Nej media, ”katastrofala tipping- points” är inget att oroa sig för

Inlägget är hämtad från Klimatvett, https://www.klimatvett.fi/post/nej-media-katastrofala-tipping-points-%C3%A4r-inget-att-oroa-sig-f%C3%B6r

Med jämna mellanrum hör vi alarmerande nyheter om att vi kan nå olika s.k. tippingpoints ( = punkter där det inte finns någon återvändo ) i klimatet om jorden fortsätter att värmas upp.

Dessa påståenden har vi hört länge nu.

tipping point 2053

tipping definition

Här nere är ett exempel från Aftonbladet i Sverige oktober 2022. Man hänvisar till en ny forskning, som det förresten inte finns någon hänvisning till alls, som säger att vid 1,1 graders höjning kan fem av dem inträffa.

tipping varning

Video : Klimatet kan nå fem tipping points redan nu visar ny forskning

Lyssna gärna på videon ( 2 min ). Här är dessa fem tippingpoint:

  1. Havsströmmarna ändrar eller upphör helt

  2. Permafrosten på tundran tinar och metan strömmar ut

  3. Världens korallrev dör

  4. Glaciärerna på Grönland och Västantarktis försvinner

  5. Havsnivåerna ökar kolossalt

Det som är viktigt att veta är att det handlar om oåterkalleliga tillstånd menar man.

Nu 2024 har den globala temperaturen redan överstigit denna ”katastrofala” gräns på 1,1 grader. INGEN av dessa fem punkter har gått i uppfyllelse. Korallreven mår alldeles utmärkt ( Stora korallrevet mår bättre än på decennier ) och Grönlands och Antarktis inlandsisar växer till sig ( Ny studie: Otrolig ökning av istäcket över Antarktis 2021 och 2022. (klimatvett.fi) ). Havsnivåerna har inte ökat mer än normalt med ca 2 mm / år sedan 1850-talet.

Att sedan tala om oåterkalleligt tillstånd visar på en total ovetskap om paleoklimatologi,

hur jorden har hanterat sådana situationer tidigare i historien.

Att man inte kan lita på medias notiser är redan väl känt men att forskare kommer fram med den här typen av trams skapar nog bara ännu större klyfta till klimatforskningen som den ser ut i dag. Förtroendet når en tippingpoint.

Här följer utdrag ur en artikel som Anthony Watts skrev

Den här veckan har ett antal mainstream- och online-medier kört alarmerande rubriker som varnar för överhängande ”katastrofala klimattipping points”, med hänvisning till en nyligen publicerad rapport som varnar för den omedelbara faran med att passera 1,5-gradersgränsen för planetens uppvärmning. Påståendet är falskt. Objektiva data har inte bara visat att märket redan har passerats utan några som helst effekter, utan de påstådda farorna är baserade på klimatmodellprognoser, inte faktiska orsakssamband som påvisats av data.

Varför vi behöver prata om tipping points

När det gäller rapporten ovan är påståendena om Grönlands issmältning kraftigt överdrivna, vilket framgår av figur 1 från Climate at a Glance: Greenland Ice Melt:

Om man visar grafen till vänster är det lätt att bli chockerad av den hastiga och ”stora” smältningen av glaciäris som skett men om man som bilden till höger visar den reella mängden i förhållande till den totala ismassan så blir det nästan omöjligt att lägga märke till den förlorade isen. Så liten mängd är det. 

isforlust

 

På samma falska grund som i Grönlandsexemplet ovan står även de andra påståenden om förmodat nära förestående tippingpoints som görs i media. Artiklarna misslyckas konsekvent med att referera till befintliga klimatdata, observerade processer eller ge viktiga sammanhang, utan föredrar istället att fokusera på osäkra datorklimatmodellprognoser för framtiden. Dessa behövs för att underhålla oron över vart vi antagligen är på väg om vi inte hastigt drar ner på de globala utsläppen.

Refererar till datormodeller som vanligt

De olika prognoserna för framtida tipping points till följd av ökande utsläpp av växthusgaser är inte baserade på verkliga data, utan genereras av djupt bristfälliga datormodeller som inte skildrar tidigare temperaturtrender eller nuvarande temperaturer korrekt.

Vi hittar inget stöd inom paleoklimatologin eller i någon vetenskaplig artikel för att tipping points existerar överhuvudtaget. Detta är igen bara ett politiskt drag att spela med som media är snabba med att fånga upp

Till exempel en Google-sökning visar långt över hundra, här är bara några av dem:

  • ”Brytpunkten för den globala uppvärmningen är nära?” – ClimateArk.com, 27 januari 2004

  • ”Uppvärmningen når ’tipping point’ ”– The Guardian, 11 augusti 2005

  • ”Jorden når brytpunkten: Den globala uppvärmningen når 1 grader” – Time,

  • ”Global uppvärmning” Tipping Points ”nådd, säger forskare” – National Geographic.com, 14 december 2007

  • ”Efter 20 år: Tipping Points Near on Global Warming” – Huffington Post,

  • Dessa brytpunkter är närmare än du tror” – Wall Street Journal, 29 april 2009

  • Vi befinner oss vid en klimatbrytpunkt som, när den väl har passerats, möjliggör en havsnivåhöjning på flera meter detta århundrade” – ThinkProgress.org,

  • Har vi nått en brytpunkt för miljön?” – BBC, 15 juni 2012

  • ”Trots att 90 miljoner ton föroreningar från den globala uppvärmningen fortsätter att släppas ut i atmosfären varje dag, som om det vore ett öppet avlopp, ser vi nu en global politisk brytpunkt närma sig.” –Al Gore, intervju med Washington Post, 21 augusti 2013

Vi har ännu inte sett någon tippingpoint hända

Det verkar som om det alltid finns en klimatmässig tippingpoint i vår framtid. Varje år bjuds vi på en ny uppsättning ödesdigra förutsägelser, med tidsramar inom vilka en eller annan katastrof kommer att inträffa, alltid någonstans i framtiden, men aldrig säker. När det gäller de påståenden om tippingpoints som har tillhandahållit en tidslinje eller ett datum efter vilket betydande problem skulle förväntas uppstå, har inget av dem inträffat. Trots denna historia av misslyckanden verkar klimatlarm och hype om framtida tipping points vara ett konstant inslag i media.

Rikligt med peer-reviewed studier bekräftar att tipping points inte har inträffat i jordens avlägsna förflutna som svar på atmosfäriska koldioxidförändringar.

En betydande paleoklimatstudie från University of Washington säger att det inte är troligt att tippingpoints någonsin kommer att inträffa på grund av ökad koldioxid i vår atmosfär.

I pressmeddelandet för studien, med titeln ”Atmospheric carbon dioxide buildup unlikely to spark abrupt climate change” står det så här:

Det har funnits tillfällen i jordens historia när medeltemperaturen har förändrats snabbt, så mycket som 10 grader Celsius under några decennier, och vissa har spekulerat i att samma sak kan hända igen när atmosfären blir överbelastad med koldioxid.

Ny forskning ger stöd åt bevis från många nya studier som tyder på att plötsliga klimatförändringar verkar vara resultatet av förändringar i havscirkulationen som är unikt förknippade med istider och mellanistider.

Påstådda katastrofala ”tipping points” kan ge bra rubriker och storyledare, men det finns inga bevis för att det finns några.
Det finns ingen anledning att oroa sig. Medierna gör bara vad de alltid har gjort – marknadsför klimatkatastrofen som påstås komma…. ibland påstås redan vara här.
Om tippingpoints ( points of no return ) finns borde klimattillstånd i historien ha upplevt dem och jorden borde aldrig kunna återgå till tiden före dem mera eftersom de är oåterkalleliga. I så fall upplever jorden konsekvent nya tillstånd.
Låter det logiskt?
Christer Käld

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Stort tack Christer för ett mycket tankeväckande och avslöjande inlägg.
    Jag följer din blogg varje dag.
    https://www.klimatvett.fi/
    Alltid bra, informativa och väl underbyggda inlägg. Rekommenderas för alla följare av KU.

  2. Ann lh

    Christer Kälds Klimatvett startade lite försiktigt för mindre än ett år sedan. Denna friska fläkt kommer nu dagligen med tankeväckande och avslöjande inlägg.
    Alltid väl underbyggda och inte sällan med trovärdigt försvar för de naturliga krafter som driver de så kallade klimatförändringarna. Säger som Mats K., följer Klimatvett så gott som varje dag.

  3. Tack, som vanligt relevanta och intressanta rader!

    Det finns en ”tipping point” kvar dock. Det är när klimatcyklerna vänder sin långsiktiga uppgång från 1600-talet eller längre, eller snarare rekylperiod, till långsiktig nedgång. Möjligen har det redan hänt, och många väntar naturligtvis liksom jag spänt på månadens viktigaste klimathändelse, dvs varje månads utfall av satellitmätningarna från UAH. Denna månads uppdatering ang febuari månads mätningar blir dock framflyttad pga dataproblem. Förhoppningsvis kommer den senare under mars.

    Den kommer varken vi eller det som kallas vetenskap, journalister eller politikerna undan. Fast nästan ingen vet om det ännu, möjligen solforskarna.

  4. Lasse

    Tack Christer K
    Lugnande ord men klimatvariationer finns och orsaker till dessa är spännande att försöka förstå.
    Vi vet att Svalbards temperatur är väldigt varierande (Hans W Ahlmann)
    Nu kommer denna sm bekräftelse:
    https://notrickszone.com/2024/03/01/new-study-greenlands-ice-stream-flow-patterns-change-internally-spontaneously-within-centuries/

    Kanske inte nån tippigpoint men en rejäl förändring, likt den som drev bort Vikingar från Grönland förra gången det gick över till kallt där.

  5. Lennart Bengtsson

    Vill man ändra på Golfströmmen så går detta alldeles utmärkt. Det är bara att ändra på jordrotationen. Detta går naturligtvis inte i verkligheten men man kan ju skapa ett narrativ och göra en film om det. Och klarar man inte av det själv så är det bara att be AI om råd.

  6. pekke

    Tackar Christer K.
    Finns inga katastrofala tipping points som skede när när vi gick ur senaste istiden, ända som hände var att vi fick det geografiska utseende som alla är vana vid i nutid.
    Inget som tyder på katastrofala utsläpp av metan när isarna och tundran tinade.

    Det finns en tipping point som många inom media är livrädda för,
    4 % spärren för MP !

  7. Sören G

    Såg ett TV-program nyligen om fake news och hur man kan avgöra om ett påstående är falskt eller sant. Tycks bara gälla sociala medier och inte main stream.
    Annars ser jag nästan dagligen ett antal påstående i main stream media som är gripna ur luften. Korallreven dör, isbjörnarna är hotade, Golfströmmen upphör, isarna smälter, kuster hotas av översvämningar, extremväder blir allt vanligare och allt våldsammare, extyremhetta blir allt värre, allt större ytor härjas av skogsbränder.
    Ett påstående från någon som kallar sig klimatexpert sprids i medierna utan att ifrågasättas.

  8. Joachim

    Jag tittade på artikelns graf om minskad ismassa på Grönland.
    Uppfattar jag saken rätt att Grönland på 20 år minskat ismassan med 2000/2.600.000 Gt, alltså 0,08%?
    Om minskningen fortsätter i samma takt skulle ismassan till 2100 minska med 10.000 Gt, dvs 0,4%?
    Och hela Grönland skulle således smälta helt om 25.000 år?

  9. Jan Ågersten

    #8 Joachim
    Det är alarmerande uppgifter du presenterar. Vi behöver nog höra med SVT:s eminente klimat o vetenskapsreporter om vi behöver investera i vadarbyxor. Lite orolig blir man ju.

  10. Ann lh

    # 7 Sören, i tv-programmet om hur man undviker att gå på fake news dök Dr Emma Frans upp. Mitt förtroende för henne försvann när hon i sin bok ”Larmrapporten – att skilja Vetenskap från trams” (2017) vid flera tillfällen visade att hon gått på det tragiska tramset om klimathotet. Rent teoretiskt visste hon hur man skulle gå tillväga, men när det sedan gällde att tillämpa reglerna gick hon bet.

  11. tty

    Finns det ”tipping-points”, i betydelsen stora tillståndsförändringar av planeten som inte kan återgå till det tidigare tillståndet?

    Svaret är ja, men de är inte vanliga.

    Och lustigt nog är ingen av AB:s fem punkter en tipping-point i denna mening. De har alla hänt många gånger i det förflutna, och sedermera återgått. Allihop inträffar t ex minst en och oftast flera gånger per istidscykel, men återgår efter en tid.

    Vilka ”tipping-points” har då inträffat i det förflutna. Jag kan komma på fem.

    ”The Great Oxidation Event” för drygt 2 miljarder år sedan då syreproduktionen från cyanobakterier förvandlade jordens hav och atmosfär från reducerande till oxiderande. Det förändrade helt både oceanernas, havens och markens kemi på ett oåterkalleligt sätt.

    Uppkomsten av skogar och ett yttäckande vegetationstäcke under Devon för ca 400 miljoner år sedan. Det ändrade permanent jordens albedo, erosion, vittring och markkemi på kontinenterna och sediment- och näringstillförseln till haven.

    Det stora utdöendet i slutet av Perm för ca 250 miljoner år sedan. Det förändrade permanent och kraftigt fauna och flora.

    Uppkomsten av kalkbildande plankton (foraminiferer och coccolitoforer) under Juratiden för ca 175 miljoner år sedan. Detta ändrade permanent oceanernas kemi, och ökade kraftigt deras buffringsförmåga och kemiska stabilitet. Tidigare hade t ex ökad näringstillförsel, istider eller ökad vulkanisk aktivitet frekvent lett till syrefria förhållanden i havet (detta är nog den minst kända och förstådda ”tipping-pointen”).

    Asteroidnedslaget i Chicxulub för 66 miljoner år sedan. Det förändrade i ett slag och permanent helt fauna och flora på Jorden.

    En intressant fråga är om övergången till ishusklimat för 35 miljoner år sedan också skall räknas in. Hittills är det en permanent förändring, men den har hänt flera gänger tidigare, och då alltid så småningom återgått till växthusklimat. Blir det likadant den här gången? Troligen, men det kan dröja länge, troligen tills Antarktis flyttar på sig.

  12. tty

    #9

    ”Vi behöver nog höra med SVT:s eminente klimat o vetenskapsreporter om vi behöver investera i vadarbyxor. Lite orolig blir man ju.”

    Jag kan trösta dig med att havsnivån i Sverige praktiskt taget inte påverkas av att Grönlandsisen smälter.

  13. Joachim

    #11 tty
    Äntligen några tipping points värda namnet! Ska försöka lägga dom på minnet.

    #8 forts
    Varför startar grafen för Grönlands ismassa år 2000? Kunde vi inte mäta ismassan tillräckligt noga innan dess? Finns det uppskattningar? Hur mycket kan ismassan ha varierat senaste 1000 åren?

  14. tty #11

    Men inte en enda av de där tipping pointsen som du nämner beror ju på de mänskliga utsläppen av CO2. Tyvärr så får du underkänt av skrämseletablissemanget i svenska riksdagen, EU och FN. 🙂

  15. TorbjörnR

    OT

    Men vissa länder i EU börja bita ifrån.
    Nu har de stoppat något förslag om ESG och vad jag fattar är krav på ESG uppföljning av företagens supply chain!
    Tyvärr låst men överskriften ger lite info!

    https://www.facebook.com/share/p/3QiegCJCnMnSHJN7/?mibextid=WC7FNe

  16. forts. Inte heller IPCC WG1 tror på några tipping points. Men media och det politiska etablissemanget föredrar att ignorera detta.

  17. tty

    #14

    Mängden koldioxid i atmosfären mångdubblas varje gång en LIP (Large Igneous Province) inträffar, men det leder aldrig till någon ”tipping point”, och det varar inte heller länge med geologiska mått mätt.

  18. Berra

    Tippingpoints hit och dit….det är ju ändå kört enligt ”experterna”…

    Ingen har haft rätt ännu och jag tror inte någon kommer att få det…

    https://extinctionclock.org/

  19. Sören G

    Att regeringen sänkt inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och därmed sänkt priset kommer att straffa sig enligt vad man sa på radion. Vi kommer inte att nå klimatmålen så därför måste man öka inblandningen kraftigt senare med kraftigt höjd pris som följd.
    Kommer MP till makten efter nästa val så vet vi vad vi har att vänta.

  20. Benny

    Förr i tiden var det alltid en sträng gud som skulle straffa människorna för deras synder och det straffet skulle alltid exekveras i en snar framtid om man inte bättrade sig enligt prästernas och profeternas vilja. Idag har klimatpräster och klimatprofeter tagit över denna syssla med lika klent resultat i förutsägelserna men pengarna fortsätter att strömma in på samma sätt som i forna tider där makteliten skodde sig på att skrämma folk precis som klimatalarmisterna gör idag och visst strömmar pengarna till kassakistan i en aldrig sinande ström. Historien upprepar sig och klimatalarmismen lever på att folk är okunniga och låter sig luras precis som förr!

  21. Lasse

    #19 Sören
    MP och SVT verkar rätt samspelta när det gäller vissa reportage i alla fall. Lite komiskt blir det 🙂
    Det pågår en debatt i SVD ang krav på skogen i samma anda.
    Lagen som EU har antagit verkar huggen i sten, men baserad på tunna bevis.

  22. Lars-Eric Bjerke

    #19 Sören G
    ”Att regeringen sänkt inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och därmed sänkt priset kommer att straffa sig enligt vad man sa på radion.”

    Regeringen har inte sänkt inblandningen av biodrivmedel utan bara angivit minimikraven. Det är bara att tanka den inblandning man vill ha. Preem kommer att öka sin produktion av biodrivmedel med en faktor 3 i år då den nya anläggningen tas i drift. Bara för att kraven på inblandning i Sverige minskar kommer inte att mängden biodrivmedel i världen att minska utan den tillgängliga råvaran kommer att användas någon annan stans.

  23. Fredrik S

    Enklast om man vill förändra golfströmmen och hela jordens klimat för den delen vore väl att spränga bort Panamanäset.

    Låt oss hoppas de är försiktiga med det i framtiden.

  24. Fredrik

    Lars-Eric Bjerke #22

    Kommer Preem sälja dyrare bränsle med mer inblandning än kravet än vad konkurenterna gör.

    Vem kommer tanka dyrare bränsle?

  25. TorbjörnR

    #16 Ingemar Nordin

    Rockis har ju t.o.m. fått något nytt pris för tipping points och ”jordens begränsningar”.

    Vet inte om den redan är länkad….

    https://www.facebook.com/share/p/KDQxyNndf7Tg9Pyo/?mibextid=WC7FNe

  26. Daniel Wiklund

    Vem kom på den korkade idén med inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel ? Nån som tycker om att d-s med folk.

  27. TorbjörnR

    #17 tty

    Kan du enkelt förklara vad LIP innebär map koldioxid? Vilka mängder, under hur lång tid och vad effekterna blev tex på temperaturen?

    Går det att analysera o jämföra med idag?

  28. Berra

    #26 Daniel W:

    Japp, som (nästan) allting annat som kostar oss skjortan, mp…

    De pressade preem (informellt) att ta tillbaka sin ansökan om att utöka raffinaderiet i Lysekil mot att mp lovade att öka reduktionsplikten så att en satsning på det skulle vara ”lönsamt” (för preem)…samtidigt som de gav dem en massa skattepengar för att styra om produktionen av just det gegget (som korkade igen insprutningen på min dieselbil)

  29. Mats Kälvemark

    #28 Berra
    I länken nedan kan man läsa om hur MP firade ökad reduktionsplikt. Lägg därtill 4 nedlagda kärnkraftverk. Och de verkar tyvärr fortfarande ligga över 4%-spärren trots dessa illdåd mot Sverige. Obegripligt.

    https://klimatupplysningen.se/kan-vad-som-helst-ga-an-i-klimatets-namn/

  30. Lars-Eric Bjerke

    #24 Fredrik

    ”Kommer Preem sälja dyrare bränsle med mer inblandning än kravet än vad konkurenterna gör.
    Vem kommer tanka dyrare bränsle?”

    Preem sålde sin Evolution Diesel (Gunde Svanen märkt) med 25 % inblandning långt innan reduktionsplikten var uppfunnen och till samma pris som konkurrenternas vanliga diesel. På Preems hemsida står det inte vilken inblandning de har idag.
    Det visade sig då att Preem bara vann obetydliga marknadsandelar, så Preem kommer gissningsvis inte att ta extra betalt.
    ST1 har sedan länge sålt sin REnewable diesel med 50 % inblandning som en hel del handlar till ett något högre pris.

  31. Daniel Wiklund

    # 30 Lars-Eric B.
    Reduktionsplikten är bland det tråkigaste nån uppfunnit. Jakten på koldioxiden har lett till många meningslösa och dyra projekt. Men några har skott sig på det. Och några har fått gott samvete, dom räddar ju våran planet.

  32. Fredrik S

    Lars-Eric Bjerke #30

    Jo. men det är ju betydligt dyrare att producera biobränslen. Vem betalar för detta om inte kunderna gör det? Företagen eller vi (staten)?

    ST1 är ju tvungna att sälja sin ökade produktion av biobränslen utomlands pga sänkt reduktionsplikt påstår de. Antar att det är lönsammare att använda mer bensin och diesel och mindre biobränslen.

    Det hade nog varit bättre om Preem följt sin plan och byggt ett raffinaderi för tjockoljan, istället för att denna skickas någon annanstans.

  33. Fredrik S

    Daniel Wiklund #31

    De gröna fick en idé om att rädda klimatet genom att tillverka alternativt bränsle av vår mat.

  34. Munin

    # 33
    Ursprunget finns runt 1980 och är sprunget ur den överskottsproduktion av spannmål som då fanns. Jordbrukarintressena drev då på för att göra etanol av överskottet för att få bort prispressande överskott. Även problem med att kunna upprätthålla sockerbetsodling var aktuellt att lösa genom att göra etanol av betor i stället för att behöva dra ner på odlingen. Allt finns dokumenterat i statliga utredningar från den tiden.

    Politiskt backades det upp av centerpartiet, som på den tiden var ett jordbrukarparti. Följ hur det partiet hela tiden sedan agerat så är det väldigt tydligt hur de fullföljt den linjen.

    Klimathysterin har sedan också kunnat kopplas på som ett argument till. Detta har sedan fångat fler partier att falla för utopin att biodrivmedel bör främjas. Ända tills nu när kostnaderna blir så höga att väljarna gav majoritet i valet för att få stopp på det hela!

    Se också etanolbilsfiaskot, etanolfabriksfiaskot i Örnsköldsvik osv, osv.

  35. Christer Jendrén

    Tack Christer för ditt inlägg. Stolpskottet A.Wijkmans utbrölande i slaskblaskorna som även har förmedlats till det rabiata korrumperade UN och troligtvis IPCC borde läsa denna sanning och förmedla den och inte en massa lögner där man sedan vill att vi vanliga skall bli fattigare för att jordbrukaren i Kongo skall få el fr några snurrjävlar alt solel men får ej köra dieselgen. som leverantör. Denna AW har väl aldrig utfört ett sunt arbete. Liberalerna/Rom klubben och tydligen nu UN, En utbildad babblare.

  36. Karl Erik R

    Daniel W m fl

    Det är vettigt att tillverka diesel ur vissa restprodukter, t ex tallolja, begagnad frityrolja, slakteriavfall och kanske något ytterligare. Det som inte är vettigt, det är att kräva så stor inblandning att man (Preem, Neste och andra) måste hämta slakteriavfall från andra sidan jordklotet för att det ska räcka till. De restprodukter som finns i närområdet (Skandinavien med närmaste omnejd) räcker bara till en ganska låg inblandning, kanske på den nivå vi har sedan årsskiftet.

    Förra regeringens plan var ju att inblandningen i diesel skulle öka till 60 % till 2030. Som vanligt en plan utan substans och verklighetsanalys. För att nå så hög inblandning så måste Sverige lägga beslag på en stor del av jordens restprodukter som går att tillverka HVO av.

    Rent tekniskt kan de flesta dieselbilar köras på 100 % HVO så en HVO60 är tekniskt fullt fungerande. Den blir dock mycket dyr, bl a p g a brist på restprodukter.

  37. Daniel Wiklund

    Miljöpartiet får väl arrangera en tävling i vem som kan blanda i mest biodrivmedel med Tovatt som överdomare. Jag ser fram emot att man reducerar miljöpartiets inflytande till 0 procent.

  38. Thorleif

    Tack Christer för ditt blogginlägg om vindkraften senast. Det jag saknade från intervjun med Sandström är en analys av hur stora kreditgarantier som skattebetalarna har utestående från EU som helhet resp direkt från den svenska regeringens egna beslut? Även uppgifter om storleken på certifikatens andelar av intäkterna genom åren.

    När jag läser igenom noterna i Vattenfalls årsredovisningar för flera år framkommer att de faktiskt gått med hyfsade vinster. Viss osäkerhet råder dock om man verkligen redovisat vindkraftens sanna andel av samkostnader och overhead?

    VFs redovisning kanske bara visar ett slags bruttoresultat (täckningsbidrag och räntekostnader)?

    Kassaflödesanalys separat för vindkraften med ett täckningsbidrag med tillägg av mer ”direkta” samkostnader plus finans- och investeringsnetto hade varit intressant.

    Någon som gjort djupare studier av VF?

  39. TorbjörnR

    #38 Thorleif

    Totalt så ska elcertifikat mellan 2004-2022 bestå av ungefär 24 miljarder i intäkt.

    Pga överetablering så var nog kalkylintäkten runt 40-44 miljarder dvs ca 20 miljarder högre än utfallet!

    Vi konsumenter har alltså dopat ett dåligt produktionsslag med 24 miljarder kr

  40. Thorleif

    Tack TorbjörnR

    Har du någon aning om proportionerna för typ åren 2015 och framåt då volymtillväxten av vkv varit som störst? Jag antar att cert subventionerna avtagit från något år. Känner du till när och hur?

    Är de 24 Mdr utfall via den svenska statsbudgeten eller inkl certifikat-intäkter direkt från EU-budget?

    Alt ex på tänkbara källor. VF har kanske egen årlig statistik på aggr cert intäkter per år.

  41. Fredrik S

    Karl Erik #36

    Tack, bra sammanfattning.

    Det som lämpar sig allra bäst är väl talloljan. Den räcker ju dock inte långt ur ett större perspektiv och kan kanske användas lika bra till andra produkter i sammanhanget.

    Ju mer krav på inblandning globalt desto mer av vår mat kommer användas som råvara.

    Det är nog bättre att använda restprodukter till exempelvis kraftvärmeverk direkt än att förädla dem dyrt till bränsle.

    Mer kraftvärmeverk i tex Afrika skulle minska på enorma sop deponier och plast i haven och ge dem stabil elproduktion. Men goda västerlänningar pratar mest om vind och sol plus andligt ekologisk jordbruk etc.

    De största utsläppen i avfallshantering kommer från deponi.

  42. Magnus Eriksson

    Den tipping point vi verkligen borde oroa oss för är tipping point i Ukrainakonflikten, om och när det övergår till atomkrig.

  43. TorbjörnR

    40 Thorleif

    Elcertifikat from 2015 ca 14 miljarder.
    Värdet sjönk kraftigt from 2015 men framförallt 2021 då värdet på ett elcertifikat sjönk rejält.
    Tror det toppade på ca 30 öre/kWh

  44. Thorleif

    Strålande TorbjörnR #43

  45. TorbjörnR

    44 Thorleif

    2015 var det 2,8 miljarder
    2020 var det 2 miljarder
    2021 var det 0,5 miljarder

  46. Pingback

    […] En sansad artikel om Grönlandsisen i SvD, där riktiga klimatforskare har andra åsikter än gödselprofessorn Rockström med sin teori om ”tipping points” (som bara kretsen runt Rockström tror på, ofysikalisk och utan faktastöd som den är. IPCC tror inte på tipping points. Svensk länk här.). […]

  47. Thorleif

    TorbjörnR

    Ånyo tack för upplysningen ang elcertifikat. Då dessa är syntetiskt skapade inkomstkällor för elproducenter av förnyelsebar el så utgör de förstås ingen löpande inkomstkälla för staten (utöver ev moms och skatt för köparen?).

    Vad jag egentligen är ute efter är storleken på de bankgarantier etc från EU resp Sverige som i framtiden påverkar de olika budgeterna. Hade hoppats att C Käld hade dessa uppgifter.
    Utställda ej ianspråktagna garantier ska ju alltid redovisas ”inom linjen” (begreppet formellt borttaget i nyare lag) i en årsredovisning även om de givetvis saknas i balansräkningens omslutning.