Årets Celsius-Linnéföreläsningar i Uppsala

Den Teknisk-Naturvetenskapliga Fakulteten anordnar varje år i februari två hedersföreläsningar uppkallade efter universitetets mest kända professorer på 1700-talet. Jag brukar försöka att lyssna på dem och ofta har jag lärt mig något nytt och intressant.

Årets föreläsningar var dock mest skrämmande. Det var två föreläsare som var helt beroende av att klimathotet hålls vid liv. En av dem redogjorde för i och för sig intressant forskning om flöden i porösa material. Om jag förstod det hela rätt så var det till stor del tekniken som han var känd för.

Det som gjorde att hans forskning anses viktig är att vad den syftar till är att ge kunskap om hur man kan fånga in koldioxid innan den når atmosfären och tvinga ner den djupt ner i marken. Som en del andra också tänkt så är det främst i tömda oljekällor under havet som man vill lagra koldioxiden. Där förefaller den också genom att pressa ut lite mer av oljan kunna göra viss nytta. Om den sedan långsamt läcker ut på några hundra år så lär dessutom en stor del stanna i havet. Han var naturligtvis övertygad om att om vi inte fångar in koldioxiden så går vi mot en klimatkatastrof.

Han presenterade också ett av de vanligaste, men kanske också vettigaste argumenten för varför vi måste vara lite rädda om de fossila bränslena, nämligen att det har tagit miljontals, kanske hundramiljontals år att skapa dem och det verkar som om mänskligheten kan göra slut på dem på hundratals år. Det är åtminstone, såvitt jag förstår, ett sant påstående.

Efter föreläsningen fick han den relevanta frågan om hur stor del av den tillgängliga energin som skulle gå åt för att pressa ner koldioxiden under marken. Svaret var att det går åt 20% mer olja för att utvinna lika mycket energi, vilket innebär att när ett fossilt bränsle används i ett kraftverk för att producera el så går det år 20% mer bränsle.

Jag fick i alla fall lära mig lite nytt exempelvis det engelska ordet brine. Jag frågade folk omkring mig och de visste inte heller, men det är tydligen saltlag, d.v.s. vatten med hög salthalt, ofta uppemot 20%. Jag kände igen ordet eftersom jag tror att jag stött på det i samband med att jag läst om fracking för att utvinna olja eller gas ur skiffer. Jag fick också veta att koldioxidens kritiska temperatur är 31 grader Celsius, och att det kritiska trycket är 74 bar.

Jag borde naturligtvis ha frågat om temperaturen på det djup som de vill lagra koldioxiden, men man gör ju inte allt man borde göra. Efter att ha frågat Wikipedia kan jag i alla fall konstatera att det är en relevant fråga eftersom temperaturen under marken ökar med 25-30 grader per kilmeter och som jag uppfattade föreläsningen handlade det om djup runt 800 meter, vilket då skulle innebära att koldioxiden var nära sin kritiska temperatur.

Den andra föreläsaren kom från, och var möjligen chef för NIEHS, National Institute of Environmental Health Sciences, och i hennes fall var det tydligt att det var ett institut som gått in helt och hållet för att använda klimathotet för att skapa sig ett existensbrättigande. De hade egentligen inte behövt satsa på klimatet utan hade kunnat ägna alla sina krafter åt att bevaka nya och gamla kemikalier. Vilken effekt har olika kemikalier på människor, djur och växter, hur används de och hur mycket finns det av dem. Det hade räckt.

Men istället hade man tagit klimatförändringar som ett huvudtema, med exempelvis extrema väderhändelser, skogsbränder och översvämningar som exempel. Jag kände det som om hon höll en föreläsning inför kongressen för att skrämma kongressledamöterna till att ge hennes institut mer pengar för forskning.

De effekter som en uppvärmning ger är åtminstone för mig ganska självklara, det handlar om att en grads uppvärmning är ungefär detsamma som att flytta en grad, d.v.s. 11 mil närmare ekvatorn. Tydligen hade hon tagit till sig de högsta siffrorna eftersom hon höll sig till temperaturökningar på flera grader till 2050, vilket kanske innebar att det kanske handlade om att flytta 30-40 mil närmare ekvatorn.

Det var verkligen ingen hejd på vilket elände detta skulle medföra.

För mig var dessa föreläsningar skrämmande, men kanske inte av den anledning som fakulteten eller föreläsarna hade tänkt sig. Tror fakulteten att detta är vad studenter och forskare är mest intresserade av? Trodde föreläsarna att de skulle kunna övertyga åhörarna om hur oerhört viktig just deras forskning var?

En tröst var att såvitt jag kunde bedöma så var intresset för dessa föreläsningar mindre än vad det brukar vara.

Efter att ha skrivit detta inlägg så gjorde jag den vanliga vändan på några av KU:s länkar och hittade en kommentar om just infångning av koldioxid. Det finns tydligen en anläggning i England som ska vara maximalt klimatvänlig i det att de eldar ved och fångar in (åtminstone en del av) koldioxiden.

Den engelska energiministern Claire Perry var mäkta stolt när hon i ett tal inför COP24 i Katowice kunde tala om att Storbritannien var världsledande när det gällde att utveckla teknik för infångning av koldioxid. Den något cyniska kommentaren var om det inte fallit henne in att att det kunde bero på att inga andra länder tyckte att det värt att kasta bort stora summor pengar på en meningslös övning.

Det jag kunde konstatera är att Celsiusföreläsningen om hur koldioxid kan föras ner i marken passar väl ihop med Englands satsning på att fånga in koldioxid.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Sten
    Flöde i grunden är intressant för oljeutvinning. Tydligen även för lagring av CO2.
    Olja och vatten brukar samsas i de utrymmen som finns i reservoarerna, eller kanske tvärt om.
    Olja och vatten konkurrerar om platsen vilket länge gjort utvinning av olja ofullständig. Normalt utvinns bara 30% av befintlig olja. Håll vattnet borta och oljelagret mättat så ökar utvinningsgraden.
    Kanske kan CO2 nerpumpat i reservoiren öka trycket och hålla vattnet borta.

  2. Peter Stilbs

    Koldioxidlagring är det mest oändligt korkade av allt inom klimatsvängen – ur alla synpunkter – som jag just nu inte orkar upprepa. De är såväl logistiska som ekonomiska, och dessutom farliga och i botten meningslösa.

    Synd att kemister och fysiker hoppar på detta tåg, för att få forskningemedel och bli tillfälliga gröna gullgossar. Jag har någon kollega som gjort det, mot bättre vetande.

    Senaste Chemistry World har också en editorial om vikten av snabbt utbyggd koldioxidlagring

  3. Bim

    Sten Kaijser.
    Jättebra inlägg.
    En sak att fundera på, skulle koldioxiden pumpas ner med ett så högt tryck att den förvaras i vätskeform? eller skall den komprimeras innan den pumpas ner?
    Och vad händer när den värms upp och blir till gas igen?
    Koldioxid är ju inte giftig men den är tyngre än syre så vid stora läckage kan det ju var farligt genom att den tränger undan syret.
    Och slutligen, varför skall man överhuvud taget gräva ner CO2, den behövs ju för att fotosyntesen skall funka?
    Varför har koldioxiden gått ”klimatforskarna” på hjärnan och till och med får skulden för en obefintlig ökenutbredning?
    Varför skulle öknarna breda ut sig på grund av CO2, det borde ju vara tvärt om? Även om CO2 skulle höja temperaturen så , så är det ju inte värme som skapar öknar. Öknarna finns ju inte vid ekvatorn där det är som varmast?
    dom finns ju ovan och under Vändkretsarna.
    Klimatvetenskap är inte lätt. då är klimatpolitik mycket lättare, där behöver man ju inte tänka alls, pengarna strömmar in i vilket fall som helst.

  4. Peter Stilbs

    Väldigt tråkigt att se sådant här bottennapp i föreläsningsserien. Tittar man på tidigare års inslag är det mycket tankeväckande och bra.

    Undrar just vad det är för kommitté som nu tagit över?

  5. femman

    # 1 Olja flyter på vatten. Vatten är därmed en förutsättning för att få ut så mycket olja man kan. Saudi tex pumpar ned lika mycket vatten som man tar upp olja. Problemet blir när oljan börjar sina då får man med sig även lite vatten upp.
    http://oljepris.se/saudi.html

    Tekniken att pumpa ner flytande CO2 verkar dock fungera och kommer troligen i full skala om några år. En fördel med detta är att man kan ändra sig och pumpa ut den igen om man kommer på andra tankar av någon anledning.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/norge-kan-ta-hand-om-svenska-koldioxidsopor

  6. Rolf Mellberg

    Tack Sten, trevligt och lite annorlunda inlägg.

    Jag tillhör dom som har gott hopp om att AMO och solen kan snart dra temperaturen nedåt.

    Men om den ändå fortsätter uppåt har vi ett potentiellt problem, även om det inte är lika allvarligt som Rockström och andra påstår. Eller kan vi få problemet när solen börjar bli aktiv igen om 40-50 år.

    Nu skulle jag dels vilja veta (av någon på bloggen här) Hur mycket CO2 kan sugas upp och lösas i havet i förhållande till det i som finns i luften.

    Men min huvudfråga är om man (på sikt), om 50, 100, 200 år kanske, skulle kunna göda tillväxten av mikroorganismer i haven som faller till botten om tar kol med sig till sediment.

    Om jag inte mins fel så kan luftburet järn falla ner i haven och under istiderna bidra till en koldioxidminskning i både haven och atmosfären.

    En lite annan fråga är: alla vet att CO2 stimulerar växtligheten på marken. Men ökad Kolsyra, stimulerar inte den växter och djur i haven med ökad kolsedimentering som följd. Kalk i skalen binder i alla fall kol men kanske krävs någon gödning om processen ska stimuleras.

    Eller är detta bara ytterligare ett exempel på hybris, tron att vi skulle kunna påverka klimatet globalt.

    Någon här som kan sånt här?

  7. femman

    #6 Detta om järn i havet,
    https://fof.se/tidning/2008/6/artikel/godsling-med-jarn-ska-radda-klimatet

  8. Peter Stilbs

    Rolf #6 – det är ett skräckscenario Du tar upp – galningar kan skapa organismer som dammsuger luften på koldioxid, som undandras kolkretsloppet och faller ner som sediment på havsbotten när de dör. Det vore en dödsdom för livet på Jorden, som vi känner det.

    I övrigt innehåller haven ca 40000 Gigaton kol i form av främst bikarbonatjoner – atmosfären innehåller 800
    och de årliga fossilbränsletillskotten motsvarar 10 (varav hälften går ner i haven)

  9. Erik Lindeberg

    Jag kan svara på Stens obesvarade frågor om geologisk lagring av koldioxid eftersom jag har arbetat just med den frågan sen 1986, bland andra med de pågående lagringsprojekten i Norge där mer än 40 miljoner ton koloxid har lagrats sen 1996 (Sleipner och Snövit).

    Koldioxiden måste lagras typiskt på 800 meter djup eller mer. Då kan temperaturen vara både över och under kritisk temperatur, det är inte så viktigt. Det viktigaste är att koldioxiden lagras vid hög densitet, eftersom den bestämmer hur mycket och effektivt koldioxiden kan lagras. På 800 m djup är densiteten ca 700/kg/m3 och den håller sig nästan konstant som funktion av djup eftersom både tryck och temperatur ökar med djupet. Den geotermiska gradienten varierar visserligen något berodde av jordskorpans tjocklek och innehåll va mineraler, men det visar sig att siffran 700 kg/m3 är rätt typisk.

    Det är emellertid inte i främst i tömda oljekällor laddningskapaciteten är störst, men i så kallade akvifärer. Det är precis det samma som olja- och gasfyndigheter, men dom är ifyllda med saltvatten i stället för olja och gas. Globalt är den samlade lagringskapaciteten i dessa akvifärer så stor att de kan rymma all koldioxid som bildas om man bränner alla kända fyndigheter av olja, kol och gas.

    Att det går åt 20% mer energi är egentligen inte et så stort problem eftersom det inte är möjligt att i dag ta ut alla fossila bränslen eftersom det skulle kunna öka CO2-halten i atmosfären till ungefär 2000 ppm om gör utsläppen över en 500-årsperiod med oönskade påföljder som kraftig temperaturökning och försurning av haven.

    Teknologin för att åstadkomma detta är numera väl känd och prövad och kunde appliceras omedlenart om det inte vore för de extra kostanderna (typiskt 50 – 100%)

  10. Tack Peter och Erik,

    jag känner att sakkunskapen finns i denna fråga.

    Jag hoppas att ni accepterar att det finns olika uppfattningar om betydelsen av koldioxidlagring och låter var och en ha sin uppfattning.

  11. Lars Cornell

    #3 Bim #6 Mellberg

    Nere i jorden är det varmt. Det innebär att vi måste komprimera till 100 bar eller mer och pumpa ned den vätska som vi då har 1000 meter eller mer.

    När vi komprimerar CO2 blir den varm. Den värmen skulle kunna gå till fjärrvärme. Problemet där är att då får anläggningarna stå stilla halva året.

    Men om vi gör så kanske vi inte behöver ”pumpa ned”. Det räcker med att hälla vätskan i ett hål (=rör) i marken så rinner den ned av sin egen tyngd. Det enda vi behöver se till är att trycket vid markytan ligger vid ca 100 bar så att koldioxiden inte förgasas. Det är givetvis ett problem förenat med stor risk. På grund av de enorma mängderna tycks Tjernobyl vara en bagatell i jämförelse.

    Då glider vi naturligt in på det som #6 Mellberg tar upp. I stället för att föra ned koldioxiden i oljekällor, som är på tok för små för att det skall kunna ge märkbar effekt, kan man ta ett 1000 m långt rör rakt ned i havet och hälla koldioxiden där. Och då kan fotosyntesen i haven stimuleras till stor nytta för allt liv på vårt klot.

    Med ett 1000 m långt rör, vad händer då? Kommer koldioxiden att fortsätta sjunka längre ned i havet där den så småningom övergår i fast form?
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid

    Mellberg frågar om koldioxid i haven stimulerar fotosyntesen. Av vad jag läst kunniga människor skriva så är fotosyntesen i haven troligen större än fotosyntesen på land. 90% av solens strålar hamnar i haven och endast 10% på land.

    Se Gösta Wallin och Peter Stilbs
    https://www.klimatupplysningen.se/2014/05/12/om-ph-haven/

    F.ö. instämmer jag i att CCS är bland det mest korkade som någonsin tänkts. Jag är bestört över att Vinnova och Energimyndigheten slösar vårt kapital på sådan smörja.

    Tack Sten för att du tar upp angelägna ämnen. Du har en pedagogisk ådra att beskriva stora tal. Det vore intressant om du i någon artikel kunde beskriva situationen som uppstår om hälften av den koldioxid som vi människor producerar (17 Gton/år) skulle fångas in och förpassas ned i havet, jag skriver hav eftersom jag inte tror att det finns tillräckligt stora hålrum i mark, volymen koldioxid (spec vikt vätska ca 1,6) är ju ca 3 gånger volymen hos kol och olja (C+O). Vilken blir klimatnyttan? Hur ser klimatekonomin ut? Vilken transportapparat behövs för de enorma mängderna? Hur mycket energi behövs? Vems kapital skall användas och hur skall det kapitalet kunna tas fram? Dessa frågor borde svenska universitet svara på.

    Hallå Louise Hård af Segerstad, Communications strategist på Stockholm Resilience Centre (SU) där Johan Rockström var chef, vad sysslar ni med och varför är ni så tysta om det här? ”att bidra till en värld med bibehållen produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.” Hur stor beräknar värdet av nyttan av mer koldioxid att vara i ett klimatekonomiskt perspektiv?

    Du skrev att det behövs 20% ökad energi, jag tvivlar att det räcker. Vad ingår i de beräkningarna? Ingår insamling? kompression? transportapparaten och byggande och drift av de enorma anläggningarna? Hur stora blir kostnaderna per kg kol/koldioxid, jag gissar 10:- per kilo?

  12. Lars Cornell

    #9 Erik Lindeberg
    Tack Erik för din kunskap som jag saknar. Det jag skrev innan jag såg din text baseras bara på min kunskap där erfarenhet saknas, så berätta gärna mer.
    Jag är förvånad att du skriver 700 kg/m3 när wikipedia skriver 1,6 för fast form. Vätskans spec vikt anges ej av Wiki.

    ”Globalt är den samlade lagringskapaciteten i dessa akvifärer så stor att de kan rymma all koldioxid som bildas om man bränner alla kända fyndigheter av olja, kol och gas.” Det var för mig mycket överraskande.

    Till 2000 ppm når vi nog tyvärr inte. Mer koldioxid stimulerar fotosyntesen och ökar återflödet så att ny balans nås långt innan dess. Antag att denna nya balans nås på 800 ppm. Då skulle det höja jordens temperatur med 0,2° – 1° litet beroende av vilken vetenskapsman man lyssnar på.

    ”40 miljoner ton koloxid har lagrats sen 1996” låter mycket. I perspektiv av 17 miljarder ton koldioxid årligen är det inte ens en droppe i havet. Nåja, 2,3 promille är kanske mer än en droppe i havet.
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-internationellt/Vaxthusgaser/

  13. Björn

    Ja, man kan ju undra vart den akademiska världen är på väg. En mängd forskningsmedel går åt till meningslös forskning för att i varje avseende bekräfta AGW. Forskningen är på något sätt kidnappad av klimatforskarnas fake science. Bara man bekräftar koldioxidens skadlig- och farlighet, så öppnas dörrarna till peer review. Kan vi snart lita på någon forskning överhuvudtaget?

  14. Erik Lindeberg

    Jag kan svara på Stens fråga om lagring av koldioxid eftersom jag har arbetat med just den frågan sen 1986 och bland annat med de pågående lagringsprojekten i Norge (Sleipner och Snövit) där mer än 40 miljoner ton CO2 har lagrats sen 1996.

    Det viktigaste är inte om CO2 lagras över eller under kritisk temperatur, men att den lagras vid hög densitet eftersom det bestämmer lagringskapaciteten och effektiviteten. CO2 lagras på typiskt mer än 800 m djup eller mer för att uppnå detta. Vid 800 m kan temperaturen vara både högre eller lägre än 31 °C, men densiteten är oavsett på minst ca 700 kg/m³. Lagrar man CO2 djupare, håller sig densiteten ganska konstant eftersom tryck och temperatur ökar samtidigt. Den geotermiska gradienten kan visserligen variera beroende av jordskorpans tjocklek och sammansättning, men siffran 700 kg/m³ är ändå vanlig. CO2 kan typiskt lagras vid temperaturer mellan 25 och 150 C, tryck på mellan 80 och 800 bar och djup på 800 till 3000 m

    Det är emellertid inte främst tömda oljekällor som har den största lagringskapaciteten, men i så kallade akvifärer. De liknar olje- och gasfält, men är fyllda med saltvatten i stället för olja och gas. De två pågående projekten (och ett nytt som nu planläggs) i Norge utnyttjar just akvifärer. Den globala lagringskapaciteten i akvifärer är tillräcklig för att lagra all CO2 från alla kända fyndigheter av fossila bränslen medan lagringskapaciteten i tömda olje- och gasfält är mycket mindre.

    Att det går åt 20% mer energi om man ska urskilja och lagra CO2 är inte ett så stort problem eftersom det inte är möjligt att utnyttja alla fossila bränslen (under till exempel en 500-årsperiod) utan att öka CO2-halten i atmosfären till ca 2000 ppm. Detta skulle ge oönskad temperaturökning och försurning av haven. (Jag vet att den synpunkten delas av varken Sten eller andra på den här sajten som snarare tycker att ökad temperaturen och högre CO2-halt är enbart är av godo).

    Kunskapen för att genomföra denna lösning inom separationsteknologi, transport, geologi, strömning i porösa medier ock så vidare är känd och teknologin är numera välbeprövad och klar för att appliceras i stor skala. Det ända problemet är kostnaderna som ger 50 – 80% högre energikostnader. Det är emellertid inte mycket dyrare än annan CO2-fri energi som till exempel ny vind-, sol- eller atomkraft. Fossilbränslena hade då fått en mer rättvis konkurrens mellan de olika sätt att producera energi, medan den i dag i själva verket är subventionerad inte bara för att CO2 kan släppas ut i atmosfären, men också genom direkta tillskott, skattefördelar osv.

    Både EU, IEA och IPCC medger att det är omöjligt att nå Paris-målet utan att använda denna teknologin. Att metoden ändå inte prioriteras högre, beror främst på motstånd från tunga aktörer som kol- och petroleumindustrin.

    Om subventioner till fossilindustri: https://www.facebook.com/photo.php?fbid=2227325843967878&set=a.1080699958630478&type=3&theater

  15. Olav

    Hur kan vissa bönder ha mage att kalla sina skördar för ekologiskt odlade när de haft hjälp av den ökade koldioxidhalten i luften att få dem större? Koldioxid är ju ett livsfarligt gift för de gröna.
    Det vore roligt att se vilka skördar som eko-bönderna skulle få med förindustriell koldioxidhalt i luften.
    Den debatten borde finnas!

  16. Daniel Wiklund

    OT Vilket fantastiskt vinterväder vi har i Luleå idag, så långt från klimatkris man kan komma. Strålande sol, minus 8 grader och nästan vindstilla, och gott om snö. Hur gör man för att få sånt här väder fler dagar. Kanske Rockström vet, eller känner han bara till hur man gör för att man ska få väderkatastrofer. Kanske mer koldioxid, eller kanske mindre, endast Gud vet.

  17. Ingemar Nordin

    Erik L #14,

    Hur mycket subventionerar svenska staten fossilbränslet i Sverige? Jag tror att det skulle vara en nyhet för de flesta bilägare som ser hundralapparna fladdra iväg vid varje tankning.

  18. Ann lh

    Tack Sten! Ännu ett exempel på att Sverige lider av svår klimathotsfeber, en farsot besläktad med Asperger och liknande vilken ger de drabbade svårt att tolka komplicerade frågor annat än i ”svart eller vitt”. Såväl individer som samhällen och organisationer kan drabbas. När hela samhällen, länder eller större organisationer drabbas medför det i allmänhet att den livsviktiga mångfalden av åsikter och insikter tynar bort och ersätts av förödande enfald.

  19. Mats Kälvemark

    #2 Peter Stilbs
    Jag håller till 100% med dig Peter när du säger:

    Koldioxidlagring är det mest oändligt korkade av allt inom klimatsvängen – ur alla synpunkter – som jag just nu inte orkar upprepa.
    De är såväl logistiska som ekonomiska, och dessutom farliga och i botten meningslösa.

    Min egen kommentar är att faktabakgrunden för de fossila (antropogena) utsläppen av koldioxid enligt IPCC (AR4) andelsmässigt enbart utgör
    ca 4% av den koldioxid som från jorden går upp i atmosfären. Resten (ca 96%) kommer från hav och land.
    I den idealiserade IPCC-världen är kretsloppen (emission/absorption) slutna och konstanta.
    Så är det ju inte i verkligheten och det är ju den som gäller.
    För det första är osäkerheterna i de storleksordningar som IPCC anger i dessa flöden mycket osäkra.
    De anger själva i originaldokumentet +/- 20%, vilket innebär att om exempelvis emissionen från havet är
    underskattad med 15% så motsvarar det en storleksordning som är dubbelt så stor som hela den fossila emissionen.

    För det andra så är flödena inte konstanta. I synnerhet vad gäller avgasningen från havet så är den starkt temperaturberoende på så sätt att
    lösligheten för koldioxid minskar med ökande temperatur, dvs mer avgasas och mindre absorberas.

    För det tredje vet alla som läser KU att koldioxidens klimatpåverkan dels är logaritmisk
    https://wattsupwiththat.com/2010/03/08/the-logarithmic-effect-of-carbon-dioxide/

    och dels över tid kraftig har nedgraderats
    https://www.klimatupplysningen.se/2018/05/22/senaste-forskningsronen-koldioxidens-paverkan-pa-klimatet-ar-starkt-overdriven/

    För den nuvarande koldioxidhalten i atmosfären så har det tidigare uppskattats att ca 15 – 20 ppm har antropogent ursprung,
    resten måste då komma från de naturliga källorna enligt ovan och de kan ju inte någon av människa född ens i sin vildaste fantasi
    tro att vi kan påverka. Eller??
    På senare tid har det publicerats en vetenskaplig artikel som t.o.m. anger att halten antropogent koldioxid i atmosfären är
    så låg som 4,3 ppm

    https://www.atmos-chem-phys.net/17/10753/2017/acp-17-10753-2017.pdf

    Återigen av alla korkade förslag, som kommer från alarmisthåll så är nog koldioxidlagring det f.n. mest korkade.

  20. jensen

    Varför inleder man inte Celsius-Linne´ föreläsningarna med att avslöja den förljugna basen för föreläsarnas s.k. vetenskapsforskning.? eller åtminstone efter.

    https://www.youtube.com/watch?v=pgk3xFHvWLE

  21. Bim

    Sten Kaijser,
    Hade för mig att Dr Max, Andas lugnt, har avhandlat problemen med CCS, koldioxid avskiljningen, redan 2011.
    Hittade den, här är den.

    http://andaslugnt.blogspot.com/2011/01/dromkalkyler-for-koldioxidavskiljning.html

  22. Lasse

    #14 Erik
    Kan du kort beskriva Norges subsidier till fossilindustrin?

  23. Peter F

    OT, men kunde inte låta bli.

    https://www.facebook.com/groups/819891894696504/

  24. pekke

    Erik L. #14

    Som andra här undrar, vilka subventioner av fossil energi har Sverige och även Norge som skickar upp oss i toppen ?!

  25. Peter Stilbs

    #19 – det mest korkade är att folk inte tycks fatta logistiken. För att få någon som helst reduktion av koldioxidhalten av betydelse måste man skapa en ny energikrävande industri som är större än dagens existerande industriella verksamhet, enbart för att hantera koldioxiden.

    Ska man sen ta in kemikalier och annat i ”infångningen” talar vi om tiotals miljarder ton PER ÅR.

    Miljökonsekvenserna blir ASTRONOMISKA

    Är det så svårt att fatta?

    Och växter och alger gör dessutom detta gratis, och på ett maximalt miljövänligt sätt.

  26. Lasse

    #14 Erik
    Eftersom svar uteblir så har jag luskat lite.
    De subventioner som ges uppgår till 810 USD/pe i Norge.
    De producerar ca 227 MOe till 5,28 M personer. 43 M3 per person .
    Det kan beräknas bli ca 3 USD/ producerat fat.
    Gissar att det rör sig om Norges generösa oljeskatter. De tar ut 78% av vinsten i skatt från bolagen.
    22% kvar till vinster för oljebolagen alltså. Men bolagen kan dra av nedlagda kostnader för utvinning och exploatering. Ett villkor som direkt gynnar den som får vinst av oljeutvinningen.
    Kanske är det här som nån väljer att betrakta uteblivna skatter som en subsidie?
    Det kan ses på olika sätt tydligen:
    https://www.carbonbrief.org/explainer-the-challenge-of-defining-fossil-fuel-subsidies
    Normal kapitalism.

  27. Lasse

    Svenska oljesubsidierna är däremot svårare att se.
    200 USD/pe
    Gissar att de betraktar alla skatter som vi konsumenter betalar men som vissa företag kan göra avdrag för som subsidier.
    Kanske därför Isabella aviserade skatt på drivmedel till gruvor som en åtgärd. För att minska bidraget vi får genom att staten inte tar in skatt. För varje skattehöjning som vi får ökar således bidraget som en utebliven beskattning ger.

  28. Eva

    Men vad ska växterna leva av om man tar bort all Co2?

  29. Erik Lindeberg

    #26 Lasse

    Nej, det rör som direkta tillskott när bolagen letar efter ny olja, den så kallade ”leterefusjonsordingen”. När bolagen letar efter ny olja, tar staten nästan hela risken genom att direkt betala 78% av kostnaderna. Bolagen behöver alltså inte ha skattbar intäkt i Norge för att kunna dra av dessa kostnaderna. Det är helt enkelt subventionerad letning efter olja och gas.

    Det är en växande opinion mot de här subventionerna och det har varit mycket debatt det sista året, men än så länge försvarar både Arbeiderpartiet och Høyre systemet, även om det har uppstått en splittring bägge partier.

    Av historiskt intresse är det att Norge i många decennier har haft starkt subventionerad kolbrytning på Svalbard. För bara några år sen stängde den sista större gruvan (Svea-gruvan) och i dag bryts det bara obetydliga mängder kol i Longyearbyen till ”husbruk”. Dessa subventioner bidrar alltså inte i dagens subventioner som visas i stapeldiagrammet.

  30. En annan

    @23 Peter F
    Sprid, översvämma alla klimathotarnas dumdryga bloggar, twittra, få ut den länken, en av dom bästa jag sett hittills. man får skrattkramp för mindre.
    Vägrar fb, så min auktionsradie är begränsad…

  31. Daniel Wiklund

    OT Domedagspredikanterna tar aldrig ledigt. Läser på text-tv ”Dramatisk minskning av insekter.” Naturligtvis så är det klimatförändringarna som orsakar detta. Historiskt kunniga vet att det är nu första gången i historien som arter dör pga klimatförändringar. Insekterna får nu dela samma öde som dinosaurierna.

  32. Ingemar Nordin

    Erik L #29,

    ”Bolagen behöver alltså inte ha skattbar intäkt i Norge för att kunna dra av dessa kostnaderna.”

    Var exakt drar de av dessa kostnader i deklarationsblanketten? Det låter intressant. Kanske vi som tankar våra bilar i Sverige också kan dra av dessa kostnader och få pengar tillbaka från Norge?

    Frågar för en vän.

  33. Ingemar Nordin

    Daniel W #31

    Det här med minskningen av insekter verkar bara vara ännu en fejknyheterna från ohederliga forskare som lurat till sig forskningsbidrag. De kommer givetvis att belönas med nya bidrag och utmärkelser.

    https://www.thegwpf.org/content/uploads/2019/02/PNAS-Complaint_010219.pdf?utm_source=CCNet+Newsletter&utm_campaign=841326f0f1-EMAIL_CAMPAIGN_2019_02_11_10_11_COPY_01&utm_medium=email&utm_term=0_fe4b2f45ef-841326f0f1-20142649

  34. Rolf Mellberg

    #19 Mats Kälvemark
    m.fl.

    Det var en väldig och imponerande faktamättad diskussion som yrde upp, TACK för det.

    Men Mats, jag fattar inte din #19. Jag har hört att ca 60 % av den ökande mängden CO2 i atmosfären beror på våra utsläpp och kanske 40 från avgasning ur haven. Du verkar ha en annan uppfattning?

    F.ö. anser jag att ett av flera skäl att vi inte ska börja pumpa ner CO2 i akviferer är det mycket osäkra beslutsundelaget. Är man osäker ska man alltid försöka skjuta fram beslutet så länge som möjligt. Då jag hoppas att temperaturen ska sjunka lite nu när Grand Solar Minimum kommer, så får vi ju ett helt nytt beslutsläge om så sker.
    Men att utveckla ny teknik att ha i bakfickan ska vi göra på en massa olika områden.

    Och allra viktigast är Moten Salt Reactors med Thorium som bränsle för att få stopp på varenda kolkraftverk på klotet. (om vi verkligen får ett ordentligt problem längre fram) (Fy vad detta börjar bli tjatigt, ursäkta)

    Gödsla oceaner har ju den STORA fördelen att man kan ta till metoden sent, när kolet redan släppts fritt.

  35. Peter F

    Orkar vi se Vetenskapsjournalen ikväll ? Inte jag i vart fall, Sa nej till min läkarordinering av blodtrycksmedicinerig

  36. Olav

    Har någon försökt räkna ut hur mycket fossil förbränning det skall till för att koldioxidhalten i luften skall öka till det dubbla från dagens nivå om – låt mig säga – 50 år?

    Och här kommer den ännu intressantare frågan: vilka konsekvenser skulle det få om ovan scenario skulle gå i uppfyllelse? En eventuell temperaturhöjning på någon tiondels grad är ointressant. Andra möjliga konsekvenser förutom att det växer bättre?

  37. Lars Cornell

    #36 Olav. När koldioxiden ökar då ökar också fotosyntesen. Det innebär att återflödet av koldioxid från luft till jord och hav ökar. Därför kommer ökningen att avta. En ny jämvikt kommer att uppstå. Jag anser att den nya jämvikten kommer att ligga under eller vid 800 ppm.

  38. PAB

    #36
    Kanske kan kap 7 och 8 i denna bok ge en del av svaret.
    https://drive.google.com/file/d/1-ZxMDcU4ATwGiY_mxRrh-ZTOSTbvAcfS/view

  39. Zeke

    # 37 Lars Cornell

    Någonstans kring 800 ppm CO2 är sannolikt en god gissning angående jämviktsläge. Effekten av tillförd koldioxid hos fotosyntesen utgör en starkt regressiv kurva, som planar ut drastiskt omkring 800 ppm.
    Kommersiella växthusodlare bränner gasol för att höja CO2-halten till dessa nivåer, och kanske lite till. Gasförbränningen passar växthus som hand i handske, eftersom den utöver koldioxid även producerar värme och en hel del vattenånga.