Kolmonoxid och klimatet

Bloggen The Resilient Earth berättar om en ny och potentiellt intressant studie i vilken man med hjälp av isborrkärnor försökt rekonstruera CO-variabiliteten över de gångna 650 åren. Forskarna kom fram till att CO-koncentrationen minskade med 25 procent mellan ca 1350 och 1600 för att sedan öka med lika mycket fram till slutet av 1800-talet. Minimivärden för [CO], δ13C, and δ18O överensstämmer hyfsat bra med Lilla Istiden. Studien ger en intressant inblick i hur förbränningen av biomassa varierat över tiden (se bild nedan).
biomass
I en kompletterande artikel skriver Iain Colin Prentice, professor i biologi vid Macquarie University i Sydney, Australien, följande:
”Dessa fynd utmanar några av de myter som finns när det gäller bränder. Den mest ihärdiga är uppfattningen att bränder främst orsakas av människans aktiviteter. Människor startar bränder, trodde man, och därför borde det i det förflutna, när det fanns färre människor, ha förekommit färre bränder. (…) Denna studie bevisar dock det motsatta. (…) Under de senaste årtiondena har förbränningen av biomassa varit lägre än någonsin under de gångna 650 åren, och kanske även de gångna 2000 åren [hur han kommer fram till det sistnämnda vet jag dock inte].”
Alltså kan man dra slutsatsen att människan förhindrar förekomsten av bränder, snarare än orsakar deras ökning.
Vad har då detta för konsekvenser för klimatforskningen? Ja, enligt studiens författare Wang et el antas det i dagens klimatmodeller att den förindustriella förbränningen av biomassa var mycket lägre än idag, något som alltså inte stämmer.
”This is particularly relevant because assumptions on preindustrial [CO] are an important component for correctly estimating the radiative forcing of tropospheric ozone in preindustrial times. [CO] changes due to biomass burning also suggest that there were decadal and centennial scale variations in average concentrations of black carbon, which is another major atmospheric constituent produced with burning, leading to the unanswered question of its potential role in long-term climate variability.”
Är det någon som har lust att ge sig på en vidare tolkning?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magnus

    Jag har alltid tyckt the global warming swindle har varit en bra film men titta på det här:
    http://www.youtube.com/watch?v=boj9ccV9htk

  2. Jan-Erik S.

    Magnus #1:
    Tackar någon högre makt att internet finns.
    Undrar hur verkligheten hade sett ut för oss om verkligheten inte nått oss.

  3. ThomasJ

    Det kommer troligen mer intressant:
    http://wattsupwiththat.com/2011/01/06/yes-virginia-you-do-have-to-produce-those-global-warming-documents/
    Mvh/TJ

  4. Ann L-H

    Kolmonoxid?

  5. Peter Stilbs

    Verkar mysko – kolmonoxid borde inte heller vara stabilt så länge under dessa förhållanden.
    Men man får väl titta på artikeln.

  6. Peter Stilbs

    Magnus #1 – jag tittade någon minut – han tar bara upp de få fel som var i filmen – det om vulkaner, som han inleder med var det värsta, och helt onödigt.
    Jämfört med Al Gore’s samtida film är det nog bara någon procent an dennas alla fel.

  7. jon

    ”Dessa fynd utmanar några av de myter som finns när det gäller bränder. Den mest ihärdiga är uppfattningen att bränder främst orsakas av människans aktiviteter”
    Trodde inte att man hade sådana funderingar ens. Det finns ett otal olika växter som är beroende av bränder för sin fortlevnad. Den mest effektfulla måste vara eukalyptusträdet som är fullproppat med olja som exploderar vid en brand för att utrota andra växter. Eukalyptusträdets frön är extremt tåliga mot eld.  Bränder har varit en naturlig del av jordens ekosystem. Det är nu när vi människor härjar fritt så börjar vissa brandberoende växter få det svårt att överleva.
    Skogsbränder i forntiden kunde nog vara effektfulla och gigantiska då ingen kom och släkte elden.
     

  8. tty

    Jon #7
    Det är nog litet mer komplicerat. Man måste ha ett betydligt längre perspektiv. I Australien ökade brandfrekvensen kraftigt för ca 40,000 år sedan då aboriginerna kom till kontinenten. Innan dess var eucalypter inte alls lika dominerande som nu, så i fallet är det nog människan som gynnat pyrofyterna (brandberoende växter). Detsamma har påvisats för bl a många öar i Stilla Havet och Madagaskar.
    Däremot är det förvisso sant att det nog aldrig varit så litet bränder i taigan som nu.
    Även eukalypternas brandhärdighet är litet annorlunda än du beskriver den. Det är sant att eukalypternas lövverk flammar upp extremt snabbt p g a innehållet av eteriska oljor. Detta är dock inte för att bränna upp konkurrenter utan att skydda träden själva. Toppbranden är över på några sekunder, grenarna hinner inte skadas och värmen aktiverar de knoppar i vilstadium som de flesta eukalypter har. Det som tar kål på konkurrenter är markbränderna. Eukalypter fäller kontinuerligt löv, smågrenar och hos många arter även barkstrimlor. Alltsammans är både mycket motståndskraftigt mot förruttnelse och extremt eldfängt, och ”bushfires” inträffar normalt med max något årtiondes mellanrum, och är då relativt harmlösa. Dessutom brukade både aboriginer och vita för säkerhets skull bränna bushen med ännu kortare mellanrum. Detta (liksom brandgator) har nu förbjudits av miljöskäl vilket gör det riskabelt att bo i eukalyptusområden i Australien. En ”bushfire” sprider sig bokstavligen med ett expresstågs fart när det blåser. Har man dessutom lyckats hindra bränder under flera årtionden blir branden så intensiv att all vegetation, inklusive eukalypter, dödas.
     

  9. Magnus

    Peter Silbst/
    Hur går ”jag tittade någon minut” samt  ”han tar bara upp de få fel som var i filmen” ihop?

  10. jon

    #8
    MÅ så vara. Har hört en liten annan förklaring men det var inte det som var poängen. Bränder har med all sannolikhet varit vanliga. Att det finns växter som  är beroende av bränder tyder på en sak, bränder är ingen ovanlig företeelse historiskt sett, även tiden före människans inträde. Det var ju det som var poängen med inlägget.
    Idag har man dessutom börjat med kontrollerade skogsbränder för att främja arter som har varit på tillbakagång pga minskade skogsbränder.