det var kallare än -15 producerade anläggningen mer än 10% mer än beräknad toppeffekt. Antagandet till att anläggningen producerade mer var att solstrålning reflekterades av snö och att kyla minskar motståndet i ledningar.
#26 Ja det gäller att optimera intäkterna !
Vi som är intresserade av aktier fick följande råd idag:(Avanza)
”Arise: Driving value through divestments”
Vindkraftsbolag som tjänar pengar (genom att sälja befintliga verk)
Affärsvärlden har även ett förslag till obligationsköp:
”Katastrofobligationer, eller cat bonds som de oftast kallas, har seglat upp som ett trendigt räntebärande instrument de senaste åren.”
Passar bra eftersom medias upphaussning av katastroferna inte svarar mot utfallet i försäkringsbetalningar.
#25 Sigge
Om de bygger ut vattenkraft för att kompensera för vindkraft, är det logiskt?
Mikael #28
Att bygga ut effekten på befintliga vattenkraftverk är det billigaste sättet att kompensera för varierande produktion och konsumtion.
Bland de som vill få vindkraften att framstå som extremt dyr brukar inte påvisa att den möjligheten och inte heller den näst billigaste lösningen som är att bygga pumpkraft vid befintliga vattenkraftverk.
Sigge #25 och #28
Du är väl medveten om att ökad effekt i ett vattenkraftverk inte påverkar årsflödet i vattendraget, men ger möjlighet till snabbare och större reglering som i sin tur leder till tätare och snabbare förändringar av vattenståndet i dammen ovanför och flödet i forsen nedströms kraftverket.
I mer än 50 år har dessa fenomen uppfattats som negativa av människor som bor eller turistar vid dammar och älvar, trots att man gillar att vårfloden kan hållas under kontroll.
Men i din värld verkar elbil och billig laddning vid villan det viktigaste.
Villa, Volvo och vovve var tidigare typiskt svenskt. Nu tillför du billig el från vind- och vattenkraft i mixen.
Halva befolkningen står utanför och förväntas ta utgifterna och miljöförändringarna utan att knota.
Jag tvivlar på att det fungerar under mer än tio år till. Att icke-gröna företag lägger ned eller flyttar ur landet är en varningssignal. Volvo Cars är ett exempel.
#29 Sigge
Barsebäck, Oskarshamn 1 & 2, Ringhals 1 & 2 – alla stängdes i förtid, trots att flera kunde fortsatt leverera stabil, fossilfri el i decennier till.
Det skedde inte på grund av tekniska brister – utan av ideologiska beslut, under förevändningen att “förnybart ska ta över”.
Resultat: 10–20 TWh fossilfri el/år försvann – mitt under en pågående elektrifieringsvåg.
Det absolut bästa hade varit att inte lägga ner kärnkraften, kostnaderna efter den idiotismen får vi dras med i sekel framöver, kom ihåg det när ni öppnar elräkningen…1 mandat skillde förslagen åt!
Kärnkraftsfrågan är ett lakmustest på systemets kognitiva förmåga.
Kärnkraft kräver konsekvenstänkande och teknisk förståelse.
Lång livslängd, höga initialkostnader, låg rörlig kostnad – alltså en rationell investering på 60–100 års sikt.
Men om den som beslutar bara tänker i fyraårsintervall, opinionsvindar eller moralnarrativ – då vinner alltid det emotionella kortsiktiga.
Vindkraft låter enklare, känns bättre – och ser grön ut
Den kräver ingen djup förståelse av rotationsenergi, nätfrekvens eller kapacitetsfaktorer.
Den är enkel att sälja till väljare och media: vindsnurror och solceller är snälla – kärnkraft är mystisk och farlig.
Här vinner de med låg analysförmåga men hög känslostyrning.
Demokratiska system utan intellektuell kontrollmekanism drabbas av kognitiv urspårning
Om man får lika mycket inflytande oavsett förståelsen för energisystemets dynamik – då styrs samhället lätt av symboler, inte av substans.
Detta syns tydligt i att 1 (!) mandat fick bestämma att Sverige skulle avveckla sin stabila energiproduktion mitt under pågående elkris.
Eller som Lennart Bengtsson skulle ha uttryckt det:
“Vetenskapen kan beskriva hur energisystemet fungerar, men inte skydda det från människans brist på eftertänksamhet.”
OT angående nattens katastrofcyklon…
”Det ösregnar över centrala Uddevalla under tisdagseftermiddagen.
Så kraftigt att stora vattenmängder har fått taket på Willysbutiken i staden att rasa in, och regn att rinna ned på butiksgolvet. – Det har regnat in tidigare, men aldrig så här mycket, säger en personal i butiken till Bohusläningen.”
Hittar inga regnmängder på smhi:s sida men ställer mig frågande till varför man inte gjort något åt taket om det regnat in tidigare??
Dessutom var det inte yttertaket som rasade utan några skivor av undertaket (som inte tål fukt)…
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/skyfall-i-uddevalla-willys-tak-har-rasat-in/
#29 Sigge
”Att bygga ut effekten på befintliga vattenkraftverk är det billigaste sättet att kompensera för varierande produktion och konsumtion.”
Då är det väl rimligt att den varierande elproduktionen från vind och sol belastas med kostnaden för detta? Kostnaden för den varierande elkonsumtionen har ju förbrukningskunderna stått för sedan länge.
”..den näst billigaste lösningen som är att bygga pumpkraft vid befintliga vattenkraftverk.”
Vänligen lista upp vilka befintliga vattenkraftverk som har förutsättningar att fungera som pumpkraftverk. (Du behöver inte ta upp Juktan 25/315 MW där miljödomstolen tidigare i år avvisat Vattenfalls ansökan).
#33 Berra
Undertak görs ofta i lager av gipsskivor för brandcellsbegränsning, notoriskt dålig resistens mot vatten och dessutom blytunga.
Efter ett vinklat ”Vetenskapens värld” om kärnkraftens framtid förtvivlar jag. Bland alla Kåbergar, Filip Johnsonar, Wråkar och andra förmenta experter fördes Carl Berglöf och Janne Wallenius fram som motvikter. En samlad lovsång för vind, sol och bio utan att nämna att det bara blåser ibland, bara är solsken ibland och inte finns nog med råvaror för biokraft. Inte ett ord om att återanvända kärnbränsle.
Upprepat tjat om att ny kärnkraft blir dyr – men mer i investering än i användning. Inte ett ord om att ALL ny energi är dyr – men att det blir ännu dyrare utan. Om vi nu sänder invändningar till gängse media, tas de inte in. Vi måste samla oss !!!
Det tas sällan upp att Svensk vattenkraft är särdeles ekosystemstörande. Detta då den geografiska profilen på landet är relativt flack, från upprinnelseområden i väst till havet i öst. Utan uppdämning så har dessa vattendrag en stor andel biologisk kommunikation mellan hav och upprinnelseområdena. All uppdämning stör denna kommunikation. Dessutom, ju större amplituder i vattendragens flöden desto större större negativ påverkan på ekosystemen.
Vi borde ha lagt ned vattenkraften istället för kärnkraften. Men det fattade tydligen inte de s.k. gröna. Dessa balkonglådebiologer har varit och är instrumentala i förstörandet av många viktiga ekosystem i Sverige (och annorstädes).
Intermittent elproduktion ökar på amplituderna i vattenflöden, om man använder vattenkraften som buffer för den intermittenta produktionens stora variation i effekt.
#37
Tänkvärt om den flacka geografiska profilen. Har faktiskt inte reflekterat över det så mycket tidigare. Där är Norge i en bättre situation, med goda fallhöjder. Och Alperna.
Ett av argumenten för kärnkraften på 70-talet var att slippa bygga ut de sista fyra storälvarna.
Ett annat argument var oljekrisen, och kunna stänga oljekraftverken som då stod för stor del av reglerkraften.
Palmes argumentation för kärnkraften år 1976 är tänkvärd:
https://www.youtube.com/watch?v=0D1igFCPm2s
Med kärnkraften övergick vattenkraften från att mest vara baskraft, till att mer sköta regleringen, iställer för olja och i viss mån kol.
Sålunda gjordes under 70-talet en omfattande effektutbyggnad av vattenkraften med nya aggregat (2:a/3:e turbin & generator) att köras med kort drifttid. Särskilt skedde detta i Lule-älven. Med högre generatoreffekter tvingades Vattenfalll även förstärka ledningar och ställverk (Pk71-utredningen). Främst för att klara högre kortslutningsströmmar vid fel.
Nu ropar vissa politiska partier (bla Centern) på utbyggd effekt i vattenkraften. Även kommentatorer på detta forum spelar ut detta kort – trots att det i stort sett är förbrukat och endast kan få marginell betydelse.
Miljökonsekvenserna av ökat effekt-reglering i vattenkraften tiger de om.
Jag är för övrigt övertygad om att senare års problem med isläggning i vattenkraft-dammarna beror på vattenkraftens reglering av vindkraft.
#38 BD-Nille
” Jag är för övrigt övertygad om att senare års problem med isläggning i vattenkraft-dammarna beror på vattenkraftens reglering av vindkraft.”
De ökade problemen med isläggning i vattenkraftsdammar under senare år sammanfaller tydligt med den förändrade driftprofil som uppstått till följd av vindkraftens expansion. Eftersom vindkraften inte kan styras, tvingas vattenkraften reglera mer frekvent och med större flödesvariationer. Detta motverkar förutsättningarna för stabil isbildning, som kräver låg, jämn vattenhastighet och små nivåförändringar. Denna utveckling påverkar inte bara dammsäkerhet och driftkostnader utan även ekologi och miljö längs våra älvar. Det är ännu ett exempel på de ofta bortglömda konsekvenserna av väderberoende kraftproduktion.
#39 Mikael
Gott, vi är överens.
Jag kan utveckla frågan om isbildning genom att dela ett klipp från en mejlkonversation med en fd kollega, numera sedan länge pensionär, med erfarenhet från kontrollrum i Ringhals, Kraftkontroll i Stockholm, och driftcentralen i Lule-älven:
”Ingen gång perioden 1977-81 var jag med om att jag som Kontrollrumsingenjör eller Driftmästare tog någon hänsyn med tappningen i Vattenfalls vattenkraftstationen för att underlätta för isbildningen på höstkanten.
Problem med isbildning gäller i första hand för vattenkraftstationer med små magasin uppströms stationen.
I de fallen ska man inte göra stora upp och nerdragningar och och då kanske spela med överytan 1-2 m för då riskerar man att bryta sönder isen och att isen slår lock för intaget. Ett exempel på en sån station är PK2 Harsprånget.
Man kan däremot lämpligen ligga med hög eller låg tappning genom stationen t.ex. Harsprånget men då se till att reglera PK1 Porjus ovanför i samma mån. PK1 Porjus som har ett jättemagasin ovanför kan friska på upp och ner med tappningen utan att det påverkar överytan nämnvärt och därmed isläggningen.”
Detta var alltså 1977-1981, och kraftsystemet byggde till 99% på kärnkraft och vattenkraft. Ingen vindkraft, än mindre solceller.
#35 Mikael:
Nja, inte för brandcellsbegränsning utan för att de dämpar ljud bra…
Men varför inte göra något åt det läckande yttertaket som de själva säger har funnits en tid?
#41 Berra
Jadu, jag har sprungit på åtskilliga tak och rensat ventiler från måsbon som gjort tak till simbassänger…
Underhåll är jobbigt och dyrt anser många!
#42 Mikael:
Då får de moppa istället:)
Minns 2009 (tror jag) när det kom en dryg meter blötsnö i Småland…företaget jag jobbade för blev inkallade för att skotta fina plåttak på stora butiker, typ Maxi, Citygross mm. Det blev ju betydligt mer snö nere i dalarna, typ 2 meter…
Kändes sådär när man sedan fick höra att takplåtarna på andra sidan parkeringen hade öppnat upp sig så mycket så de släppt in snö i butikerna….utan folk på taket…
OT:
dn kunde hålla sig ända till 19.05 innan de drar igång klimathetsen igen…nu med att gå på Tidös sänkta bensinpriser…
”Han menar dessutom att det egentligen inte fanns någon efterfrågan på billigare bensin, utan att en väldigt högljudd minoritet lyckades få mycket tv-tid. ”
”Men nu när så många sett bränderna i södra Europa och översvämningar och storm på närmare håll kanske vi kan få en mindre populistisk debatt inför valet 2026.”
Är helt plötsligt cyklonen en storm?…utan ens komma upp i stormbyar???
https://www.dn.se/ledare/lilian-sjolund-darfor-rostade-klimatintresserade-svenskar-pa-partier-som-pratade-om-priset-vid-pump/
Ironi att nästa artikel på deras ”klimat-flik” har rubriken:
Överdrifter och osaklighet gynnar inte miljörörelsen
Nr 43 Berra
Jag minns med förvåning och fruktan – dom extremt kalla och snörika vintrarna runt 2010 – närmast historiska nivåer.
I Vänersborg blåste all snö från vänerisen in i stan – på dom värsta platserna samlades upp till 7 meter djup snö.
Kompisarna som bodde i lägenhet inne i nordstan i Vänersborg fick kliva ut genom köksfönstret – mär dom skulle försöka ta sig till jobbet – entrédörrarna var helt under snön.
Jag minns även hur jag själv skottade taket på familjens sommarstuga, ca 15 km från Vänern….efter timmar av snöskottande i månsken och bitande nordanvind – så kunde jag kliva av taket utan stege.
Onekligen fascinerande vintrar där. Sedan dess har samhället nästan fullständigt monterat ner snö och isberedskapen.
Vi har blivit ett grönt, klimatsamhälle – som lever på hoppet…om både milda vintrar och ett fungerande elsystem.
Det där hoppet om att 2010 – talets vintrar aldrig återkommer…känns som ett rätt ynkligt hopp.
#45 Magnus Blomgren:
Tyvärr har alltför många satt sitt hopp till mp:s ena nuvarande språktratt…
https://i.redd.it/c691vh3p6dk01.jpg
#1
Men du kan väl inte med allvar mena att enhörningspruttar är utsläppsfria? 🙂
Berra, #46,
enligt uppgifter från boende i området så fungerar snöröjningen prickfritt på Stockholms . . . . . . . . . . cykelbanor (endast).
Man får de politiker och service som man röstar.
Mikael #31
Oskarshamn 1 stängdes för att den behövde nya turbiner och en del annan upprustning. Det ansågs inte värt att göra det när stålet i rektortanken hade utmattats till 90% av det som var tillåtet.
Oskarshamn 2 stängdes under en pågående renovering och uppgradering som om den färdigställts blivit mycket dyrare än planerat.
När de gäller Ringhals 1 och 2 så var det kraven på oberoende härdkylning som gjrde att de stängdes runt år 2020. De var planerade att drivas fram till 2025 resp 2024. För Ringhals 2 fanns planer på att förlänga driften fram till 2034 och eventuellt höja effekt i samband med turbinbyte som behövde göras om reaktorn skulle drivas så länge. Några sådana planer känner jag inte till att det fanns för Ringhals 1.
BD-Nille #34
Ett antal vattenkraftverk i Luleälven skulle fungera bra att bygga pumpkarft vid är Vietas, Porjus, Hårsprånget och Ligga. Vietas har sin avloppstunnel ut i Porjus damm .Porjus har sin avloppstunnel ut i Harsprångets damm. Harsprånget har sin avloppstunnel ut i Liggas damm och Ligga har sin avloppstunnel ut i Messaures damm som är väldigt stor. Det finns en hel del andra vattenkraftverk det skulle kunna byggas pumpkraft vid längre söderut men jag har inte koll på alla.
Innan det är aktuellt att bygga nya pumpkraft i Luleälven så finns det ett dussintal vattenkraftverk i södra Norge som är lämpligare för pumpkraft för att de har högre fallhöjder och ligger närmare kunderna. Men innan det är aktuellt att bygga pumpkraft så är det billigare att bara bygga ut effekt i befintliga vattenkraftverk.
Det bästa är att rejält bygga ut kärnkraften. Då kan en del vattenkraft avvecklas, till gagn för livet i vissa älvar. Och då har den dyra vindkraften ingen chans alls.
Tege Tornvall #36
Allt är ju relativt. Kärnkraft anses inte dyrt i länder som har höga elpriser, men i Sverige där vi har låga elpriser så anses kärnkraft dyr.
Sverige har sedan länge haft samarbete med Norge när det gäller elförsörjning. Norge har dubbelt så mycket vattenkraft som Sverige. Sammanlagd installerad effeekt är c:a 50 GW och kommer att vara c:a 55 GW om 10 år.
Vindkraft har en fördel och det är att den producerar mer på vintern än på sommaren vilket är bra anpassat till elförbrukningen i Norden. Vindkraftens ojämnheter kan vattenkraften klara till en viss gräns. Om vattenkraftens effekt byggs ut med 5 GW utan att elproduktionen från vattenkraft ökas kan elproduktionen från vindkraft öka med ungefär 15-20 TWh/år.
Att lagra överskott från vindkraft i batterier eller som vätgas är i dagsläget nonsens då det är minst 10 ggr dyrare än att bygga ut effekt i befintliga vattenkraftverk.
Lars Kamel #51
Om vi inte hade så mycket vattenkraft som vi har så hade vi nått taket för hur mycket vindkraft vi kan ha. Men kärnkraft är dyrt jämfört med vad elen produceras för idag.
#49 Sigge
Beslutet att avbryta uppgraderingen av O2 togs efter de prognoser för elprisutveckling och skattebelastning som fanns då. Man hade då lagt ned c:a 8 miljarder, varav 1 miljard i material. Hade man haft kristallkulan och kunnat se prisutvecklingen framåt hade man inte tagit beslutet att avbryta uppgraderingen. Även ägaren tyska Unipers negativa inställning till kärnkraft påverkade troligen beslutet.
Ringhals 2 fick några år innan avvecklingen ett helt nytt kontrollrum, en investering som motsäger din version om snar nedläggning. Både R1 och R2 var i gott skick och skulle ekonomiskt ha klarat uppgraderingen med oberoende härdkylning.
R1 hade ett relativt unikt ångdrivet nödkylstem. Så länge som det fanns ångtryck i reaktorn kunde nödkylningen fungera utan el och när ångtrycket sjunkit behövdes inte längre systemet.
Nej, beslutet om nedläggning var helt politiskt motiverat.
Vindkraften producerar mer på vintern ja. Men intermittensen är om möjligt värre på vintern än på sommaren. Hur mäter man produktionskostnad för el och hur mycket betyder den för kostnaden för elanvändaren. Dom två sista graferna nedan visar vatten- respektive vind-kraft för Sverige första halvåret i år.
Vatten och vind bland annat 2025
#52 Sigge
Den effektutbyggnad av vattenkraften som du föreslår har i stora drag redan gjorts i samband med kärnkraftsutbyggnaden när vattenkraften gick från att vara baskraft till att bli reglerkraft. Att ytterligare öka skillnaden mellan max och min flöde i våra utbyggda älvar (vilket skulle bli följden av ytterligare effektutbyggnad) skulle få katastrofal påverkan på natur, fiskliv och människor vid älvdalarna.
Vindkraftens utveckling mot allt större verk gör att livslängden minskar i minst samma grad vilket gör att de ekonomiska prognoserna för vindkraften blir allt sämre. Att då jämföra kostnaderna vindkraft – kärnkraft är rent bedrägligt, under ett kärnkraftsverks livslängd måste man ersätta ett vindkraftverk ett otal gånger.
Merparten av vindkraftverken går med stora förluster vilket rimligen inte kan fortsätta under längre tid. Att då förespråka mer vindkraft verkar ogenomtänkt för att inte säga självdestruktivt.
Positivt är att i stort sett inget nytt vindkraftprojekt beviljats i södra Sverige i år och att motståndet från närboende börjar tas på allvar. Ett exempel är Oskarshamns kommuns uppdaterade vindbruksplan som ska antas i höst som förskriver 3,5 km friavstånd bostäder – vkv, vilket gör att inga stora vkv kan byggas inom kommunen.
Det är trams att påstå att kärnkraften är dyr. Kärnkraft, vattenkraft, värmekraft o gasturbiner är de enda svenska kraftslag som har sådan pondus i elsystemet så att de kan skapa stabilitet – vilket i sig är en såpass viktig faktor att deras producerade elkraft har ett större värde. Kärnkraft, vattenkraft o värmekraft som drivs av fasta bränslen bör av det skälet ges förtur som baskraft i systemet. Alla tre är dessutom av lite olika skäl olämpliga som reglerkraft, framförallt för snabb reglering – kärnkraft o värmekraft i huvudsak för att de behöver en ”startsträcka” för att bygga upp värmekapaciteten o vattenkraften främst för att snabb reglering förstör livsmiljön i våra älvar.
Flytande drivmedel till värmekraftverk o fasta gasturbiner bör vi vara sparsamma med eftersom det i dag är de absolut bästa energikällorna för mobil drift, och därmed för värdefulla att bränna upp i stora fasta anläggningar.
Lämplig reglerkraft vore gasturbiner som anpassats för att drivas med exempelvis naturgas och/eller biogas (vanligaste bränslet i gasturbiner är dock fotogen/brännolja) eftersom det erbjuder extremt snabba variationer i effektuttag och att gasen ändock är mer komplicerad att nyttja i mobila system (möjligen fartyg undantaget).
För att överhuvudtaget få koppla in slumpkraft (väder, vind o sol) på nätet skulle slumpkraftägaren tvingas teckna leveransavtal om min/max levererad effekt där det är upp till kraftverksägaren att lösa hur det skall gå till – enklast för dem vore att skaffa egen reglerkraft i form av gasturbiner – gärna då gasdrivna (namnet gasturbin kommer av att själva turbinen drivs av förbränningsgaser oavsett vad som eldas i brännkammaren).
Och slutsen blir då att om/när slumpkraften tvingas att själv stå för ”sin” reglerkraft så är slumpkraften inte längre särskilt billig ….
ELS-VD:n Elin Akinci har en masterexamen i International relations and affairs, en förskönande omskrivning av politik. Med risk att vara fördomsfull anar jag att det innebär att runda besvärande faktafrågor och gå direkt på viktiga och avgörande tyckandefrågor med mål att uppnå satta mål
Vem kommer att ta hand om vindkraftverken efter en konkurs.
Vem har ansvar för demontering och återställande av naturen.
Eller får de stå och vittra sönder med stor miljöpåverkan
Någon som vet?
#58 Tege: Bilden föreställer, tror jag, inte företagets VD utan Mari Bjordal vid samma företag. Hon presenteras som ”Analyst on market trends” och det kan vara ett viktigt område att studera och beskriva i en situation när vind- och solkraftproducenterna käkar upp varandra. Att pedagogiskt överföra sådan kunskap till i synnerhet gröna politiker och journalister hör till det viktigaste som nu finns. Mikael i #32 ovan beskrev det bra. Av honom kan Mari hämta lärdom.
Det kan enkelt konstateras att driftsborttagningen/nedläggningen av Ringhals 1&2 samt Oskarshamn 1&2 hade kunnat ske utan ’rivning’, dvs. genom att istället konserveras, populärt uttryckt, läggas i s.k. malpåse. Så skedde i ett antal fall i Tyskland i samband med ’avstängningen av kärnkraftverk’ med start från 2011 framåt. De tekniskt nödvändiga, på kortare sikt, uppgraderingarna av ovan nämnda svenska kärnkraftverk hade då kunnat ske nu utan nyinvesteringar för effektökning i motsvarande grad. Den svenska elförsörjningen hade kunnat segla vidare under överskådlig tid framåt utan några som helst krav på nytillkommande elgenerering från alternativkostnadsnegativa ’metallträdsvindfläktar’ eller nätförstörande solpanelsparker. Dessutom hade effekthöjning från existerande vattenkraftverk kunnat senareläggas.
Investeringseffektiva gaskraftverk på plats i Barsebäck hade dessutom på kort sikt kunnat uppföras för en billig peng för att ge dels det nödvändiga effekttiilskottet i område 4 dels ett gratis, utan nätutbyggnad, kapacitetstillskott i ledningar från norr till söders större elbehov.
Vem ska svenska medborgare ställa till ansvar för de sedan mitten av 2010-talet stora antalet felprioriteringar frågar sig vän av ordning? Pengarna (flera 100 tals miljarder) är borta, förverkade från medborgarnas nationella samhällskapital, men ansvaret kvarstår. Kan Elsa Widdings nya parti skapa en ny ordning?
SatSapiente #56
Kärnkraft kan bli lönsam med dubbelt så höga elpriser som vi har idag.
Om kombinationen vindkraft/vattenkraft/pumpkraft ger lägre elpriser tycker jag vi skall välja det.
Jag vet att vindkraft kombinerat med vätgas och batterier blir dyrare än kärnkraft så det tycker jag inte är aktuellt.
Sigge #61: Jag tror att du underskattar pumpkostnaderna som består av energikostnader (vindkraftsel) + kostnad för pumpanläggningarna + kostnad för förluster + kostnader för naturförstöring. Då blir det nog billigare med kärnkraft som dessutom har den lilla egenheten att skapa ny elenergi. Det är en egenhet som pumpkraft saknar.
#51. Patentlösning av alarmister: göra känd och beprövad teknik så dyr att sämre men förment grön teknik kan konkurrera. I praktiken allmän fördyring. Försvåra och fördyra är förment grönas ledstjärnor.
#59. Ingemar tycks i hastigheten has missat vem bilden föreställde. Detta plus namn måste ju alltid framgå.
Sigge ”61
”Kärnkraft kan bli lönsam med dubbelt så höga elpriser som vi har idag.”
Går vi tillbaka i tiden när vi hade all kärnkraft igång och minimalt med sol & vind så var kärnkraften lönsam och elpriset relativt lågt. Hur kan det komma sig? Att kärnkraft numer kräver högre pris för att bli lönsam har med andra ord en annan orsak.
Exempel är att sol & vind ges företräde och alla avgifter som enbart har drabbat kärnkraft.
Om alla kraftslag som vill leverera ut på det publika nätet tvingas hålla frekvens skulle sol & vind bli så dyra att ingen ens skulle tänka tanken på att bygga dessa.
Det är dags att alla kraftslag har samma förutsättningar och regler att följa.
#50 Sigge
”Ett antal vattenkraftverk i Luleälven skulle fungera bra att bygga pumpkarft vid är Vietas, Porjus, Hårsprånget och Ligga. Vietas har sin avloppstunnel ut i Porjus damm .Porjus har sin avloppstunnel ut i Harsprångets damm. Harsprånget har sin avloppstunnel ut i Liggas damm och Ligga har sin avloppstunnel ut i Messaures damm som är väldigt stor. ”
Häpnadsväckande och återigen väldigt avslöjande om din trovärdighet, Sigge.
Du förefaller bara ha kollat på karta över Stora Luleälven och huggit till med några kraftstationer som ligger i rad. Du verkar inte ha koll på vilka låga fallhöjder som föreligger i dessa stationer. Inte i närheten av de 270 meter som Juktan hade. Bäst Harsprånget med 107 meter.
Och hur kan du ens nämnda Harsprånget som har bland de minsta magasinen i Luleälvarna? Och nej, Messaure damm är inte ”väldigt stor”. Bara 630 DE (dygnsenheter). Mindre än en tiondel av Porjus, bara som exempel.
Inte heller tycks du ha reflekterat över det geografiska horisontella avståndet mellan övre och nedre damm, och vad det betyder för ekonomin.
Vi får se om Juktan återuppstår som pumpkraftverk med drygt 300 MW. I övrigt kan vi glömma pumpkraftverk av någon betydelse i Sverige. De topografiska förutsättningarna saknas.
”Men innan det är aktuellt att bygga pumpkraft så är det billigare att bara bygga ut effekt i befintliga vattenkraftverk.”
Du verkar vägra att inse det faktum att detta kort redan är spelat på 70-talet, när kärnkraften blev baskraft. Fler än mig har upplyst dig om detta i denna tråd. Den praktiska potentialen för effektbyggnad av befintligliga vattenkraftstationer i Sverige är försumbar. Snarare riskerar Sveriges vattenkraft att minska i effekt, pga EU:s vattendirektiv.
Verkligheten, fysikens lagar och sunda ekonomiska kalkyler, slår idelogiskt önsketänkande.
BD-Nille, #67
”Verkligheten, fysikens lagar och sunda ekonomiska kalkyler, slår idelogiskt önsketänkande.”
Och i utrymmet mellan dessa två extremer (verkligheten vs ideologi) går de uppenbarligen utmärkt för bidragsentreprenörer att göra sig en rejäl hacka, till enorm kostnad för det allmänna. Northvolt och Stegra är utmärkta exempel på detta.
Storbritanniens socialisters kommande sänkning av rösträttsåldern till 16 år ska ses i ljuset av BD-Nilles truism. Sextonåringar är nämligen sämre på fysikens lagar samt vet mindre om verkligheten och sunda ekonomiska kalkyler än 18-åringar, generellt sett. Ett ogenerat drag för att öka på chansen för att verklighetsfrånvänd, ideologisk propaganda ska kunna generera röster.
#68. GB:s strandade satsning på höghastighetståg belyser detta klart. Mental fartblindhet, driven av ideologiskt önsketänkande.
#66 F-I-K och Sigge #61: Vart tror du att Vattenfalls vinst från kärnkraft tar vägen?
Med vad tror du att Vattenfall betalar miljardförlusterna i sin vindkraftsektor?
Vindkraft är så billig att den kräver ständiga subventioner för att överleva 🙂
Ett stort problem är att man vägrar uppskatta det riktiga totalpriset för vindkraft och hittar på orimligt lång livslängd för installerad kapacitet. Om man tog med kostnaden för att ansluta vindkraftsparker, kostnaden för värmekraftverk på standby för att kompensera när det inte blåser, den verkliga livslängden och justerade avskrivningen efter det osv så är det inte speciellt billigt längre. Utöver detta även det uppenbara problemet att priset på produkten går ner när det blåser.