Vi har nu i Sverige samtidigt både elöverskott och elbrist!

el ledning

Det som nu behövs inom el-område SE3 och SE 4 är framförallt el-effektproduktion samt reaktiv effekt produktion och distribution! I takt med att vindkraftverken blir allt större ökar mängden förbrukad reaktiv effekt, ett problem som inte kan och får ignoreras.

Elenergi: Elektrisk energi definieras som en elektrisk laddning som gör att arbete kan åstadkommas. Energi görs tillgängliga för konsumtion eller förbrukas i form av elektricitet eller elkraft. Elenergin antar även olika former (elfältets energi, magnetfältets energi), och det finns en med den mekaniska pendeln analog strömkrets (svängningskretsen), där energin växlar mellan elfältets och magnetfältets energi. Alla typer av elproduktionsanläggningar levererar energi, men allelproduktion kan inte planeras. Måttet på elenergi är det arbete som t.ex. en elapparat utför som produkten av effekt multiplicerat med tiden eller kW * h = kWh.

Eleffekt: Eleffekt är den hastighet med vilken elektrisk energi tillförs till en krets eller förbrukas av en last. För att elbehovet ska tillgodoses vid varje tidpunkt, måste effektbalansen kunna upprätthållas, det vill säga tillförseln av el måste motsvara förbrukningen i varje ögonblick. Det kräver tillgång till planerbara produktionsresurser, såsom kraftvärme, vattenkraft och gasturbiner, eller import från andra länder. För att säkerställa effektbalansen, kan även flexibel elförbrukning bidra. Potentialen för ett kraftslag att minska risken för effektbrist motsvarar dess ”effektvärde”. Storheten effekt (P) anger hur mycket energi (W) som förbrukas/utvecklas på en viss tid (t) mätt i sekunder.

Effekt: Anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas/förbrukas per tidsenhet. SI- grundenheten för effekt är watt (W), uttryckt i en annan SI-enhet J/s.

Effekt är ett mått på förmågan i ett system. Om tex. en bil inte orkar köra upp för en backe är motorn för svag även om den har bränsle (energi) i tanken. Den har alltså inte tillräcklig effekt. När våra elproduktionsanläggningar inte kan producera tillräckligt mycket effekt för att täcka konsumenternas behov uppstår effektbrist.

Reaktiv effekt: I äldre litteratur benämns ofta reaktiv effekt som ”onyttig kraft”, vilken är en ganska talande beskrivning. Reaktiv effekt är nödvändig för att bygga upp magnetfält, men har för övrigt ingen praktisk nytta. Däremot tar reaktiv effekt plats i ledningar och överföringar, ger upphov till förluster i maskiner och komponenter och begränsar utnyttjningsgraden för elektrisk utrustning. Eftersom reaktiv effekt bygger upp magnetfält betyder det att alla maskiner och apparater som behöver magnetfält för att fungera, t.ex. asynkronmaskiner och transformatorer, förbrukar reaktiv effekt. Man pratar ofta om produktion och konsumtion av reaktiv effekt, induktiva laster konsumerarreaktiv effekt och kapacitiva laster producerar reaktiv effekt.

Effektvärde: Det garanterade ”effektvärdet” som uppnåtts under minst 90 procent av ett års timmar.

Kärnkraftens effektleveransvärde: Avser ett kraftslags (t.ex. kärnkraftens) förmåga att öka leveranssäkerheten för effekt i elsystemet. De tre äldsta svenska kärnkraftverken Oskarshamn 1 (1972), Ringhals 1 (1976) och Ringhals 2 (1975) har en installerad effekt av 2 200 MW kärnkraft. Dessa tre kärnkraftverk har tillsammans ett effektleveransvärde om 1 650 MW motsvarande 75 % avinstallerad effekt. Detta värde är ett effektvärde.

Vindkraftens effektleveransvärde: För år 2013 visar att en installerad effekt av 4 477 MW vindkraft endast kunde påräknas ett effektleveransvärde om 134 MW motsvarande 3 % av installerad effekt. Detta värde är ett effektvärde. Källa: Svenska Kraftnät.

I dagsläget minskar elproduktionen i ”tunga” synkrona generatorer, medan produktion från omriktarstyrda enheter (i huvudsak vindkraft), som inte naturligt bidrar till systemets tröghet, ökar. Detta innebär att den totala trögheten i systemet minskar, vilket ställer större krav på reglerfunktionernas snabbhet. I det nordiska systemet sker huvuddelen av frekvensregleringen med vattenkraft, som på grund av sin konstruktion, med vattenpelare som ska accelereras vid pådrag, har en inneboende gräns för hur snabb den kan bli. Dessutom är turbinregleringen i konventionell vattenkraft sådan att den elektriska uteffekten initialt och kortvarigt minskar vid pådrag, dvs när inflödesöppningen till turbinen ökas (så kallat icke-minimum fas system). Detta innebär att med den nuvarande förändringstakten av kraftsystemets sammansättning, med ökad andel intermittenta kraftslag, är det nödvändigt att säkerställa kraftsystemstabiliteten och kraftsystemets tillförlitlighet på andra sätt än tidigare. För mer information läs mina artiklar:

– UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution del 1/2 https://www.vindkraftsnyheter.se/20200522/6102/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-1

– UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution – del 2/2 https://www.energinyheter.se/20200525/21968/utmaningar-svensk-elproduktion-och-eldistribution-del-22

Claes-Erik Simonsbacka

Elkraftingenjör

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. MatsL

    Det är som min gamla fysiklärare sa ”Energi är samma sak som Effekt, bara man ger det lite tid”

  2. Kaj+Wahlberg

    Om man bortser från det, för en oinvigd ganska tekniska innehållet i artikeln, så antar jag att det författaren menar är att Sverige får allt mindre reglerbar baskraft och allt mer opålitlig vind- och solkraft. Till detta ska läggas att kraftnätet inte har byggts ut och underhållits i erforderlig omfattning. Resultatet blir en otillräcklig och osäker försörjning av elkraft. Detta i en tid då kraven på el ökar. Företag i Södra Sverige vågar inte längre investera i nya anläggningar, eftersom samhället inte kan garantera en säker elförsörjning. Detta är en skandal och ansvariga är regeringen och främst minister Ygeman. Denna inkompetens kommer att leda till ekonomiska förluster och kanske människoliv, då elen måste kopplas bort kalla vinterdagar i vissa områden.

  3. Simon

    Ja det är en jätteskandal och det är också skarpt läge. Att företag inte kan etableras och växa är synnerligen allvarligt. Det kan inte nog understrykas. Just energipolitiken tror jag kan vara utlösande mekanism för en regeringskris som leder till nyval. Nästa år kommer bli spännande.

  4. SatSapiente

    Exemplet med reaktorerna Ringhals 1, Ringhals 2 och Oskarshamn 1 är kanske lite olyckligt valt. Både R2 och O1 är under avveckling och vid årsskiftet försvinner även R1. I elområde 3 finns därefter endast 3 kärnkraftsreaktorer, R3, R4 och O3. Faller en eller fler av dessa bort pga något tillfälligt fel så syns det direkt på att elpriset i område 3 och 4 stiger dramatiskt, senast nu när O3 hade ett kortstopp pga generatorproblem. Priset är en indikator på effektbrist i dessa områden.

  5. Bim

    Tack för den, Claes-Erik Simonsbacka.
    Klart och tydligt förklarat för en icke elingenjör.
    Speciellt liknelsen med bilen med för svag motor.
    Då hjälper det ju inte med en jättetank, tvärt om orkar bilen inte transportera all bensin.
    Dessutom fordras det otroligt mycket material och dyrbar teknik för att kunna leverera dessa 3% av installerad vindkraft effekt. Dubblar man dessutom antal vindkraftverk så uppnår man bara ytterligare 3% effekt.
    Om man sedan skall producera vätgas med överskotts elen för att kunna lagra producerad el så förlorar man mer el än vad vätgasen kan leverera i slutändan. Som alla vet finns det inga gratisluncher.
    Då är det mer realistiskt att alla vindkraft kramare konstruerar en evighetsmaskin. Så hade vi kunnat behålla vår tillförlitliga kärnkraft och satt vindkrafts kramarna i ett evighets jobb, och sluppit deras idiotiska påhitt.

  6. Per I

    Läste att planen är att vindkraften ska byggas ut till 100 TWh i en snar framtid. Installerad effekt måste det handla om. Den kommer variera mellan några Gigawatt till två tredjedelar av Sveriges behov. Det kommer bli avsevärda problem med reglering, reaktiv effekt och reservkraft. Allt verkar bygga på förhoppningar och att vi tar problemen när de kommer. Det finns ingen seriös analys och plan. MP hoppas kunna fasa ut kärnkraften så snart som möjligt men då försvinner stor del av reglering och styrning av reaktiv effekt. De har inte koll på den tekniska biten.

  7. J T

    Tack för en genomgång av dessa relevanta och grundläggande begrepp.

    Kanske tillför det någon förståelse att nämna att kraft är en fyskialisk synonomym för effekt, P som symboliserar effekt kommer från engelskans ”Power”. På samma sätt är ordet arbete synonymt med energi, symbolen ”W” kommer från ”Work”.

  8. Ivar+Andersson

    För att öka effektproduktionen i SE3 och SE4 behövs gasturbiner. Gas är ju hållbart enligt EUs förslag till taxonomi (att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden.). Vattenkraft och biobränsle är icke hållbara investeringar och ska undvikas.

  9. Claes-Erik Simonsbacka

    Vindkraftens integreringsmöjligheter till el-kraftsystemet?

    Bilägger nedan länken till mina och Jonny Fagerström´s inlägg i debatten med Lennart Söder KTH, på Secomd Opinion.

    KTH-professor i Elkraftsystem Lennart Söder av regeringen förordnad utredare att se över regelverket för anslutning av förnybara energikällor till elnätet.

    I våra inläggen påtalade vi bl.a. att Lennart Söder sprider förenklade och ovetenskapliga uppgifter som kan vilseleda beslutsfattare om vindkraftens integreringsmöjligheter till el-kraftsystemet.

    https://second-opinion.se/?s=Simonsbacka

    Mvh,

  10. Lars Cornell

    Tack Claes-Erik för en angelägen artikel. Vi har ingen brist på energi men vi har brist på effekt när det inte blåser och det kan man inte åtgärda med mer vindkraft.

    Det finns ett stort fel med din artikel. Vi som dagligen läser Klimatupplysningen.se vi vet det där, på den platsen behövs inte artikeln. Artikeln skulle göra mycket större nytta i annan publikation som tex Lärarförbundets tidskrift om sådan finns, C-partiets politiska organ (men de är nog infordrade med teflon), Ygemans och Ibrahim Baylans facebooksidor, journalistförbundets medlemsorgan och SVTs journalistkår (men för att rubba de betongrumporna behövs både kraft och energi). Jag tror att barn i småskoleåldern är så pass allmänt kunniga att de kan förstå och suga in den informationen. Hur når man dem?
    Hur når man Sveriges gymnasieelever? Hur når man 40 000 studenter på LiU?

  11. Bim

    Lars Cornell
    Bra fråga. Svar: Det gör man inte.

  12. pekke

  13. Lasse

    Vattenfall ansvarar numera bara för tillverkning av el och distribution inom vissa områden.
    https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till-dig/elnatspriser/
    Svenska kraftnät som ägs av staten ansvarar för stomnätet med en minister Ygerman som ansvarig.
    Bolund MP har visionerna-100% förnybart inom 20År.
    Inte fossilfritt som de flesta realister vill ha det till.

    Här finns uppgiften om 100TWh
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/darfor-byggs-sa-manga-vindkraftverk

    Med en leveranskapacitet av 15% av märkeffekt blir detta 76 000 MW.?

  14. pekke

    Frekvensen i det Nordiska elnätet var ner på 49,92 Hz, det låter inte så farligt, men under 49,9 och över 50,1 anses kritiskt för stabiliteten i elnätet.

  15. Paul+Håkansson

    Stoppa vindkraftsutbyggnaden. Professor Per Fahlén beskriver problem med vindkraften.

    Mkt bra intervju.

    https://beta.swebbtv.se/videos/watch/19170dda-e28e-4fb8-87d3-ebf5357a1308

  16. Paul+Håkansson

    Per Fahlén är professor från Chalmers tekniska högskola.
    Han är också ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin)

  17. Jan

    Hej Claes-Erik Simonsbacka

    Det problem du tar upp håller på att lösas. Det finns batterietekniken som utvecklas snabbt där vi kommer att lagra energin från blåsiga och soliga dagar till perioder då dessa energislag producerar mindre.

    Mvh Anders Ygeman och Isabella Lövin. Energi respektive klimatminister i Sveriges regering

  18. #7 J T

    Vi kanske skall komplicera det lite: svenska kraft är engelskans ”force”, betecknas ofta F och mäts i Newton.

  19. J T

    Ett vanligt argument inte minst från Ygeman när han försvarar vindkraften är ju att vi har ett elöverskott och att vi exporterar el och att det därmed inte råder nån risk för elbrist.

    Detta argument stämmer säkert i ett nettogenomsnitt över lång tid då ju vi med vindkraft tvingas ha ett stort överskott av installerad effekt.

    Svenska kraftnät skriver dock i om effektbalansen på längre sikt i https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2020/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2020.pdf:

    ”Slutsatser
    En av de viktigaste slutsatserna i Svenska kraftnäts långsiktiga analyser är att bristande lönsamhet fortsatt riskerar att hindra utbyggnad av planerbar elproduktionoch förbrukningsflexibilitet. Elpriserna bedöms förbli låga fram till dess att kärnkraften läggs ned, vilket kan innebära att annan planerbar produktion inte hinner ersätta kärnkraften i tid. Nedläggning av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till en ökad risk för effektbrist. Därtill blir systemet mer svårplanerat då variationerna i tilllgänglig effekt ökar med en större andel väderberoende produktion, och driftprognoser blir mer osäkra. Det är dessutom alltmer sannolikt att flera länder har ansträngd effektsituation samtidigt om vädret är kallt och vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område samtidigt. Då blir importmöjligheterna för Sverige begränsade.

    När andelen icke-planerbar produktion ökar markant både i Sverige och i angränsande länder, blir överföring av elkraft mellan elområden viktigare (både mellan länder och inom Sverige). Import kan dock bara bidra till att undvika effektbrist om angränsande länder har effekt över att exportera.”

    Alltså med med mer och mer vindkraft även har mer perioder av elunderskott och tvingas importera alltmer (oavsett om vi har ett totalt nettoöverskott i genomsnitt).

  20. J T

    #18
    Hehe, här försöker jag vara pedagogisk. Länge sen jag satt i skolbänken.
    P power – effekt
    W work – arbete eller energi
    F force – kraft
    och inget annat.

  21. Robert Norling

    Vill uppmana alla som kan och vill att sprida inlägg i sociala medier.
    Nedan en länk till ett ilägg som jag la ut på Facebook i går och som fått nästan 500 gillande 189 kommentarer och 86 delningar.
    Där delningarna är mest glädjande då det ju fungerar som ringar på vattnet.
    Några råd som jag märkt är gångbara.
    1. Fatta er så kort och slagkraftigt som det går.
    2. Skriv väldigt lättbegripligt.
    3. Försök att illustrera med en bra bild. Sök med ”gratis bild xxxx”
    Oerhört viktigt att kunskaper sprids utanför de insattas kretsar.
    Försök i görligaste mån att delta i kommentarfälten
    https://www.facebook.com/groups/svt.sr/permalink/2881272462161790/?comment_id=2881641708791532&reply_comment_id=2882256758730027

  22. Göran J

    Det finns som jag ser det flera risker med
    den typ av elförsörjning som bygger på den gemensamma elbörsen. I fredstid utan konflikthärdar kan det kanske vara ett skapligt fungerande system men ur beredskapssynpunkt är det ett fullständigt oskrivet blad vad som händer.
    Det finns ett antal fall där varje land säkert i första hand tar hand om sin egen energiproduktion.

    Att Putin har hand om kranen till Tysklandsledningen av naturgas är inte helt problemfritt i beredskapshänseende även för Sverige.

  23. Adepten

    Hej Claes-Erik Simonsbacka

    Det är bra att det finns någon som kan och orkar att engagera sig och folkupplysa i energifrågan! Skicka dina synpunkter till Anders Ygeman och DN debatt.
    Tiden håller på att rinna ut för Sverige som nation om inte krafttag tas mot nedmonteringen av kärnkraften och vattenkraften som är våran klimatsmartaste och största naturresurs.

  24. Björn

    Det intressanta i sammanhanget är egentligen tillgång till stabil effekt dygnet och året runt. Fasförskjutningar på grund av reaktiv effekt är teknikaliteter som går att övervinna. Men det stora problemet är att politisk inblandning i energifrågan har lett till att vindkraften har blivit baskraft i stället för kärn- och vattenkraften. Energisystemets baskraft har alltid varit kärn- och vattenkraft, men som numera fungerar som reglerkraft till vindkraften, som för sin funktion är beroende av vädrets nyckfulla skiftningar. En sådan ordning är fullständigt irrationellt! Vad kan hända med kärnsäkerheten om reaktorerna används som de nu gör? De är knappast konstruerade för denna ständiga reglering. En rationell ordning måste återställas där den traditionella baskraften utgör den stabila grunden i vårt elektriska energisystem.

  25. Evert+Andersson

    En fråga, kanske Claes S vill svara. Hörde nyligen att den stamnätsutbyggnad som SVK planerar för 2700 MW till en kostnad av 57 miljarder bara ger 1700 MW användbart här nere i syd. Som jag trott har det med förluster beroende på att systemet som det ser ut nu inte kan styra den reaktiva effekten. Är det rätt uppfattat?

  26. #17 Jan

    De batteriparker som byggs används för att stabilisera elnätet på sekund och minutnivå, inte på dygns nivå.

    Gör ett överslag på hur mycket batterier du skulle behöva för att klara tre vindstilla dagar i februari – det blir rätt mycket batterier 🙂

  27. Jan

    #26 Johan Montelius

    Jag har i sammanhanget sett fler referenser till Teslas installation av en 129 MWh batteribackup i Australien. https://www.utilitydive.com/news/tesla-wins-100-day-bet-to-build-129-mwh-battery-in-australia/511637/

    Ett enkelt räkneexempel
    Ringhals årliga elproduktion har de senaste 5 åren (tom 2019) varit i genomsnitt ca 25TWh. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/produktionshistorik

    Med  ett 129 MWh batteri klarar man av att backupa motsvarande Ringhals elproduktion i strax under 3 minuter.

    För att klara backup motsvarande Ringhals elproduktion under 3 dygn krävs det  då strax under 1600 129 MWh batteribackuper. Vet inte vad en Teslas batteribackup kostar men det blir inte billigt att i batteri lagra motsvarande 3 dygns elproduktion från Ringhals.

  28. Bert

    Reaktiv effekt tar plats i elnäten? Nja, inte direkt. Det som tar plats är den Skenbara Effekten, VA, som ”används” till att skapa reaktiv effekt i/av elmotorn. Elmotorer är dock sällan, för att säga aldrig, rätt anpassade till behövlig axeleffekt. Därför uppstår övermagnetisering som förbrukar mer reaktiv effekt. Därför ökar den Skenbara Effekten och tar onödig plats i näten. Vad göra: mycket enkelt. Anpassa driften av motorn!

  29. Claes-Erik Simonsbacka

    #17, #27 Jan

    Batterilagringssystem (Battery Energy Storage Systems, BESS)

    Vanadium Redox Flow – batteriet är den teknik som visar största möjlighet för ”Fast Active Disturbance Reserve (FADR)” – användning, främst på grund av dess lägre pris, höga robusthet och lågt nedbrytningshastighet. Framtida priser och prestanda för batterier är mycket osäkra att diskutera men prestanda förväntas öka och priserna sjunka till en nivå där två timmars batterier är bättre än gasturbiner ur ett kostnadsperspektiv. Men ingen av batteriteknikerna har i praktiken kunnat uppfylla FADR – kriterierna för 100-timmars driftstid vid nätstörning, balansering, spänningsstöd och ö-drift, som gasturbiner uppfyller idag.

    Mvh,

  30. Håkan Bergman

    Lugn gott folk, allas vår fixarfrasse Ygeman löser det här lätt som en plätt.
    https://www.svd.se/ygeman-har-nytt-elnatsforslag-efter-bakslag/i/senaste

    Då är det värre för folk som bor i Nevada, där solen lyser 345 dar om året om jag hörde rätt. Där räcker det med solpaneler för att trasa sönder elmarknaden på rekordtid. Och alla skyller på Warren Buffet när den verkliga boven är Elon Musk som översvämmade marknaden med solpaneler och löften om guld och gröna skogar. Vänta, jag fick en idé, kanske vi kan skicka Ygeman till Nevada?
    https://www.youtube.com/watch?v=YGGk90YljhQ

  31. Claes-Erik Simonsbacka

    #24 Björn
    ”Energisystemets baskraft har alltid varit kärn- och vattenkraft, men som numera fungerar som reglerkraft till vindkraften, som för sin funktion är beroende av vädrets nyckfulla skiftningar. En sådan ordning är fullständigt irrationellt”
    Instämmer helt!

    Enligt ELFORSK rapport 12:08 ”Lastföljning i kärnkraftverk” finns det inte några tekniska hinder att använda kärnkraften för flexibel elproduktion. Lastföljande kärnkraft utgör heller inget hinder ur ett säkerhetsperspektiv. Införande av primärreglering (automatisk frekvensreglering) måste däremot utredas och tillståndsprövas av SSM innan det tas i drift. Kärnkraftverkens sekundärreglerings möjlighet, i Nord-elområdet en manuell upp- eller nedreglering kopplad till elmarknaden, bör studeras närmare. Generellt gäller, att nya kärnkraftsanläggningar (generation III+) har stor förmåga till lastföljning, Notera att i Frankrike används kärnkraftverk till i stort sett all slags reglering, dvs. primärreglering, sekundärreglering, tertiärreglering och lastföljning.

    Mvh,

  32. #27 Jan

    Teslas batteri i Australien är just ett batteri som balanserar nätet på minutnivå – och som tjänar bra med pengar på att göra så.

    Jag räknade lite på vad en Tesla-lösning i stor skala skulle kosta. Som du säger så blir det inte billigt:

    https://klimatupplysningen.se/hur-svart-kan-det-va/

  33. Simon

    Kanske lite OT men nu när vi ändå är inne på kärnkraft. Vill minnas att jag för några år sedan läste en väldigt intressant artikel om ”energins dödslista” eller något sådant. Kärnkraften stod för i särklass minst orsakade antal dödsfall och vindkraften hade redan då börjat etablera sig som ett energislag som krävde väldigt många dödsoffer.

    Nu hittar jag inte igen artikeln typiskt nog, men det kan ju vara ett intressant diskussionsämne. Tror det är väldigt många (kanske inte just här dock) som fått för sig att kärnkraft är ”farligare” än vindkraft.

  34. Claes-Erik Simonsbacka

    # 25 Evert+A

    NordSyd – kraftfulla förstärkningar mellan elområde 2 och 3.
    Utdrag:
    ”NordSyd handlar inte bara om att genom­föra reinvesteringar utan också om att förnya och förstärka för att öka kapaciteten från dagens 7 300 MW upp till mer än 10 000 MW.

    Kort om NordSyd
    ”- Investeringar på cirka 75 miljarder kronor”

    https://www.svk.se/natutveckling/transmissionsnatsprojekt/nordsyd/

    NordSyd
    Utdrag:
    ”Satsningen sträcker sig över dryga 20 år och totalt investerar Svenska kraftnät cirka 53 miljarder kronor för ett mer flexibelt och robust stamnät för el som är förberett för framtida förändringar i det svenska elsystemet.”

    https://www.svk.se/natutveckling/transmissionsnatsprojekt/nordsyd/nytt-om-nordsyd/langsiktiga-samhallsrelationer-viktiga-for-investeringspaket-nordsyd/

    Elsatsning på 75 miljarder ska lösa flaskhals

    https://www.industrinyheter.se/20200929/30429/elsatsning-pa-75-miljarder-ska-losa-flaskhals

    P.S. Har inte granskat innehållet i investeringarna.

    Mvh,

  35. Björn

    Claes-Erik Simonsbacka [31]; Ja, då behöver man åtminstone inte vara orolig för kärnsäkerheten på grund av regleringen. SVK medger att reglering förekommer.

  36. Håkan Bergman

    Simon #33
    Det där med risker för olika energislag är tankeväckande. Själv tror jag att solel är på väg upp där om man räknar per kWh.
    Nu över till tävlingen finn fem fel.
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/solkungen-satsar-pa-miljovanlig

  37. Simon

    #36 Håkan
    Haha! nåja han har ju i alla fall hjälm på huvudet, det där med säkerhetslina är gravt överskattat tänker han kanske 😉

  38. Rolf Mellberg

    #33 Simon
    #36 Håkan
    Energins dödslista

    Följande film med eminente Michael Shellenberger bör ses i sin helhet.
    Notera dock vid 9:30 världens bästa land!!!
    Vid 17:30 jämförelse i antal döda mellan energislag!!!

    https://www.youtube.com/watch?v=ciStnd9Y2ak

  39. ces

    #27 Musks batteri back up kostade 33milj AU$ för 100 MVh och höll i 8 timmar.

  40. foliehatt

    Håkan Bergman, #30

    Det funkar inte! Ygeman är som gubben i lådan. Skickar man honom till USA är han strax tillbaka.
    Riksdagen försökte slänga ut honom för ett tag sedan. Det höll ett tag, men nu är han tillbaka.

    Vi blir aldrig av me’n.

  41. Fredrik S

    Håkan Bergman, Simon #36,37

    Nja, lite sådär på taket där kanske.

    Men det kan väl tänkas vara bra för dem att få lite el till belysningen dagtid i ett murrigt slott utan att ta på apanaget?

  42. Claes-Erik Simonsbacka

    #33 Simon

    Del 1

    Elkraftteknisk okunskap och myter hos allmänheten och politiska beslutsfattare, med stöd av medierna, präglar helt dagens ensidigt skrämselretoriska kärnkrafts diskussioner i Sverige.

    Kärnkraft sparar människoliv och minskar kraftigt CO2 -ekvivalenta växthusgas (GHG) utsläpp!

    Jämförelse av dödsfall per TWh för följande energislag:
    – Kol – världsgenomsnitt: 161 (26% av världens energiproduktion, 50% av elproduktionen.
    – Olja: 36 (36% av världens energiproduktion)
    – Naturgas: 4 (21% av världens energiproduktion).
    – Biobränsle/biomassa: 12
    – Torv: 12
    – Solkraft: 0,44 (< 0,1 av världens energiproduktion)
    – Vindkraft: 0,15 (< 1% av världens energiproduktion)
    – Vattenkraft: 0,10 (2,2% av världens energiproduktion)
    – Kärnkraft: 0,04 (5,9% av världens energiproduktion)

    Referens: Världshälsoorganisationen; Den europeiska studien Externe

    Hur många liv sparar kärnkrafts baserad energiproduktion?
    Att använda kärnkraft i stället for fossila energikällor, såsom bl.a. kol, har förhindrat cirka 1,8 miljoner luftförorenings relaterande dödsfall globalt och kan spara miljontals fler liv de kommande decennierna, avslutar en studie av Climate Impacts
    Group´s (CIG:s) NASA Goddard Institute for Space Studies and Columbia University Earth Institute. Studien är publicerad i Environmental Science & Technology.

    Skulle man dessutom byta ut alla prognostiserade kärnkraftverk fram till 2050 med naturgas skulle detta orsaka ytterligare 420.000 dödsfall. Skulle dessa prognostiserade kärnkraftverk ersättas av kol, som producerar betydligt mer föroreningar än gas, skulle det innebära cirka 7 miljoner extra dödsfall. Forskarna har också uppskattat hur många dödsfall som skulle ha orsakats om fossila bränslen användes i stllet for kärnkraft från 1971 till 2009. De uppskattade på samma vis att användning av kärnkraft under den tiden orsakat 5.000 dödsfall, såsom dödsfall i cancer från strålningsnedfall och arbetsplatsolyckor.

    Mvh,

  43. Simon

    #42 Claes-Erik
    Tack!

  44. #39 ces

    När jag letade efter siffror så hittade jag 90 miljoner USD för batteripaketet. Var såg du siffran 33 miljoner AUD?

    Här hittade jag en uppgift på 66 milj USD:

    https://electrek.co/2018/09/24/tesla-powerpack-battery-australia-cost-revenue/

    Jag vet inte vad du menar med 8h, laddar man fullt så kan det levererar 120 MW i en timme (om den nu kan bibehålla den effekten i en timme utan att det blir för varmt).

  45. Jan

    #32 Johan Montelius

    Mitt första inlägg #17 var ironiskt menat men ändå allvarligt. Det är inte helt ovanligt att politiker men även andra opinionsbildare hänvisar till lagring i batterier då frågan ställs om hur vindstilla perioder skall hanteras eller när solen lyser med sin frånvaro.  Detta utan massmedia med sin granskande roll bemödar sig att ställa självklara följdfrågor.

    Det behövs inte lång tid att plocka fram grundläggande fakta på nätet och stoppa in siffrorna i ett Excelblad för att inse problematiken. Det kräver inte heller överdrivet djupa kunskaper förutom att man känner till skillnaden mellan effekt och energi samt vad olika prefix som k, M, G, T osv betyder. Inga orimliga kunskaper att förvänta sig av de som debatterar och granskar ämnet.

  46. Claes-Erik Simonsbacka

    #33 Simon

    Del 2

    Översatta utdrag ur IAEA:s publikation ”Safety of Nuclear Power Reactors” (Updated October 2013) och UNSCEAR:s rapport om Fukushima ”Inga mätbara hälsoeffekter av strålning bland allmänheten” (2014)

    Det har förekommit tre ,vad som kan betecknas som, stora reaktorolyckor i historien om civil kärnkraft: Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Dessa är de enda stora olyckor som har inträffat under över 14.500 kumulativa reaktorers kommersiell kärnkraftsverksamhet i 33 länder.

    De tre stora olyckorna i den civila kärnkraftens 50 – åriga historia är:
    – Three Mile Island (USA 1979) där reaktorn skadades svart men strålning ingick och det fanns inga negativa hälso- eller miljökonsekvenser.

    – Tjernobyl ( Ukraina 1986) där förstörelsen av reaktorn med ångexplosion och brand dödade 31
    personer och innebar betydande hälso- och miljökonsekvenser . Dödssiffran har sedan ökat med 5 personer.

    – Fukushima ( Japan 2011) där tre gamla reaktorer (tillsammans med en fjärde) skadades genom
    otillräckliga kylningen, på grund av en enorm tsunami.

    Av alla olyckor och incidenter, ledde bara stråldoserna i Tjernobyl och Fukushima till att
    allmänheten exponerades for större stråldoser än från naturliga kallor. Fukushima – olyckan resulterade i viss strålningsexponering vid anläggningen men inte till sådana nivåer, att den hotar människors hälsa, till skillnad från Tjernobyl . Övriga händelser (olyckor) har helt begränsats till
    anläggningarna.

    Bortsett frän Tjernobyl, har inga arbetstagare eller allmänheten någonsin dött till följd av exponering for strålning på grund av en kommersiell kärnreaktorhaveri/-incident. De flesta av de allvarliga radiologiska skador och dödsfall som inträffar varje år (2-4 dödsfall och många fler exponeringar) är resultatet av stora okontrollerade strålningskällor, till exempel övergivna medicinska och/eller industriella utrustningar. Det har också funnits ett antal olyckor i experimentreaktorer och i en militär plutonium producerande anläggning i Windscale, Storbritannien, 1957, men ingen av dessa har resulterat i förlust av liv utanför själva anläggningen, eller långvarig miljöförorening.

    Referens: FN organet Internationella atomenergiorganet (IAEA) som inrättades år 1957.

    FN rapport om Fukushima: Inga mätbara hälsoeffekter av strålning bland allmänheten.
    Rapportens som översatts är baserat på de stråldoser som olyckan givit upphov till och i rapporten dras följande viktiga slutsatser:
    ● Det är inte troligt att man hos allmänheten kommer kunna se en ökning av antalet framtida
    cancerfall eller ärftliga sjukdomar.
    ● Det är möjligt att antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn kommer att öka men även detta kan bli svart att påvisa.
    ● Utvecklingen av sköldkörtelcancer kommer att följas upp för att senare kunna göra en bättre
    bedömning. Sköldkörtelcancer är en ovanlig sjukdom hos små barn och den normala risken är
    mycket låg.

    Referens: FN:s vetenskapliga strålningskommitte UNSCEAR (2013), Levels and effects of radiation exposure

    http://www.unscear.org/unscear/en/fukushima.html

    Mvh,

  47. Simon

    Mycket bra information. Det är många som skulle behöva läsa detta. Folk i allmänhet tycks ha en helt felaktig bild av kärnkraftens faror. Det är ju faktiskt mångdubbelt fler som dött av att montera upp solceller.

  48. Lars Cornell

    Men snälla Simonsbacka, Johan, Karl Erik, S, Rolf, Håkan, Sigge och allt vad ni heter.
    Ni räknar sönder alltsammans. Tänk efter – kungen monterade solceller på slottet. Utmärkt eftersom det är så stor yta, 1000 kvm. Vad kan gå fel?
    – Elen kommer att användas till datorer, kaffebryggare, belysning och pumpar runt alla avlopp på slottet, säger Lotta Günther, fastighetschef på Statens fastighetsverk.

    Det du, kaffebryggare och avlopp på slottet. Matcha det om du kan.

    Gör som fixarfrasse Ygeman och brahim Baylan, de löser det här lätt som en plätt. Inte en massa beräkningar behövs. Det räcker med känslan gott folk och så tron som övervinner allt.

    Beviset är kristallklart, de har blivit ministrar på sin tro. Vilken ingenjör eller matematikprofessor har blivit minister på sin kompetens?

  49. #45 Jan

    🙂

  50. Mats Kälvemark

    Lite OT, delvis åtminstone!
    Jag följer den intressanta debatten ovan och tänker, men för f-n, låt oss stanna till ett tag. Hur kan det bli på detta viset? Jo rotorsaken är en fascistiskt, sektliknande rörelse som har fått förankring i regeringsställning i Sverige och utnämnt fossilt CO2 som roten till allt ont. Och som ljuger och fuskar med temperaturdata och fabricerar klimathot och tipping points på löpande band påhejade av Rockström och andra sektledare. Allting tyvärr förankrat uppåt i EU. Ni har väl spanat in våra delegater där? Bryssel Calling! Man tar sig för pannan. Upprepade gånger. Ändamålet helgar alla medel! Och vi klimatrealister är väl också i någon mån en sekt, men vi hukar oss och knyter bara nävarna i byxfickorna och gjuter ut vårt missnöje inför varandra. Om vi slapp vindkraft och nedläggning av kärnkraft och elbilar och all idioti som hänger ihop med det, då vore ju nästan allting frid och fröjd. När ska vi ta upp de knutna händerna ur byxfickorna??
    Och göra vad?? Vem vill ta ledartröjan? För att åtminstone få komma till tals med politikerna och undervisa dom. Många av oss är ju 75+ så det behövs yngre krafter, men vi gamlingar kan haka på!
    Vi har knappt 2 år till nästa val. Om någon yngre frivillig kliver fram och kan axla uppdraget och kan ta tjänstledigt på heltid kanske vi innan dess bland oss andra kan skramla ihop till en rimlig lön under 2 år?
    Samarbete med utvalda riksdagspartier…. Det kan bli en politisk tipping point.

  51. Claes-Erik Simonsbacka

    Kommunernas planprocesser samt tillståndsprocesser

    Grundstenarna för ett ”fruktbärande vindkraftsmotstånd” läggs framför allt i samband med kommunernas planprocesser och samråd inför antagandet av vindbruksplaner, tematiska tillägg till översiktsplaner samt vid det första samrådet med den exploatör som kallat till samrådet.

    Kan efter granskning av flera kommunala samrådsredogörelser konstatera att sakägare med talerätt i områden som genom kommunerna i utställningshandlingar utpekat som lämpliga för vindkraft/vindbruk ytterst sällan deltar i kommunernas samråd till översiktsplaner och tematiska tillägg för vindkraft till översiktsplanen.

    Sakägarna ”vaknar” normalt först de en förestående vindkraftsetablering är ett konkret faktum och då de sedan deltar vid exploatörernas samråd saknar de tyvärr nödvändiga kunskaper, även om det legala innebörden av ett samråd och för den fortsatta handläggning i tillståndsprocessen.

    Vindkraftsmotståndet, enligt min uppfattning, är behäftad av en total avsaknad av en samordnad, strukturerad och kompetent nationell ideell rörelse. Styrkan skulle naturligtvis vara en samordning inom hela EU och EES området som ju har samma bindande EU-rättsakter, som tex EU:s produktdirektiv. Men detta kan nog betraktas som en utopi när nu enskilda i bästa fall försöka få in nån debatt-/insändarartikel i någon tidskrift och/eller blogg som i slutänden inte ger något konkret resultat och dessutom som ett självändamål i huvudsak sysselsätta sig med resultatlösa inbördes diskussioner.

    Mvh,

  52. Lars-Eric Bjerke

    Att lägga ner 6 kärnkraftverk i elområde SE3 och SE4, utan att ha ledningar från norr klara, rimmar förstås inte med en trygg elförsörjning.

    En intressant förslag, som alternativ till batteri, har varit att bygga ett vattenkraftverk med tunnel från Vänern till någon av de tre fjordarna nära Uddevalla. Då kan man även klara problemet med översvämningar i Vänern, eftersom man inte kan släppa för mycket vatten till Göta älv på grund av rasrisken. Det har emellertid fallit på kostnaderna plus miljöproblem i samband med utsläpp av stora mängder sötvatten.

    Dagens billigaste lösning är att bygga gaskraftverk på västkusten eftersom vi redan har en stor gasledning från Danmark och dessutom LNG-terminaler t.ex. i Göteborg. Siemens nya kombikraftverk har en elverkningsgrad av över 60 % och om de byggs i storstäder kan man även nyttja värmen. Det finns ju redan ett sådant i Rya.

  53. Lars-Eric Bjerke

    Teslas batterilager i Australien rymmer 129 MWh och kostade ca 720 Mkr (90 M$) d.v.s. 5580 kr/kWh. Om man använder detta en gång blir lagringskostnaden förstås 5580 kr kWh och om man använder det 1000 gånger blir lagringskostnaden 55,80 kr/kWh.

  54. Claes-Erik Simonsbacka

    Largo vertically integrates in VRFB technology
    (VRFB: Vanadium Redox Flow Battery system)
    08 December 2020

    ”VRFB has emerged as a preferred renewable energy storage system for industrial and commercial microgrids, renewables integration, EV charging and grid applications.”

    ”A secure and reliable supply of high-purity vanadium is a key issue in VRFB which Largo believes can be solved via this vertical integration. Largo Clean Energy will use patented flow battery stack technology and proprietary vanadium electrolyte processing technology to further develop and deploy VCHARGE± battery systems, which can be comprised of 4, 6, 8, 10 and 20 megawatt-hour (MWh) high-quality, modular energy storage options.”

    https://www.mining-journal.com/energy-minerals-news/news/1400887/largo-vertically-integrates-in-vrfb-technology

    Mvh,

  55. Claes-Erik Simonsbacka

    Vanadium Redox Flow Battery (VRFB) technology is increasingly being tested or deployed across the globe

    https://willigan.digital/pr/bold-editorial/vanitec/v3/

    Mvh,

  56. Gunnar Strandell

    Claes-Erik Simonsbacka och Bim #5

    Ta inte illa upp, men liknelsen vid en bil med för liten effekt för att klara en backe är fel!

    Det är kraft som behövs för backen och den fixar växellåda och slutväxel utifrån motorns vridmoment.

    Motorns effekt bestämmer hur fort det går.

    Kraft x Hastighet = Effekt
    N x m/s = Nm/s = J/s = W

    Vridmoment x Rotationshastighet = Effekt
    Nm x Radianer/s = Nm/s = W

    Misströsta inte. Jag har ägnat 27 år av mitt liv åt att få medarbetare vid Scanias utveckling att förstå sammanhangen och kan inte säga att det blivit helt lyckat.

  57. Daniel Wiklund

    OT Upphandlingsmyndigheten är kanske en garanti för en trygg energiförsörjning. Den bildades 2015 (Sverige har i varje fall gott om myndigheter) och ska hjälpa staten, kommunerna ocb regionerna när dom gör inköp för närmare 800 miljarder. Den fick pris ifjol som den modernaste myndigheten. Den gör av med ca 90 miljoner årligen. Som i nästan alla andra myndigheter så är det gott om aktivister. Fungerar som miljölobbyister till miljöpartiets stora glädje. GD Lena Ekh har haft samarbete med fossilfrittsverigechefen Svante Axelsson. Myndigheten har som uppdrag att styra inköpen mot fossilfritt och hållbart. Agenda 30 och fossilfritt Sverige regerar. Det borde väl räcka med en kommunrevision. Som har koll på att inköpen är av god kvalité till bra priser.

  58. Lars-Eric Bjerke

    #53
    Decimalkommat hamnade fel. Lagringskostnaden för Teslas batteri om man använder det 1000 ggr blir 5,58 kr/kWh. Det är inte många tillämpningar som motiverar ett sådant pris.

  59. Claes-Erik Simonsbacka

    #56 Gunnar Strandell
    ”Det är kraft som behövs för backen och den fixar växellåda och slutväxel utifrån motorns vridmoment.”

    Då bilens hastighet blir noll (0) m/s i backen är motorn för svag för att ta sig upp trots, att det finns bränsle (energi) i bilens tank.

    P.S. Jag misströstar inte!

    Mvh,

  60. Simon

    #57 Daniel
    Måste bli billigare för Sverige att köpa loss ett stycke land långt borta (helst väldigt väldigt långt bort) och skicka dit alla miljöpartister tillsammans med alla sina aktivister. Man kanske skulle starta en insamling. 😉

    Där kan dom leka medeltid, sjunga Kumbaya och dyrka sina klimatgudar utan att förpesta livet för alla oss andra.

  61. Håkan Bergman

    Daniel W #57
    Vi hade behövt en upphandlingsmyndighet men jag anar att det är inte vad vi har fått. En gång i tiden var upphandling enkelt, t.ex. du skulle upphandla bilar till dina fältmekar och du ville ha Volvo 240 eller 740 till det. Enkelt ta fram en verktygslåda eller ett set av lådor som bara går att klämma in i en Volvo och räckte inte det lägg in en extra domkraft eller nåt annat tungt som bara en Volvo klarade. Fusk?, visst men man sparade mycket på att hålla sig med samma fordonspark år ut och år in, hur räknar vi kostnader idag?

  62. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #52
    Samma teknik som i Rya fanns i Öresundsverket, total verkningsgrad över 90% när det körs som kraftvärmeverk. Sydkraft, ett interkommunalt bolag ägt av ett antal sydsvenska kommuner, var ägare till Öresundsverket och ett antal vattenkraftverk i mellersta och norra Sverige, en verksamhet som sen såldes ut till Eon. Senare har Eon delats upp ytterligare, bl.a. så verkar all vattenkraft och kärnkraft numera ligga i Uniper liksom Öresundsverket, men vid Öresundsverket finns ingen kraftproduktion kvar annat än möjligen två gasturbiner som uppfördes i början på 70-talet. Gaskombiverket vid Öresundsverket blev olönsamt när Malmö kommun och ett antal andra kommuner, möjligen och troligen i stort sett samma kommuner som en gång grundade och drev Sydkraft, anlade ett sopeldat kraftvärmeverk på Spillepengen, på gångavstånd från Öresundsverket.

  63. LBt

    Det är bra när KU ägnar sig åt att påverka vägen fram till utstakade mål istället för att spilla tid på mål som redan är fastlagda genom att Sverige både godkänt och ratificerat Paris-avtalet.

  64. Lars-Eric Bjerke

    #62 Håkan Bergman,

    Uniper har produktion i Oskarshamn 3 och i vattenkraftverk, men också i det oljeeldande Karlshamn. Inte i något gaseldat verk, vad jag känner till.

  65. Lars-Eric Bjerke

    Wikipedia har en bra beskrivning av reaktiv effekt, här är ett sammandrag:

    ”Laster som är anslutna till ett växelströmskraftverk ger upphov till reaktiv effekt genom att lasterna orsakar fasskillnad mellan spänning och ström. Den reaktiva effekten är effekt som inte förbrukas av den anslutna lasten, utan sänds tillbaka till växeleffektkällan. Sändandet och mottagandet av reaktiv effekt ger överföringsförluster.

    Nätägaren (Svenska kraftnät) försöker därför minska fasskillnaden mellan spänning och ström. Hur faskompenseringen utförs beror på om den reaktiva lasten är av induktiv eller kapacitiv typ. En induktiv last kompenseras med en kapacitiv last och en kapacitiv last kompenseras med en induktiv last.”

  66. Jag hade tänkt spara till öppen tråd på lördag men i alla fall. Vilka katastrofer drabbar ett land som börjar producera sin el 20 öre för dyrt? Det är dumt, det är onödigt, det är fult, naturmiljökränkande och annat. Men vilka katastrofer? Lite kontrollsiffror Sverige, BNP 5000 mdr, andel skatt 44 procent, årlig tillväxt säg 2% dvs 100 mdr, el 150 Twh – X Twh (järnsvampframtid). Kanske inte så dyrt att låta dårarna hållas?

  67. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #64
    Såvitt jag minns var gasturbinerna vid Öresundsverket inte gasdrivna när dom installerades nån gång runt 70-71. Förmodligen var dom tänkta att gå på nån lättare eldningsolja men gasturbiner kan ju gå på i stort sett vad som helst, även den bunker c vi körde i pannorna. Om jag inte minns helt fel var dom i Malmö på 2X80 MW, britterna installerade gasturbiner vid Karshamn i samma veva, jetmotorkraftverk, och slog tyskarna tidsmässigt för installationen, lite sensationellt tyckte vi då.
    https://www.uniper.energy/sverige/reservkraft/gasturbiner

  68. Lars-Eric Bjerke

    C-E Simonsbacka

    ”För år 2013 visar att en installerad effekt av 4 477 MW vindkraft endast kunde påräknas ett effektleveransvärde om 134 MW motsvarande 3 % av installerad effekt.”

    Inför årets vinter anger Svenska Kraftnät följande värden:
    Vattenkraft
    Installerad effekt 16 328 MW. Tillgänglig under höglasttimman 13 297 MW d.v.s. 82 %.
    Kärnkraft
    Installerad effekt 6 844 MW. Tillgänglig under höglasttimman 6 160 MW d.v.s. 90 %.
    Vindkraft
    Installerad effekt 10 883 MW. Tillgänglig under höglasttimman 979 MW d.v.s. 9 %. Den tillgängliga effekten under höglasttimman har alltså ökat med 730 % sedan 2013.

    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2020/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2020.pdf

  69. Daniel Wiklund

    730 procent, vilken ökning. (kanske inte så svårt att öka från 134 MW. Vilken lycka för piteborna som snart har Europas största vindkraftspark. Som gammal pitebo är jag skeptisk till att just Piteå ska ha Europas största. Piteå är ju inte en av Europas största städer. Men vad gör man inte för att MP ska bli glada. Det gäller ju att alltid ha hållbarheten i fokus.

  70. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #68
    Skulle bli impad om dom kunde förutse höglasttimmen också. Nå dom har åtminstone rätt om solelen under höglasttimmen, är Bolund underrättad?

  71. Lars Cornell

    Per #6, Björn #24, Evert #25, Bert #28, Bjerke #65,
    Hur är det med reaktiv effekt? Försvinner inte fasförskjutningen i transformatorerna? Transformatorkärnans magnetisering känner inte av något sådant fenomen, den känner endast koppartrådens ström men ej spänning. En transformator lågt belastad är ju också en reaktiv last. Någon som vet?

  72. SatSapiente

    Dagens Expressen:
    https://www.expressen.se/debatt/kd-har-missuppfattat-energiutmaningen/
    Man kan verkligen undra vem det är som har missuppfattat energiutmaningen.
    Två politiker som inte förstår skillnaden mellan energi och effekt och som tror att storskalig energilagring i vätgas och batterier är resursmässigt och ekonomiskt möjligt.
    Arma land!

  73. Paul+Håkansson

    Döm själva men jag blir allvarligt orolig när jag inser att dessa personer styr Sverige. Lorentz Tovatt och Henrik Ölvebo (MP).

    https://www.expressen.se/debatt/kd-har-missuppfattat-energiutmaningen/

  74. Bert

    Lars Cornell
    #71
    Transformator kan lindas för olika cos fi. Annars förbrukar en transformator reaktiv effekt vid magnetiseringen. Dock är mitt huvudsakliga intresse ac-motorer. De är alltid överdimensionerade och då gäller inte det stämplade cos fi. På fläktar finns 20 % att spara genom att antingen välja en mindre motor men helst anpassa spänningen till motorn. Den skenbara effekten minskar i förhållande till ökat cos fi.

  75. Håkan Bergman

    Lägesrapport kl. 1400 från förbundsrepubliken:
    Sol 0,905 GW, wind offshore 0,637 GW och wind onshore 0,757 GW summa 2,299 GW av i runda slängar minst 100 GW installerat. I skrivande stund lär sol vara nere i 0, hur det ligger till med vinden får vi avvakta.
    https://www.agora-energiewende.de/en/service/recent-electricity-data/chart/power_generation/07.12.2020/10.12.2020/

  76. Claes-Erik Simonsbacka

    Lars C #71, Bert #74

    Reaktiv effekt
    Reaktiv effekt (Q) har enheten Volt Ampere Reaktiv (VAr)

    .När spänningen och strömmen ligger i samma fasvinkel blir den reaktiva effekten noll. Däremot förekommer den reaktiva effekten i olika storlekar beroende på fasskillnaden mellan spänningen och strömmen.

    När effekten absorberas av en induktiv last blir reaktiv effekt positiv, medan när det är kapacitiv last genereras reaktiv effekt och blir negativ

    De olika utrustningar och komponenter som är kopplade till elnätet har antingen förmågan att absorbera eller generera VAr. Exempel på komponenter som genererar reaktiv effekt är t.ex. en övermagnetiserad synkronmaskin, kondensator och kablar. Medan en undermagnetiserad synkronmaskin, asynkronmotor (inuktionsmotor), induktor och transformator absorberar reaktiv effekt. Den totala summan av reaktiv effekt som finns på elnätet är summan av VAr som är absorberad och genererad.

    Den reaktiva effekten bidrar inte till nån stor nytta vilket den aktiva effekten gör. Reaktiv effekt kan sänka effektivitet på systemet när den tar plats i transmissionsnätet och öka nätförlusterna. Däremot behövs reaktiv effekt för att bygga magnetfält i vissa elektriska maskiner och komponenter, som t.ex. asynkronmaskiner (induktionsmaskin), transformatorer och lysrörsarmatur. Den synkrona reluktansmotorn kan beskrivas som en induktionsmotor (asynkronmotor)

    Vindkraftverk kopplade till distributionsnätet använder vanligen asynkrongeneratorer (induktionsgeneratorer). Dessa typer av generatorer absorberar reaktiv effekt från nätet.

    Skenbar effekt
    Skenbar effekt har enheten voltampere (VA) och det är den totala effekten som transporteras i ledningar i elnätet. Den skenbara effekten omfattar den totala elkonsumtionen, d.v.s. både aktiv- och reaktiveffekt

    Faskompenseringsutrustningar är tillgängliga i marknaden i flera olika tekniker och kan utnyttjas på olika sätt.

    Transformatorn
    Spänningsfallet och magnetiseringsströmmen som transformatorn har gör att den förbrukar aktiv och reaktiv effekt. Man säger att transformatorn ger effektförluster eftersom detta är effekter som elnätet måste förse transformatorn med, men som inte kommer lasten tillgodo.

    De aktiva effektförlusterna i en transformator består av två delar. Ena delen är förluster när järnkärnan magnetiseras PFe som kallas tomgångsförluster eller järnförluster.

    Andra delen är förluster på grund av strömmen genom lindningsresistanserna och den kallas belastningsförluster eller kopparförluster.

    Tomgångsförluster är konstanta, så länge transformatorn är kopplad till en konstant spänning, vilket det är normala eftersom spänningsvariationerna i ett elnät ofta håller sig inom några enstaka procent av nominell spänning. Belastningsförlusterna ökar med kvadraten av lastströmmen.

    Förutom att förbruka aktiv effekt så förbrukar transformatorn även reaktiv effekt. Den reaktiva effektförbrukningen beror på transformatorns reaktanser. För det första finns en reaktiv effektförbrukning som beror på magnetiseringsströmmens reaktiva del.

    För det andra finns en reaktiv effektförbrukning som beror på att läckinduktanserna drar reaktiv effekt när det går ström genom dem.

    Mvh,

  77. Håkan Bergman

    Städje har naturligtvis gjort en djupdykning i det här, kom in på sidan 4 när jag googlade på varuhus lågenergilampor.
    https://www.idg.se/2.1085/1.451521/den-grafiska-elmataren-visar-hela-sanningen/sida/1/inledning

  78. Claes-Erik Simonsbacka

  79. Bert

    C-E Simonsbacka
    #76

    Det finns mycket att skriva om reaktiv effekt. Dock är det enda konkreta, definierbara, den skenbara effekten. Denna effekt i kvadrat ska räcka till att generera reaktiv effekt och aktiv effekt, båda i kvadrat med rätt vinkel. Tillämpa Pythagoras sats! Dock kan aldrig skenbar effekt existera samtidigt med aktiv och reaktiv effekt. Den skenbara effekten transformeras till aktiv och reaktiv. I vissa ointressanta fall är skenbar effekt = aktiv effekt.
    Det ideala vore att ha en elektronisk trefasgenerator med varierar utspänning som är sinusformad mellan motor och grid. Apparaten ska ha aktiv front end, AFE, som har pf=1 och cos fi=1. Alltså ingen påverkan av nätet från elektroniken. Spänningen till motorn ska justeras så att stämplade värden på rpm och cosfi uppnås. Ingen faskompensering är nödvändig.

  80. Lars Cornell

    #76 Simonsbacka
    Det var en lång utläggning som nog är riktig. Men svaret på frågan, om fasvinkeln mellan ström och spänning förorsakad av vanligtvis induktiv belastning, passerar en transformator, finns inte.
    ”Den totala summan av reaktiv effekt som finns på elnätet är summan av VAr som är absorberad och genererad.”
    Den meningen går inte att förstå. Men om det innebär att reaktiv effekt passerar oförändrad genom en transformator så saknar påståenden bevis.
    ”Spänningsfallet och magnetiseringsströmmen som transformatorn har gör att den förbrukar aktiv och reaktiv effekt.”
    Inte heller den meningen går att förstå.

    Frågan omformulerad:
    Om man har en fasvinkel mellan ström och spänning på sekundärsidan (belastningssidan) av transformatorn.
    Överförs då den fasvinkeln till primärsidan (där högspänningsnätet och generatorerna finns)?
    I så fall – varför?

  81. Lars Cornell

    #79 Bert. Frekvensomvandlare och synkronmotorer gör just det. Därför är de mer effektiva än gammaldags asynkronmotorer.

  82. Fredrik S

    Såg att näringslivet i Skåne är heligt förbannade på Ygeman när han sagt att det inte är några problem med elförsörjningen i Skåne.

    De kanske borde sansa sig, energiministern har ju som utbildningsmerit studerat en termin i ämnet kriminologi på SU 1990.

    Han kanske pratar om en annan typ av säkerhet?

    Fast det är ju dock oklart om han fullföljde terminen och fick godkänt. Men det räckte ju för att bli energiminister.

  83. Bert

    Lars Cornell
    #81
    Asynkronmotorn är fortfarande den som används mest. Har man en PM-motorn har man ju magnetiseringsström på plats från början sas.
    Transformatorer är ju märkta VA som betecknar S, den skenbara effekten. Antag att den är märkt 10 kVA, så kan du ansluta en radiator på 10 kW t.ex. men motorn bör ha en aktiv effekt på 8.6 kW. Förutsätter Cosfi 0,86. Är motorn överdimensionerad så är Cosfi bara 0,7 och då kan man endast ta ut 7 kW. Om man utifrån detta läge justerar matningsspänningen kan man endast ta ut 7 kW men skenbar effekt endast 7/0,86= 8,3 kVA.
    Den fasvridning man har på sekundärsidan ”hoppar” inte över till primärsidan i normalfallet.

  84. Claes-Erik Simonsbacka

    #80 Lars Cornell

    Skulle man ha en ”ideal transformator” som är förlustfri dvs. att lindningarna är resistansfria och reluktansen (magnetiska motståndet) försumbar, är fasvinkeln på transformatorns sekundärsida = primärsidans. Så är dock inte fallet för icke-ideala transformatorer utan superledningsförmåga.

    Mvh,

  85. Claes-Erik Simonsbacka

    #78 forts.

    Quebec’s C$6.7 billion Plan for a Green Economy is a huge boost for energy storage and EVs
    DECEMBER 10, 2020

    ”As a part of the 2030 PGE, two of the most interesting announcements were Hydro-Quebec’s move towards energy storage and Quebec’s decision to ban the sale of new gasoline-powered cars from 2035. All of these recent Quebec pro-green policies are very positive for the energy storage, EV and battery markets; and also for the battery metal (and EV metal) miners.”

    ”Hydro-Québec is using lithium iron phosphate batteries (LFP). LFP battery is a type of lithium-ion battery using LiFePO₄ as the cathode material, and a graphite based anode. It means there is no use of nickel or cobalt, but still uses lithium and graphite.”

    https://investorintel.com/markets/cleantech/cleantech-intel/quebecs-6-7-billion-plan-for-a-green-economy-is-a-huge-boost-for-energy-storage-and-evs/

    Mvh,

  86. Claes-Erik Simonsbacka

    Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren 2004–2007” (ER 2007:38).

    Prioritering av elanvändare vid elbrist
    Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt
    åren 2004 – 2007; ER 2007:38

    8 Definitioner:
    ”Elbrist: En situation då elanvändares kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses. Det kan uppstå om produktionskapaciteten inte är tillräcklig eller genom en begränsning i överföring så att erforderlig elmängd inte kan överföras till ett delområde av landet även om nödvändig kapacitet finns tillgänglig utanför delområdet. Elbrist kan således uppstå genom något tekniskt fel som försvagar systemets förmåga i dessa avseenden eller vid situationer med reducerad produktions- eller överföringskapacitet av andra anledningar.”

    ”Med elbrist avses i denna rapport inte olika typer av situationer med långvarig energibrist. En sådan långvarig elenergibrist kan definieras på följande sätt. En långvarig situation (veckormånader) då den samlade eltillförseln inte förväntas motsvara det samlade behovet av el, det vill säga elbrist är här synonymt med elenergibrist. En sådan elbrist uppstår på grund av begränsningar i råvarutillförsel eller kapacitet i produktionsanläggningar eller importmöjligheter. Under denna situation kan det tidvis uppstå effektbrist.”

    https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?resourceId=104058

    Mvh,