Civilisation och välstånd kräver energi

Tysk elkonsumtion

Tyskland har varit EU:s ekonomiska motor. Nu tydligaste exemplet på förstörd elförsörjning.

Civilisation och välstånd kräver energi

COP30 är den senaste i ordningen av konferenser där huvudtemat varit att vi måste sluta använda fossila bränslen. En viktig punkt på agendan har hela tiden varit att rikare länder ska
hjälpa fattigare mot klimatförändringarna. Inför Paris sa dåvarande klimatchefen i FN, Christiana Figueres att man stod inför den bästa chansen att omfördela välståndet i världen. Det tycks numera vara vad som är kvar att förhandla om.

I den bästa av världar har COP30 blivit ett vägskäl där insikten drabbar att NetZero, Fit for 55 och andra politiska projekt är illusioner som inte trumfar verkligheten. Vid COP28 i Dubai tog sultanen Al Jaber bladet från munnen och ställde en enkel och högst relevant fråga. Om fossila bränslen ska fasas ut, vad ska vi ha istället om inte mänskligheten ska tillbaka till grottorna.

Nu har kung Carl XVI Gustaf uttalat det självklara, att alla länder har så olika förutsättningar så det blir svårt att skriva under samma papper. Sedan under konferensen argumenterar Brasiliens president Lula da Silva för att länderna ska få göra så gott de kan efter sina olika möjligheter och utan att någon talar om för dem vad de måste klara.

Två nyktra ganska likartade meningar. Liknar också det budskap som Al Jaber luftade. En högteknologisk civilisation finns inte utan energi. Närma dig en lite större stad en höstkväll och inse hur den skulle sett ut utan el. Tänk sedan att hela trafikflödet är tänkt att också hållas igång med el.

Det borde inte finnas många kvar nu varken i EU, resten av Europa eller Sverige som målar i ljusgröna färger och löften om att gå före och ’bada i guld’. Inte ens mindre galet uttryckt.

Vi måste göra verkligheten till vår vän. De tjusiga visionerna klarar inte mötet med den.

energikonsumtion globalt

En harakiri-strategi

En del har förstörts oåterkalleligt i föreställningen att visa världen vad duktiga vi är och trodde att världen kommer att följa oss. En harakiri-strategi.

EU är bara 6 % av världens befolkning. Ekonomiskt är EU 14,7 % av global GDP (Eurostat 2023). Tredje världens energibehov och koldioxidutsläpp kommer att öka. Det kommer inte att finnas och har aldrig funnits en världsmarknad med premiumpris på produkter vars enda unika egenskap är att de är fossilfritt tillverkade.

EU:s utsläppspriser i ETS är världens högsta. De som investerat stort och har det i kalkylen kommer att få det tufft. Om de inte insåg det och redan flyttat ut.

Nonsensplanerna om skyddstullar mot import av ”fulproducerade” varor dunstade med president Trumps ”tariffer”/ tullar.

Förnybar energi är dyrt. Samtidigt som till exempel Tyskland och Sverige avvecklat kärnkraft går klimatomställningen i stort sett ut på att elektrifiera allting. Med el som inte finns.

Tyskland – ekonomiska utförsbacken kickstartades av ”die Energiewende” – Klimatupplysningen

EU toppen

Mutti och hennes adept med stort ansvar för EU:s förfall.

kostnad for fornyelsebart

Bilindustrin, som en gång var Tysklands stolthet, är nu en jobbkyrkogård. Varenda vecka nya rubriker: Volkswagen, Mercedes, Audi och Ford – alla lägger hela fabriker i malpåse. Det är inte bara EV’s som slår ut bensinbilar. Det är de kinesiska konkurrenterna som  äter ut Europa med billigare elbilar, och tyska ledningsgrupper inser plötsligt att deras ”gröna omställning” kostar mer än konsumenter och företag kan betala.

porsche

Porsche är ett övertydligt exempel på hur EU:s tvångströja slår hårt och ödelägger bilindustrin.

I juli 2025 skickade Porsches VD Oliver Blume ut ett memo som chockade de anställda: deras ikoniska affärsmodell höll på att kollapsa. Företagets vinster rasade, aktierna hade fallit med över 50 % och till och med de mest hängivna fansen var rasande. Det är svårt att föreställa sig hur ett av världens mest älskade bilmärken hamnade i denna situation. Men för att förstå måste vi gå tillbaka till Taycan – Porsches första helelektriska bil. När den lanserades hyllades den som framtiden: snabb, vacker, ”soul electrified”.

Men under ytan började problemen hopa sig. Bilarna hade mycket fel, var dyra att reparera och förlorade snabbt i värde. Kunderna fick vänta i månader på reparationer. Porsches stora EV-dröm hade blivit en mardröm. Ledningens enda val – backa bandet eller dö. De har nu följare i alla premium brands.

Och det är inte bara bilar.

Ryggraden i industrisektorerna blöder. Orsaken är inhemsk galen energipolitik. En grön omställning ledd av politiska kommittéer och stödpaket från staten och EU kan inte göra mer än bromsa blödningen. Amerikanska och Asiatiska kunder hittar bättre affärer på annat håll.

Blodomloppet i en tyska industrin – billig, pålitlig energi – är borta. Åratal av stängnng av kärnkraft och sedan se rysk gas dunsta, lämnar landet med el- och gaspriser som är två, tre gånger så höga som USA eller Asien. Kolkraft är fortfarande oundgänglig fast idén med die Energiewende var att både den och kärnkraft skulle bort.

Förhoppningsvis har vi inte hunnit lika långt i förödelsen i Sverige innan vi bytt ledning som signalerar en viss tillnyktring. Det tar ändå tid att reparera. Politikens kvarnar mal långsamt.

Bakom stålindustrins stålbad döljer sig stagnerad efterfrågan globalt. Europeiska subventions-race kan bara förvärra problemen, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.

Sandström: SSAB storsatsar – men stålets storhetstid är förbi | Affärsvärlden

Stålindustrin är Sverige stolta över. Folk i allmänhet tror att vi är en stormakt, trots att vi är en pygmé volymmässigt i branschen. Vi har lyckats nå lönsamhet med specialstål av hög kvalitet. Tillgång till klimatmiljarder och koldioxidjakt har lett oss inpå villospår. Vätgas och fossilfri järnsvamp i LKAB är pausat. Stegras sista suck är nära. Förhoppningsvis överlever SSAB i en allt tuffare konkurrens med stor överproduktion av stål i världen. Om den nischen finns kvar efter vätgasäventyret och specialstål av hög kvaliet fortfarande går att sälja med premiumpris.

Tillgång till billig fossilfri energi var från början en illusion. ”Jag måste tro att det går” är numera ett bevingat ord.

utbud efterfragan stal

elpriser Tyskland

Det är inte läge att utnämna Kina till ett nytt Klondyke. De har också stora ekonomiska bekymmer. De har ändå tagit det lugnt med koldioxidjakten. De har haft vett att förse sin industri med energi. De har satsat brett. Basen är kolkraft för att driva ekonomisk utveckling och samtidigt utvecklat förnybar energi, som västvärlden ropar efter. De har uppenbart förstått att kärnkraft är framtiden. Sannolikt kommer det bli oundvikligt att importera reaktorer från Kina om vi inte snabbt släpper förlamningen och får fart på seriebyggande av standardiserade reaktorer och minskar ledtiderna från beslut till drift. De jobbar på under radarn även med den strategin. Med asiatiskt tålamod och långsiktighet.

kinesisk karnkraft

Vad gör vi nu?

De tre viktigaste ändrade förutsättningarna är president Trump som lämnar Parisöverenskommelsen och rör om förutsättningarna i världshandeln med sina tariffer. Det andra är kriget i Ukraina som ändrat förutsättningarna för framför allt naturgasförsörjningen i Europa, som påverkar tillgång och priser. Det tredje är Kinas snabba utveckling där de både nått en högre teknisk nivå och utnyttjar vårt självskadebeteende i den meningslösa och nu tydligt omöjliga jakten på koldioxid.

BNP utveckling

Regler, lagar och tvångströja i form av byråkratisk överlast måste minska till förmån för produktiva investeringar för näringsliv och samhälle. Vägen får inte pekas ut och finansieras i planekonomisk riktning längre. Ett politiskt klimat där näringslivet finner framgångarna utan att jaga stöd och riskfria lån. Det går inte att backa bandet. Vi måste åter bli konkurrenskraftiga genom innovationsförmåga och produktivitet.

Politikens uppgift är att säkerställa effektiv infrastruktur. Bristen på stabil tillgång till eleffekt till konkurrenskraftigt pris har visat sig vara förödande för Europa.

Bidragskapitalisternas era måste vara över.

 

Evert Andersson / Mats Kälvemark

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Evert och Mats! Oj, vad ni behövs!
    Men, upp i allt detta elände finns det trots allt ljuspunkter som ett omedelbart stopp för intagning till ”journalisthögskolan” på grund av usel kvalitet på dess så kallade utbildning, tystnaden kring kollapsen på COP30 – och inte minst att Henrik Jönssons återkommande upplysning fallit i god jord.

  2. Ivar Andersson

    Stålverk 80 var politikernas drömprojekt. Som tur var politikerna realistiska då och avbröt projektet. Idag kör politikerna till konkurs eller mot konkurs. Som tur är la LKAB Hybrit i malpåse när man insåg riskerna.

  3. Simon

    Mkt bra! Tack för artikeln.

    Människans civilisation kan ses som ett fysiskt system bestående av materiel, energiflöden och strukturer som interagerar enligt fysikens lagar. Jorden ökar sin komplexitet genom biologisk evolution, geologiska processer och ekosystem, och denna ökande komplexitet drivs av solenergi och CO₂.

  4. Ivar Andersson

    OT
    ArcelorMittal, ett av världens största stålbolag, tackade nyligen nej till 1 miljard euro från den tyska staten för att omvandla två av sina anläggningar för produktion av grönt stål. Man skyllde på höga elpriser och låg efterfrågan på grönt stål i Tyskland. Det går helt enkelt inte med nuvarande priser få verksamheten att gå runt, det förändrar inte en miljard euro.
    GP.se

  5. Ann lh

    Från dagens GP, P.S: ännu ett litet ljus i mörkret.
    Gyllene Grodan, baren, efter COP 30 …
    – Tror du att man snart finner en lösning på problemet med den globala uppvärmningen?
    – Lösning? Man diskuterar fortfarande om det är ett problem!

  6. Magma

    I dag en intressant artikel Björn Lomborg i SvD om den förment gröna politiken.
    ”Det finns enen billigare och betydligt mer effektiv lösning: innovation. Genom historien har mänsklighetendborgare hanterat stora utmaningar, inte genom restriktioner utan genom innovationer. När luftföroreningarna höll på att kväva Los Angeles på 1950-talet förbjöd vi inte bilar, utan uppfann katalysatorn som gjorde dem renare. När stora delar av världen svalt på 1960-talet tvingade vi inte folk att äta mindre – utan utvecklade grödor som gav större skördar”
    Han tar även upp Kinas strategi för att växa industriellt och på det sättet kunna erbjuda sina medborgare en bättre framtid och konstaterar bland annat att ”det är dags att västvärlden inser sitt begränsade inflytande, och byter spår från slöseri till banbrytande teknikutveckling som faktiskt gör skillnad.”
    Ytterligare ett exempel på att den gröna fasaden börjar krackelera även i media. Har tyvärr inte någon fungerande länk.

  7. Simon

    #3 mig själv.

    Jag skulle när jag funderar vidare på det hela vilja formulera det såhär:
    Om man ser det ur ett termodynamiskt/evolutionärt perspektiv så fungerar kriser som “selektionstryck” som tvingar samhällen att anpassa sig eller försvagas. Europa står just nu inför ett sådant tryck. Frågan här blir hur snabbt och effektivt systemet (Europa i det här fallet) kan omorganisera sina energiflöden för att bibehålla sin komplexitet?

    Energi är motoroljan i civilisationens maskineri. Minskar man den utan att ersätta den med lika mycket eller mer, så slår friktionen mot komplexiteten hårt — och det ser vi nu i Europas energikris.

    Lomborg tycks vara inne på samma sak.

  8. Tege Tornvall

    Den bil som i extrem fart krockade med en buss på andra körbanan på en bro på Värmdö lär ha varit just en Porsche Taycan – med överdrivna prestanda.

  9. PS

    https://nyadagbladet.se/analys/valkommen-tillbaka-till-fattigsverige/

    ”Vad fan får jag för pengarna?”, som industrimannen Leif Östling formulerade det, är en fråga som allt fler svenskar med rätta också ställer sig.

    Från idag i Nya Dagbladet. Rekommenderas, värkligen, att läsa, hela.
    Frågan att ställa sig torde bli VARFÖR?! /P

  10. Magma #6
    Vet inte om det här är tillfälligt eller ett medvetet nytt grepp från SvD, men just nu kan man faktiskt i inkognitoläge, eller vad det heter för just din webläsare, läsa allt på SvD’s ledarsida.
    https://www.svd.se/a/0pjAkg/klimatmotet-cop30-blev-annu-ett-misslyckande

  11. Hans Holmen

    Tack Evert och Mats — alltid lika oförtröttliga i ert viktiga värv.

  12. Ja, det ser bekymmersamt ut för Europa. Det finns fortfarande ledande politiker som tror stenhårt på förnyelsebar energi, att alla nya gröna projekt skall hållas hemliga beträffande kostnader och annat, att man måste censurera nätet och göra det klimathotsskeptikerfritt, och att planeten går under om vi inte genast ställer om.

    De gröna aktivisterna blir alltmer militanta och tar sig allt större friheter mot vanligt folk.

  13. Björn

    Ja, energi är grunden för allt. Även vi människor stannar om vi inte har någon föda att metabolisera. Det är konstigt att något så fundamentalt inte förstås av våra politiker. Kan man tolka det som så, att det handlar om en obildad klass av individer?

  14. Lennart Bengtsson

    När det gäller EU:s och Sveriges klimatpolitik (och därmed energipolitik) måste man tyvärr konstatera att ”operationen lyckades men patienten dog” eller i alla fall är döende. Detta är tyvärr vad som händer när man låter politiken bli draglok för vetenskap och teknik i stället för som tidigare motsatsen.
    Man borde kunna ha lärt sig från vad som ägde rum i Sovjetunionen och i Maos Kina.

  15. Ann lh

    #10 Tack Håkan B för tipset om Lombergs ”Ett missslyckat klimatmöte” i dagens SvD.
    Skönt att han lyfter fram idéerna från Julian Simons ”The Resoursful Earth” från 1984 där han satte människan som den största resursen.
    Efter den definitiva COP-kraschen borde även våra politiker kunna vakna och erkänna att de gått på den värsta niten i historien.
    Krav till politikerna, se först och främst till att öppna DEBATTEN
    Tack COP30 och alla dess influencers.

  16. Christer Eriksson

    Ot. glömde ställa frågan under ordet är fritt.
    En fråga till ni som är insatta.Kanske främst tty som tycks vara väl insatt i det mesta.
    Aftonbladet har ofta ledare som skriver om korallreven.Anser att dom är dödsdömda.
    Hur är tillståndet för reven?

  17. Förändringar, som kan ge EU-länder återvunnen ’tillväxt’, industriellt, välfärds- och inflytandemässigt utanför EU, kan endast ske underifrån, dvs att tillräckligt antal länder inom EU negligerar EUs direktiv i alla frågor som rör energipolitik, inkl. NetZero, koldioxidutsläpp inkl.skatter etc., (även skogsvård). Det kommer inte att gå utan att EU som organisation försvinner i sin nuvarande tappning. Sverige kommer inte att ’ta ledartröjan’, ej heller andra nordiska länder för sådana förändringar. Det är mest troligt att vissa östeuropeiska länder, som dragit rätt slutsatser om EU, verkställer sin övertygelse.

    I svensk politik försämras istället möjligheterna till berättigad insyn i ’Statens affärer m.h.t. grön omställning’, vilket lätt kan härledas från hanteringen av finansieringsrundan vad avser Stegras fortsättning. Därifrån är det långt till omläggning av den politiskt styrda energipolitiken, eftersom Sveriges regering endast tar beslut som sanktionerats av EU:s direktiv.
    Inga bestående förändringar i ’status quo’ inom EU kan heller ske utan att ledande politiker inom EU-kommissionen och EU-parlamentet bytts ut, så att Net Zero-politiken upphör- vid fullt genomförande blir resultatet just ’noll industri, noll välfärd, noll konkurrenskraft/ekonomisk inertia & noll globalt inflytande’, (det senare eftersom det är en funktion av ekonomisk inertia), kan bytas i dess motsats. De tar tid om det natutligt skulle följa EU-procedurer enligt Lissabonfördraget. Hot eller verkställt sådant betr. Exit från EU är det enda, enligt min uppfattning, som skulle kunna ge resultat.

    Under tiden profiterar Kina högt på klimatfånerierna inom EU-länder. I princip följer Kina, enligt min egen uppfattning, följande strategi: ’förse det egna landet med tillräcklig billig energi (under 2024 startades kolkraft om 94,5 GW, med planerat ytterligare 30 GW) för fortsatt ekonomisk tillväxt & industriomfattning; låt EU prioritera NetZero & grön omställning med vår benägna hjälp i form av konkurrenskraftiga industripriser för materiel för densamma; därigenom förlorar EU på sikt sitt ekonomiska konkurrenskraft’
    Synpunkter på detta ?

  18. Tege Tornvall

    # 17. Jag har svårt att helt följa tankegången att Kina skulle vilja försvaga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland, Sydkorea, Taiwan och Singapore. Det är ju också att försvaga Kinas exportmarknad. Var skall de då sälja sina produkter? Indien, Indonesien, Brasilien m. fl. är visserligen växande marknader, men Kinas växande industri behöver väl alla marknader den kan få.

  19. Tege Tornvall

    # 17-18. Att göra dem mer beroende är en sak, att försvaga dem en annan.

  20. Tege Tornvall #18-19
    Tack för återkoppling! Själv refererade jag endast till EU. USA har redan lämnat klimathysterin och beroendet av materiel till vindkraft och sol-el från Kina, inkl. dess batterier, närhelst den amerikanska bilindustrin återhämtat sig från EV-orienteringen som basfunktion för densamma industrin. Japan har egenmässigt återupptagit sin kärnkraftindustri efter ett antal år av frivillig reluktans. Australien och Nya Zeeland är i färd med att omvärdera sina ’grönomställningsstrategier’, inte minst Australien; efter upptäckt att Kina levererar vindkraftsmateriel med vit asbest via Goldwind Science and Technologies, som använder 3S Industries, ett annat kinesiskt företag som tillverkar bromsmaterial i asbest för just vindkraftverk, samt efter upptäckt att batteriparker från Kina är otillräckliga, brandfarliga tillskottsenergiplatser för stabilt elnät.
    Upptäckterna kommer att omvärdera Australiens materielleveranser från Kina vad avser just vindfläktskraft och dess NetZero politik, enligt min uppfattning. Men det finns fortsatt ett antal länder för Kina att prångla ut sitt materiel för grön omställning inkl. EU-länder, vilket troligen räcker till tidsmässigt för att säkerställa just ett kommersiellt/ekonomiskt övertag över tid gentemot främst EU, som eventuellt skulle kunna, tillsammans med USA, utmana Kina ekonomiskt/handelsmässigt. Därav min generella slutsats, som återigen endast avser just EU som en politiskt superrigid konstellation. Allt måste värderas relativt, om Du förstår hur jag menar?

  21. #19-20
    Försvagning eller beroende, två sidor av samma mynt beroende på sammanhanget.
    Nu är det inte bara kineserna som misslyckas med batterier.
    https://www.youtube.com/watch?v=b5cSicjTODQ

  22. Rossmore

    #1 Ann

    ”Journalisthögskolan” brukar med rätta benämnas Kommunisthögskolan.

  23. tty

    #16

    Några grundfakta om hermatypiska (revbildande) koraller

    Det finns ingen plats på Jorden där havet är för varmt för revbildande koraller. Persiska viken, Röda havet och Sydkinesiska sjön, alla signifikant varmare än vattnen kring Stora Barriärrevet, har alla rika korallfaunor (däremot finns det nästan inga rev i Oman mellan Persiska Viken och Röda havet, uppvällning gör att havstemperaturerna där håller sig under 25 grader vilket är i kallaste laget för koraller). Både i Persiska Viken och Röda Havet går havstemperaturerna regelbundet över 30 grader.

    Under Eocen då de globala temperaturerna var 10-12 grader högre än nu fanns det ändå korallrev vid Ekvatorn. Skillnaden var att reven då även fanns på mycket högre breddgrader än nu.

    https://cp.copernicus.org/articles/20/349/2024/cp-20-349-2024.pdf

    Stora Barriärrevet slutar i söder där vattnet blir för kallt. I norr slutar det där Australien tar slut.
    Det uppstod relativt sent geologiskt sett, under MPT (Mid-Pleistocene Transition) då vattentemperaturen i området steg från 26 till 28 grader

    https://www.science.org/doi/full/10.1126/sciadv.ado2058

    Inget korallrev någonstans i Världen är äldre än ca 10 000 år. Alla har uppstått efter den senaste istidens slut när havsnivån hunnit stiga till i stort sett nuvarande nivå. Många har dock vuxit upp på rester av korallrev från tidigare mellanistider då havsnivåerna var ungefär desamma som nu.
    De korallrev som fanns under den senaste (och tidigare) istider finns i regel på så pass djupt vatten att de inte längre är längre är lämpliga för hermatypiska koraller (för kallt och för mörkt). Men de kommer att återuppstå under framtida istider.

    En intressant jämförelse mellan två stora barriärrev (som jag råkar ha personlig erfarenhet av):

    I Florida var havsnivån under den förra mellanistiden klart högre än nu. Resultat: den förra mellanistidens barriärrev bildar nu en rad låga öar av korallkalksten (Florida Keys) och revet ligger (huvudsakligen) söder om dessa och ett antal meter lägre.

    https://www.google.com/maps/@24.6975676,-81.4977845,93987m/data=!3m1!1e3?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI1MTEyMy4xIKXMDSoASAFQAw%3D%3D

    I Australien var havsnivån under den förra mellanistiden ungefär densamma som nu, och Stora Barriärrevet har därför vuxit upp ovanpå det gamla revet.

    https://www.google.com/maps/@-20.1118452,150.3589842,257460m/data=!3m1!1e3?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI1MTEyMy4xIKXMDSoASAFQAw%3D%3D

    De stora hoten mot korallrev är eutrofiering och grumling genom utsläpp av närsalter (avlopp) och jorderosion p g a odling. Revbildande koraller fordrar varmt, klart och näringsfattigt vatten.

  24. tty

    PS

    Jag glömde att nämna att havstempearturerna i Korallhavet (där Barriärrevet ligger) var ungefär 1 grad varmare än nu i början av den innevarande mellanistiden och 1,5 grader varmare än nu under den förra mellanistiden (MIS 5e) liksom under den fjärde bakåt (MIS 11).

    Data finns i länk nr 2 ovan,

  25. foliehatt

    Tege, #8,
    Stor bil. Litet körkort.

  26. Christer Eriksson

    #tty 24 25.
    Tack.Intressant

  27. Rossmore

    #8, #25

    Allvarligt!

    Hur vet ni detta om tragedin på Farstabron? Hur? Förklara!

  28. tty

    #27

    Den avlidne porscheföraren hade bara en bil registrerad på sig. En Taycan. Vilket gör det extremt sannolikt att det var den han körde. I synnerhet med tanke på den extrema branden.
    Sedan är det väl i och för sig oklart om det var en olycka eller ett (utvidgat) självmord.

  29. foliehatt

    Rossmore, #27,
    jag ber om ursäkt. Min kommentar var menad som en allmän reflektion av hur det blir alltmer större bilar i trafiken och att sådana mer ofta än för normala bilar framförs av förare som beter sig som om att de är väldigt osäkra, som glömmer blinkers, etc. Eller med andra ord, som sämre, mindre tränade förare än sådana i normala bilar.

    Min kommentar ska inte tas för att det var föraren i Porschen som avsågs. Men jag erkänner att kommentaren var slarvigt skriven och lätt kan förstås som att det var det som avsågs.

    Mea culpa.

  30. Leif Åsbrink

    #21 Håkan Bergman

    Haveriet med Teslas powerwall är anmärkningsvärt! Jag finner det egendomligt att inte det blivit skriverier om det i svensk press. Eller har det uppmärksammats på ett bra sätt utan att jag har märkt något?

    Det är ju principiellt intressant. Tesla upptäcker en säkerhetsrisk och fjärrdödar produkten via Internet. Kunden blir utan batteri och Tesla ersätter inte kunden. Nog är väl det en skandal väl värd att berätta om?

    Än värre om dom inte stängt av, förr eller senare hade något hus brunnit upp med dödsfall som följd. och att då inte ha stängt av när nu möjligheten fanns skulle nog varit förödande för Tesla.

  31. Tege Tornvall

    SSAB:s lilla nisch i fordonsindustrin är höghållfast stål, som med lägre vikt ger bättre krockskydd. Även rostfritt från Outokumpu har denna egenskap. Men båda är dyrare än gängse stål.

    Kanske ny jakt på överflödig vikt kan ge dem en fördel. Marknaden börjar reagera på onödigt tunga och dyra bilar. Batterier överlever bara så länge grönröda dårfinkar främst i Europa kräver elbilar, som tar 30-40 procent av bilarnas hela vikt. För Sverige gäller: ut med dem i valet!!

  32. Christer Eriksson

    #30 Leif Åsbrink.
    Inte alls konstigt att Teslas haveri med hembatterier inte mämns i media.
    Det är Tesla.Det är heligt att alldrig skriva något negativt om Tesla.
    En osvuren lag bland dom gröna journalisterna.

  33. Sigge

    Tege Tornvall #31

    Jag har läst ganska många av dina kommentarer. Du överdriver väldigt mycket när det gäller elbilars nackdelar. Det verkar som du inte riktigt hängt med i utvecklingen de senaste 10 åren.

    Det finns ett fåtal elbilar där vikten av batteriet är mer än 1/3-del av bilens totala vikt. Det är bilar med lång räckvidd, mer än 70 mil WLTP. De flesta bilar som säljs i Sverige idag har 45-60 mil WLTP och batterivikten är 25-30% av totalvikten.

    Det många som kritiserar elbilar inte räknar med är att själva drivlinan i en elbil väger lite mindre än i en bensinbil. Batteripacket i min elbil väger ungefär 470 kg och bilen väger ungefär 360 kg mer än en motsvarande bensinbil med automatlåda,

    Min elbil har lite kortare räckvidd jämfört med de flesta elbilar som säljs idag, 43 mil WLTP, vilket gör att jag endast kan åka i 25 mil på motorväg innan jag behöver stanna och ladda. Då tar det c:a 25 minuter att ladda för att kunna åka 20 mil till på motorväg.

  34. Wennblad i SvD om debaclet med effektreserven.
    Äntligen.

  35. Tege Tornvall

    # 33. Vår Skoda Scala 1,0 TSI har en enliters 3-cylindring bensinmotor på 115 hk/200 Nm samt en 50 liters tank. I vardagen går den 80-90 mil på en tank. I somras gick den över 100 mil på tanken två gånger på blandad långfärd. Att tanka tar 2 minuter (25-30 liter per minut). Inköpspris ny ca 200.000 med kampanjpris. Nu gått 5.600 snåla och problemfria mil. Ibland ganska raskt.

    Inte katten stannar jag var 25:e minut på långfärd för att ladda i 20minuter – om jag hittar ledig och fungerande laddstolpe.

    Som gammal biljournalist följer jag testkörningar på olika håll, inkl. tidigare Motormännens tidning Motor. Uppgivna tjänstevikter ofta 1,7-1,8 ton och 70-80 kWh batterier = 500-550 kg batterier. Det är 30-40 procent. Kom inte och anklaga mig för att ”inte hänga med”! Elbilens akilleshäl är batteriet. Punkt !!

  36. Tege Tornvall

    # 35. Var 25:e mil skall et förstås vara.

  37. Sigge

    Tege Tornvall #35 #36

    Du verkar inte följa utvecklingen av elbilar, men du sprider en massa myter som att laddstolpar inte fungerar.

    Jag har haft min elbil i snart tre år. En gång har jag råkat ut för att en laddstolpe inte fungerat. Det var IONITY i Gränna där en av sex laddstopar inte fungerade. Det var första gången jag gjorde långresa med bilen. Det är också enda gången jag råkat ut för laddkö vid laddarna. Jag fick vänta i 5-10 minuter innan jag kunde ladda vid en fungerande laddare.

    550 kg av 1700 kg är 32%.

    Om en bil i storlek motsvarande Skoda Scala skulle ha ett batteri på 550 kg så skulle räckvidden vara ungefär 70 mil WLTP.

    Jag håller med om att elbilens akilleshäl är batteriet, men det ar absolut inte så illa som du vill göra gällande.

    Jag gör längre körningar 3-4 gånger per år då jag behöver snabbladda och under de här nästan tre åren så har jag snabbladdat ungefär 35-40 gånger. Bilen har hunnit gå 6500 mil. Det allra mesta har jag laddat från min egen laddbox hemma.

  38. Stefan Eriksson

    #33 Sigge.
    Jag frågar dig, så slipper jag googla:
    Vad är betydelsen av ”WLTP” ?

  39. Benny

    ”Sigge” du har laddat från din laddbox HEMMA den mesta tiden! Men du ska ha klart för dig att de flesta inte har tillgång till en uppfart med egen laddbox så ditt korståg för batteribilar och nu när elen dessutom blir dyrare hela tiden är dödfött? Men för de som står ut med alla problem med räckvidd och bor på de ställen i landet där elen fortfarande är mindre dyr och bor i villa så visst slösa bort era pengar bara. Och njut medan du kan ”Sigge” skattehöjarpolitiker kommer att göra som i Storbritannien införa kilometerskatt på batteribilar för att kompensera bortfallet från skatterna på bensin och diesel. Statskassans ständiga tomhet och politikernas vilja att slösa och förskingra andras pengar har ingen gräns…

  40. Tege Tornvall

    # 38. WLTP står för Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Procedure och är en standardiserad körcykel för jämförelse mellan lätta fordons bränsleförbrukning.
    Bilen körs i 30 minuter i en testrigg över 23,25 km distans = 46,5 km/h medelhastighet i som mest 131 km/h och med 13 procent stillastående samt 7 kW medeleffekt och 47 kW högsta effekt.

    Det går alltså ganska stillsamt och dessutom i 23 graders värme och utan stolsvärme, luftkonditonering och annat energislukande. För svenska förhållanden ger därför WLTP svårnådda värden. Inte minst vad gäller elbilar, där man kör ett fulladdat batteri tomt – tvärt emot rekommendationer att varken ladda fullt eller köra tomt.

    Testkörningar i verkligheten ger i regel högre förbrukning, särskilt i kyla, i högre fart fart och med mer last.. Sigge tycks ha sluppit fjällresor i hög trafik och med jämnmod ta laddstopp på vägen. Du tycks vara en idealisk elbilsägare med billig laddning hemma och få behov av att ladda ute i trafiken. Men jag har läst och hört många skildringar av sökande efter laddstolpar med rätt kapacitet och teknik.

    Bonne route! önskar jag Sigge med meningsfränder. (Myter handlar om gudar och inget annat.)

  41. Lasse

    Bilar på el eller bensin:
    Skoda Scala kostar 220 000 SEK , vikt 1200
    Skoda ELroc kostar 514 000 SEK, vikt 1900

    2 Skoda Scala kostar således mindre än en Elroc men väger 500 kg mer 😉

    Gissar att det finns köpare av elbilen men det kostar mer och det är detta som ger Tysk industri bekymmer!
    Men om resurser är problemet så är en elbil smartare (än två Scala)

  42. Svensk el November 2025 är klar.
    Elen i November.

  43. Sigge

    Tege Tornvall #40

    Både min förra bensindrivna bil och min nuvarande elbil drar ganska mycket mer än WLTP resp NEDC. I båda fallen rör det sig om 20-30%.

    När det gäller möjligheter att ladda elbilen vid långresor så har det hänt väldigt mycket under de tre år jag haft min elbil. Första gången jag åkte norrut så fanns det bara tre st 50 kW snabbladdare mellan Gävle och Hudiksvall för oss som inte hade Tesla. En i Tönnebro och två i Söderhamn. Nu finns det över 40 st på 150 kW eller mer enbart i Söderhamn som inte är Tesla. Dessutom ha Tesla byggt ut så de har 20 250 kW laddare och öppnat upp för andra elbilar,

  44. Sigge

    Lasse #41

    Om du skall jämföra bilar så försök att hitta bilar i samma storlek. En Skona Elroq är ganska mycket större än en Skoda Scala.
    En Skoda Elroq är 12 cm längre, 9 cm bredare, 8 cm högre och har 12 cm längre hjulbas än en Skoda Scala.

    Det blir så tokigt när man jämför bilar med olika storlek.

  45. Ulf

    Svar 23 tty,

    Detta är således en bluff på en nivå som även inom klimatområdet är förbluffande obscen. I alla fall utifrån det du beskriver.
    https://www.havet.nu/nu-rapport–korallreven-bortom-raddning

    160 forskar står det. Man undrar vad detta är för forskare. Om det nu verkligen är forskare.

  46. tty

    #45

    ”Man undrar vad detta är för forskare. Om det nu verkligen är forskare.”

    Du kan se huvudförfattarens CV här:

    https://scholar.google.com/scholar?start=20&q=Tim+Lenton&hl=en&as_sdt=0,5

    Han tycks uteslutande skriva om olika ”tipping-points” och framtida katastrofer. Ingenting tyder på att han vet något om koraller, vare sig teoretiskt eller i fält.

  47. Magma

    Sigge, jag skulle vilja ha en jämförelse mellan en batteribil och en diesel som är 10 år gamla och som gått 20 000 mil … sett ur ett ”Life Time Cost” perspektiv och hur lång tid man lagt på ”tankning” (laddning för batteribil), samt hur mycket räckvidden förändrats över dessa år för båda bilarna. I denna ”LTC” kan även restvärde ses som en faktor.
    En annan intressant o rättvis jämförelse vore att jämföra kostnaderna mellan nyttjande av batteribilar och storleksmässigt och prestandamässigt likvärdiga bilar med förbränningsmotorer i en verksamhet som ”snurrar” dygnet runt året runt – exempelvis hemtjänsten i en svensk kommun – hänsyn tagen till om batteribilen behöver anskaffas i fler exemplar på grund av behovet av laddning …
    Intressant vore om det även gick att föra in en faktor som innebär värdet av den ”förgröning” som den bränsledrivna bilen bidrar med – exempelvis hur många fler gurkor skulle den utsläppta koldioxiden kunna räcka till om den släpptes ut i ett växthus – alltså en reell och verklig växthuseffekt ….

  48. Lasse

    #44 Sigge
    Men två Scoda Scala är mycket längre än en Skona Elroc 🙂
    Om det är 12 cm mer bil du har så är kostnaden för dessa 12 cm väldigt hög.

    För trehundra tusen extra så får du 12 cm bil.
    Jag behåller dessa pengar och betalar bensin som räcker hela bilens livstid.
    30 000 mil.

  49. Sigge

    Lasse #48

    Det är stor skillnad på hur rymliga en Skoda Elroq och en Skoda Scala är. Det är inte bara längd, det är bredd och höjd också.

    Om du ska jämföra bilar som är ungefär lika rymliga så är det bättre att jämföra Skoda Enyaq och Skoda Kodiaq.

    Elbilarna som VW-koncernen tillverkar är rymligare än bensin/dieselbilar med liknande yttermått. Nu har jag själv bara kunna jämföra VW ID.3 och VW Golf, men där är det märkbar skillnad med att sitta i baksätet.

  50. Magnus blomgren

    Nr 49 Sigge
    Varför byggs det så mycket Stora, tunga, snabba, resurskrävande Elbilar?
    Skulle inte elbilar minska uttaget av jordens resurser?

    Är Elbilar överhuvudtaget en förbättring?
    Är dom inte bara – dyra och resursslukande fartvidunder?

  51. Benny

    ”Sigge” kan inte få in i sitt huvud problemen med batteribilar men inget annat är att förvänta av godhetsknarkande klimatalarmister som verkligen inbillar sig att CO2 påverkar klimatet och tror att batteribilar är någon lösning? Tyvärr är majoriteten av befolkningen i västvärlden hjärntvättade av lögnmedia på de flesta områden och det är förgäves man försöker få folk att undersöka ägarbilden för MSM-media i västvärlden så att man förstår vilka krafter som ligger bakom desinformationen!

  52. Sigge

    Magnus Blomgren #50

    Den första frågan du ställer har jag själv undrat över. Varför finns det så få små elbilar?

    Elbilar minskar uttaget av jordens resurser. Metaller återvinns i hög utsträckning.

    Nu när jag haft elbil i snart tre år så vill jag inte byta tillbaka till en bil som man behöver tanka.

    Men… det är ju besvärligt att ha elbil om man inte kan ladda den smidigt nära sin bostad. Själv har jag ju laddbox i mitt eget garage och då är det smidigt med elbil.

  53. Sigge

    Benny #51

    När du saknar argument, skriv ingen kommentar. Att komma med personangrepp tillför inte något.

  54. tty

    #52

    ”Metaller återvinns i hög utsträckning.”

    En sanning med modifikation, Solida stålkonstruktioner (läs konventionella bilar) går bra att återvinna även om en viss försämring av stålkvalitén är svår att undvika p g a kontamination med t ex koppar..

    ”Blandade” konstruktioner och konstruktioner där metallerna ingår i legeringar eller i mera komplexa kemiska föreningar är svåra till i praktiken omöjliga att återvinna. Litiumjonbatterier där metallerna är bundna i icke-metalliska elektrodmaterial är ett skolexempel på detta.

  55. Thorleif

    Så sant Evert o Mats,

    Men civilsation och välstånd kräver också skatter (inte bara skulder)!

    Nu börjas det …….(förutom koldioxidskatter);

    https://www.di.se/nyheter/storbritannien-infor-vagskatt-for-elbilar/

    Givetvis väntat men är det för tidigt?
    Hur slår det på elbilsförsäljningen om kina-bilar straffbeskattas?
    UK i panik?

  56. Thorleif

    #52 Sigge

    ”Varför finns det så få små elbilar?”

    Kan det vara så att vi inte ännu riktigt är mogna pga att priserna är för höga för de flesta? Man har ju riktat in sig på de mer lyxiga elbilarna lämpliga för välbeställda inkl tjänstebils-kategorin.

    Kinesiska små elbilar är nog den vanligaste elbilen i Kina’s storstäder för att den snabbt förbättrat luftmiljön. Kinesiska priser här riskerar att framledes slå ut vår egen kommande produktion av små elbilar! Vi svenskar har kanske inte heller har råd med 2 bilar. Vi behöver en bil för längre transporter och där laddmöjligheterna blir bättre.

    Och hur bli det med elpriserna framöver? Och nu förslag på vanliga bilskatter i UK! När kommer sådana förslag hit? Än billiga kines-bilar?

  57. Lasse

    Vi kan väl konstatera att de elbilar som säljs är stora och dyra.
    Större och dyrare än bensinbilar.
    Därtill tyngre.
    Marknaden vill inte ha dessa .
    ”Naturvårdsverket har i sin senaste prognos bedömt att den eldrivna fordonsflottan kommer vara mindre än målsättningen till 2030. Det rapporterar SVT Nyheter.”

    Det blir väl SUB -subventioner och flottyroljetvång som skall göra Sverige grönt om de gröna får som de vill. Om det nu finns nån som vill ha bil när parkeringar stängs och gatutrafiken stryps.
    Fast jag har hittat en liten billig elbil: Toppolino!

  58. Mats Kälvemark

    #53 Sigge
    Du räddar inte klimatet om det är därför du kör elbil.
    Batteriets CO2-avtryck gör att du startar med ett stort handikapp jämfört med en bränslebil. Globalt med elmix typ EU27 blir elbilen inte blir bättre vad gäller CO2 förrän efter ca 10000 mil. IEA:s mål är att 2030 skall den globala andelen av batteribilar i fordonsflottan vara 10% vilket realistiskt sett inte kan nås. Dock, med trohet till narrativet, trots att det är falsifierat, innebär detta att ouppnåeliga 10 % ger en klimatpåverkan vid 2050 på ynka 0,004 gr C. Med nuvarande uppnådda 2% EV har med samma kalkyl minus 0,0008 gr C nåtts. Noll är en bra approximation. Ställ detta mot de enorma omställningskostnaderna. Att naturliga faktorer i huvudsak är drivande för den pågående värmningen bekräftas av också av alla historiska tillbakablickar. Så det finns inga skäl annat än klimatreligiösa att köra elbil.
    https://klimatupplysningen.se/elbilen-varldshistoriens-storsta-dubbelbluff/
    För att utvinna batterimetallerna begås den värsta sortens miljö- och arbetsmiljöbrott utan motstycke. Se programmet i videon i länken nedan.
    https://www.tv4play.se/video/244429bf6248584ec659/kalla-fakta-dodsgruvorna

  59. Tege Tornvall

    # 49. Skoda Scala är för sin storlek riktigt rymlig. Bekvämt fyrsitsig med mycket bagage, stor lucka och låg tröskel. Något låg, men bra sikt. Lätt och smidig, ganska snabb. Nära idealet..

    Detta har inte direkt med klimatet att göra, men med energi och resurser. En resurssnål bil till vettigt pris. Just därför köpte vi den.

  60. Benny

    ”Sigge” är det ett personangrepp att påtala att du blivit förd bakom ljuset av lögnmedia och klimatalarmister? Tja, jag trampade nog på en öm tå hos dig men jag kan trösta dig med att du knappast är ensam om att blivit lurad av ”forskare” skattehöjarpolitiker och agendamedia. För övrigt, kan du redovisa en kalkyl på totalkostnaden för dina batteribilar eller tillhör du den lilla kategorin som lyckats undvika att bli ruinerad av kostnaderna än så länge?

  61. Sigge

    Mats Kälvemark #58

    Nu har min bil inte så stort batteri, 69 kWh. CO2-avtrycket var då 7,3 ton, vilket blir ungefär 7 ton mer om bilen hade en bensinmotor.

    Hade jag haft en bensinbil så hade jag förbrukat ungefär 4500 liter bensin. E10-bensin har CO2-avtryck på 2,4 kg/l. Det blir 10,8 ton CO2.

    På de här 6500 milen jag kört har jag förbrukat mellan 13- 14 000 kWh. Nordisk elmix har nu CO2-avtryck på långt under 0,1 kg/kWh. Så det är mindre än 1,4 ton CO2.

    För mig har det hittills blivit att elbilen släppt ut några ton mindre CO2 än om jag haft en bensinbil. Dessutom är det så att jag laddar det mesta när elen är billig och då är det stor andel vindkraft i systemet.

    Ni kanske tycker både elbilen och bensinbilen har hög energiförbrukning och det beror på att jag på vintern nästan bara kör korta sträckor, 1-3 mil, och jag värmt upp bilen innan jag kör. Jag har räknat med det i beräkningen ovan.

  62. Sigge

    Benny #60

    Jag har räknat ut att elen jag köpt till min elbil har kostat ungefär 22-24 000 under de knappt tre år jag haft bilen. Om jag haft bensinbil hade det gått åt 4500 l bensin.

    Service för bensinbil hade kostat c:a 9000 kr och för elbilen så har service ingått under garantitiden som är tre år.

    Merkostnaden för elbil jämfört med bensinbil var c:a 190 000:- och jag fick 50 000:- bonus,

    Vad bensinen hade kostat vet jag inte för priserna varierat så mycket. En av sista gångerna jag tankade min bensinbil kostade bensinen 23 kr/l och nu kostar den 16 kr/l

    Jag kommer att ha bilen tills den gått ungefär 15 000 mil. restvärde vet jag inte.

  63. SatSapiente

    Lite lök på laxen ang kinesiska elbilsbatterier…
    De kinesiska leverantörernas kvalitet på tillverkade batterier verkar verkar, milt sagt, ha en del att önska.
    https://carup.se/upptackten-i-kinesiska-batterier-katastrofala/

  64. Berra

    Noterar att sigge ”missar” Magmas fråga i #47…

    Var kanske inte så roligt att svara på den…

  65. Thorleif

    #63 SatSapiente

    Det är blandat i Kina. Konkurrensen mördande med otaliga konkurser. Regeringen tycker det är bra marknadsekonomi. Alltså blandad kvalite’! Batteriutvecklingen går oerhört fort och en ny generation elbils-batterier är på väg med betydligt längre körsträcka. Det största problemet i Sverige handlar om bilpriser, skatter, utbyggd laddning och el-tillgång (priser) om vi ska klara både AI, vätgas-stål och elektrifiering av transporter. Något säger mig att det inte går ihop? Inte ens 2 av de 3….eller kanske inte överhuvudtaget 1 av 3 som politiken sett ut?

    Vad hinner hända innan kärnkraft finns i SE1 t.ex. Eller gaskraft.

  66. Mats Kälvemark

    #62 Sigge
    Du förstår inte vad jag skriver. Det enda intressanta ur klimatsynpunkt måste ju vara att kunna påverka på global temperatur. ”Med nuvarande uppnådda 2% EV, globalt har med samma kalkyl minus 0,0008 gr C nåtts.” Varför har du elbil: 1. Du tror faktiskt att du kan påverka klimatet. Bevisa det!!!!
    2. Det är en klimatreligiös symbolhandling. Ingen annan förklaring behövs.

  67. Thorleif

    #65 Kina-produkter

    Något säger mig att det borde likna Japan-undret. De kopierar och har stora kvalitetsproblem i början men de lär sig snabbt. Kineserna må kanske inte ha samma kvalitets-dygd som japanerna men de är fler och är världens äldsta handelsfolk.

  68. Benny

    ”Sigge” du kan nog räkna med att få en väldigt liten summa för din batteribil när du säljer den så den ekonomiska kalkylen blir nog rätt dålig till slut eller ungefär lika kass som de som köpte dyraste Mercedes, Audi och BMW av toppmodellerna som tappade värde som en gråsten förr i tiden. Det är alltså subventionen som bättrar på kalkylen så att förlusten blir lägre! Utan bidrag ännu större förlust alltså…

  69. SatSapiente

    Fler batteriproblem, denna gång med Tesla Powerwall.
    Sök på ”tesla-class-action-over-powerwall-recall-bricked-batteries”.
    (Direkt länk verkar inte fungera)

  70. SatSapiente #69
    Vi testar om den här fungerar?
    https://electrek.co/2025/11/27/tesla-class-action-over-powerwall-recall-bricked-batteries/
    Jo den funkade!

  71. SatSapiente

    #70 H Bergman
    Precis den länken försökte jag klistra in i mitt inlägg.
    När jag sedan klickade på Publicera kommentar så försvann inlägget.
    Provade några gånger med samma resultat. Mystiskt.