Lär för livet!

Bloggen Klimatbluffen informerade nyligen om ABF:s nya satsning på en s.k. Klimatskola. Men det är inte bara ABF som tror att klimatkurser säljer. Vid en närmare undersökning visar det sig att de flesta av Sveriges studieförbund erbjuder någon form av klimatutbildning.
Folkuniversitetet arrangerar en kurs med namnet ”Vad är hållbar utveckling?”. Avsikten med kursen är att reda ut begreppen om just hållbar utveckling. En viktig del i programmet är givetvis den globala uppvärmningen.

”Hur mycket vet forskarna om klimatförändringen, dess konsekvenser och hur säkra är de?”

Totalt fem kurstillfällen erbjuds och förutom föreläsningar kommer deltagarna att få titta på, och diskutera, Al Gore’s film ”En obekväm sanning”. Kursen erbjuds i Göteborg och Karlstad till den facila kostnaden 600 riksdaler.
Hos Studieförbundet Vuxenskolan är klimatfrågan ett hett ämne. Under kursen ”Miljö, klimat och konsumtion” som arrangeras i Ängelholm kan man öka sina kunskaper om vår gemensamma miljö och klimatförändringens orsaker och effekter samt få tips om vad man som individ kan göra för att delta i kampen mot det globala klimathotet. Tio gånger två timmar kostar bara 500 kronor.
”Bli klimatsmart” är en annan kurs som erbjuds på flera platser i landet. Här får man tips om hur man minskar klimatpåverkan och samtidigt sparar pengar. Studiecirkeln berör områden som energibesparing, sparsam körning och matinköpens påverkan på klimatet.
Slutligen, för de hårdast drabbade, kan man i Ljusdal gå kursen ”Klimatångest”. Om man för sina 535 kronor blir av med ångesten förtäljer inte SV.
Medborgarskolan visar oss ”100 sätt att rädda världen”. Bland annat får vi reda på att om alla svenskar lämnade in sina använda kapsyler för återvinning skulle det stålet räcka till 2.200 nya bilar. Att tillverkningen av dessa genererar stora mängder koldioxid verkar dock ha gått arrangörerna förbi. Å andra sidan är föreläsningen gratis och det bjuds på fika. Det kanske behövs för att tillräckligt många Kumlabor ska delta.
Hos Studiefrämjandet finns ”Klimatcirkel – bli klimatklok”. Där får man lära sig om ”klimatsnacket”. Föredragshållare är bl.a. Deborah Cornland – klimatexpert, Ingela Dahlin från Konsumentverket och Joanna Dickinson från SIKA – Statens institut för kommunikationsanalys. Men smakar det så kostar det – 695 kronor.
Har man en tunnare plånbok och bor i Kristianstad kan man anmäla sig till kursen ”Klimatbanta – hur gör man?” Den kostar bara 450 kronor. Och i Norrköping lär de ut koldioxidbantning för 495.
Studieförbundet Sensus låter professor Källén föreläsa om klimat i Mariakyrkan i Växjö.

”Erland Källén är professor i dynamisk meterologi (yes, felstavat) vid Stockholms universitet och arbetar sedan 20 år tillbaka med SMHI och de europeiska rymd- och väderorganisationerna ESA och ECMWF. Deltog i FN:s klimatpanel som 2007 fick Nobels fredspris. Han beskriver på ett pedagogiskt och populärvetenskapligt sätt, men med en vetenskaplig utgångspunkt, de komplexa samband som påverkar vårt klimat.”

Att se och höra Erland kostar 100 kronor. Det är nästan så att jag känner mig lockad att köra, förlåt, ta tåget till Växjö. Lite tragikomiskt att Växjö efter att ha misslyckats med att importera Al Gore nu får nöja sig med Erland Källén.
Möjligheterna till utbildning och fortbildning är som synes oerhört stora. Det känns skönt att veta att även studieförbunden kan tjäna pengar på klimathotet. Om någon känner sig manad att delta i någon av ovannämnda utbildningar är ni välkomna med ett referat.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Att Källen föreläser i en kyrka passar väl bra. Nu har man tydligen infört såväl kollekt som avlat…

  2. Fast anser du, Maggie, att man inte ska utbilda folket i hållbar utveckling och den pågående klimatförändringen? Du får det låta som ngt negativt att folk blir mer miljömedvetna.

  3. Geoffrey
    Det där med att försöka lära folk att tänka lite nytt, om än bara rörandes en endaste liten detalj, är inte det lättaste. Det skall gudarna veta, jag har emellanåt försökt. 
    Dylika kurser uppstår genom två faktorer: Där finns entreprenörer som inser att det finns folk som är beredda att betala för att sådana tillhandahålls, och dessutom underlättas sådant väldeliga genom att det oftast är folk som handlar för andras pengar som skickar personal eller elever mm till sådana tillställningar. Båda parterna appelerar till människors dåliga samveten, och skam är ett bra redskap för att få folk att lätta på plånboken lite extra. Både den egna, men ännu lättare med andras … 
     

  4. Jonas N
    Men varför låter Maggie så negativ när folk miljöutbildar sig. En ökning av humankapitalet är aldrig fel, det vet varje ekonom.

  5. Njae, jag vet inte varför (eller om) Maggie låter så negativ. Jag tycker hon verkar vara en väldigt positiv person.
    Men som du (numera) vet är miljöutbildning inte alls nödvändigtvis detsamma som utbildning som är gynnsam för miljön.
    Och om folk  får ’lära’ saker som är felaktiga så vållar detta ju negativa konsekvenser. Både för miljön och för den ekonomiska biten.
    Och som jag skrev ovan tror jag att den starkaste motivationen är ’feel good’ känslan, att få köpa sig ett lite bättre samvete (som inte skulle behöva varit dåligt) genom att göra symboliska ’uppoffringar’, dvs offergåvor som egentligen bara är ritualer för att blidka gudarna.
    Att verkligen vilja lära sig hur saker och ting hänger ihop tror jag bara en väldigt liten andel verkligen eftersträvar. De flesta bland massorna vill bli ledda, och följa några enkla instruktioner varefter de vill få höra (och känna) att de nu minsann varit miljöduktiga …

  6. Jonas N
    Finns det nån utbildning, oavsett kunskapsområdet som kommer att vara totalt neutral, objektiv, och uttömande?
    Jag håller med om att det finns gott om miljöutbildningar inom klimatområdet som inte håller måttet, men flera av kurserna som Maggie räknar upp känns ju oerhört givande för samhället (hållbar utveckling, energibesparing). Eller finns det bättre sätt att höja humankapitalet i samhället?

  7. Svar: Nej, det finns inga helt neutrala utbildningar. Dom ges av människor som vill och tror och hoppas att deras budskap är viktigt och riktigt.
    Detta gäller speciellt inom ett område som har en så diffus målformulering som miljön (och på motsv sätt för ’fred’ eller ’jämställdhet’och annat som främst appellerar till ’godhet’)
    Jag har lite svårt för idén att samhället skall ägna sig åt verksamheter i syfte att ’höja humankapitalet’. För vad som då främst händer är att det ägnar sig åt att just försöka pådyvla politiska idéer och givetvis i syfte att själv vinna politiska fördelar ur det.
    Jag tror att detta blir helt uppenbart bara man funderar en stund. I de exemplen jag nämnde ovan har det ju väldigt tydligt redan blivit så.
    Jag tror tex att ifall inte dom politiska konstellationerna hade försökt att vinna egna fördelar ur kärnkraftsskepsis mm hade vi haft en mycket sundare inställning idag, och en bättre samt dessutom billigare miljö!

  8. Jonas N
    Men har du ngn bättre strategi att höja humankapitalet i samhället än genom en fri och bred utbildning?

  9. Gunnar Littmarck

    Tänk om mattematik, kemi och fysik kurserna på KTH, var lika subjektiva som den subventionerade miljöundervidningen.
    Ex.
    Det är så trist att allt upphöjt till noll blir 1, vi inför ett rolighetslemma…he he
    Något som uppgöjs till noll får bli 8…ibland…he he
    Sen ska vi verka för utrotandet av miljöförstörande uppgifter, då vi vet att hjärnans arbete kräver massor med energi, förbjuds….. tja… komplexanalys
    Snart har även naturvetenskap fallit till Källéns nivå.
    Matte kan predikas i kyrkor.
    -Sitt tyst och låt dig skrämmas till den sanna kunskapen.. Basta.

  10. Poängen Geoffrey är att nästan all sådan utbildning vi pratar om inte är fri, utan betalas med andra människors pengar. Och där där det betalas ut pengar (utan att det är dom verkligt betalande som fattar det belsutet), dit kommer det att flockas folk som erbjuder vad ’beställarna’ vill ha, och om politikerna vill höra vissa saker, kommer där att uppstå kurser som tillhandahåller just den sortens budskap.
    Jag skulle nog påstå att om folk själva får betala för det dom vill ha, och sedan kunna kräva att det också levereras, så skulle vi ha väldigt myckte mindre fluff och dumheter i den allmäna debatten. Och i dylika kurser!
    Det är ju en hel industri att tillhandahålla olika kurser som betalas av AMS och AF och till andra kommunala-, statliga  och landstingsbeställare. Minns du det sk ’kunskapslyftet’? Det var et gigantisk penga-bålverk!
    Givetvis sker sådant även till företag, men där är målstyrningen väldigt mycket bättre. Och de värsta charlatanerna rensas ut snabbt!

  11. Geoffrey: Jag missunnar på intet sätt andra deras rätt till utbildning. Jag tycker att det är en mycket bra idé att lära sig om hur man beter sig på ett miljövänligt sätt (till att börja med skulle folk kunna lära sig att slänga saker i papperskorgen och inte på gatan). Tillåt mig dock att tvivla om det rätta sättet att få människor att handla mer miljövänligt är att visa dem Gores propagandafilm eller tala om för dem att de behöver klimatbanta.
    Jag är inte negativ, däremot lätt ironisk till att så många, inkl. studieförbunden, lyckas profitera på ”klimathotet”.

  12. Maggie
    Fast av dom kursalternativ som du räkna upp så lät många mkt bra. Vidare så behöver inte en utbildning som innehåller Al Gores film vara dålig. Det är att göra det lätt för sig att kritisera försöka att öka folks miljömedvetenhet, utan att ge ngr realaistiska alternativ.

  13. >Gunnar
    Matte och fysik styrs mestadels av lagar, när man går mot kemi, biologi/ekologi, och ekonomi så luckras dessa lagar upp och går mot enbart sannolikheter. Det gör att de senare innehåller alltmer värderingar och subjektivt tyckande. Kan man ha det på annat sätt, dvs att få ngt värdeladdade att vara objektiv/neutralt? Visa mig iså fall hur.

  14. Jonas N
    Men då håller du alltså med om att fri och bred utbildning är vägen till att höja humankapitalet?

  15. Christopher E

    Geoffrey, problemet med klimatkurserna är att de är starkt vinklade, sannolikt taget huvudsakligen från En obekväm sanning.
    Deltagarna får lära sig att ”den pågående klimatförändringen” är vårt fel, och allt går åt helsefyr om vi inte omedelbart inför drakoniska klimatskatter och slutar flyga. Ångest, skuld och klimatsynd.
    De får lära sig en massa felaktigheter om samband mellan väderkatastrofer och uppvärmning, men ingenting om naturliga förändringar som pågått i alla tider. Lögner som att det är vårt fel att glaciärer smälter och att förändringen är ”snabbare än någonsin” lär florera oemotsagda.
    Kort sagt, utbildning är inte automatiskt bra om ensidighet får människor att fatta dåliga beslut, som att bidra till skada ekonomin.
    Inget fel i sig att låta sig informeras om klimathotshypotesen i sak, men då ska det balanseras med en vidare inblick i hur delade forskarna är i frågan (men på kurserna kommer det läras ut att forskarna är ”eniga”).
    Det är ingen idé att kritisera mig för åsikter om kurser jag inte gått, det är självklart vad det handlar om… se bara på ABF ”studielitteratur” som var uppe i en länk tidigare!
    Om folk vore intresserade av att spara energi för plånbokens skull vore det bättre att koncentrera sig på det, utan ideologi och eko-teologi.

  16. Chris E
    Samma fråga som jag frågade innan. Går det att få fram utbildning som inte vissa kommer att tycka är vinklad eller subjektiv? Vad för erfarenhet har du från miljöutbildningar i Sverige? Finns det ngt i t ex folkuniverisitets utbildning ”vad är hållbar utveckling” eller studieförbundets ”Bli klimatsmart” som du anser på rak hand är dåligt? Är inte sådanna utbildningar av fördel för samhället?

  17. Chris E
    Har du förresten läst ABFs littertur? Jag har bara läst en av böckerna, men den rekomenderar jag varmt (vilket jag också gjort på min blogg…)

  18. Geoffrey: Jag vänder mig just mot formuleringar som ”klimatsmart”. Vissa människor har faktiskt inte råd att vara klimatsmarta enl. definitionen. Ska vi kalla dem klimatdumma i så fall? Eller kanske klimathandikappade?

  19. Geoffrey
    Det går inte att hindra folk att lära sig saker, vare sig strunt, relgion, politiska floskler, eller hårda vetenskapliga fakta. Möjligen är det olika personligheter som söker sig till de olika områdena.
    Och om detta sker fritt, tror jag att det är det bästa sättet att hantera för- och nackdelar, nytta vs skadeverkningar etc. Däremot ifall ’fritt’ betyder ’gratis’ (dvs betalat av andra) kommer det att uppstå problem.
    Men om du med ’fritt’ menar ’under frivillighet’ mellan dom inblandande (inkl betalning) är jag helt med dig!

  20. Gunnar Littmarck

    Geoffrey
    Jag skämtade med dig, matte är ett verktyg, så det var bara en liten lustifickation från min sida.
    Däremot så är högskoleundervisningen i kemi och fysik, synerligen mer objektiv och sökande, än mången folkbildning via DN ”vetenskap” och den svenska tvfolkbildningen i miljökunskap är.
    Jämför ifrågasättandet av många teorier från storheter som Steven Haukins, som då han har fel kallar till presskonferens, med den svenska skattebetalda klimatlobyn.
    Jag har aldrig hört on någon annan än Ingvar Åstrand, som fysikhaverist, men vi klimathaverister är snart i flertal…
    Ser du skillnaden?

  21. Maggie, om man kollar på vad som de facto menas med ’klimatsmart’ skulle jag nog hävda att nästan allt detta är precis raka motsatsen, dvs ’klimatidiotiskt’.
    Ffa kommer ingen sk ’klimatsmart’ handling att ha någon som helst effekt eftersom dom dom dels bara handlar om minimala bidrag till en total energikonsumtion som styrs på helt andra (och mycket bättre) grunder, samt förstås(!) att klimatet inte låter sig styras genom mänskliga/politiska val!
    Jag tycker iofs att begreppt ’klimatkorkad’ vore en träffande beteckning för både personer och handlingar.

  22. Maggie
    Fast klimatsmart är väldigt ofta en ”win-win” situation. Som jag nämnt tidigare så höjs miljömedvetnadet i u-länder genom att man byter till mer energibespanrande, och långsiktigt billigare teknologi.
    Jag har iofs inte tittat närmare på den aktuella kursen ”Klimatsmart”, men från den beskriving du angav så lät den ju riktigt bra för folk att gå.

  23. Jonas N
    Nej, för mig är inte ”fri” och ”gratis” synonymer.
    Sen är det så att många av våra största framsteg har skett när vi egentligen letat efter ngt annat. Att sköa sig till annat än ”hårda vetenskapliga fakta” ser jag som en viktig del av uthållig samhällsutveckling.

  24. Nåja Geoffrey, det allra allra allra största framstegen både för mänskligheten och miljön är och har alltid varit att bygga kunskap på den hårda riktiga verkliga vägen, dvs genom att avnända upplysningens tratition och den vetenskapliga metoden. 
    Att man därvid kan göra helt oanade och oplanerade upptäckter är sant. Däremot har inte religion, auktoritetstro, vidskepelse, ritualer mm stått för någon detekterbar kunskapsuppbyggnad.
    Det finns andra viktiga inslag i ett samhälle som inte utgör kunskap, och där tänker jag främst på kultur såsom musik, litteratur, sport mm utan vilka vår tillvaro skulle vara ganska torftig. Men det är en annan fråga.  
    Min poäng innan var att:
    Ifall inte tokerier uppmuntras och stöds av okunniga politiker och tyckare med andras (tvångsidrivna) pengar, kommer sådant som är stolligt att försvinna av sig självt, och saker som folk upplever som värde- och meningsfulla kommer att klara sig utan att behöva bäras av andra.
    Poängen är att utbetalningar (eller bara tillgångar) av medel som förfogas över av andra än dem som betalat dem kommer att dra till sig gamar, och andra bidragsentreprenörer som givetvis finner det mycket enklare att sälja sina ’tjänster och produkter’ till sådana än till dem som måste betala med egna pengar.
    Exemplen är oräkneliga …

  25. ”Att man därvid kan göra helt oanade och oplanerade upptäckter är sant. Däremot har inte religion, auktoritetstro, vidskepelse, ritualer mm stått för någon detekterbar kunskapsuppbyggnad.”
    Jag väljer att vara ödmjuk.

  26. Gunnar
    Nja, jag ser ingen klar skilland, eftersom det i en värdeladdad vetenskap självklart finns fler skilda åsikter än i en mer ”lagbunden” vetenskap. Därmed finns det fler som ser ”haverister” i den förra än i den senare vetenskapen.

  27. Gunnar Littmarck

    Jonas, kul gå i pollemik med dig.
    ”Ifall inte tokerier uppmuntras och stöds av okunniga politiker och tyckare med andras (tvångsidrivna) pengar, kommer sådant som är stolligt att försvinna av sig självt, och saker som folk upplever som värde- och meningsfulla kommer att klara sig utan att behöva bäras av andra.”
    Vad med Jehovas, Seintologikyrkan Harekrishna new age, snigelkarate m.m.
    Ser fram emot när de stolligheterna dör av sig själv…
    Det gör nog några gamla potentater i Bejing med.
    Ha de

  28. Gunnar Littmarck

    Geoffery.
    Värdeladdad vetenskap?
    Just att allt, med logiska metoder,( statistiska data och vedertagna fysikala samband) ifrågasätts, skiljer ex. fysik från dagens offisiella klimatpsevdovetenskap.
    Genom en fördomsfri granskning och ifrågasättning, vinns insikt, ibland revideras hela uppfattningar, såsom grekernas tankar om allts uppbyggnad av fyra grunder.
    Vad gäller det du felaktigt betecknar som vetenskap, finns en ”snäll” d.v.s. korrekt uppfattning och en motsatt, där debattörer mistänkliggjörs istället för öppnen debatt av argument.
    Bara kolla hur ofta de AGWtroende, påstår att vi klimathaverister, är köpta av big oil, eller cyniska egoister, eller skiter i miljön, i stället för att svara på våra argument.
    Besvara dessa argument:
    Antag att AGW teorin är korrekt och männsklig fosilkolförbränning leder till ett överhettat klimat med stora katastrofala följder för livet på jorden.
    Inte hjälper då det att 10% (i verkligheten är den nog bara 4% som späkar sig) av befolkningen bestraffas och noll och nix görs för minskad fosilkolväte utvinning.
    Om det vore korrekt att vi går mot en klimatkatastrof genom en 3-4%årlig ökning av männsklig fosilco2 tillförsel till atmosfären, vore det då inte bättre om de få prosenten som nu tvingas till späkning och skräms, använde sina resurser till konstruktiva alternativ?
    Den fattiga delen av världens befolkning (där finns avsevärt rikare individer än här, men de skiter i sin befolkning) bryr sig bara om att få en materiellt bättre vardag.
    Om vi driver på så och era domedagsteorier blir uppenbara, kommer såklart många gånger dagens globala försvarsbudjetter att satsas, med de resurserna kan männskligheten fixa mycket mer än co2 fri energiproduktion.
    Så även om AGW teorierna (som vilar på extremt svaga grunder) vore sanna, vore det bästa för det globala klimatet om vi tog bort alla co2skatter.
    Om ni vill skapa en männsklig reglering av in/ut strålning, är ju co2begränsning av några prosent av männskligheten, den minst verksamma metoden.
    Försvara alltså dagens Svenska system, visa den globala vinsten..
    I Indien tror jag att ledarna skrattar åt er.

  29. Christopher E

    Geoffrey:
    Det räcker med ordet ”klimatsmart” – ugh, kräkreflex – för att jag ska tycka det är dåligt att lära ut till aningslösa att jordens klimat är ett resultat av små, enskilda, betydelselösa handlingar… ”Smart” är inte ett ord jag skulle använda för denna teologi.
    De här kurserna utgår från att naturliga klimatsvängningar är betydelselösa i sammanhanget, och följer blint tron att koldioxid är den faktor som reglerar jordens klimat över alla andra faktorer. Sådant som Spencers kritik av klimatkänsligheten och liknande forskning har sannolikt inte lärarna hört talas om… eftersom inte Mark Lynas eller Gore nämner sådant.
    Hållbar utveckling är EN livsåskådning som dock inte stämmer med universums lagar. Ingenting är hållbart utom själva energin. Att tro att jordens resurser ska återvinnas i ett evigt kretslopp är trams. Det pågår en ständig resursförbrukning och tillförd ”ändlig” energi från solen hjälper oss med den. Jag tillhör dem som anser att resurser inte kan ta slut – det finns tillräckligt med nya resurser för att driva en civilisation åtminstone tills solen slocknar. Man kan argumentera för att jag har fel – men denna åskådning är lika relevant och borde redovisas tillsammans med den ”hållbara”.
    Att tala om att all utbildning innehåller element av partiskhet är visst korrekt, men hårklyveri i detta fall. Sådana här kurser är totalt ensidigt partiska utan minsta försök till bredd. De lär ut en ideologi som ”sanning”.

  30. L

    Gunnar, det är vi skeptiker som kallar alarmisterna ”klimathaverister”, inte tvärtom. Sen att en av haveristerna vill kalla sig själv skeptiker är hans sak. Hur som helst kan man knappast kallas haverist i en fråga man inte driver.

  31. Gunnar
    Jo, jag tänkte faktiskt på det. Relgionen har absolut spelat en viktig roll för människor, och det gör den fortfarande. Och där där det råder relgionsfrihet funkar sådant utan större problem.
    Som jag skrev redan i #19 att söker sig olika personligheter till olika former av autkoriteter eftersom sådana fyller en funktion för dem. Men religionen som ’svar’ på ännu ej besvarade frågor har varit på tillbakamarsch sedan upplysningstiden, och det kommer att fortsätta i den riktnigen.
    Däremot kommer inte människors behov av och önskan om dumheter att sina. Tyvärr kanske man kan säga.
    Men vad jag menade var att ifall folk får ägna sig åt sådant i frivillighet och sköta (och betala för) det själva, kommer skadeverkningarna att minimeras.
    Politiska makthavare, despoter och värre har dock ytterst lite med frivillghet att göra. Och de kommer nog att fortsätta vålla dumheter och värre. Tyvärr.
    (Och tyvärr emellanåt pga av väljare så gärna vill önska att locktonerna ändå kanske är lite sanna och de blir belönade med utopier bara de ger upp ännu lite mer av sitt självbestämmande)

  32. Gunnar
    Men man kommer aldrig få en tillräckligt objektiv/neutral granskning av värdeladdade vetenskaper (bl a syftar jag på nationalekonomi och bevarandebiologi här). Anledningen är, som jag sagt tidigare, att dessa vetenskaper bygger på sannolikheter och inte lagar, och därmed kan man inte begära 100% bevis för det ena eller det andra.
    Argumentet du vill ha besvarat, tycks inte riktat till mig.

  33. Chris E
    Nåja, jag dömer inte en kurs efter namnet. Har du ngn personlig erfarenhet av miljökurser i sverige? (seriös fråga eftersom jag också saknar det).
    Vad gälelr hållbar utveckling så ser jag att folk behöver utbildas vad det egentligen är. Det handlar i grund och botten om olika behov som måste balanseras. Lagom är bäst ungefär, dvs man kan inte låta ekonomisk tillväxt låta vara viktigare än männiksors hälsa eller arter överlevnad, ELLER vice versa.
    Fråga: om nu resurer inte kan ta slut, hur diskonterar man för en art man just utrotad?

  34. Gunnar Littmarck

    Många studieområden vill kalla sig vetenskap, jag påstår att mycket av samhällsvetenskap inte är vetenskap, just för att de inte klarar en objektiv granskning.
    Se ex. genusforskning, där målet med fosrskningen är att belysa kvinnors orättvisa situation…
    Ingen forskning kan bedrivas objektivt om det finns ett önskvärt mål…
    Sådant trams ska inte kallas vetenskap…
    Eller hur?
    Så skilj på de som bedriver informationssamling för att styrka vissa åsikter och vetenskap..

  35. Geoffrey: Vad menar du med värdeladdad vetenskap? Att den styrs av värderingar?
    I sådana fall så skulle jag säga att fysik, kemi etc i allra högsta grad är styrda av värderingar. Detta därför att man sätter (eller bör sätta) ett värde på det som ger en korrekt beskrivning av verkligheten. Och detta är den värdering som borde råda inom all vetenskap, även (speciellt) nationalekonomi. Strävan efter objektivitet. Vilket egentligen är oförenligt med neutralitet. Neutralitet inför vad som är sant eller falskt.

  36. Mats Frick

    Liten reflektion från en ekonom till Gunnar och Tomas. Det är korrekt att även samhällsvetenskapen ska eftersträva objektivitet. Det är centralt för planering och strategi på alla nivåer. Problemet är dock vad föremålet för den samhällsvetenskapliga och ekonomiska objektiviteten egentligen är. Som Gunnar påpekar smyger det sig in en värdering i genusforskningen om man tar för givet att orättvisa är objektet för analys. På samma sätt brukar det smyga sig in i ekonomisk analys att tillväxt, fördelning eller något annat är ett önskvärt mål i sig.
    Givet att vi talar om ett demokratiskt samhälle är startpunkten emellertid alltid människornas värderingar. Huruvida en värdering ska rankas högre än en annan (eg. frihet vs. trygghet etc.) är en fråga för debatt och personlig reflektion. För att jag och mina kollegor i nästa steg korrekt ska kunna utveckla ekonomiska verktyg till fromma för samhället krävs sålunda objektivitet om subjektivitet. Verktygen i sig ger ingen ledning om vilka värderingar som är ”bäst”, ett felslut som kan tillskrivas både marxister och neoklassiker.

  37. Gunnar Littmarck

    ”Givet att vi talar om ett demokratiskt samhälle är startpunkten emellertid alltid människornas värderingar.”
    Bara demokratiskt samhälle ger problem.
    Att alla över en viss ålder har lika värderade röster på sina representanter i fria val, duger inte.
    Visste du att då svenska väljare först fick läsa pariprogram och sedan rösta (alla partibeteckningar var borttagna) ändradess plötsligt sympatierna.
    Kanske skulle det fungera om väljare fick rösta på de intresseområden de genom tentamen visat sig förstå, men inga andra. Alltså ersättandet av representativ demokrati, med ett nytt system.
    Så fungerar det inte ens i världens mest demokratiska alpland.
    Hela klimatretoriken visar förövrigt med önskvärd tydlighet hur allmänhetens värderingar går att förbestämma och styra.
    Nej ni ekonomer har nog ett hopplöst projekt att förutse framtiden, jag tror däremot att tekniker lyckas ganska bra på lång sikt.
    Ex.
    Bl.a. den senaste robotmässan i tyskland visar att vi inte kommer få brist på arbetskraft inom vården, eller något annat heller…
    Undersökningar visar dessutom att gamla i Japan heldre vill få sin intimvård utförd av humanoider än människor.
    Vi tekniker kan se att de flesta av dagens yrken kommer upphöra.
    Kassörskorna ersätts av autokontobelastning då varan lämnar butiken, dagligvarubutiker ersätts av automatleveranser till brukarnas kylskåp..
    Alla piloter kirurger, chaufförer, flygledare kommer såklart snart ersättas med.
    Lärare på nivå över 15åringar kommer ersättas med de aldra bästa på intenet.
    Inom 10 år kommer de ytterst få specialutbildade som sköter skogsbruket, att ersättas av förarlösa maskiner.
    Då jordbruket helt automatiserat kommer subsider och tullar att försvinna, men u-länderna har då ingen chans…
    Alla former av produkter kommer att bli billigare, då inte längre någon arbetskostnad krävs.
    Energi kommer självklart att bli mycket billigt.
    Det som blir dyrare är kreativa människor eller de som kan entuiasmera och styra andra, atraktiv naturskön mark…
    Byggnader kommer bli mindre och mindre värda, då samma utvecklingspotential finns där som hos fordon, men knappt kommit igång en.
    Om 10 år ska du se dig om i samhället och se att mina prognåser kommer att stämma.

  38. test

  39. orkar inte skriva ngr svar nu, eftersom dom äts upp av sapmfiltret(?) var och varannan gång…

  40. Gunnar Littmarck

    Jag minns en kortvarig parallell till dagens klimatoro.
    Inför år 2000 var många rädda för att allt skulle gå i kras då program med datum ofta var tvåsiffriga…
    Jag skrattade åt alla, det fanns även datanissar som oroades…
    Stod i en kö på en stormarknad och hörde hur kunderfrå¨gade om tvättmaskinen var millenieskyddad???
    fyfan  då drabbades jag av starkt människoförakt..
    Jag skrek ut hur korkade jag ansåg alla var, fy fy fy..
    sen går det några år så rusar lämmeltåget mot ett nytt vilfarelsstup.
    Inter konstigt att några bögar kan styra hur de kläder som säljs ser ut..
    Hur var det med dig Mats, såg du omedelbart att alarmet om datakrashen 2000 var totalt fel?
    I såfall är du nog en av de mest framsynta ekonomer.

  41. Mats F
    Att sträva efter objektivitet, att försöka förstå (och även beskriva) verkligheten oaktat åsikter och tyckande, dvs värderingar om vad som borde vara en ’önskvärd verklighet’ är förstås all seriös forsknings målsättning.
    Den ’forskning’ som frångår detta kommer givetvis att vara av mindre värde, och kan mycket väl vara helt värdelös i förlängningen.
    De värderingar du nämner, och avvägningar mellan motstridiga sådana är (i bästa fall) föremål för politisk debatt. Men tyvärr brukar politisk debatt hålla väldigt låg nivå (det gäller främst att övertyga dem som tänker minst, och är mest lättledda).
    Som vi alla vet försöker politiken numera hänvisa till ’vetenskapen’ för att lyfta fram sin egen förträfflig- och viktighet. Och när dessutom anslag för forskning styrs politiskt i (politiskt) önskvärd riktning, kan det gå riktigt illa. Genusforskning är ett bra exempel, redan nämnt här. Men även ’klimatforskning’ uppvisar sådana tendenser. Hela IPCCs existens bygger ju på att man skall leta efter den beställda slutsatsen.

  42. Mats Frick

    Kul att du delar med dig av dina funderingar Gunnar. Jag håller helt med dig, värderingar är ett tacksamt mål för påverkan. Min egen specialisering är för övrigt inom marknadsföring så jag vet 😉
    Även när det gäller teknisk utveckling ligger värderingar i botten: vad är det teknologin ska möjliggöra? Vilka värden ska infrias av teknologin? Det trista som jag ser det är när illusioner träder in som en slags genväg till de önskade värdena. En miljöillusion är att samhället är moraliskt determinerat av naturen och en ekonomisk illusion är att oändlig tillväxt är möjlig. Den ena är moraliskt förkastlig och den andra bryter mot termodynamikens andra lag.
    Det finns ingen quick fix. Endast dialog och hårt arbete löser problemen. Vad gäller millenniebuggen brydde jag mig inte särskilt mycket, men så läser jag inte heller kvällstidningar.

  43. Mats Frick

    Jonas N – Håller i stort med dig. Jag är inte lika pessimistisk när det gäller IPCC, men jag avhåller mig från att referera till dem då risken du hänvisar till inte kan elimineras.
    Apropå den politiska debatten är det symptomatiskt att de underliggande värden som eftersträvas kommer i skuggan av de förträffliga styrmedel, paket och åtgärder som ska vara medlen för värderingarnas infriande. Det är vrickat. Man kanske borde rösta fram poeter istället för byråkrater…

  44. Gunnar Littmarck

    Då jobbar du i en framtidsbranch, helt rätt jobb.
    Jovisst är det värderingar som ligger bakom individers investeringsbeslut, se bara hur den näst dyraste investreingen sker med förnuftiga säkerhetsargument, men ändå blir enbart förutbestämd vilja att signalera framgång… bilen…
    Det afttar ju alla att tillväxt inte är för evigt.
    Fick en matteuppgift som färst teknolg, där rubriken var inga träd växer till himlen.
    Jag tror dock att om 100 år finns 4-5G människor på¨planeten och de använder mängder med energi, de transporterar sig helatiden med autokörda VLTO samtidigt som de socialar sig alltid uppkopplade.
    Status är att koppla ner sig och vara ensam i naturen…
    Så länge tekniken kan lösa behoven till rätt pris kommer människor att utnytja det.
    Sådana som du kan styra behov och därmed teknikutveckling.
    Vad jag minns var det inte bara kvällstidningar som skrev om milleniumbuggen (har en gång köpt expressen) hela j…a västvärlden lejde var enda gamal programerare och de fattiga länder som inte brydde sig spåddes katastrof.

  45. Mats Frick

    Halleluja Gunnar! Ska för övrigt vara handledare i ett projekt till hösten där ekonomer, teknologer och designers ska samverka för innovativ produktutveckling. Blir nog skoj 😀

  46. Gunnar Littmarck

    Poeter styr nog bäst, europas enda styrande poet har alltid undekänt IPCC´s samanfattningar och råd.
    Jag skulle vilja bli styrd av pensionerade framgångsrika företagsledare, typ Barnevik.
    En gammal grekisk regel att bara de som har blivit så gamla att prestigen minskat ska få bli politiker,,, på den tiden var det 50års gräns… idag borde 65 fungera..
    Systemet med en yrkesgrupp som bara sysslar med politik är nog det sämsta…

  47. Gunnar Littmarck

    Jag skulle må som en fisk i vattnet av att få medverka i sådana projekt,, så synd att jag offrat mitt liv på att konstruera byggnader…
    Kanske återföds jag om 50 år, då ska jag välja en annan inriktning.
    Tack igen för länkarna, jag har åtskilliga nattimmars läsning kvar…
    Just nu ger jag en stenfasd en sista strykning med silikatfärg, skriver mellan torkningarna, sen blir det en återgång till stengodset på terasser, trappor och uppfarter… håhåjaja om jag ändå kunde dra ut på sjön… livet är orättvist..

  48. Mats,
    IPCC bedriver ju ingen egen forskning, men det är ett FN organ tillsatt av, för och med politiker som mha utvalda forskare värderar sin egen viktighet. Alltså forskarna i panelen utvärderar sådan forskning de själva varit med om att utföra och argumentera för, mestadels inom en vidare krets av ’likasinnade’. Men inte ens den själv-evalueringen tillåts de göra utan politikers och byråkraters överinseende som dessutom måste få sista ordet.
    Angående politiken generellt: Problemet är när maktmedel samlas på händer som inte har överlåtits legitimt. Tyvärr strävar politiken (liksom alla annan byråkrati) att öka sin omfattning, sitt inflytande och sina kontrollbehov och -metoder. Och (i fallet med politisk makt) finns där inga mekanismer som kan återta sådan makt när den gått för långt.
    Så jag tror inte det är (primärt) vilken sorts människor man röstar som är problemet, utan snarare det faktum att ’röstandet’ i sig sägs legitimera alldeles för mycket maktöverlåtande som aldrig har skett frivilligt.

  49. Mats Frick

    ”The bureaucracy is expanding to meet the needs of an expanding bureaucracy” – Okänd 😉

  50. Klockrent!
    Men i ett företag finns det alltid en ’bottom line’
    Inom politiken är denna korrigerande mekanism frånvarande. Devisen är i stället:
     ’folket har bestämt att det vill ha det så och det är vårt (dvs politikernas) ansvar att få dem att betala för det’

  51. Gunnar Littmarck

    Hualige Jonas…
    fy vad deprimerande, kanske bäst bli anarklist eller eremit…
    Tyvärr är du klockren i din analys av problemet med dagens ofrivilliga maktöverlåtelse..
    Så enkelt att vara generös med andras pengar..
    Då världen består av många olika styrelsesystem, borde dock det bästa vinna…
    Kanske halvmilitärdiktatur typ Singapore.
    De som har det sämst där har det nog bättre än i alla grannländer… de som har det bäst har det mycket bättre än många av oss.
    Bara så jobbigt att besluta vilka som ska föda flest barn…
    vad jag läst får bara familjer där bägge föraldrar är akademiker, barnbidrag… det systemet vill inte jag ha, däremot att ersätta bidrag med avdrag för försörjningsbörda..
    Vi får ett genetiskt problem inom 500år om vi fortsätter och se till att relativt suvbentionera de som har lägst karriärchans mest..
    Personligen vill jag dock inte byta, ty jag är influerad av åsikten att den svaga är den mest understödsvärdiga, i allt.
    Trist att vi alla vet att livets största orättvisor är, vilka föräldrar vi har, i vilken tid och på vilken plats vi råkar vara födda.
    Skulle man vara mer rättvis mot ofödda barn borde nog 90% av oss föräldrar, stereliseras…
    I vart fall jag med fyra barn och stor längtan efter fler (brorsan har7).
    De viktigaste besluten fattas inte rationellt, som sagt.

  52. Mats Frick

    Jonas N, motsvarigheten skulle väl vara förtroendekapital, men som vi redan varit inne på skapas detta oftast genom illusionstrick Istället för fakta. Om jag tolkar din vision korrekt Gunnar förordar du meritokratisk demokrati snarare än representativ demokrati. Frågan blir då vilka meriter som ska värderas högst. Jag kan varmt rekommendera Tomhetens triumf av Mats Alvesson för en fördjupning på vårt tema.

  53. Gunnar Littmarck

    Tack för ennu ett tips, köper den i kväll (snart får du ge dig om jag ska få sova lite på nätterna…)
    Jag tänkte ut ett system där inga meriter värderas högre än andra.
    Belsutsområdena indelas i nuvarande departement.
    Antag att jag är upptagen av skola och utbildning, men inte annat i samhället.
    Jag tenterar av systemet så jag vet om resultat, läroplaner, m.m.
    Då jag är onitresserad av ekonomi kan jag såklart inte rösta om den andel av våra gemesamma resurser som ska gå till utbildning.
    Däremot kanske jag förordar att, skolan ska starta vid 4års ålder och från start vara målinriktat, så elever med målsman och lärare kan planera realistiska mål med kommande läsår.
    Vid uppfyllandet av de mål eleven själv formulerat kommer vinsten.
    De första åren ska lärare hjälpa eleven att hålla ner sina mål.
    Jag kan tänka mig att ex. körkort, dyksertifikat, häftiga skolresor, datorer m.m. kan ges sombelöning till de som uppfyller sina mål. (allt inom dagens ekonomiska ram ty sverige har världens dyraste skola, långt ifrån den bästa)
    Vinsten med detta skulle vara att eleven lär sig planera och se fram emot realistiska mål.
    Hur usel skolan är kan studeras genom hur den premierar jasägare och bestraffar ifrågsättande, inte konstigt att enormt stor andel pojkar hoppar av, men får ändå högre lön en sina flickkamrater med högsta betyg.
    Jag kanske är intereserad av vård men inte ekonomi:
    Jag röstar då på förslaget att alla vårdutbildningar ska gå i samma spår, så ingen tvingas till omstart, detta kommer leda till stimulerande karriärutveckling, få gamla undersköterskor, med långtidssjukskrivningar och avsevärt lägre läkarlöner.
    Kanske är jag inteserad av samhällsfrågor och har tentat ekonomi… jag fattar att värdeskapandet i samhället ej är ett nollsummespel, vare sig 100 eller 0% skatt ger max.  (lafferkurvan)
    Då kanske jag röstar på ett förslag att alla får ett bidrag efter fyllda 18 och då de vistas i landet, därefter avskaffas försäkringskassan, csn och de ytterst få socialarbetare som behövs sysslar med missbrukare och övertagandet av vårdnad.
    Kanske röstar jag för att kompletera med bortagandet av alla arbetsgivaravgifter och anställningslagar för de som jobbar efter 65..
    Samma system inom skattejuridik, brottspåföljd, integritetsövervakning..
    inriktning på u-hjälp—
    Alla kunde stimuleras till regelbundna tentor och omröstningar, kanske vi då skulle få ett inkluderande samhälle.
    Allt som idag läggs på kunskap om ex. sport, mode kändisskvaller, kunde läggas på samhällsfunktioner.
    Detta var kanske inte Maggies avsikt med bloggen sorry.
    Här har uppvärmningen tagit fart till 16,8 grader och sol..

  54. L

    Gunnar, i Stockholm har uppvärmningen nu nått 22,1 grader, och sol!

  55. Mats: Vad trevligt att det finns ekonomer som tycker att objektivitet är eftersträvansvärt 😉
    Dock ser jag inget problem med vad föremålet för objektiviteten ska vara. Det är verkligheten. Ekonomiska teorier (t.ex.) skall bedömas över hur väl de överenstämmer med verkligheten. En ekonom skall inte sitta och mäta sina teorier efter värderingarna frihet vs trygghet, utan efter huruvida de är sanna eller falska. 
    Har man det klart för sig så är det ganska enkelt att avgöra vilka teorier som är bra, och vilka som, likt Keynes  och de neoklassiska (ser det ut som, efter en glutt på vad de bygger på på wikipedia) som bör förkastas.

  56. Mats Frick

    Tomas – Jag håller med dig om att man inte ska blanda ihop målen med medlen.
    En liten precisering av hur jag ramar in diskussionen. Måttet eller rankningen av en värdering, (exempelvis jämlikhet, trygghet eller frihet) är föremål för individuell, subjektiv bedömning, dvs. rätt eller fel. I vilken utsträckning människor sen omhuldar en värdering i jämförelse med andra värderingar är föremål för objektiv bedömning såtillvida människor inte ljuger…
    lämpliga verktyg för att sedan leverera på denna uttalade verklighet skapas sedan genom policy, innovation, teknisk utveckling etc. Teorierna inom ekonomi handlar om förmågan att effektivt leverera i enlighet med de principer som värderas i ett samhälle. Självfallet tillkommer det till analysen en bedömning av konsekvenserna av att leverera enligt en princip men inte en annan och detta är föremål för ständiga debatter i ekonomiska  kretsar.

  57. Gunnar
    Att du har en subjektiv åsikt om vad som är vetenskap eller inte hjälper oss föga i denna diskussion.
    Fast om du menar att andra vetenskaper, såsom ekologi och nationalekonomi, inte har mål i sin forskning? Man vill ju testa en hypotes trots allt…
    Fokuserar man på just dessa två vetenskaper (eller kalla dom vad du vill) så är det klart lättare att finna lika många skilda åsikter som det finns forskare, än inom mer lagbundna vetenskaper.

  58. Gunnar Littmarck

    Geoffrey
    Håller med dig.
    Kanske skulle vi skilja forskning som sker med vetenskaplig stringens, från ex. mycket av samhällsvetenskap..
    Kanske lösningen är att sluta använda vetenskapliga betekningar på forskning som inte bedrivs såsom ex. fysik?
    Jag anser att ordet vetenskap missbrukas av många, det används för att resultaten inte ska ifrågasättas…
    Hörde du Per i morse?
    Trots sin utbildning, använder han ordet vetenskap just så…
    Så geologer bedriver inte vetenskaplig forskning eller solforskare???
    Enligt Per är det kanske bara en lite del klimatforskare, som bedriver vetenskaplig forskning…

  59. L

    Kungliga Vetenskapskademiens ledamöter är indelade efter tio vetenskapliga ämnesområden, kallade klasser.
    I Matematik
    II Astronomi och rymdvetenskap
    III Fysik
    IV Kemi
    V Geovetenskaper
    VI Biologiska vetenskaper
    VII Medicinska vetenskaper
    VIII Tekniska vetenskaper
    IX Samhällsvetenskaper
    X Humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
    Kan vara intressant att läsa ett uttalande om biobränslen från förra året, dels att man ser problemen, dels att man i framtida energilösningar inte nämner vindkraft…
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=719590

  60. Geoffrey: Vad menar du med värdeladdad vetenskap? Att den styrs av värderingar?

    I sådana fall så skulle jag säga att fysik, kemi etc i allra högsta grad är styrda av värderingar. Detta därför att man sätter (eller bör sätta) ett värde på det som ger en korrekt beskrivning av verkligheten. Och detta är den värdering som borde råda inom all vetenskap, även (speciellt) nationalekonomi. Strävan efter objektivitet. Vilket egentligen är oförenligt med neutralitet. Neutralitet inför vad som är sant eller falskt.