Blir världshaven kallare?

NoTrickzone uppmärksammade nyligen en studie som främst går ut på att förklara värmeböljor i Sydkorea med bland annat variationer i NAO. Det var en nyhet för mig att det som händer i norra Atlanten påverkar det som händer i en helt annan del av världen, som Sydkorea.

Studien presenterar bland annat dessa diagram:

1 s2.0 S2212094725000532 gr7 lrg scaled

Där det nedersta tycks visa att norra Atlanten har blivit lite kallare sedan slutet av 1990-talet.

Det gjorde mig nyfiken. Har det blivit kallare i andra delar av världshaven?

Den grövsta indelningen då är norra och södra halvklotet, där jag enkelt kan få fram havsytetemperaturer (SST) från Climate Explorer, exempelvis från den sammanställning som NOAA har gjort och som kallas Reynolds och som börjar 1982.

Först norra halvklotet, med dels årsmedelvärden och dels anomalier för varje månad:

isstoi v2 0 360E 0 90N 1982 2025 n mean1 anom 30 runningmeanforwards isstoi v2 0 360E 0 90N 1982 2025 n a

Sedan detsamma för södra halvklotet:

isstoi v2 0 360E 90 0N 1982 2025 n mean1 anom 30 runningmeanforwards isstoi v2 0 360E 90 0N 1982 2025 n a

Det förefaller uppenbart att världshaven inte har blivit varmare sedan ungefär 2015. På södra halvklotet handlar det snarare om en avkylning.

Hur går det ihop med att jordytan och atmosfären har blivit varmare sedan 2015? Som vissa har påpekat, är det haven som styr atmosfären, inte tvärtom. Och även om det vore tvärtom, så skulle det vara svårt att förklara hur den ena kan öka men inte den andra.

Det finns också mätningar av medeltemperaturer ned till 100 meters djup, och uppdelat på det två hemisfärerna ser de ut så här för anomalierna:

inodc temp100 0 360E 0 90N 1955 2025 n a inodc temp100 0 360E 90 0N 1955 2025 n a

Här syns den snabba och antagligen tillfälliga uppvärmningen som kanske till stora delar orsakades av vulkanutbrottet vid Tonga i januari 2022.

Anledningen till att den uppvärmningen inte syns i Reynolds-data är antagligen att dessa data slutar i januari 2023, i alla fall för de data som finns tillgänglig på Climate Explorer.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lennart Bengtsson

    Det finns tillförlitlig mätningar av världshavens temperatur åtminstone för de senaste 50 åren. Dessa visar en fortlöpande uppvärmning på genomsnitt 0.5-0.7 W/m2 för hela perioden. Vem som helst kan sedan räkna ut vad detta innebär i genomsnittlig uppvärmning. Det råder mig veterligen inga oenigheter härvidlag bland de forskare som sysslar med saken

  2. Lennart Bengtsson

    Så vad är författarens grund att sätta ett frågetecken efter rubriken?

  3. Lars Kamél

    Frågetecknet finns där för att påståendet är osäkert. Åtminstone är det osäkert om det gäller för någon längre tid.

  4. Magnus blomgren

    Nr 1 & 2 Lennart Bengtsson
    Till skillnad från dig – så visar artikelförfattaren intelligens och ödmjukhet – inför havets komplexa skeenden.

    Din enorma kunskap om havet och Din obefintliga ödmjukhet inför dessa komplexa samspel mellan hav och atmosfär – har onekligen krokat arm.

    Du förlorar kolossalt mycket trovärdighet – genom ditt anspråk på att ha förstått ALLT.

    Klimatvetenskapen är liksom havets processer en vetenskap med stora luckor och brister, fortfarande 2025.

    Havet har blivit något varmare sedan Lilla Istiden – och solinstrålningen har samtidigt ökat kraftigt.

    Har Du någon annan åsikt, än etablerad vetenskap, att havet är ca 3,5 grader???

  5. Magnus blomgren

    Och – stort tack – för gediget grävarbete Lars!
    Riktigt intressanta kurvor, som just visar att havets processer har mänskligheten långt kvar innan vi förstått dess enorma inverkan på både ett Stabilt klimat( ! ) och ett förändrat klimat.

    Till skillnad mot vad Många tror – så vet vi att havet i våran del av världen , norra Atlanten, under århundraden uppvisat ” vågor ” av varma och kalla perioder.
    Särskilt tydligt syns dessa event som starkt påverkande på Svalbard och kringliggande områden.
    Professor Ahlman dokumenterade exempelvis dessa starka och snabba skeenden redan på 1920 – 30 talet.

    Fiskeindustrin runt exempelvis Grönland har under århundraden tvingats anpassa sig till dessa olika perioder av varmt och kallt havsvatten.

    NÅGOT som förvånade mig – var att våra mätinstitut fortsatt angav La Nina åren 2020 – 2023 som vart och ett varandes ständigt nya Rekordvarma år för världshavens yttemperaturer – det var då som om La Nina blivit betydelselöst för världshaven och dess ytvattentemperatur – vilket naturligtvis syns som närmast en omöjlighet.

    Ständigt nya värmerekord, trots La Nina år, under 2020 – talet…låter mer som ett mättekniskt fel..eller rentav alarmism?
    La Nina – borde sänka ytvattentemperaturerna.

  6. Lennart Bengtsson

    Jag har självklart ingen anledning att vara ödmjuk när det gäller etablerade fakta. Min uppgift är snarare att avvisa struntprat.

    Notera att jag endast uttalar mig om vad som ägt rum med världshavets temperatur det senaste halvseklet där det föreligger systematiska observationer.

    Det som vidare är viktigast för jordens klimat är i första hand havens yttemperatur

  7. Sten Kaijser

    När det gäller ”vatten” har jag levt med tumregeln att hastigheten för vatten i rörelse är m/sek.
    Jag utgick från att golfströmmen lär ha en hastighet på 1 m/sek och att det tar en vecka för en översvämning i övre Dalälven att nå havet.
    När två så olika flöden har ungefär samma hastighet inbillade jag mig att det är ganska ”generellt”.
    Det jag kan tänka mig är att för djupvattnet kan det vara dm/sek.
    Någon som vet?

  8. Daniel Wiklund

    Hur kom vi dithän att värme är farligt. Jag har upplevt både värmeböljor och långa perioder med sträng kyla. Jag föredrar värmebölja. Ett av dom mer idiotiska projekt som människan skapat är infångning av koldioxid. Är det inte dags att berätta hur vädret och klimatet har påverkats av alla koldioxidskatter, av alla gröna omställningar typ Northvolt. Har ju pågått i snart ett halvt sekel. Till enorma kostnader. Förutom för dom som tjänat miljoner på den gröna politiken. Fram med bevis att vädret och klimatet blivit bättre tack vare jakten på koldioxid. Just nu 28 grader i Luleå. Hellre det än minus 28 grader. Alla nu levande människor har rötter från Kalahari. Det vet man genom mitokondrie-dna och y-kromosomen. I Kalahari var det nog ganska varmt.

  9. Magnus blomgren

    Nr 6 Lennart Bengtsson
    Har du någon fundering över varför ytvattentemperaturrekorden fortsatte år efter år 2020 – 2023 – när den långvariga La Ninan härjade – då alltså kallt bottenvatten strömmar upp till ytan i stillahavet.

    La Nina och El Nino brukar väl ändå anses ha en såpass kraftig påverkan att dom kan avläsas globalt…

    Mätningarna visade trots detta kallevent i stillahavet fortsatt snabbt stigande yttemperaturer – kan man bortse från detta och se det som förväntad utveckling, trots den storskaliga uppvällningen av bottenvatten..?

    Tar man sedan en titt på hur otroligt stora volymer av kallt djupvatten som Atlanten håller, bara 1 – 2 grader…och som omger oss runt detta hav, exempelvis Europa, Skandinavien, Nordamerika…ja – då undrar man, har vi 100% koll på att denna enorma fysikaliska storhet Alltid förblir i samma rörelseschema…dvs att inga storskaliga uppvällningar kan ske i våran Atlant, så som med täta intervall sker i stillahavet..?

    Ja – själv tycker jag att både Atlanten och världshaven tycks innehålla enorma utmaningar fortsatt för vetenskapen – och att vi idag endast vet hur lite vi förstår av havens komplexa strömmar och dess ändringar.

    Lars insats med dessa intressanta kurvor och statistik över haven – är därför ett ovanligt intressant tillskott för att kunna reflektera över vad som kan påverka klimatet, i både det korta och långa perspektivet.

    Det är ju onekligen en vetenskapsmans största lycka att undersöka dom vita fläckarna på kartan – för att utifrån det öka sin förståelse!

    Den dagen vi bara nöjer oss med ett vetenskapligt navelskådande – blir en sorgens dag…och kanske är vi redan där…

  10. Rolf

    Lars grafer visar på en trendmässig uppvärmning av havens yttemperatur åtminstone sedan 1980-talet, och det ifrågasätter han ju inte. Vad han däremot påpekar är att mätningarna antyder att uppvärmningen av havsytan avstannat sedan ungefär 2015, samtidigt som atmosfären blivit varmare. Det Lars gör är att ställa frågan hur detta går ihop med tanken att det är havens yttemperatur som styr jordens klimat, vilket ju Lennart B hävdar. Om det stämmer borde ju jordens medeltemperatur ha sjunkit när haven blir kallare. Lennart kommenterar överhuvudtaget inte att haven verkar ha blivit kallare sedan 2015, och vad detta borde ha inneburit för uppvärmningen av jorden.

    Jag tycker definitivt inte att det Lars påpekar är ”struntprat”.

  11. Benny

    Lennart Bengtsson, har det någon större betydelse vad havets yttemperatur är och frågan är hur långt ner denna yttemperatur i så fall mäts? De stora vattenmassorna påverkas bara marginellt på djupet vad jag förstått! Sedan kan vi nog utgå från att det är den ökade solinstrålningen som ökat yttemperaturen.

  12. Sten K #7
    Men hastigheten måste väl vara lägre i Stilla Havet?

  13. Magma

    # Daniel. 8
    ”Är det inte dags att berätta hur vädret och klimatet har påverkats av alla koldioxidskatter, av alla gröna omställningar typ Northvolt. Har ju pågått i snart ett halvt sekel. Till enorma kostnader. Förutom för dom som tjänat miljoner på den gröna politiken”
    Frågan är vad det slutliga målet är, egentligen?..! Läste i dag i SvD att UrsUlla vdL tänkt sig att EU tillsammans med KINA skall ta ledningen i den ”gröna omställningen” … har tanten överhuvudtaget läst på vem det är som leder kolförbränningen i världen … men som Xi o Putler så ofta gör – säger ett o annat gör – borde inte tant UrsUlla tänka till en smula ….

  14. Roland

    #1

    Vist är det så att havsvattnets relativa halter av CO2 (1%), bikarbonatjon (91%) och karbonatjon (8%) Detta kan inte bero mer CO2 i havet skulle göra uppvärmningen?

    https://klimatupplysningen.se/koldioxiden-varmer-inte-haven/

  15. Björn

    För att vara rättvis bör man nog börja skilja på effekten av direktinstrålad solenergi mot en havsyta och påståenden om höjning av havstemperaturerna på grund av ”climatechange”. Som sagt min pool igen som referens: Temperaturen ökar aldrig utan solbestrålning eller tillsatt elvärme.

  16. Adepten

    Frågan ”Blir världshaven kallare?” speglar en växande skepsis mot den etablerade berättelsen om en linjär global uppvärmning. Den bottnar ofta i observationer av stagnerande eller fallande havsyte­temperaturer (SST) sedan omkring 2015, särskilt på södra halvklotet.
    Samtidigt visar mätningar att haven som helhet fortsätter att ackumulera värme på djupare nivåer. Denna till synes motsägelse mellan svalare ytor och en varmare atmosfär beror inte på fel i observationerna, utan på att naturen följer sina egna cykler – havsströmmar, molnbildning, isdynamik och andra naturliga variationer – som ofta går utanför våra modeller och förenklade klimatscenarier. Naturen har sin egen plan, som inte alltid låter sig fångas i mänskliga trendlinjer eller politiska mål.

  17. Mikael

    #5

    La Niña kyler relativt sett, men den globala medeltemperaturen efter en La Niña-period är ändå högre än efter en La Niña för 30 år sedan.

  18. tty

    #1

    ”Det finns tillförlitlig mätningar av världshavens temperatur åtminstone för de senaste 50 åren. ”

    Nej det gör det inte. Före ARGO finns bara mycket metodiskt bristfälliga och geografiskt ojämna mätningar av yttemperaturen, I och med ARGO finns någorlunda heltäckande mätningar av den övre hälften av oceanerna, ned till 2000 meters djup för de senaste 20 åren.

    Halva volymen mäts fortfarande inte alls, och dessutom har ARGO dålig täckning i just de arktiska och antarktiska områden där djupvattnet bildas.

  19. Lasse

    https://notrickszone.com/2025/07/18/new-study-the-north-atlantic-has-not-been-cooperating-with-the-global-warming-narrative/
    Kallare här.

  20. Lennart Bengtsson

    9

    Det finns förvisso en mängd uppgifter som tyder på att jorden har blivit kallare över tider på 60 miljoner år samtidigt som att koldioxiden i atmosfären minskat. Sannolikt uppnåddes den lägsta koldioxidhalten i atmosfären under den senaste istiden. Detta bygger på indirekta uppgifter men med etablerad metodik som studier av borrkärnor is och havsbottnar. Detta är oerhört intressant och kräver givetvis en vetenskaplig förklaring. En möjlighet sådan kan vara minskad vulkanism

    Vad vi har haft under det senaste halvseklet är emellertid något helt annat och som också direkt kan observeras och mätas med en helt annan noggrannhet, även om dessa mätningar också har sina brister. Om man nu vill ifrågasätta meteorologiska och oceanografiska mätningar och analyser för det senaste halvseklet krävs det betydligt mer substans

    Om det nu finns stolliga politiker och halvgalna aktivister som vi alla är förbannade på så är det en helt annan sak att ifrågasätta seriös vetenskap genom att bara tycka till. Då krävs det faktiskt fakta och systematiska frakta. Data finns faktiskt tillgängliga för allmänheten om man bara bekvämar sig att utvärdera dem. Jag har åtskilliga gånger på dessa spalter hänvisat till den databas Som Matz Hedman ställt samman om som de flesta på denna blogg kunde ta och studera. Det kräver förstås lite mentala ansträngningar än att bara prata på..

  21. Jonas W

    #18

    ja, som jag förstått så bygger huvudelen av data före Argo på – temperaturmätning i kylvattenintaget på båtar.

    Dels var precisionen sisådär, sen påstås strömningen påverka och dessutom skedde mätningarna huvudsakligen i de stora fartygsrutterna.

    Man mätte inte 100 meter ned.

    Återkommer till min andra fundering. Djuphavet är väl ca 4 C (påstås det). När ythavet sjunker vid polerna är det typ -1C.
    Det kommer alltså upp 4C vatten och sjunker -1C vatten. Det är stora vattenflöden och 5 C är mycket. Var tar den energin vägen?

  22. Lennart Bengtsson
    Du har ju en hemsida varför lägger du inte in den i dina kommentarer i det sista fältet Webbplats när du kommenterar. Så gör jag det är därför mitt namn är fetat i mina kommentarer, inte för att jag skulle mera betydande. Nu testar jag och lägger in din
    hemsida som min webbsida i kommentaren.

  23. Lennart Bengtsson
    Du har ju en hemsida varför lägger du inte in den i dina kommentarer i det sista fältet Webbplats när du kommenterar. Så gör jag det är därför mitt namn är fetat i mina kommentarer, inte för att jag skulle mera betydande. Nu testar jag och lägger in din
    hemsida som min webbsida i kommentaren.

  24. Se där jag lyckades dubbelposta, men nu testar vi igen och då ska man komma till min hemsida om allt funkar som tänkt.

  25. Se där jag lyckades dubbelposta, men nu testar vi igen och då ska man komma till min hemsida om allt funkar som tänkt.

  26. Lennart Bengtsson

    11

    Det är i första hand temperaturen i de översta 50 -200 m av havet som är kopplade till atmosfären. Vad som sker på stora havsdjup påverkar knappast väder och klimateffekter på tidsskalor kortare än på några hundratals år. Havet värms av solstrålning och kyls ned av värmestrålning. Så självklart påverkar växthusgaserna och luftens aerosoler havstemperaturen.

  27. Magnus blomgren

    Nr 20 Lennart Bengtsson.
    NEJ – du tycks fortfarande ha lika fel om klimatutvecklingen och havet.

    Du säger ” Vad vi har haft under senaste halvseklet är emellertid något helt annat”. DET är en helt meningslös och ovetenskaplig synpunkt, eftersom du fastnat i ditt 50 års perspektiv.

    Det räcker att gå tillbaka 1000 år för att se mycket höga havstemperaturer – vilket utnyttjades till havs av både vikingar och dåtidens kineser.

    DET – som vi alla borde vara överens om är snarare att – Lilla Istiden existerade och att vi upplevde rejäl värme dessförinnan under ” medeltidsvärmen”.

    SEDAN var det naturligtvis mycket varmt i havet under romartiden och även för 3000 år sedan – för att inte tala om för 6000 – 8000 år sedan.

    Vi hade pelikaner ända uppe i sverige.

    När du menar att vi har en extrem havssituation dom senaste 50 åren – så baserar du dess unika egenskaper på en mycket kort mätserie och en beräkning utifrån en hypotes.

    Vill – du öppna ögonen på klimathysterikerna behöver du snarare använda dig av tillgänglig vetenskap, istället för att glo rakt in i naveln- som klimatvetenskapen dom senaste 50 åren utgör.

    När du säger ” Det krävs förstås lite mentala ansträngningar än att bara prata på”…..så är det lika bra att du själv använder dig av den frasen – om Du vill skaffa dig kunskaper om havet och dess klimatutveckling.

    Är du bekant med den 1000 åriga havscirkulationen…om inte läs på.

    Och inte minst glöm aldrig bort rimlighet och sannolikhet – om du pysslar med beräkningar av fysikaliska storheter..

  28. BD-Nille

    #1
    ”Det finns tillförlitlig mätningar av världshavens temperatur åtminstone för de senaste 50 åren. Dessa visar en fortlöpande uppvärmning på genomsnitt 0.5-0.7 W/m2 för hela perioden.”

    Varför uttrycka uppvärmning i Watt per kvadratmeter, istället för i grader C eller K?

    ”Det råder mig veterligen inga oenigheter härvidlag bland de forskare som sysslar med saken”

    Det råder alltså Konsensus? Det vetenskapliga läget är alltså slutgiltigt bestämt? Science is settled?

  29. Det blev möjligen lite för mycket för worldpress med en användare som postar med två webbplatser, men förhoppningsvis förstår Lennart Bengtson vad jag menade. Jag har också problem med att vänja mig vid att knacka på en laptop, men med lite övning ska det nog gå bra,

  30. Magnus blomgren

    Nr 21 Jonas W
    Djuphavet…är inte 4 celsius, från 2000m håller det ca 2 grader.

    Och – vi har en enorm volym vatten i Atlanten som är 2 grader eller kallare!
    Det – är faktiskt lite obehagligt – låt oss hoppas på stabila havsströmmar och varsamma uppvällningar…när det gäller djupvattnet….annars…kan vi få en…klimatförändring.

  31. Magnus blomgren

    Tänk om det är så knasigt att – den högre utstrålningshöjden ( pga mer koldioxid) Ökar vertikalkonvektionen – kanske skulle det förenkla utflödet av varm luft från ytan – alltså en negativ( kylande ) återkoppling..?

    Vi kanske på så vis kan mäta högre temperatur i troposfären – medans vårat eget ” ytklimat” blir välventilerat?

    Nåväl – vi lär inte behöva oroa oss för stigande temperatur i vårat skagerrak…smhi har inga högre temperaturer att redovisa från sina djupmätningar under dom senaste 20 åren – och tittar man på smhis rapporter från sitt forskningsfartyg Svea och deras månadsvisa mätningar av vårat hav – ja, då hittar man vanligtvis bara ” normala temperaturer”.

    Däremot kan vi läsa i pressen om intervjuade professorer i marinbiologi – som hävdar att det blivit vanligare med 25 grader på grunt vatten i våra vikar…sedan klimatperiod 1961 – 1990……visst har dom rätt där…men..

  32. Magnus blomgren #30
    Jag är ju en bekväm djävel och gillar enkla kalkyler, har gjort den här förr på KU. Havet lär ha ett medeldjup på 3700 m, men havet täcker bar ca, 70%, nå det är inte så bara, av planeten, men det ger oss runt 250 kg vatten per cm², och be mig inte ändra den siffran eftersom jag redan vet svaret. Vattens värmekapacitet är runt 4 gånger värmekapaciteten för luft. Nämnde jag att jag gillar enkla kalkyler?

  33. Magnus blomgren

    Nr 21 Jonas W
    Från wiki kan vi dessutom se att Atlanten har ett medeldjup på 3600 meter och har ett största djup på drygt 8 000 m.

    Dessutom utgör Atlanten ca 20 % av jordens totala yta.

    Jordklotet – har alltså ett gigantiskt kylskåp – Det är lätt att förstå varför det kallas Ishusklimat….

  34. Adepten

    #21 Jonas W

    Var tar den energin vägen? Ja…., den förflyttas. Lagras temporärt i djuphavet och sedan släpps ut över tid via ythavets kontakt med atmosfären. Klimatsystemet fungerar som en väldigt långsam värmepump, där värme tas upp i tropikerna och avges vid högre latituder.
    Totalt handlar det om cirka 9,3 zettajoule (ZJ) per år ackumulerad värme, vilket bekräftar att haven absorberar den största delen av jordens överskottsvärme. Eller uttryckt på ett annat sätt, att haven har ”absorberat” lika mycket värme som mänskligheten eldat upp för sin elproduktion under ca 9 år och hällt den rakt ner i havet.

  35. Magnus blomgren

    Nr 32 Håkan Bergman
    Du har onekligen begåvats med ettbåde kvickt och välfungerande intellekt – oavsett om det är beräkningar eller lek med ord!
    Tack för alla kvickheter, dom livar upp i denna stelbenta värld!

  36. Lennart Bengtsson

    28

    Watt mäter vämreflöde. För att få energi får man multiplicera med tid. Enheten är sekund. Man får då mått som Joule eller Kilowattimme. För att få temperatur måsta man känna till värmekapaciteten på de kropp som skall värmas upp

    Ett enkelt mått som man lärde sig i den gamla folkskolan är att 1 kalori värmer upp ett gram watten med 1°C Det var helt enkelt definitionen på en kalori och därför är det lätt arr räkna ut hur havets värms upp,
    Det går det 4.184 Joule på en kalori

    Sedan är det bara att sätta igång och multiplicera. Alla uppgifter finns p å nätet eller från AI om Du saknar en räkneapp på Din mobil-

  37. Lennart Bengtsson

    28

    Watt mäter vämreflöde. För arr få energi får man multiplicera med tid. Man får då mått som Joule eller Kilowattimme. För att få temperatur måsta man känna till värmekapaciteten på de kropp som skall värmas upp

    Ett enkelt mått som man lärde sig i den gamla folkskolan är att 1 kalori värmer upp ett gram watten med 1°C Det var helt enkelt definitionen på en kalori
    sedan går det 4.184 Joule på en kalori

    sedan är det bara att sätta igång och multiplicera. Alla uppgifter finns p å nätet eller från AI om Du saknar en räkneapp

  38. Jonas W

    #34 Adepten

    Nja, det kommer upp 4 C vatten (upwelling) och sjunker -1 C vatten. Den här cirkulationen måste avge värme.
    ”varmt vatten” kommer upp och ”kallt vatten” sjunker ned.

    På resan däremellan borde värme ha avgivits till ythav/atmosfär. I mina ögon tillför den thermohalina cirkulationen värme till ytsystemet…

    Måste erkänna att jag själv tycker att det låter konstig, men det kanske finns nån mer klartänkt än jag som kan hitta ”felet” i mitt resonemang.

  39. BD-Nille

    #36
    Efter 38 år som ingenjör med analys av energi- och elkraftsystem behöver jag ingen lektion om effekt, energi, värmekapacitet etc.

    Men den som anför att…

    ”Det finns tillförlitlig mätningar av världshavens temperatur åtminstone för de senaste 50 åren.”

    …borde hellre ange en referens till dessa temperaturmätningar, i stället för att i mästrande ton ge oss på forumet en banal (men tidsödande) räkneuppgift.

    Denna mästrande attityd bidrar inte till Klimat-upplysning och -utbildning.

  40. tty

    #21

    ”ja, som jag förstått så bygger huvudelen av data före Argo på – temperaturmätning i kylvattenintaget på båtar.”

    Ja, det finns systematiska skillnader mellan sådana mätningar (ofta från örlogsfartyg) och sådana där man hivat upp en hink havsvatten och satt i en termometer. I det senare fallet finns det t o m systematiska skillnader beroende på vilket material hinken bestod av.

    Ett annat fenomen är att temperaturerna 1939-45 skiljer sig markan från tiden före och efter. Det har diskuterats mycket om detta berodde på att fartygsrutterna lades om, eller att en större andel mätningar gjordes av örlogsfartyg, eller att mätningarna gjordes av fartyg gående i konvoj, där vattnet rörts om av andra fartyg, eller alla tre.

  41. tty

    #38

    Ja, den termohalina cirkulationen tillför otvivelaktigt ytvattnnet en del värme, mest väl geotermisk värme men även en del som produceras genom biologisk aktivitet.

    En annan effekt är att den termohalina cirkulationen kan ”transportera värme i tiden”. Det tar typ 1000 år innan vattnet kommer tillbaka till ytan, så om djupvattnet som sjönk under MWP var varmare än under LIA så kommer den värmen tillbaka till ytan nu.

    https://www.science.org/doi/10.1126/science.aar8413

  42. Adepten

    #38 Jonas W

    Djuphavsvattnet håller runt 3–4 °C och är nästan alltid kallare än havsytan, särskilt i tropiker där ytvattnet kan vara 25–30 °C. När djupvatten väller upp längs ekvatorn kyler det snarare ytan än värmer den. Det är därför missvisande att tänka sig att uppvällande djuphavsvatten generellt tillför värme till ytsystemet – det handlar istället om intern omfördelning av kallt och varmt vatten i tid och rum som tty nämner.

  43. tty

    #42

    Upwelling motsvaras av downwelling någon annanstans. Det vatten som kommer upp är varmare än det som sjunker, så netto tillförs ytan värme, även om det inte blir varmare exakt där upvällningen sker.

    Huvuddelen av upvällningen sker förresten i Södra Ishavet, inte nära ekvatorn. Uppvällning i varma områden är dock mycket mera märkbar

    https://pubs.aip.org/physicstoday/article/68/1/27/414946/Upwelling-in-the-Southern-OceanBecause-deep-water

  44. Mikael

    #31 Magnus Blomgren

    ”Tänk om det är så knasigt att – den högre utstrålningshöjden ( pga mer koldioxid) Ökar vertikalkonvektionen – kanske skulle det förenkla utflödet av varm luft från ytan – alltså en negativ( kylande ) återkoppling..?”

    Nja, så knasigt är det nog inte ändå:

    ”- Det du skissar på är en intressant tanke som faktiskt snuddar vid några verkliga fysiska mekanismer, även om de normalt inte ses som en dominerande negativ återkoppling i klimatsystemet.

    Mer koldioxid → högre utstrålningshöjd
    – Sant. När CO₂-halten ökar blir atmosfären mer optiskt tjock i IR-spektrumet, vilket innebär att den effektiva höjd där jorden ”strålar ut” mot rymden flyttas uppåt.
    – Denna nivå är kallare än ytan, vilket minskar den direkta utstrålningen och ger en primär uppvärmande effekt (”fördröjd avkylning”).
    Konvektion försöker kompensera för minskad strålning
    – När strålningsbalansen rubbas måste energin ändå bort från ytan. Atmosfären svarar ofta med ökad konvektion och latent värmetransport (mer fukt upp i troposfären, mer moln etc.).
    – Detta är en del av den advektion-konvektion-strålning-balans som håller tropopausens temperaturprofil relativt stabil (nära en ”fuktig adiabatiskt” lapse rate i tropikerna).
    Kan detta ventilera ytan och kyla lokalt?
    – Ja, i teorin kan ökad vertikal mixing ge en viss avkylning vid marknivå om värme förs bort snabbare, medan troposfären blir lite varmare.
    – Detta är faktiskt en känd effekt över tropiska hav – den s.k. Iris-hypotesen (Lindzen m.fl.) bygger delvis på idén att mer uppvärmning ger mer djupkonvektion som öppnar ”fönster” i molntäcket och därmed ökar värmeutsläppet.
    Negativ återkoppling?
    – Det skulle kunna vara en svag negativ återkoppling, men det finns motverkande processer:
    Mer vattenånga i den uppåtgående konvektionen är i sig en stark växthusgas och tenderar att förstärka uppvärmningen (positiv återkoppling).
    Molnförändringar är komplexa – ibland ger de mer albedo (kylande), ibland mer IR-fångst (värmande).
    – De flesta klimatmodeller finner att konvektiv justering stabiliserar lapse rate men inte ger en stark netto-kylning vid ytan.
    Mäta varmare troposfär men ”välventilerad” yta?
    – Ja, det är faktiskt ungefär vad satellitmätningar visar:
    Tropiska övre troposfären värms mer än ytan (”hot spot”-effekten).
    Yttemperaturer stiger långsammare än troposfärens medel i tropikerna, vilket är just konvektiv justering.
    – Men det är inte en kraftfull negativ återkoppling, snarare en omfördelning av värme.”

  45. Adepten

    #43 tty

    Stort Tack för den lärorika länken. Den förklarar allt på ett överskådligt djup 🙂

  46. tty

    #44

    ”Tropiska övre troposfären värms mer än ytan (”hot spot”-effekten).”

    Som man nu har letat efter i typ 30 år utan att kunna hitta den.

  47. Mikael

    #46 tty

    ”Judith Curry pekar på detta som ett exempel på modellbias: troposfärens fuktrespons och konvektionsscheman är felaktigt parametriserade dvs överskattad förstärkning på höjd.”

    Även Lennart Bengtsson:

    ”…han har påpekat att skillnaderna mellan modeller och observationer i tropisk troposfär är en av de största osäkerheterna, vilket antyder att modeller kanske överdriver återkopplingar.”

  48. Lennart Bengtsson

    Kan inte uteslutas med de bättre modellerna idag har knappast längre någon bias eftersom de reproducerar observerad uppvärmning realistiskt
    Jsg har jämfört GFDL och MPI Hamburg med analyserade data för perioden 1940-2025 och fått en god överensstämmelse

  49. Mikael

    #48 Lennart Bengtsson

    Affirmative.

  50. Lennart Bengtsson

    39

    Varför tar Du inte och sätter Dig in i IPCC naturvetenskapliga rapport och de referenser som Du kan finna där.

    Vill Du lära Dig något om meteorologi och klimatologi så är dt ingen brist på saklig litteratur. Jag står gärna till hands med lämpliga förslag.

  51. Lennart B #48,

    ”Kan inte uteslutas med de bättre modellerna idag har knappast längre någon bias eftersom de reproducerar observerad uppvärmning realistisk”

    Så du menar att modellerna var biased tidigare? Det hörde man aldrig talas om i medias rapportering från tidigare IPCC-rapporter. Och det är viktigt att vetenskapsmännen själva säger sådana saker.

  52. pa

    Ang IPCC, och dess uppsjö av modeller. Antar att analyserat data betyder att rådata från mätningar använts utan utfyllnad av anpassat data?

    Hur kan vi lita på beräkningar som görs av en organisation eller dess medlemmar, som tillåter manipulation av rådata och som belönar de som levererar enligt agendan men bestraffar de som avslöjar bedrägeri?

    IPCC har misslyckats som vetenskaplig institution men lyckats mycket bra som politisk.

  53. Lennart Bengtsson

    51

    Biased är kanske fel ord i sammanhanget. Kanske bättre att säga att modeller har systematiska fel som innebär att de avviker från observerade data. I och med att modellerna ständigt förbättrats är sådana fel numera mindre. Vissa modeller är tydligt mer realistiska än andra vilket för en internationell organisation är känsligt att framhäva. Men så är det.
    Emellertid visar observationerna för de senaste 50 åren, enligt min uppfattning, entydigt en markant uppvärmning som inte kan reproduceras utan ökning av växthusgaser eller ändring i aerosoler. Det innebär inte att man a priori kan utesluta hittills okända processer men det är åtminstone osannolikt. Eller för att använda Ochams rakknivsargument, de kanske faktiskt räcker för vissa nödvändiga åtgärder

  54. Lennart Bengtsson

    52

    Det är fullständigt omöjligt att övertyga människor om vetenskapliga resultat om de är ovilliga eller oförmögna att ta sig till sig vetenskapliga resultat. Precis som andra religiösa eller ideologiska grupper så vill man helt enkelt inte ändra sin uppfattning och tror att de bara är utsatta för ett internationellt organiserat bedrägeri. Greta och hennes ilk är övertygade att jordens undergång är nära förestående i en värmekatastrof medan andra har fått för sig att klimatet egentligen som här i denna debatt egentligen blir kallare med att detta ännu inte syns då det uppenbarligen sker i fördolda som i havens dunkla djup eller att solen plötsligt kommer att bete sig på ett hittills oväntat sätt.

    I en sådan situarion tycker jag att man hålla sig till Ochams metod eller ägna sig åt något helt annat

  55. Mikael

    #54 Lennart Bengtsson

    Problem uppstår med trovärdigheten när självaste chefen (António Guterres) delar slutsatser med Greta.

  56. foliehatt

    Lennart Bengtsson, #53,
    ”Kanske bättre att säga att modeller har systematiska fel som innebär att de avviker från observerade data.” Detta är ju nära nog verbatim av en av definitionerna av ”Bias” så som Wikipedia beskriver fenomenet.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Bias
    Hela klimatkatastrofindustrin lider av bias – åtminstone de första fyra definitionerna som Wikipedia listar.

  57. foliehatt

    Varför tokspringer Europa som lämlar mot det ekonomiska stupet i form av netto noll?
    är en fråga som ofta kommer upp på denna blogg.

    Jag har två reflektioner att del med er.

    Vetenskapliga paradigm kan ses som verktyg för utvecklingen av vår kunskap. Men, på samma sätt som peer review så har paradigm sina för-, och nackdelar. En stor nackdel är att paradigm begränsar framstegshastigheten, delvis genom att lägga hämsko på fantasin. Att tänka utanför boxen lönar sig sämre. De med tunga karriärinvesteringar i det rådande paradigmet kommer att försvara det, tills det inte längre går och då får vi ett paradigmskifte. Jag har sett ett antal sådana skiften inom de forskningsfält som jag kan någonting om. Vetenskapen står alltid starkare efter skiften än före – vi vet då bättre, helt enkelt.

    Seviceinstitutioner ska aldrig byggas ur ett topp–>botten-perspektiv. Alla institutioner tenderar med tiden att bli fetare, mer rigida och övertygade om sin egen viktighet som ren organisation betraktat (dvs oaktat kärnuppdraget). Topp –> bottenorganiserade institutioner är redan sådana när de sätts upp. De ändrar sig aldrig på eget initiativ. De måste tvingas. Detta har jag också upplevt i mitt arbetsliv.

    Vad gäller IPCC så har vi där en kombination av en organisation som är konstruerad från topp–>botten och en organisation samt är skapad utifrån paradigmet att människan styr klimatet. Vad skulle eventuellt kunna gå fel med en sådan kombination?
    Det mesta visar det sig. Istället för att vara en pådrivande kraft för studier där fantasi och nya grepp premieras så är IPCC en mycket kraftfull upprätthållare av den ”rätta läran”

    Lennart Bengtsson uttryckte det väl när han (#53) pekade på det ”politiskt känsliga” i att låta vetenskapliga värderingar styra arbetet inom IPCC – Alla modeller ska med! IPCC har tydligen ingen Ockhams rakkniv i sin verktygslåda.

    Det tar tid, och gör ont att ändra paradigm. De som tänker utanför boxen får betala för att inte följa paradigmet. För egen del så tror jag att det är studier av jordens klimathistoria som till sist kommer att välta det modellbaserade paradigmet, vars dygd IPCC vaktar. Jag läser Magnus blomgrens inlägg om haven med glädje och nöje – data är kung. Jag kan också verkligen rekommendera Javier Vinós olika texter vad gäller klimathistoria. https://www.researchgate.net/profile/Javier-Vinos

    Så till frågan i första raden? Jag tror att det starka försvaret av ett renlärigt paradigm kopplat med en klimatkatastrofindustri som gör pengar på folks oro, medias klickbeteberoende (inkluderande rapporteringen av allehanda väglimningar etc genomförda av aktivistgrupper) samt medborgarnas i grunden bristfälla förståelse för naturvetenskap och hur man studerar och lär sig om naturvetenskap – tillsammans utgör en speciellt destruktiv kombination. Men, inget är starkare än den svagaste länken. Faller ett av benen ovan, så är det slut med klimatkatastrofismen. Vi får göra vårt bästa i att försöka försvaga dem, där helst vi kan göra en skillnad.

  58. Gunnar Strandell

    Lennart Bengtsson #53

    Citat: ”Eller för att använda Ochams rakknivsargument, de kanske faktiskt räcker för vissa nödvändiga åtgärder”

    Eftersom vi VET att jordens medeltemperatur har ändrats genom historien utan mänsklig påverkan säger Ocham mig att det gäller nog inte nu heller. Det som bara kan modelleras som sannolikheter genom körningar av ensembler är knappast den enklaste lösningen.

  59. Mikael

    #58 Gunnar

    Eftersom den envetne António Guterres envisas med sina uttalanden i sann Greta-retorik så elimineras verkligheten i media, jag skulle faktiskt vilja påstå att utan SPM så skulle vi ha ett väsensskilt samtalsklimat i det offentliga rummet.
    IPCC skulle endast tillhandahålla rapporter i sin helhet utan politiskt raster, sen kan allehanda ”experter” dra sina slutsatser. “Summary for Policy Makers”
    är roten till allt ont enligt mig.
    Men glöm inte alla hittepå-jobb som narrativet tillhandahåller, inte lätt att omskola alla klimatpsykolger.

  60. Magnus blomgren

    Om modeller och verkligheten?

    Bara att googla ” comes with a warm bias”.

    Bl a AGU skriver om varför både väderrapporter och klimatmodeller ofta hamnar fel..bl a är det omöjligt i både långt och kort perspektiv att förutsäga molnbildning – och därmed in och utstrålning…Som är helt avgörande för att förstå någonting.

    Vi – har ju typexemplet i realtid, både veckovis och i 40 års perspektivet – 10%…Mer instrålning!!!!

    DET spelar en avgörande roll.

    Det vi vet – är att modeller på kort och lång sikt inte klarar denna avgörande uppgift – utan förståelse av in och utstrålning vet vi ingenting…

    Vi vet heller nästan ingenting när det gäller att prognostisera eller modellera Havsströmmarna, går bara att mäta efteråt.
    Havsströmmar ändrar landtemperatur – och påverkar molnbildning kraftigt.

    Inte ens Manabe menar att vi förstått särskilt mycket om klimatet – utan säger att vi har en förenklad modell.. och där står vi.

    Vad vet vi då?
    Jo – att på 1920 – talet fick vi en kraftig uppgång I våra nordliga atlantiska havstemperaturer – och både Europa och skandinavien och grönland/Island fick plötsligt betydligt högre temperaturer.

    Samma sak hände I havet på 1980 – talet…plötslig värmevåg…temperaturerna hoppade återigen upp ungefär 10 år senare – sådant är schemat.

    I början på 2000 – talet upphörde havets värmevåg – och bl a syns detta på en halvering av avsmältningstakten på isländska glaciärer efter 2011.

    Det har hänt mycket som vi vet – men det passar inte i IPCC:s modeller…

    Vi behöver en riktig vetenskap för klimatet – inte en politisk, eller agendadriven.

    Klimat är otroligt viktigt för samhällsplanering.

    Vi har redan nått dit hän att vårat samhälle nedmonterat sina resurser för att möta kalla vintrar, både på vägarna och till sjöss.

    IPCC och makthavare och många vetenskapsmän – har förvandlat oss och samhället till idioter…pga övertro på Co2…och uteslutande av instrålning och hav.

    Någonstans, på en annan planet, kanske det sitter en klok gubbe å ruskar på huvet…VAD HÅLLER DOM PÅ MED… undrar han, hon eller hen.

    Modeller är ett jädra skit…och nu har vi baxat dom ända hit….som ngn engång sa..på ett ungefär..

  61. TBL

    Nu kommer en amatörtanke. Ökad solinstråling värmer hav och inte så mycket av ökad temperatur i atmosfären. Tänker mig hur svårt det är koka vatten i en kastrull med en hårtork.

  62. Mikael

    #47 foliehatt

    ”Vad gäller IPCC så har vi där en kombination av en organisation som är konstruerad från topp–>botten och en organisation samt är skapad utifrån paradigmet att människan styr klimatet. Vad skulle eventuellt kunna gå fel med en sådan kombination?”

    ”1 Strukturell låsning och confirmation bias.

    Om uppdraget från början är att visa mänsklig påverkan, då blir hela arbetet inriktat på att hitta stöd för det.
    Alternativa hypoteser (naturliga variationer, osäkerheter i modeller, okända processer) får mindre utrymme.
    IPCC:s mandat är inte att neutralt utforska alla drivkrafter, utan att bedöma risker av antropogen påverkan – vilket leder till selektiv fokusering.

    2 Politisk filtrering.

    IPCC är ett mellanstatligt organ – rapporternas “Sammanfattning för beslutsfattare” förhandlas politiskt, rad för rad.
    Det innebär att slutsatser kan tonas ner eller förstärkas utifrån politiska önskemål, inte strikt vetenskap.
    Detta ger en inbyggd politisering av vetenskapen, där vissa narrativ gynnas och andra dör bort.

    3 Grupptryck och karriärberoende.

    När det finns en stark dominerande berättelse (“människan orsakar allt”), blir avvikande forskare marginaliserade eller utdefinierade.
    Finansiering, karriärer och publicering gynnas av att ligga i linje med huvudspåret → self‑reinforcing paradigm.
    Judith Curry har beskrivit detta som “climate science as a social consensus, not an open scientific debate”.

    4 Risk för övertolkning och alarmism.

    När organisationen måste motivera sin existens och politiska åtgärder, finns incitament att framhäva risker.
    Osäkerheter kommuniceras dåligt eftersom de inte stöder tydliga policybudskap.
    T.ex. Worst‑case-scenarier (RCP8.5) används oproportionerligt ofta i media och policy trots att de bedöms osannolika av många forskare.

    5 Sluten cirkel mellan forskning och policy.

    IPCC sammanställer forskning → beslutsfattare baserar klimatpolitik på IPCC → forskningsmedel riktas till IPCC‑relevanta frågor → IPCC får mer att sammanställa…
    Detta skapar en återkopplingsloop där paradigmets riktning förstärks och alternativa infallsvinklar tynar bort.

    6 Vad kan gå fel?

    Överskattning av antropogen påverkan om naturliga variationer underskattas.
    Felprioriteringar i klimatpolitik, t.ex. överdriven fokus på koldioxid medan andra problem (lokala miljöer, energiomställningens kostnader) förbises.
    Vetenskaplig förtroendekris – när människor upptäcker överdrifter eller osäkerheter som inte kommunicerats tydligt.
    Innovation hämmas om avvikande idéer och lågkänslighets‑hypoteser inte får stöd.”

  63. Lennart Bengtsson

    62

    När det gäller dagens klimatpolitik finns det god grund för samtycke däremot inte när det gäller det naturvetenskapliga arbetet.

    Huvudproblemet med dagens klimatpolitiken är att den är praktiskt ogenomförbar. Det finns ännu inte ett fungerande trovärdigt alternativ till den fossila energin på global skala Mänskligheten får helt enkelt tills vidare acceptera en något varmare planet. För Sveriges innebär detta inga nackdelar utan snarare fördelar.
    Den svenska klimatpolitiken är huvudsakligen symbolpolitik som politiker, aktivister och näringsliv använder som ett medel för att vinna publicitet, inflytande och ekonomiska fördelar.

    För att åstadkomma konkreta resultat krävs helt enkelt ett trovärdigt och realistiskt alternativ till den fossila energin på global skala. Det finns ännu inte.

    Att ignorera vetenskapen som flera tyvärr gör är mer som att stoppa huvudet i säcken

  64. Magnus blomgren

    Rubriken ” Blir världshaven kallare?”

    Är onekligen intressant – det vi vet – är att världshavet är Mycket kallt – jämfört våra yttemperaturer.

    Formulerar man frågan – kan världhavet kyla våra yttemperaturer?
    Ja, då blir det väldigt intressant..

    När man tittar på forskningen om vårat Verkliga Klimatkaos ( 1300 – 1900 )…så slås man ständigt och jämt av att forskarna menar på att Havsströmmar kan ha haft en mycket stor påverkan.

    DET – blir ju väldigt lustigt – när man lyssnar på dagens IPCC, eller för den delen enskilda forskare och klimatprofessorer Idag….

    DÅ – får vi hör om att vi nu upplever något nytt och något oerhört snabbt – pga KOLDIOXID.

    MEN – hur var det nu med 1300 – 1900…och klimatet?
    Under dessa århundranden hade vi extrema klimatvariationer och 100 000 – tals människor dog – av både Värme, köld och Torka och Översvämningar.

    NÅGOT – är riktigt sjukt med IPCC och klimatvetenskapen idag.
    Dom hävdar att det klimatet vi har idag är något helt Nytt och att temperaturerna aldrig tidigare skådats.

    Då – vet vi att dom ljuger.
    Deras bas för sina påståenden ligger i modellerna – dom tittar på iskärnor från djupa inlandsisar och Co2 värden utjämnade över århundranden och årtusenden – och matar sedan in dessa värden i sina modeller…OCH VIPS… klimatet, historiskt var stabilt.

    Det tycks inte spela den minsta roll att andra vetenskapsmän, som geologer, kemister, biologer, historiker eller antropologer- kan visa ett Enormt väder och klimatkaos under våra senaste århundranden och årtusenden.

    Vi ställer nu om samhället och gör dom gröna oligarkerna stormrika, vi försvagar och fördummar våra ekonomier…Allt pga SAGAN om det stabila klimatet.

    Varför skall vi ledas av modeller som inte kan beskriva våran verklighet, den som redan hänt..

    Vi vet sanningen om vårat väder och klimat dom senaste århundrandena- det går bl a att avläsa i naturen…Spanien, till stora delar ökenliknande natur…skandinavien har förlorat en stor del av sin värmeälskande ädellövskog…fiskars utbredning, exempelvis malens utbredning I skandinavien.

    Vi vet Mycket – men klimatvetenskapen av idag…kallar oss Okunniga barn och okunniga och odugliga!

    Själv tycker jag både Klimatvetenskapen och deras modeller är Värdelösa Mobbare…men det är bara min åsikt.

    Är det ändå inte så Att Klimatvetenskapen på 2000 – talet – blivit en fara för samhället?

  65. Lennart #53, 54

    Min anmärkning om att forskarna borde våga tala om osäkerheter och ”biased” var på intet sätt riktat mot dig. Snarare mot alla dem som i flera decennier svurit åt och hånat alla som vågat.

    För den internvetenskapliga processen så är det viktigt att man medger problemen och formulerar dem tydligt. Hur skall man annars gå vidare?

    För den stora allmänheten och beslutsfattare så är det minst lika viktigt om förtroendet för vad klimatforskare säger inte skall försvinna helt. Det här krampaktiga fasthållandet om att vetenskapen är fastställd har varit mycket skadlig, inte minst i vårt västerländska samhälle. Panikåtgärder inom politiken bör aldrig uppmuntras.

  66. Mikael

    #63 Lennart Bengtsson

    ”Den svenska klimatpolitiken är huvudsakligen symbolpolitik som politiker, aktivister och näringsliv använder som ett medel för att vinna publicitet, inflytande och ekonomiska fördelar.”

    Hur kommer vi runt detta faktum? Vem/vilka har makt att ändra på det?
    Det är ju via FN, (IPCC) och EU som all denna desinformation flödar dagligen.
    Verkligheten kommer som bekant alltid ikapp men hur och när får vi se en förändring till ett mer sunt förhållningssätt?
    ”Follow the money” är det enda giltiga.
    Sorgligt nog.

  67. Lennart Bengtsson

    Det är inte vetenskapen som är problemet Jag kaninte nog upprepa detta! . Här har man gjort enastående framsteg de senaste decennierna. Att det sedan finns medborgare och amatörintresserade som inte kan ta del i dessa framgångar är beklaglig men har funnits tidigare i historien. Det finns ingen annan lösning än att sättas sig på skolbänken. Einsteins allmänna relativitetsteori bekämpades våldsamt innan den accepterades trots att den är obegriplig för minst 99.9 % av befolkningen.

    Problemet är vad som går under namnet klimatpolitik. Den är i flera avseenden ett misslyckande. Och även detta är en följd av okunskap och politisk aktivism. Och det är detta som är orsaken till den frustration som tyvärr också ger sig på naturvetenskapen.

  68. Magnus blomgren

    Nr 40 tty
    Intressant med havstemperaturerna ” Ett annat fenomen är att temperaturerna 1939 – 45 skiljer sig markant från tiden före och efter”.

    Onekligen hade vi även på land ett stort klimatskifte 1930 å 40 – tal.

    Brukar även ibland anses att Nordamerika inte lämnade Lilla Istiden förrän på 1920 – talet, vilket väl isf skulle kunna spegla ett före och efter även i havet på 1930/40 – talet…

    Dessutom – rådde ju just i Nordamerika ett oherrans väder och klimatkaos på 1930 – talet.

    Även gällande antal stormar på Atlanten – gick rätt upp i taket i början på 1930 – talet.

    Det som händer I havet – stannar sällan i havet…

  69. Mikael

    #67 Lennart Bengtsson

    Nej det är inte vetenskapen det är fel på , det är uttolkningen och vilka som gör uttolkningen som är det fundamentala problemet! FN chefen är ju den enda folk får se på TV i det här socialistiska landet och det finns ingen skillnad på vad han säger gentemot Greta!
    …som jag tidigare skrivit. I grund och botten så är det alltid brist på kompetens.

  70. Fredrik S

    Lite ot men Finland har nu haft 14 dagar i rad med 30 grader i någon del av landet en dag mer än 1972 då det uppmättes 13 dagar.
    En meteorolog vi finska institutet är pragmatisk, ”men den nuvarande rekordperioden kan inte skyllas på klimatförändringarna förrän fler studier har gjorts.”

    Det är ju bra men antagligen inte populärt hos TT’s propagandaredaktion som avlutar med lite Goebbels:

    ”Rekordet kommer ett år efter att Lappland i norra Finland, Norge och Sverige upplevde sin varmaste sommar på 2 000 år under 2024.”

  71. Benny

    Problemet med klimatvetenskapen är att den infiltrerats av alarmister och de snedvrider på detta vis vetenskapen med falska teorier och tillrättalagda mätningar för att passa klimatalarmismens agenda. Seriösa forskare negligeras och misstänkliggörs av politiker och media!

  72. Lennart B #67

    ”Det är inte vetenskapen som är problemet”

    Nej men det stora problemet är ju de vetenskapare som uttalar sig ständigt i vetenskapens namn, typ Kjellström, Rockström och Rummikainen. Det ger auktoritet och tyngd åt journalisternas – och Gretas – alarmism. Ingen säger ju emot dem. Eller tillåts inte göra det.

    Du behandlas av media som en marginell person, eller inte alls. Har din bok recenserats av någon tungviktare bland de ”experter” som ofta yttrar sig i media, t.ex. någon av de ovanstående?

    Själv ser jag sådana ”experter” som nära nog nollor i vetenskapliga sammanhang. De säger aldrig något om den vetenskapliga diskussion som faktiskt pågår. Och de protesterar aldrig mot överdrifter och osanningar i medias rapportering.

    Vi kommer ingenstans genom att stryka dem medhårs. De är kort och gott vetenskapens dödgrävare.

  73. Lennart Bengtsson

    72

    these guys do not deal with climate modelling!

    they are civlil servants instructed to say what they are being told to say

  74. Mikael

    #73 Lennart Bengtsson

    ”“The elite in this community – including scientists, journalists, politicians — have endorsed the climate McCarthyism campaign”

  75. BD-Nille

    #72

    ”Du [LB] behandlas av media som en marginell person, eller inte alls.”

    Jag instämmer. För 10 år sedan var det inte lika illa.

    År 2015 togs denna debattartikel av LB in på SVT:

    https://www.svt.se/opinion/article3220288.svt

    Jag vill också minnas att LB intervjuades i SVT när boken ”Vad händer med klimatet” först släpptes. Men det var då – nu är klimat-censuren i MSM total.

  76. foliehatt

    Klimatforskningens vetenskapliga stringens är ljusår från Einsteins relativitetsteori

  77. Lennart Bengtsson

    Vänligen bedöm inte klimatforskningen i världen baserat på enskilda politiskt korrekta tjänstepersoners mediala uppfattningar även om de råkar ha professors titel

    Varför inte ta och läs LEDANDE klimatforskares artiklar. Jag förser Er gärna med referenser

    Här något att börja med:

    David Catling and James Kasting
    Atmospheric Evolution on Inhabited and Lifeless Worlds , Cambridge University Press 2017

  78. foliehatt

    Lennart, #77,
    John Norell (Nationalekonom) summerar det väldigt bra i dagens SvD (angående tullars skadlighet) – om vilket ansvar de med insikt inom ett forskningsfält har att visa på charlatanernas vantolkningar.

    ”Om vi inte börjar tala, får andra skrika ostört. Och då får vi fler tullar, handelskrig och kriser som ingen egentligen vill ha.”

    Detsamma gäller givetvis den s.k. klimatforskningen. Om jag själv benämner mig klimatforskare men står tyst, eller endast tyst muttrar med knuten näve i fickan, trots att jag vet bättre – så sker alla galna påståenden i mitt namn också.

    Var är protesterna? – vetenskaplig konsensus/science settled vore en straffspark mot öppet mål att starta med.