Den ekonomiska konkurrensen mellan USA och Kina har varit ett ämne av stort intresse och oro de senaste åren. Båda länderna är globala stormakter med betydande inflytande på världsekonomin och därför finns oro för protektionism till följd av denna konkurrens. Konkurrensen mellan länderna har också väckt frågor om frihandelns framtid. Vissa hävdar att denna konkurrens kan leda till en försämring av frihandelsprinciperna, eftersom båda länderna tar till protektionistiska åtgärder i ett försök att få en konkurrensfördel. Detta kan ta formen av tullar, subventioner eller icke-tariffära hinder som begränsar import från varandra. Min fråga är då, om denna konkurrens ändå skulle kunna leda till bevarandet av frihandeln?
Överföringen av västerländsk teknologi har spelat en avgörande roll i Kinas utveckling av avancerade industrier och innovationer. Genom att förvärva och anpassa västerländsk teknologi har Kina snabbt kunnat modernisera sina industrier, inklusive sektorerna för telekommunikation, fordon och förnybar energi. Detta har lett till en mer mångsidig och robust ekonomi, som kan konkurrera med andra globala makter.
Kina har bestämt sig för att inte ge upp sin decennier långa, lärda genom ”trial and error” lika mycket som genom vetenskap och ingenjörskonst, dominans inom bearbetning av sällsynta jordartsmetaller. Kina har aviserat en (ytterligare) skärpning av sina strikta lagar mot export av industriell teknologi med sällsynta jordartsmetaller. I synnerhet betyder detta att teknik för att producera sällsynta jordartsmetaller, legeringar och MAGNETER inte får delas med NÅGON utländsk (till Kina) enhet som en fråga om nationell säkerhet!
Konsekvenserna av västerländsk outsourcing av produktion och tillverkning samt tekniköverföring till Kina varit betydande och långtgående. Överföringen har alltså spelat en helt avgörande roll i landets utveckling av bland annat avancerade industrier och innovationer. Landet har upplevt betydande ekonomisk tillväxt, tekniska framsteg och industriell uppgradering som ett resultat av dessa aktiviteter. När Kina fortsätter att utvecklas och moderniseras är det troligt att dessa konsekvenser kommer att fortsätta att forma det globala ekonomiska landskapet, vilket gör det möjligt för Kina att behålla och stärka sin konkurrensfördel på den globala marknaden och utöka sin närvaro i olika branscher som kan konkurrera med andra globala makter.
Detta har nu för bland annat USA och deras allierade lett till betydande negativa konsekvenser, inklusive förlust av arbetstillfällen, inkomstskillnader, social oro och politiska spänningar. En annan ekonomisk konsekvens är handelsunderskottet då västländerna importerar mer varor från Kina än de exporterar, skapar detta en negativ inverkan på deras handelsbalans. Detta handelsunderskott kan sätta press på deras valuta, vilket gör den svagare mot den kinesiska valutan, och kan också leda till högre inflationstakt. Dessutom har oro över Kinas industripolitik, såsom Made in China 2025-strategin, lett till ökad granskning av kinesiska investeringar i västländer. Detta har underblåst debatter om de potentiella riskerna i samband med Kinas ekonomiska uppgång och behovet av att västländer skyddar sina strategiska intressen.
De negativa tekniska och vetenskapliga konsekvenserna för västländerna inkluderar bland annat även stöld av immateriell egendom, förlust av tekniskt ledarskap, minskad innovation, miljöhänsyn och arbetsförflyttning. Det är därför är nu, vilket USA äntligen enligt nedan insett, viktigt för västländerna att noggrant överväga konsekvenserna av sin handelspolitik och att utveckla strategier för att mildra dessa negativa konsekvenser samtidigt som de drar nytta av de möjligheter som globaliserad frihandel ännu kan ge, då en framväxt av nationalistisk protektionism inte är önskvärt.
The Select Committee’s full report, ’Reset, Prevent, Build: A Strategy to Win America’s Economic Competition with the Chinese Communist Party
Utdrag översatt till svenska:
Pelare I: Återställ villkoren för vår ekonomiska relation med Kina
1. Kinas ekonomiska system är oförenligt med WTO och undergräver USA:s ekonomiska säkerhet.
2. Trots de ökade riskerna förknippade med amerikanska investeringar i kinesiska företag är den fullständiga omfattningen och fördelningen av denna risk och konsekvenserna för USA:s nationella säkerhet och finansiell stabilitet okända.
3. Förenta staterna saknar en beredskapsplan för de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av konflikten med Kina.
4. Kina använder ett invecklat nät av industripolitik, inklusive subventioner, påtvingad tekniköverföring och begränsningar av marknadstillträde, för att snedvrida marknadsbeteende, uppnå dominans på globala marknader och öka USA:s beroende av Kinas import.
5. Det utbredda antagandet av vissa PRC-utvecklade tekniker i USA utgör en betydande risk för USA:s nationella säkerhet och dataskyddsproblem och hotar den långsiktiga amerikanska tekniska konkurrenskraften.
Pelare II: Stämma flödet av amerikanskt kapital och teknologi som bränsle till Kinas militär
Modernisering och brott mot mänskliga rättigheter
1. Amerikanska investerare stöder medvetet och omedvetet Kinas försvarsindustri, framväxande teknologiföretag och kränkningar av mänskliga rättigheter.
2. USA:s exportkontroll har varit långsam med att anpassa sig till snabba förändringar i teknik och motståndares försök att sudda ut gränserna mellan privata och offentliga enheter, särskilt Kinas strategi för militär-civil fusion.
3. Kommittén för utländska investeringar i USA (CFIUS) behöver ytterligare myndigheter och verktyg för att effektivt utvärdera inkommande investeringar från Kina.
4. Kina utnyttjar öppenheten i den amerikanska forskningsmiljön för att stjäla amerikansk immateriell egendom (IP) och överföra teknologi för att främja dess ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen till skada för USA.
Pelare III: Investera i tekniskt ledarskap och bygg kollektivt ekonomiskt Resiliens i samverkan med allierade:
1. USA halkar efter i kapplöpningen om ledarskap inom vissa kritiska teknologier.
2. Kina vinner på USA i kapplöpningen om global talang.
3. Genom att arbeta med allierade kan USA öka USA:s export, minska leveranskedjans beroende av Kina och motverka Kinas ekonomiska och tekniska merkantilism.
4. USA är farligt beroende av Kina för viktiga mineralimporter.
5. USA:s beroende av Kina för distributionskedjor för läkemedel och medicintekniska produkter utgör en tydlig nationell säkerhetsrisk.
6. Genom sitt ”Belt and Road-Initiative” har Kinesiska Kommuniska Partiet (KKP) utökat sitt inflytande runt om i världen och fått betydande positioner i viktiga leveranskedjor och strategisk infrastruktur, såsom hamnar och rymdanläggningar.
*) China’s ”Belt and Road Initiative” (BRI) är en strategi initierad av Folkrepubliken Kina som syftar till att förbinda Asien med Afrika och Europa via land- och maritima nätverk i syfte att förbättra regional integration, öka handeln och stimulera ekonomisk tillväxt .
Claes-Erik Simonsbacka
Inverkan av de försämrade handelsförbindelserna mellan Kina och USA på handelsförbindelserna mellan OECD- och BRICS-länderna?
Handelsrelationen mellan Kina och USA har präglats av en rad dispyter och konflikter. Dessa tvister har drivits av faktorer som USA:s handelsunderskott med Kina, frågor om immateriella rättigheter och oro över Kinas industripolitik. Trump-administrationen införde flera tullar på kinesiska varor, vilket ledde till en eskalering av spänningar och ett handelskrig mellan de två länderna.
De försämrade handelsförbindelserna har även haft flera konsekvenser för handelsförbindelserna mellan OECD- och BRICS-länderna vilket bland annat resulterat i högre tullar och icke tariff-ära barriärer, vilket gör det svårare för OECD- och BRICS-länderna att handla med varandra. Vissa företag har beslutat att flytta sin produktion från Kina för att undvika tullar, vilket har lett till en förändring i globala leveranskedjor. Detta har påverkat handelsrelationerna mellan OECD- och BRICS-länderna, eftersom vissa av dessa länder har blivit mer attraktiva som alternativa tillverkningsplatser
De försämrade handelsförbindelserna mellan Kina och USA har också lett till ekonomisk frikoppling, där de två länderna blir allt mindre sammanlänkade. Detta har haft en ring effekt på handelsrelationerna mellan OECD- och BRICS-länderna, eftersom vissa av dessa länder har varit tvungna att anpassa sin handelspolitik för att möta det föränderliga globala landskapet.
Ökningen av protektionism, förändringen av globala leveranskedjor och ekonomisk frikoppling har alla bidragit till den förändrade dynamiken i handeln mellan dessa länder. När världen fortsätter att navigera i de utmaningar som denna nya handelsmiljö innebär, är det viktigt för både beslutsfattare och företag att anpassa sig och hitta nya strategier för att främja handel och ekonomisk tillväxt
Ökningen av protektionism och ekonomisk nationalism i vissa OECD-länder har även lett till ökade handelsspänningar mellan dessa nationer och BRICS-länderna.
Både OECD- och BRICS-länderna är medlemmar i olika regionala handelsblock, såsom Europeiska unionen (EU), det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN). Dessa handelsblock har ytterligare integrerat ekonomierna i OECD- och BRICS-länderna, vilket förhoppningsvis kunde övervinna utmaningarna och ta vara på möjligheter för framtida ekonomisk utveckling.
Mvh,
En avreglerad global handel i kombination med nyliberalismen är ingredienserna för den perfekta stormen som kan liknas med ` allmänningens tragedi`. Samarbete kräver någon form av reglering då vi av erfarenhet vet att mänsklighetens största framsteg har skapats när vi har levt inom ramen för liberalism och en reglerad global handel. Kritikerna av regleringar kallar detta för protektionism med en viss rätt men konkurrens bör ske på så lika villkor som möjligt. Ett liberalt demokratiskt samhälle kan inte konkurrera mot en diktatur med slavliknande arbetsvillkor. Kina är ett exempel på en global aktör som agerar protektionistiskt samtidigt som man anklagar USA för protektionism. Kina, USA samt EU behöver reglera handeln mer tydligt för att inte hamna i ett så kallat ` Fångarnas dilemma`. Vår arbetsplatsexport i kombination med arbetskraftsimport är ytterligare ett exempel på ett förödande agerande som skapar obalans för ekonomin.
Global uppdatering av kritiska mineraler och metaller
Den stora nyheten i december på marknaden för sällsynta jordartsmetaller denna månad var Kinas tillkännagivande om att förbjuda export av teknik för bearbetning av sällsynta jordartsmetaller.
Nu i december fick vi också ett viktigt politiskt tillkännagivande i USA som kommer att påverka försäljningen av elbilar och efterfrågan på kritiska mineraler under år 2024 och därefter.
US Foreign Entity of Concern (“FEOC”) – förslag
USA:s DoE släpper föreslagna tolkningsvägledningar om regler för Foreign Entity of Concern (“FEOC”). FEOC inkluderar Kina, Ryssland, Nordkorea och Iran.
Viktiga förslag, översatt till svenska, inkluderar:
– Från och med år 2024 kommer företag som har >25 % ägande eller kontroll av en FEOC inte att vara berättigade till skattelättnader enligt Inflation Reduction Act (IRA).
– Från och med år 2024 får ett kvalificerat rent fordon (för IRA-krediter) inte innehålla några batterikomponenter som är tillverkade eller monterade av en FEOC.
– Från och med år 2025 får ett kvalificerat rent fordon inte innehålla några kritiska mineraler som har utvunnits, bearbetats eller återvunnits av en FEOC.
Dessa regler är ganska strikta och det ser ut som att majoriteten av de elbilar som säljs i USA inte kommer att kvalificera sig år 2024 och därför inte få subventionen på upp till 7 000 USD per fordon. Till exempel använder Tesla Model 3 och Model Y bas-serie elbilar kinesiska LFP-batterier, vilket gör att de båda inte uppfyller FEOC-reglerna. Saker och ting kommer bara att bli svårare år 2025. Naturligtvis är detta utformat för att motivera bil- och batteritillverkare att skynda på och bygga en ny västerländsk batteriförsörjningskedja, oberoende av FEOC.
FEOC-förslaget följer även förra månadens nyhet om nya riktlinjer för EU:s lag om kritiska råvaror (“CRMA”), enligt nedan. En viktig dom var att ” högst 65 % av unionens konsumtion av varje strategiskt råmaterial kommer från ett enda tredjeland.”
EU:s lag om kritiska råvaror (”CRMA”)
I Europa har EU:s lag om kritiska råvaror (”CRMA”) gått vidare till nästa steg med ett ”provisoriskt” avtal uppnått, vilket noterar det ökade fokuset på återvinning.
Den 13 november meddelade Europeiska unionens råd:
Att Rådet och Europaparlamentet nådde idag en överenskommelse om den föreslagna förordningen som upprättar ett ramverk för att säkerställa en säker och hållbar försörjning av kritiska råvaror, mer känd som lagen om kritiska råvaror. Avtalet är provisoriskt, i väntan på formellt antagande i EU`s båda institutioner… På den globala scenen , identifierade förordningen åtgärder för att diversifiera importen av kritiska råvaror som säkerställer att högst 65 % av unionens konsumtion av varje strategisk råvara kommer från ett enda tredjeland … Det provisoriska avtalet behåller riktmärkena på 10 % för utvinning av råvaror och 40 % för bearbetning men ökar riktmärket för återvinning till minst 25 % av EU:s årliga förbrukning av råvaror…Den provisoriska kompromissen förenar också tidpunkterna för tillståndsförfarandet. Den totala varaktigheten av tillståndsgivningsprocessen bör inte överstiga 27 månader för utvinningsprojekt och 15 månader för bearbetnings- och återvinningsprojekt … Nästa steg. Den provisoriska överenskommelse som nåddes med Europaparlamentet måste nu godkännas och formellt antas av EU´s båda institutioner.
Mvh,
Nu slank vi in på ett ämne där faktiskt EU har en roll att fylla, då vi har ett behov av ett stabilt och ensat Europa på världsmarknaden och helt klart så finns det också ett tydligt behov av att koppla europeisk handelspolitik till säkerhetspolitik – någonting som de mest högljudda förespråkarna för total frihandel missat.
Det går inte att konkurrera på ett juste sätt med skurkstater som inte drar sig för att stjäla teknisk kunskap och som kör med enkelriktad protektionism …
Oj var ska man börja här? Kinas framgångar har inte ett smack med teknologi att göra. Tekniska framsteg är helt enkelt bara en biprodukt av marknadsekonomi och ett lands ekonomiska system.
Kinas ekonomiska framgångar beror till 99 procent på att man bytte ifrån planekonomi till marknadsekonomi efter att Mao dog och hans änka avpolletterades.
Därefter byggdes en marknadsekonomi upp men kommunistpartiet fortsatte behålla makten, inslaget av kommunism var dock mindre än i republikanska partiet i USA, för att vara övertydlig.
Det finns gott om empiriska bevis för detta. Men låt oss bara konstatera att ett planekonomiskt samhälle aldrig ens varit i närheten av att bygga en välfärd eller ett rikt land. Detta oavsett hur många fantastiska vetenskapsmän de har i landet. Det är bevis nog.
Problemet med Kina är att man allteftersom manipulerat systemet med internationell konkurrens. Man slår ut konkurrenter med statliga medel, man tillämpar andra regler i Kina jämfört med de kinesiska företag möter i andra länder. Man uppför sig inte i enlighet med frihandelns kodex. Detta är ett problem.
Vad värre är, den nuvarande ledningen har börjat flörta med maoismen och kommunismen och Kinas minst sagt bedrövliga historia.
Nuvarande ledare pratar ekonomi i termer som mega tokstollen Mao, en ekonomisk analfabet som gjorde Kina utfattigt och höll landet fattigt.
Det ekonomiska hotet för omvärlden är inte litet. Samtidigt kompenseras detta av att länder som Indien insett värdet av marknadsekonomi och bygger en imponerande ekonomi.
Det stora problemet är dock Kinas nya extremt aggressiva krigiska hållning. I o m att ekonomin kommer gå sämre när ledarskapet går mot mer planekonomi kommer det krigiska inslaget öka. Hoten mot Taiwan är skrämmande. De fullkomligt verklighetsfrämmande kraven på att äga hela Sydkinesiska havet luktar maoistiska galenskaper lång väg.
Det är mot bakgrund av kinesisk återgång till total maoistisk stollepolitik man ska se omgivningens reaktioner. Detta gäller ekonomiskt och militärt.
Ingen ska göra misstaget att förlita sig på länder med stollar i ledningen. Och nuvarande kinesiske ledaren är långt mycket tokigare än Putin. Därför har omvärlden insett att här står mycket mer på spel än frihandel.
Tekniska landvinningar i all ära men de kan och kommer aldrig om man inte har ett vettigt ekonomiskt system. Det är bevisat många ggr.
Summerat Kinas framgångar berodde på byte av ekonomiskt system inte på att man snodde teknik.
Made in Europe: from mine to electric vehicle
Utdrag översatt till svenska:
Varför denna dokumentär?
Är Europa verkligen en sömngångare, i en avgrund? Kommer den hotande tsunamin av kinesiska elfordon att utplåna den europeiska biltillverkningsindustrin? Dokumentären ”Made in Europe” undersöker de utmaningar som Europa står inför när de försöker skapa sin egen, helt integrerade värdekedja från gruva till el. Filmen fungerar som en väckarklocka för att undvika att Europas avkarboniseringsstrategi leder till en mardrömslik avindustrialisering. Istället visar dokumentären att Europas övergång till klimatneutralitet kan gå hand i hand med en clean tech-baserad återindustrialisering.
https://vimeo.com/884346837
Mvh,
#5Ulf
Kinas ev framsteg är nog till en del beroende på statens inblandning i marknadsekonomin.
Efter pandemi nedstängning har tillväxten hackat en del.
SVTs genomgång av 2023 innehöll en hyllning till Kina för deras energipolitik av Bjerströmskan.
Hon brukar ha fel.
Gissar att den bromsande ekonomin i Kina spelar henne ett spratt-lägre aktivitet mindre elbehov.
För inte är det värmen! Ovanligt kyligt i Kina!
Ny Teknik hade denna för några år sen:
https://www.nyteknik.se/nyheter/kinas-utslapp-mot-nya-rekord-vast-naivt/604498
# Ulf 5
”Summerat Kinas framgångar berodde på byte av ekonomiskt system inte på att man snodde teknik”
Du har rätt i det som du uttrycker, men det handlar inte enbart om ekonomisk framgång.
Det optimala systemet vore total öppenhet och tillit mellan aktörer på alla nivåer – såväl micro som macro – men när öppenhet och tillit saknas så räcker det inte med en naiv inställning att frihandel löser allt utan det krävs även en relevant säkerhetspolitik.
Ty om förhållandet mellan Västvärlden och Kina skulle skärpas ytterligare och en situation liknande den i Ukraina skulle blossa upp så kommer både Kinas ekonomiska utveckling och dess tillgång till västerländsk teknik att bli en reell utmaning för Västvärlden.
Kopplar vi däremot tillbaka till den frågeställning som är bloggens tema – klimatets naturliga eller onaturliga utveckling – så tycks Kina ha modet till ett betydligt mognare förhållningssätt till det agendadrivande FN-samfundet.
Lasse 7,
Om inte Kina släppt statens inblandning och planekonomin hade man fortfarande varit på Nordkoreas nivå, dvs en svältande befolkning. Nordkorea stjäl allt på ett mycket mer flagrant sätt än Kina någonsin. Det hjälper inte ett dugg för de har en planekonomi. Där kan inget växa.
Att Kina manipulerar en del företag som konkurrera internationellt slår mest på konkurrenterna. Det bygger ingen välfärd i Kina att tala om. Däremot kan det bygga militär makt om Kina via ekonomin får kontroll över viktig produktion och innovation.
Så återigen striden handlar inte längre om handel och ekonomi. Striden handlar om livhanken. Och striden står mot ett nostalgiskt kommunistparti som fantiserar om Mao.
Men problemet är att alltfler människor blir ideologiskt förblindade. Det behövdes att en halv värld höll på att gå under i fattigdom och en riven Berlinmur för världen att fatta. Men nu är det som att den kunskapen bara raderats ut.
Det är som sjukvården i Stockholm där jag nu börjat engagera mig. S vill slå sönder fullt fungerande sjukvård för att den sköttes av icke offentliga aktörer. Man hävdar att detta inte sker av ideologiska skäl.
Men tror man att offentlig vård kommer att vara lika effektiv som upphandlad privat vård i konkurrens, då är man ideologiskt blockerad eftersom man inte lever i verkligheten. Dessutom höjer man regionskatten. Så höjd skatt, dyrare vård och mycket längre köer.
Ett av medias stora fel är att det granskas noggrant vilka fel som finns. Men det diskuteras aldrig vad felen blir om man byter system.
Men vi måste åter ta vara på det vi lärt oss om ekonomiska system och hur planekonomi borgar för fattigdom och miljöförstöring. Det är vad världen ska vara rädd för, Kinas försök till återtåg.
8 Magma,
Ja det var det jag skrev. Kina idag är inte Kina för 10-20 år sedan. Kina idag vill tillbaka till kommunistpartiets gamla rötter och då handlar det mer om militär makt och om att lägga andra länder under sig.
Vad gäller klimatpolitik och klimatet så har Kina bara en enda punkt på den agendan. Det är, ”hur kan vi utnyttja detta för att uppnå maximal makt”?
Det är då rätt självklart. Låt Väst införa regler som gör att deras ekonomier tappar tillväxt. Kina har ingen anledning att motarbeta en galen klimatpolitik. Bara att helt enkelt utnyttja den för egen vinning.
Om vi på fullt allvar tror att planetens och mänsklighetens existens är hotad av just fossildrivna transporter och att detta kan lösas med ”förnybar” energi och batterier, ja då har vi problem. Om vi i stället inser att kärnkraft är ett smartare och hållbarare sätt att generera el och värme än att elda upp värdefulla och ändliga resurser som fossila bränslen, ja då kan vi fortsätta köra riktiga bilar och flyga tills vi hittat en bättre lösning och då får kineserna problem.
#11 Håkan Bergman
Clean Energy aktier är nu fast i sin mest allvarliga nedgång på flera år, vilket utlöser en urholkning på flera miljarder dollar av sektorns värde och kastar en skugga över USA:s miljömål. Denna nedåtgående spiral påverkar bland annat stora biltillverkare, vindkraftsprojekt till havs, adoption av solpaneler och producenter av grön kraft. Medan stigande räntor utgör den mest omedelbara utmaningen, förvärrar störningar i leveranskedjan, otillräcklig infrastruktur för elöverföring och ökad konkurrens från Kina västbranschens elände.
Invesco WilderHill Clean Energy börshandlade fond (PBW), en måttstock för grön energi, har noterat en svindlande nedgång, med 76 av sina 77 komponentaktier som rasat under de senaste tre månaderna. Själva ETF:en har fallit med 32 % sedan början av året, i skarp kontrast till S&P 500-indexet, som har haft en uppgång på 14 % under samma period.
De flesta analytiker räknar med en långvarig nedgång i sektorn. Sol- och vindföretag brottas med en mängd felaktigt prissatta lager och motvinden av ihållande höga räntor, med en potentiell ekonomisk återhämtning troligen flera kvartal bort. Nya teknologier som rent väte är ännu längre ifrån lönsamhet. Även aktier som visar tecken på en återhämtning ses med försiktighet.
En kombination av fallande räntor och förbättringar av försörjningskedjan kan kanske bana väg för ett återuppsving i sektorn för ren energi år 2024.
Mvh,
Enligt min uppfattning har Ulf helt rätt!
Xi insåg vad alla kommunistinfluerade borde insett för länge sedan, att kommunism leder till katastrof, frågan är bara hur länge det dröjer!
Han bytte till ”kapitalistiska” idéer som bygger på att företagsamhet ger intäkter till staten som har till uppgift att förvalta den intäkten på för samhället och befolkningen bästa sätt.
Oron förbliver dock vid det sistnämnda, då för den som influerats/förgiftats av den kommunistiska idéen förbliver den som en gnagande tand!
Tänk bara på Märkel!
Kommer Kinas befolkning någonsin bli befriade från det kommunistiska oket?
Råstålsproduktionen ökade med över 3% i världen nu i november, jämfört nov 2022.
Eu däremot – tappade 6% i sin råstålsproduktion i november, resten av världen ökar tempot när eu lägger krokben för sin egen industriproduktion på område efter område – för att bejaka alarmismen.
Eu reglerar och skattar bort sig från det kapitalistiska racet – och vi får se hur länge den taktiken kan försörja vårat välstånd och våran utveckling.
Alarmism och grön ekonomi utan realism kan bli dyrköpt – det finns onekligen en fara med att blunda och trycka gaspedalen i botten..
Kina är i princip inget hot. Hotet kommer från politiker i västvärlden som driver företag att lämna västvärlden. Utan inflyttande företag från västvärlden till Kina skulle Kina inte klara sig vidare bra.
Det mesta vi västerlänningar upplever som bra eller fantastisk i Kina är mest bara kulisser. Hur ofta skriver Dagens Industri om kollapsande hus (bara 118.000 under år 2023), broar, urspårade tåg, hur kinesiska elbilar antänder sig själva i mycket högre grad än västerländska elbilar; samma för elbussar och andra eldrivna fortskaffningsmedel som är tillverkade av kinesiska företag.
Sker det en olycka, t.ex. ett tåg som spårar ur är de kinesiska myndigheternas första och prioriterade uppgift att se till att ingen fotograferar eller filmar. Rädda liv från olyckan går i andra hand.
Kina saknar en innovationskultur, så Kina är helt beroende av västerlandet för att utvecklas. Töms Kina på västerländska ingenjörer och entreprenörer, då stannat Kinas utveckling upp.
Första AP-fondens investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling och bidrar till FN:s globala mål. Utfall år 2022: Tillgångar som motsvarar fondens kriterier för investeringar som främjar en hållbar utveckling uppgår till 86 548 Mkr (84 476).
För mer information se blad 32:
https://wwwap1se.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2023/02/ap-fonden-ar-2022.pdf
Andra AP-fonden har investerat 50 miljoner USD i riskkapitalfonden The Rise Fund.
Tredje APs infrastrukturportfölj marknadsvärde 25 mdkr. Avkastning -4.9%. För mer information , se:
https://www.ap3.se/forvaltning/ap3s-portfolj/alternativa-investeringar/infrastruktur/
Fjärde AP -fonden
Sustainable Investment Awards 2023 utsåg AP4 till ”Sovereign wealth fund of the year 2023”. Priset delas ut av The Environmental Finance Sustainable Company Awards som varje år uppmärksammar bolag inom alla sektorer som är både ledande och drivande i arbetet mot att nå en hållbar framtid.
AP4:s verkställande direktör Niklas Ekvall kommenterade: ”AP4 är hedrad att ta emot kategorin ’Årets Sovereign Wealth Fund’ vid Environmental Finances Sustainable Investment Awards 2023. Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar även för samhället. vad gäller långsiktiga investerare som AP4. …
Sedan 2010 rapporterar pensionsfonden att dess börsnoterade aktieportföljs utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) totalt har minskat med 61 %. Under 2022 rapporterade AP4 att portföljens CO 2 e-utsläpp minskade med ytterligare 3 %.
Mer information finns här:
https://www.environmental-finance.com/content/awards/sustainable-investment-awards-2023/winners/sovereign-wealth-fund-of-the-year-ap4.html
Svenska aktieportföljen väl i linje med FN:s globala mål i Agenda 2030
Svenska aktier utgör 16 procent av AP4:s totalportfölj och förvaltas med en investeringsprocess som främst är baserad på fundamental analys av bolag och aktier. Under året gjordes en analys av hur den svenska aktieportföljens innehav beaktar UN Global Compact, det vill säga de internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption som är riktade till företag, och de 17 globala målen i FN:s Agenda 2030. Hållbarhet är en hörnsten i AP4:s investeringsfilosofi och är en viktig faktor för att nå en långsiktigt hög avkastning. Analysen visade att portföljens innehav faller väl ut. 66 procent av portföljvärdet utgjordes av bolag som har undertecknat UN Global Compact.
Nya tematiska hållbarhetsinvesteringar 2022
Baserat på den tematiska hållbarhetsanalysen gjorde AP4 under 2022 nyinvesteringar uppgående till totalt 7,4 miljarder kronor. Dessa investeringar utgjordes främst av nyutfästelser inom den onoterade portföljen, till exempel inom hållbar infrastruktur inklusive förnyelsebar energi.
Fördelning tematiska hållbarhetsinvesteringar 2022, se sida 13:
https://www.ap4.se/globalassets/rapporter-och-innehav/2022/ap4-arsredovisning-2022.pdf
Mvh,
Kort sammanfattning om CCP och Xi i den här videons fråga 1.
https://www.youtube.com/watch?v=ul1gsIdlJFs
#16 fortsättning
Sjunde AP -fonden
” AP7 är den enda statliga aktören inom premiepensionssystemet. AP7:s förvaltning sker uteslutande i pensionsspararnas intresse.”
”AP7:S KLIMATRELATERADE MÅL AP7 har skrivit under Net Zero Asset Owner Commitment inom Paris Aligned Investment Initiative. Inom ramen för åtagandet kommer vi att arbeta aktivt för att våra portföljbolag når nettonollutsläpp till år 2050.”
Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2022, se sida 47.
”Klimatet är en av de mest angelägna hållbarhetsfrågorna i vår tid. AP7 har därför ambitionen att arbeta fördömligt i synnerhet inom normutveckling och aktivt ägande när det gäller klimat och biologisk mångfald. Vi gör särskilda ansträngningar med det övergripande målet att de globala utsläppen ska minska. Läs mer om vår klimathandlingsplan och våra mål, samt synen på riskerna kopplat till klimatfrågan på sidorna 16–19.”
https://www.ap7.se/app/uploads/2023/03/ap7-rs-och-hllbarhetsredovisning-2022.pdf
Mvh,
#18 Herre gud vilken styrelse klimatet verkar viktigare än avkastning. Plocka ut era pensioner när tillfälle ges.
Irak går framåt mot ökad integration med Kina
– Ramavtal mellan Irak och Kina, som undertecknades i december 2021, kommer att göra det möjligt för Kina att slutföra sin långsiktiga strategi att beslagta alla Iraks viktiga olje-, gas- och petrokemiska tillgångar till sina egna ändamål, som det finner lämpligt-
– Det är helt lagligt för oljebolag att sätta in de säkerhetsstyrkor som de anser nödvändiga för att skydda sina värdefulla tillgångar på marken i vilket land de än verkar.
Kina kommer inte att stoppa sina ansträngningar för att konsolidera Iran och Irak till en stor kundstat, eftersom det är kärnan i dess expansionspolitik över Mellanöstern som helhet – lika viktigt för landet som Saudiarabien var under många decennier för USA:s politik. Det finns tre huvudsakliga skäl till varför det är så. För det första utgör Iran och Irak tillsammans de största olje- och gasresurserna i världen, med mycket av dessa fortfarande outnyttjade. För det andra skulle det flytta en annan region av världen till den ”multipolära värld” som Kina har sagt att de vill ha. I verkligheten vill den inte detta – istället vill de ha en unipolär värld med den i toppen, vilket framhölls vid möten i december 2021/januari 2022 i Peking mellan höga kinesiska regeringstjänstemän och utrikesministrar från Saudiarabien, Kuwait, Oman, Bahrain , plus generalsekreteraren för Gulf Cooperation Council (GCC). Vid dessa möten var de viktigaste samtalsämnena att slutligen försegla ett frihandelsavtal mellan Kina och GCC och ”att skapa ett djupare strategiskt samarbete i en region där USA:s dominans visar tecken på reträtt”. Och för det tredje, Iran och Irak utgör tillsammans hjärtat av den shiamuslimska makthalvmånen, som också särskilt omfattar Syrien, Jordanien, Libanon och Jemen. Detta ger Kina tre viktiga geopolitiska fördelar. En, den kan användas för att hålla USA i schack i dessa områden. För det andra erbjuder det flera direkta transportvägar in i Europa som kan användas öppet eller i hemlighet. Och tre, det har ännu fler olje- och gasreserver som kan nås av Kina till knockdown-priser via liknande långsiktiga avtal som de som det redan har nått med Iran och Irak.
Ref::The New Global Oil Market Order And How To Trade It
https://www.amazon.co.uk/dp/B0C2RRNWNY
Mvh,
Hörde nyss nyheter att USA överväger att höja tullarna på kinesiska elbilar och kinesiska solprodukter. Vita huset planerar att slutföra en tarifföversyn i början av 2024. Kinesiska elbilar som kommer in i USA har redan en taxa på 25 % . Detta följer på EU:s granskning av Kinas subventioner för elbilar. Allt detta har kommit till på grund av det faktum att cirka 60 % av all global försäljning av plugin för elbilar sker i Kina och det faktum att Kina helt dominerar elbilsmarknaden och leveranskedjan för elbilar. Detta leder nu till en flod av övertygande kinesiska elbilar som exporteras till globala marknader där västerländska tillverkare (exklusive Tesla) kämpar för att konkurrera med Kina.
Mvh,
Chinese firm buys Canada’s rare earths
December 22, 2023
Utdrag:
”In the days leading up to the closing of Shenghe’s initial investment in Vital, the Canadian House of Commons Standing Committee on Industry and Technology passed a motion urging Canada Minister of Innovation, Science, and Industry François-Philippe Champagne to invoke a national security review of Shenghe’s investment in Vital.”
”Beijing-backed raiding of Canadian assets and resources have reached an all-time high,” said Rick Perkins, Shadow Minister for Innovation, Science, and Economic Development.
”China cannot be allowed to continue to control Canada’s mining assets,” the Conservative member of parliament from Nova Scotia added.”
”Short of resource nationalism, there may be very little that Ottawa can do to prevent Chinese control of the Nechalacho rare earths project.”
”Currently, China controls roughly 70% of the rare earths mining and at least 85% of the processing and separation of these elements vital to electric vehicles, wind turbines, and innumerable high-tech devices.”
https://www.miningnewsnorth.com/story/2023/12/22/news/chinese-firm-buys-canadas-rare-earths/8266.html
Mvh,
Självklart kan frihandeln räddas är svaret. Problemet är att Kina mäler ut sig ur systemet, främst genom att visa att det enda man är intresserad av är makt.
Därför börjar omvärlden skydda sig mot kinesiska intressen. Det gäller inte minst grannländerna som alla är allierade med USA mer eller mindre. Västerländska företag flyttar produktionen ifrån Kina till dess mer västerländskt vänligt inställda grannar. Militärt står Kina helt ensamt i Asien. Kineserna måste fatta att de behöver göra sig av med nuvarande ledning. Så att Kina specialbehandlas är självklart och inget stort hot mot frihandeln.
I EU har vi dock den franska inställningen som tyvärr har stort inflytande. Inte minst den nya hållbarhetsredovisningen är en tung byråkratisk farlig koloss som lagt på våra företag.
Många av de reella hoten mot frihandel kommer ifrån Frankrike via EU.
Att världen försöker skydda sig mot kinesiskt maktbegär har väldigt lite med frihandel att göra.
Skilj på äpple och päron.
IMF Outlook: Kina och EU:s sårbarhet i den globala ekonomin för 2024.
Enligt den senaste World Economic Outlook (WEO) från Internationella valutafonden (IMF) identifieras Kina och EU som de svaga punkterna i den globala ekonomin för 2024.
IMF förutspår en global real BNP-tillväxt på 3,0 % för 2023, med en liten minskning till 2,9 % för 2024. USA förväntas se en tillväxt på 2,1 % 2023 och 1,5 % 2024, medan Kinas BNP-tillväxt beräknas till 5,0 % för 2023 och 4,2 % för 2024, främst på grund av dess fastighetskris och svaga externa efterfrågan.
IMF sänker också tillväxtberäkningarna för euroområdet och Storbritannien. Japan förväntas se en tillväxt på 2,0 % 2023, driven av olika faktorer.
Mvh,
När man diskuterar Kina och dess framtid tror jag det är viktigt att beakta några faktorer.
1) Den demografiska profilen är pga av tidigare enbarnspxlicy och en exceptionellt snabbt industrialisering sådan att landets befolkning står inför en halvering redan 2050 enligt vissa källor och enligt andra först 2100. Antalet arbetande som funktion av antalet pensionerade är snabbt avtagande.
2) Lönekostnaderna har ökat väsentligen snabbare än produktiviteten vilket gör att Kina inte längre är det låglöneland det en gång var.
3) En stor del av deras högteknologi är beroende av västländers etablering i Kina. När det försvinner, försvinner också en stor del av Kinas förmåga att tillverka högteknologiska produkter. Till det kommer att när det gäller Chips-tillverkning så tillverkas endast de enklaste datorchipen i Kina. De mer avancerade tillverkas i USA och Taiwan.
4) Till skillnad från Ryssland är Kina mycket känsligt för handelsblockader. Skulle Kina utsättas för samma blockader som Ryssland skulle samhället mer eller mindre kollapsa.
5) Kinas förmåga att projicera militär makt är begränsad till den egna regionen. Flottan, som förvisso innehåller många fartyg, består i huvudsak av mindre fartyg med begränsad räckvidd. Endast USA har en flotta som kan garantera fri passage för världens handelsrutter på haven och även USAs förmåga är begränsad. Det betyder att Kinas export, vilken är helt avgörande för dess framtid, säkras av USA och vissa mer regionala staters förmåga och vilja att hålla handelsvägarna öppna. Den s.k. silk road initiativ, bör ses i det perspektivet.
En trolig slutsats är därför att Kina passerat höjdpunkten för sin militära, ekonomiska och politiska makt. Se t.ex. Peter Zeihans analys här,https://www.youtube.com/watch?v=mqA5NODRnQI
#22 fortsättning
Vital Metals inledde sin verksamhet i Nechalacho 2021 och positionerade sig snabbt som Kanadas banbrytande gruvbolag för sällsynta jordartsmetaller och den andra i Nordamerika. Med en betydande resurs på 94,7 Mt vid Nechalacho såg det ut som att företaget var på väg mot en betydande tillväxt. Nechalacho-projektet verkade särskilt vara en guldgruva (eller, mer passande, en gruva med sällsynta jordartsmetaller). Dessutom hade företaget ingått ett anmärkningsvärt avköpsavtal med norska REEtec, som lovade att leverera betydande kvantiteter NdPr under de närmaste åren.
Planerna på att skjuta upp färdigställandet av vissa kretsar i Saskatoon-anläggningen till H2 år 2024 pekade på underliggande oro. Trots avsikter att producera en mellanprodukt av sällsynt jordartsmetall från Nechalacho, ledde frånvaron av ekonomisk lönsam försäljning till omvärdering.
I april 2023 indikerade en strategisk översyn att företagets ursprungliga plan för North T-dagbrottet och Saskatoon-anläggningen inte var ekonomiskt lönsam. Ansträngningar att omförhandla villkoren med REEtec, med tanke på oväntade ekonomiska och tekniska förändringar, bar inte frukt. Detta ledde till utfärdandet av ett meddelande om uppsägning i enlighet med uttagsavtalet, med uppsägning till slutet av december 2023. REEtecs bestrid Vitals skäl för uppsägningen, varefter VMCL, ett Vital Metals dotterbolag, försattes i konkurs .
Vital Metals resa visar upp det komplexa samspelet mellan strategiska, ekonomiska och juridiska faktorer i världen av sällsynta jordartsmetaller, många kritiska mineralexperter citerade en brist på enkel ekonomi i det att det är alldeles för dyrt att konkurrera utan statligt stöd. Vital Metals beslut att avstå från sitt kanadensiska dotterbolag visar på de utmaningar som exploaterande mindre gruvbolag står inför i Kanada och globalt. Därigenom fick nu det kinesiska bolaget Shenghe tillfälle att investera i Vital Metals, då kinesiska bolag kan ha tillgång till stora mängder kapital från statliga eller halvstatliga institutioner, vilket ger dem möjlighet att genomföra investeringar i utlandet. Dessa kapitaltillgångar kan vara svårare att erhålla för västländernas gruvbolag, särskilt om de inte har samma nivå av statligt stöd eller finansiella resurser. Kinesiska bolag kan också ha strategiska intressen eller geopolitiska motiv för att investera i västländernas gruvindustri. Genom att säkra tillgång till råvaror kan Kina minska sin sårbarhet för globala marknadsfluktuationer, säkerställa en kontinuerlig försörjning av viktiga material för sin ekonomi och stärka Kinas globala dominans.
Mvh,
Kina spänner sin kritiska mineralmuskel
I juli 2023 tillkännagav Kina att de kommer att slå ner på exporten av två oklara men ändå avgörande metaller i en upptrappning av handelskriget mot teknik med USA och Europa. Peking sa att exportörer kommer att behöva ansöka om licenser från handelsministeriet om de vill börja eller fortsätta att skicka gallium och germanium ut ur landet och kommer att behöva rapportera detaljer om utländska köpare och deras ansökningar.
I oktober 2023 sa Kina att det skulle kräva exporttillstånd för vissa grafitprodukter för att skydda den nationella säkerheten. Kina är världens främsta grafitproducent och exportör. Den förädlar också mer än 90 % av världens grafit till materialet som används i praktiskt taget alla EV-batterianoder, vilket är den negativt laddade delen av ett batteri.
I december 2023 förbjöd Peking exporten av teknik för att tillverka magneter för sällsynta jordartsmetaller (REE), vilket lade det till ett förbud som redan finns på plats för teknik för att utvinna och separera de kritiska materialen.
Medan västländer försöker starta sin egen bearbetningsverksamhet för sällsynta jordartsmetaller, förväntas förbudet ha störst inverkan på så kallade ”tunga sällsynta jordartsmetaller”, som används i elfordon, medicinsk utrustning och vapen, där Kina har ett virtuellt monopol på förädling.
Mvh,
Olja leder till första årliga nedgång sedan 2020 när överutbudet väger
Mycket av den extra råoljan på marknaden kommer från USA. Den amerikanska oljeproduktionen var i genomsnitt 13,3 miljoner fat per dag förra veckan, en rekordhög nivå. Exceptionell produktionstillväxt sker också i Brasilien, Guyana, Kanada och andra länder.
Internationella energibyrån förväntar sig att denna ökning av utbudet utanför OPEC kommer att fortsätta, och förutspår en tillväxt på 1,2 miljoner fat per dag nästa år. Det kommer mer än att tillfredsställa världens blygsamma efterfrågetillväxt som beräknas till 1,1 miljoner fat per dag i IEA:s grundscenario.
När den kinesiska oljekonsumtionen sjunker, förväntas den globala efterfrågetillväxten avta år 2024. Stora finansinstitutioner som Morgan Stanley ser efterfrågan växa med mindre än 1 miljon fat per dag. Det är ungefär hälften av prognosen för år 2023.
Andra stora ekonomier i Europa och Nordamerika vacklar också, vilket ytterligare dämpar efterfrågeutsikterna. Mindre robust konsumtion, tillsammans med utbudsfloden, pekar på en marknad som förblir överutbud nästa år.
På terminsmarknaderna har det baisseartade sentimentet sjunkit in. Både WTI- och Brent-terminer pekar på priser på i genomsnitt runt 80 dollar per fat år 2023, med undantag för en större geopolitisk störning.
Risker med jokertecken – Kan spänningar i Mellanöstern ändra momentum?
Eftersom överutbudet dominerar kan den största uppåtrisken för priserna vara konfliktdrivna avbrott som tar avsevärd oljekapacitet offline. Ökade spänningar mellan Iran och västvärlden utgör denna typ av geopolitiska hot.
För närvarande är dock marknaden fortfarande fixerad vid utbuktande lager och utbudet fritt för alla utanför OPEC. När världen genomgår ett historiskt skifte i oljeproduktionsgeografin står industrin inför en bedömning av om okontrollerad tillväxt riskerar ohållbart låga priser
Mvh,
I likhet med vad Eric Arthur Blair (’George Orwell’) skrev är makten organiserad i form av ett oligarkiskt kollektiv. Det har sen mkt lång tillbaka haft liknande utformning som Venedig’s oligarki hade.
Man håller ihop för oligarkins långsiktiga makt.
Systemet med autokrater är mindre stabilt eftersom den typen av makt brukar ta sig uttryck i mer interna omstörtningar.
Att dessa omständigheter till största delen tigs ihjäl är ingen slump.
Och den typen av oligarkiskt kollektiv har en agenda.
Den innebär bland annat att splittra befolkningen och hålla dem i okunnighet.
Trots att Storbritannien ofta ses som industrialismens ursprung har dom sen flera århundraden vägletts av samma negativa filosofi som var fallet med Venedig. När Storbritannien efter 1890 började invadera USAs maktstruktur var ett av uppdragen till de amerikanska medlemmarna av Cecil Rhodes angloamerikanska etablissemang att de skulle underutbilda amerikas befolkning så att lönerna kunde sänkas till Storbritanniens nivå.
Tänk på det när ni citerar idel amerikanska källor.
Det finns inte mycket positivt att hämta därifrån.
Man bör naturligtvis hålla sig informerad men man kommer aldrig att få någon konstruktiv input därifrån.
Bara hjärntvätt.
Allt positivt prat om liberalism är missvisande. Syftet med liberalismen var för Storbritannien att lura andra att öppna sig för plundring och det är vad väst har sysslat med sen dess.
Det är avsaknaden av ömsesidighet i liberalernas idevärld som nu ger sig till känna när de tidigare förtryckta skaffar sig utbildning och utvecklar sina länge förtryckta samhällen.
Även USA var i början utsatt för den negativa påverkan och lyckades åtminstone förhindra Storbritannien att splittra landet i två delar. Men så småningom lyckades Storbritannien framskapa den typ av oligarki som dominerat där sen dess.
Amerikaner är så förvirrade och desinformerade att de blandar ihop dem bland deras tidigare ledare som var patrioter med dem som var förrädare.
Det faktum att USA kallar sig ett exceptionellt folk borde göra det naturligt för omvärlden att hålla ihop mot dem.
Genialitet kan läras ut hävdade Lyndon Larouche som ville se en vetenskaplig och kulturell renässans.
Synd att US/UKs oligarki har stått i vägen hela tiden
USA och Storbritannien var i högsta grad orsaken till att kommunismen etablerades i Ryssland och Kina. Inte som en reaktion mot kolonialt förtryck utan genom en medveten ideologisk påverkan. För deras oligarki ville inte ha kapitalistisk konkurrens!
Det sa den angloamerikanska elitens ideologer rent ut.
När nu Ryssland och Kina har kastat av sig det oket som de lagts på av anglosaxerna har de stora länderna inte längre någon ideologisk kvarnsten om halsen som ensidigt predikar jämlikhet. Kina har sen Deng Xiao Ping också lyft fram behovet av att uppmuntra talang!
Västvärldens tröga utveckling beror på att vi lyssnar på anglosaxiska oligarkins språkrör, och dom vill absolut inte att vi ska ha några talanger. De vill sänka hela medelklassen och det sker delvis genom att stödja alla typer av radikala strömningar.
Även de små kommunistiska regimerna i Kuba och Nicaragua fördes till makten av USA.
Både Batista och Somosa hade ambitiösa utvecklingsplaner och båda såg upp till USA som förebild.
Men US/UK vill inte ha någon utveckling! De vill ha slavar vars naturtillgångar kan hållas kvar i marken tills USA behöver dem.
De är rädda för att låta goda förebilder uppstå!
Även systemet med privata banker är något US/UK vill ha för att lura andra att inte ha riktiga nationella banker.
De privata är nämligen mycket lättare att styra genom dödshot.
Jack The Ripper 1888 var ett sånt dödshot mot speciellt Rothschilds men genom implikation mot alla finansaktörer.
Nationella bankers VDar kan förstås dödshotas men det är mkt allvarligare för en numerärt liten familjeklan om dess huvud slås ut.
Genom att associera enorma rikedomar till privata familjer kan de enklare tvingas att agera i symbios med imperiet.
Myten om deras separata makt riktar bort uppmärksamheten från vad imperiet egentligen är.
petergrfstrm #29,
Jag får be dig att hålla dig till trådens ämne och klimatfrågan. Du har en lång rad konspirationsteorier om USA och Storbritannien hämtade från stollen Larouche. Jag tror inte att våra läsare är särskilt intresserade.
Detta är en varning om avstängning.
Under nuvarande paradigm så är det tveksamt om frihandel och ett hårt industrialiserat EU kan kombineras. Enklaste mekanismen för att justera är om euron skulle strukturellt försvagas mot RMB tills EU är konkurrenskraftigt.
Ett stort problem är att EU satsar på att höja kostnaderna genom mer överbyggnad/grön omställning/etc. medan varken Kina och USA har samma krav på sig. Slutar med att europeisk industri helt enkelt inte kommer kunna konkurrera inom branscher där vi saknar kunskapsövertag. Tråkiga för oss är att det knappast finns någon bransch där europeisk kunskap står ut.
Enda sättet för t ex Hybrit att lyckas är om man förbjuder traditionellt tillverkat stål och sätter höga strafftullar på billig import. Något som EU trycker på för, Går såklart inte att kombinera med frihandel. Tror vi kommer få se fler och fler områden som dessa där man tar gröna omställningen som intäkt till varför höga tullar är nödvändiga. T ex inom allt som tillverkas av stål där de framtida av politiska skäl höga stålpriserna kommer slå igenom.
EU är den absolut svagaste spelaren. Om EU allierat sig med Ryssland så hade vi fått en stark position där EUs industri plus Rysslands råvaror hade gjort oss industriellt kompletta. Funkar såklart inte idag då Ryssland tvingats till samma upplägg fast med Kina istället.
Kina + Ryssland är helt självförsörjande inom egentligen allt. De behöver inte exportera till väst då deras behov av västimport eller västvaluta för köp i andra länder inte kommer vara lika stort. Så tror att även Kinas intresse av frihandel kommer minska över tid.