I veckans Henrik Jönsson frågar han om reduktionsplikten har någon större betydelse annat än som ren symbolpolitik. Inte desto mindre så kostar den oss drivmedelskonsumenter en hel del, samt driver på inflationen och försämrar Sveriges ekonomi. Reduktionsplikten har lett till att Sverige dammsuger världsmarknaden på biodrivmedel, inklusive slaktavfall. Ett hyckleri utan like! Dessutom avslöjas den förra regeringens turer med Preem och hur detta bolag fått stora förmåner för att bli Sveriges leverantör av biodrivmedel. Preem hade fått godkänt i alla miljöprövningsinstanser för ett nytt oljeraffinaderi men med starka påtryckningar från dåvarande miljöminister så ”övertalades” bolaget att ändra kurs. Därtill tar Henrik Jönsson upp den påtvingade elektrifieringen av Stockholmstrafiken.
”Sveriges Reduktionsplikt beskrivs som skillnaden mellan liv och klimatmässig död! Men vad INNEBÄR egentligen reduktionsplikten för klimatet? Hur påverkar reduktionspolitiken ekonomin? Och vad händer med ett samhälle som sätter symbolpolitik före effektivitet? Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “REDUKTIONS-RETORIK”.”
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Bara båttransporterna av råvaror för att tillverka biodrivmedel lär producera mer koldioxid än vad som ska sparas på biodrivmedel.
Vad som är viktigt att påpeka i sammanhanget ”reduktionsplikt” är:
Vad som anges är INTE vad vi fyller tanken med (30 % inblandning av ”biodiesel”), utan vad som kommer ut i avgasröret.
Värdet (30 %) som anges i debatten, motsvarar värdet av REDUCERAD andel ”fossil” CO2 vid förbränning av ”soppan”.
I ”volymprocent” räknat blir andelen ”biodiesel” snarare 40 % för att uppnå den stipulerade ”reduktionen” motsvarande 30 %.
Ibland är det svårt med ”procenten”, och det utnyttjas av ”dunkla makt-motiv”.
Miljöpartisten Stenevi är väldigt upprörd.
Kanske kan det kopplas till hur hennes parti styrt och ställt för att vi skulle hamna i denna fälla!
Hoppas vi slipper bli stämda av PREEM för löftesbrott och utebliven vinst 😉
Det blir ingen svensk raps till biodieseln i år, i Skåne plöjer man ner rapsen och sår korn i stället.
Lasse, #3,
Preem hävdade i intervjuer och i skrift att det fanns större efterfrågan på världsmarknaden för biodrivmedel än vad som skulle frigöras när Sverige minskade iblandningen.
Så, all upprördhet över beslutet är därmed plakatpolitik – också. Givet att all producerad biodrivmedel används så har den reducerat utsläpp av koldioxid från mineraloljebaserad bensin/diesel. Om reduktionen sker i Sverige eller någon annanstans är ju helt egalt.
Håkan #4,
Bra. Av korn gör man malt, av malt gör man öl och whisky. Malten har blivit dyr det senaste året. Mer korn = mer och billigare malt (kan man hoppas)
Håkan B #4,
Upplöjning av rapsen sker nog beroende på var man befinner sig i Skåne. Här i Nordvästra, ner till Landskrona i alla fall, står rapsfälten i full blom. Gula och granna! På andra håll är den lite sen pga en kall vår, men den kommer.
”Efterfrågan på raps har ökat och priserna har inte varit så höga som de är nu sedan 2012. De senaste åren har priset per 100 kilo stigit från 350 kronor till 380 kronor och kan komma att öka till 400 kronor i år.
– De är jättestor efterfrågan på vegetabiliska oljor överhuvudtaget och en anledning till varför priserna har ökat beror på att Kina har haft svinpest som har slagit ut stora delar av deras grisproduktion. De köper mycket raps nu, säger Lars-Johan Merin.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/raps
#7, forts.
Ursäkta SvTs inslag var från -21. Men situationen verkar vara densamma i år som då. En kall vår har försenat rapsen (liksom mycket annat), men i övrigt verkar katastrofnyheterna vara starkt överdrivna. Kanske beror det på att rapporteringen kommer från Malmö och klimatkatastrofbenägna Sydsvenskan?
Hur det blir med vinskördarna i år är för tidigt att säga, men vi har haft en mild vinter så det kanske reder sig. Skåne har för övrigt otroligt många vingårdar så nu väntar man bara på att folk skall få lov att köpa med sig några flaskor hem också.
Ingemar N. #8
Rent generellt så är väl risken för sen frost på våren mindre ju närmare västerhavet man kommer, det är ju därifrån den riktiga våren kommer.
# 2. Bra påpekande. Jag skall undersöka om högre förbrukning och fler motorskador rapporterats.
OBS! Jag verkar i men inte för nätverket Klimatsans. För Klimatsans verkar bara Sture Åström.
#5 foliehatt
Helt egalt ?
Hur tänker du då klara Sveriges klimatmål ?(obs ironi)
SVT har klippt ihop en ny film om SD klimatet och en Jessica Stegerud som vägrar se klimatnödläget idag.
https://www.svtplay.se/video/ed34REn/klimatdemokraterna
Ligger på SVT play fram till 2025 dvs 7 år blir 5 när den tas bort 😉
Symbolpolik – ja!
Tittar man på klimatet för maj i sverige och jämför perioderna 1961 – 1990 och perioden 1991 – 2020..så syns följande
I södra sverige har det blivit ungefär 1 grad C varmare i medeltemperatur för maj medans det från norra dalarna till södra lappland blivit ner till 1 gradC kallare.
Nederbörden har i allmänhet en skillnad på dessa perioder på 0 – 10mm, bara sydöstra götaland har nu något mindre nederbörd.
Högsta temperaturen för maj var 1892.
Största nederbörd på ett dygn var 1931 med 93mm.
Värmeböljor har varit frekventa under maj dom senaste 100 åren, dvs 5 dagar i följd över 25 dagar…idag får media frispel om vi närmar oss 25 å kallar det klimatkris.
Enl SLU kommer göken numera 4 dagar tidigare än förra normalperioden – men dom senaste åren ( och i år ) har den varit lite senare igen.
Nu har Fn, Eu och miljöpartiet bestämt att det är klimatkris – det är definitionen på symbolpolitik.
Hos mig i trollhättan är normal dagshögsta 20 grader i mitten på maj och normal månadshögsta drygt 27 grader – inget nytt där så här långt i år, bortsett från att det varit många frostnätter nu maj.
Allt liv på jorden är kolbaserat liv Ett träd eller slakteriavfall har samma upphov och samma slut. Man måste sluta etikettera det ena som ”bättre” än det nadra. Att bränna grisar ger upphov till koldioxid vare sig man kallar det fossilfritt eller inte.
Jag mnar inte att koldioxid är skadligt, bara att ta kål på debatten om reduktionsplikt
#2 (#10)
Inte riktigt med där. Reduktionsplikten innebär väl att ”findiesel” blandas i ”fuldiesel” så att proportionerna blir 70/30. Vad som sen kommer ut ur avgasröret har jag inte riktigt förstått. Är det så att bara 70% CO2 släpps ut då, dvs att ”findiesel” släpper ut noll CO2? Eller är det bara en diskussion om ”finoxid” och ”fuloxid”?
(Rimligen är det väl så att oavsett proportioner i tanken så förbränns 100 % av innehållet och omvandlas till energi och CO2.)
För eller senare tvingas alla inse att om klimatet förändras av koldioxid spelar det ingen roll om den har fossilt eller biologiskt ursprung.
Det är halten i atmosfären som anses styra och den påverkas bara av utsläpp och upptag.
På lång sikt blir dock fossila bränslen en bristvara och dyrare, men idag är det tvärtom.
det stämmer att inblandningen är ca: 39%, vi kan runda av det till 40%.
Vidare kostar denna sämre diesel ca 2 ggr mer, 12 sek/ 24 sek. Det innebär att 1 liter vanlig diesel kostar 12 sek och liter utblandad kostar 0,6 *12 +0,4*24 0 1,4 *12 eller 40% mer vilket idag är ca: 5 sek.
Moms och skatter tillkommer.
forts,
vid 6% inblandning blir det 12,96 vilket gör att priset är ungefär 4 sek billigare om reduktionsplikten sänks.
moms och skatt adderar ungefär 40% varför sänkningen från priset borde bli ca: 5,60 SEk
#2 Stefan Eriksson
”Värdet (30 %) som anges i debatten, motsvarar värdet av REDUCERAD andel ”fossil” CO2 vid förbränning av ”soppan”.
Man tittar inte bara på förbränningen utan på hela livscykeln för det fossila respektive biobaserade. Beräkningen är rätt komplicerad och Energimyndigheten har givit ut en vägledning.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=212303
#16 Rossmore
”Är det så att bara 70% CO2 släpps ut då, dvs att ”findiesel” släpper ut noll C02.”
Tänk dig två scenarier där i det ena fallet vi inte tar upp något fossilt kol från jordskorpan alls utan använder en del av tillväxten i skogen för att göra biobränsle. I det andra fallet tar vi upp stora mängder fossilt kol och förbränner detta. Vilket av fallen påverkar koldioxidhalten i atmosfären mest på lång sikt?
#17
”Det är halten i atmosfären som anses styra” inte, det är per capita utsläppen som är det viktiga och varför man tycker det är helt OK att Kina och andra utvecklingsländer släpper ut mer än oss totalt men då deras per person utsläpp är mindre så påverkar de inte ”klimatet”.
Samma konstiga matematik som att CO2 från biobränsle inte påverkar ”klimatet” även om den kommer från träd med en omsättningshastighet på flera tiotals år.
Men då klimatfrågan inte är naturvetenskap längre utan ren politik så kan man bestämma att ursprunget eller vem som släpper ut koldioxiden är avgörande för hur den ska räknas i förhållande till klimatet.
#21
Frågan var retorisk och provokativ utan att öppet ange det. Självklart innebär all förbränning utsläpp av CO2.
Ditt andra scenario i repliken innebär väl ändå att vi låter skogen fortsätta växa och ta upp så mycket CO2 den känner för att ta upp. Finns det någon balans/relation mellan olika utsläppskällor för CO2 resp olika upptag? Har ingen kunskap eller åsikt om den balansen/relationen. Är den vetenskapligt fastställd?
Glöm inte att lagen om reduktionsplikten enligt Energimyndigheten (senast uppdaterad 2023-05-16) kräver en avgift av den som säljer bränslet om man inte blandar in biodrivmedel:
”Den som säljer ett reduktionspliktigt drivmedel helt utan inblandning av biodrivmedel skulle enligt 2023 års reduktionsplikt behöva betala 1,17 kronor per liter bensin respektive 4,10 kronor per liter diesel. För flygfotogen skulle avgiften bli cirka 31 öre per liter.”
Utöver denna avgift tillkommer moms så att straffavgiften för diesel blir drygt 5 kronor
#16 Rossmore
Reduktionsplikten anges som en procentuell minskning av ”fossil CO2”, i jämförelse med ”fossil” brännolja.
Minskningen Sverige antagit är 30,5 % vad diesel anbelangar.
För att erhålla en minskning motsvarande 30,5 % blandas dieseln upp med ca. 40 % ”biodiesel” (HVO)
Detta talas det inte speciellt mycket om av naturliga orsaker som bara en PK politiker kan förklara. (vilket denne inte lär göra).
UffeH #22
En genomsnittlig kines släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som en genomsnittlig svensk!
# 25 forts.
Oooopps, glömde länken jag tänkt att bifoga:
https://timbro.se/miljo/reduktionsplikt/
# 27 forts.
Här en ytterligare förklaring på hur reduktionen av ”fossil” CO2 beräknas:
https://drivkraftsverige.se/fakta-statistik/reduktionsplikten/
#22 UffeH
”helt OK att Kina och andra utvecklingsländer släpper ut mer än oss totalt men då deras per person utsläpp är mindre så påverkar de inte ”klimatet”.
Problemet är bara att varje kines har mer än dubbelt så höga utsläpp som en svensk.
CO2 utsläpp per person i ton 2021.
Kina 8,73
Sverige 3,82
Sedan är de ju som bekant något fler än vad vi eller till och med hela Europa är.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-internationellt/koldioxid-per-capita/?graph=/25471/1/all/
OT Koldioxid per capita
När jag tittat på den utmärkta sammanställningen över koldioxid per capita för en mängd länder som #29 Robert länkar till har jag funderat på hur det är möjligt att flera länder ligger långt under vad en människa andas ut, ca 0,6-0,7 ton/år? Räknas inte det? Någon som i så fall vet varför?
Vad människan andas ut är ej med. Jag upplever att det är bara källor som man inte vill ha i samhället, t.ex. bilar. Idrottsmän/kvinnor andas ut mycket koldioxid i sin träning och tävlande, som ej heller räknas. Det finns mycken annan utsläpp som inte ingår i kalkylerna. Det gör att debatten kring koldioxidutsläpp är oseriös och felaktig.
#31 Sven
Ja det gör ju hela snacket om nollutsläpp på gränsen till komiskt. Lite som när det ”provsprängts” en atombomb eller när någon ”bara testat kokain” 🤣
Bara jordens befolkningstillväxt sedan förindustriell tid har alltså ökat CO2-utsläppen med ca 5 miljarder ton årligen. OBS! Jag förespråkar inte befolkningskontroll som bl.a. Paul Erlisch, vinnaren av det prestigefyllda Volvo Environmental Award för ca 30 år sedan för dessa människofientliga idéer.
Tack för kommentarerna på min #17.
Fakta och klokhet blandat med politiskt korrekta uppfattningar.
Som det ska vara i en parlamentarisk demokrati.
Men ingen har missat grunden!
Förbränning av kolhaltiga bränslen leder till utsläpp av koldioxid, CO2, till atmosfären.
Här är vi eniga!
Hur får vi nu resten av Sverige att ta till sig att det inte finns god och ond koldioxid och att politiker därför inte kan avgöra vad som är vad?
Kan media hjälpa till? 😉
#16 Rossmore
”Reduktionsplikten innebär väl att ”findiesel” blandas i ”fuldiesel” så att proportionerna blir 70/30”
Sedan kommer vi till den väsentliga frågan om att definiera vad som är vad …
Jag har en gång lärt mig att om man blandar fula o fina vätskor så kallas resultatet för ”Blended”. Som finast brukar de vätskor anses vara som är ”vällagrade” och då måste väl ändå det som lagrats miljontals år vara riktig ”findiesel”, och det som är av årets skörd ”fuldiesel” …
Och i övrigt anser jag att CO2 är en av atmosfärens viktigaste beståndsdelar och att det inte ligger på människan att förstöra en av de viktigaste beståndsdelarna för jordens livsbetingelser … 😏
#21 Lars-Eric
Mina funderingar:
1. ”utan använder en del av tillväxten i skogen för att göra biobränsle”.
Det är väl inte bara att använda en del av tillväxten. Innan det blivit bränsle så måste det samlas ihop, transporteras till någon form av processanläggning, det ska processas och sen transporteras till något uppblandningsställe.
Min fundering är hur den här ekvationen ser ut för hela cykeln. Hur mycket fossilt bränsle har gått åt för att få fram biodrivmedlet?
2. Otto/Diesel – motorns verkningsgrad.
Vad händer med motorns verkningsgrad när man blandar in bio? Verkar som att många upplever att bilen drar mer med inblandat bio. I mina ögon verkar det inte alls orimligt att verkningsgraden påverkas, eftersom den rimligen beror av hur bränslet antänds (temperatur/tryck). Om bio inte tänder vid samma temperatur/tryck som det fossila så kommer man få en ganska konstig förbränning i cylindern.
Har inte 100 koll på dessa frågor, men har en misstanke om att hela cirkusen kring bio till förbränningsmotorer omges av rätt stora frågetecken.
Tror att det är en betydligt bättre affär att bränna bio i kraftpannor än i bilmotorer.
JonasW #95
”Tror att det är en betydligt bättre affär att bränna bio i kraftpannor än i bilmotorer.”
Det är inte tillräckligt sexigt men garanterat effektivare att bränna det direkt. Samma med den här idiotinsamlingen av matavfall. Eller plastinsamling, det mesta går i slutändan ändå till förbränning när man konstaterat att wundermaskinen i Motala inte begriper mera när det handlar om att sortera olika plastsorter än ett normalkorkat kommunalråd.
#30 Johan Uppsala
Det som ingår i naturens kretslopp räknas ej. Fotosyntesen gör kolhydrater av luftens koldioxid. När kolhydraterna förbränns – eller förmultnar – frigörs åter denna koldioxid. Ett nollsummespel så länge som inte mängden växtlighet ökar!
Människor och djur lever av kolhydraterna. Dvs vi omvandlar dom till koldioxid i våra kroppar. Det betyder bara att processen förmultning ersätts av männisokroppens förbränning.
Så länge som växtmassan är oförändrad påverkas inte atmosfärens halt av koldioxid. Så bara FÖRÄNDRINGEN av jordens skogar har någon betydelse. (Egentligen ska man detalräkna skillnaden mellan koldioxidupptaget på viss areal skog mot det som annars växer där om man ersätter skog med odlingsmark eller savann)
I ett totalt perspektiv finns skog i alla åldrar så det är ointressant att diskutera att man ska låta skogen stå. Kan vi med rationellt skogsbruk få större mängd att växa på samma yta sett över alla åldrar binder vi mer koldioxid. Gör vi hus av träden uppskjutet vi förmultning/förbränning lång tid. Det påverkar också dagens halt. O s v
#37 Hans
Tack, men min fråga gällde varför just människans utandade CO2 inte räknas när vi trots allt blivit 7 miljarder fler människor sedan förindustriell tid. Om denna mänskliga tillväxt sedan är naturlig eller inte går förstås också att fundera på då den troligen inte varit möjlig utan billig, fossil energi. För övrigt en aspekt de i mina ögon ofta människofientliga klimatalarmisterna inte begriper eller vill ta till sig.
Fossil energi ihop med människans innovationskraft har på det stora hela bidragit till att göra planeten jorden till en bättre plats för mänskligheten. Nu behöver vi oavsett klimatfrågan hitta andra sätt att producera energi för att kunna fortsätta utveckla mänsklighetens välstånd. Utvecklingen av både denna nya energiproduktion såväl som välståndet ska ske på ett sunt sätt och inte styras av en massa panikslagna virrpannor som gapar om klimatkris.
Jag gled ifrån ämnet där på slutet. Skyller på att jag inte fått något kaffe ännu. 😉
En bra artikel från NMI !
https://naringslivets-medieinstitut.se/kommentar-alla-pengar-kommer-fran-medborgarna-anvand-dem-val/
#38 Johan Uppsala
Människan äter vad som fotosyntesen producerat. Direkt i form av växter, indirekt i form av djur som i sin tur ytterst är beroende av växtlighet.
Utan denna fotosyntes skulle vi – och djuren – och växtligheten dö ut. Det handlar som jag försökt förklara om ett kretslopp
Människans tillväxt i antal förbrukar motsvarande mer mat. Alltså direkt relaterat till det som växer. Det gäller även djuren. Och haven där plankton mm fotosynetiserar.
Endast FÖRÄNDRING av den totala massan som fotosyntetiseras från år till år spelar roll för atmosfärens halt.
Vi har vid högre halt i atmosfären en starkare fotosyntestillväxt. Detta innebär att den ökning förbränningen av fossila bränslen skulle givit blir motverkas till en del.
Tänk ett varv till så klarnar det nog
#38 Johan Uppsala
Du fokuserar på tillväxten i antalet människor. Säg från 2 till 8 miljarder. Dessa ska ha föda.
Man kan ställa sig frågan om vi inte åstadkommit en tillväxt av ”växtmassan” på jorden samtidigt. Många säger att odling utan konstgödsel bara kan föda 2 miljarder – inte 8. Då har vi utökat växtmassan som tar upp koldioxid motsvarande. Varpå vi människor förvandlar den till koldioxid genom kroppens förbränning. Istället för att den motsvarande växtligheten förmultnar till koldioxid i naturen.
Summa summarum: människoökningen – som inte kunnat ske utan motsvarande växtlighetsökning – innebär en större mängd koldioxid i kretsloppet.
Förbränning av fossila bränslen ligger utanför kretsloppet och ger ett tillskott. (Som dock delvis tas bort av karbonat bildning i haven.)
# Hans H 41
ALLT ingår i kretsloppet – även den kol som gömts i jord, det har endast olika tidsperspektiv … allt passerar inte människohand, lika lite som att allt vatten passerar Panamakanalen och ingenting stannar på samma plats i all evighet … vi lever en stund tillsammans på samma planet och vem vet vad det kol som byggt min kropp varit med om historiskt sett … när naturens krafter råder går väldigt lite att spåra, och än mindre att planera … allt är kaos och med kaos måste vi lära oss att leva … om vi tror att vi kan styra de stora händelseförloppen så kommer vi enbart att bli besvikna och må dåligt – och det drabbar främst den som tror sig råda över naturlagarna …
# Hans H 41, ”Som dock delvis tas bort av karbonat bildning i haven.” Det är intressant, hur stor är den?
90% av solens strålat går ned i haven. Fotosyntesen i haven är sannolikt större än på land. Hur mycket kalk och metanhydrater, som slutar att ingå i kretsloppet på kortare tid än kanske miljon år, bildas det? Den delen av koldioxiden försvinner från det kortvariga (<1000-åriga) kretsloppet.
Det är svårt att hitta siffror på det eftersom få tar upp frågan om fotosyntesen i haven. Men ett kolcykelchema har jag hittat som kanske kan ge en ledtråd. Det visualiseras så här i IPCC AR5,
https://mathsnilsson.files.wordpress.com/2019/11/carbon-cycle-ipcc-ar5-fig6-01-2.jpg?w=1280
Nedtill vänster ser vi att 11 + 2 = 13 Gton försvinner varaktigt. Jämför vi det med tillskottet per år som är 7,8 + 0,1 + 0,3 = ca 8 ton så finns det anledning att bli orolig. Det innebär nämligen att atmosfären kommer att dräneras på koldioxid och vi kommer alla att dö av matbrist.
Men det är kanske något som jag inte förstått? Hans, jag vill ha kontakt med dig, vit@tjust.com
Gösta Walin: Klimatfrågan – en sammanfattning
https://detgodasamhallet.com/2019/03/24/gastskribent-gosta-walin-klimatfragan-en-sammanfattning-2/
Välkomna koldioxiden
https://detgodasamhallet.com/2020/04/16/gastskribent-gosta-walin-valkomna-koldioxiden/
#40 Hans
Jag ser att vi pratar om olika saker. Jag förstår precis kretsloppet du beskriver, men min fråga gäller alltså varför inte utandningen från människor räknas (av politiker m.fl.) när annan form av CO2-utsläpp mäts vid punktkällan för det enskilda utsläppet utan hänsyn till om detta utsläpp är en del av ett större kretslopp. Exempelvis fokuset på tailpipe från fordon som lett till ett förbud mot försäljning av bilar med förbränningsmotorer från 2035. Dessa motorer skulle ju mycket väl kunna drivas av bränsle som ingår i kretsloppet som du beskriver. Exempel på sådana är ju etanol, biogas m.fl. Men där väljer EU inkl. Sverige att förespråka ”noll utsläppsfordon” utifrån ett tail pipe-perspektiv vilket i praktiken lämnar enbart el kvar som alternativ.
Jag gräver inte ner mig mer i detta med fordonen, e-bränslen osv här, utan min poäng från början var att visa på inkonsekvensen från ”klimatalarmisterna” i utsläpp av CO2.
#31 Sven summerade nog ihop det bra i konstaterandet att debatten om CO2 är oseriös och felaktig.
Jordens kolcykel är absolut en intressant fråga. Hur mycket bidrar människan till atmosfärens ökning?
Mitt svar – (finns säkert bedömare med bättre svar) – är ca 50%.
En fråga som intresserar mig är jordens syre. Syre uppstår genom fotosyntes. Det går åt en koldioxidmolekyl för att bilda en syremolekyl.
Atmosfären innehåller 21% syre. Det skulle ha varit 21% koldioxid utan fotosyntes. Var kommer all koldioxid från? Det måste finnas en stor källa. Vilken?
Hans H #41
Citat:
”Summa summarum: människoökningen – som inte kunnat ske utan motsvarande växtlighetsökning – innebär en större mängd koldioxid i kretsloppet.
Förbränning av fossila bränslen ligger utanför kretsloppet och ger ett tillskott.”
En större mängd koldioxid i kretsloppet leder också till att halten CO2 i atmosfären ökar.
Vem har rätt att bestämma tiden för ett kretslopp?
Är det politiker eller du, med 4-70 års perspektiv eller naturen själv med miljoner år av erfarenhet och anpassning?
Tack för att du håller med mig om att CO2-halten i atmosfären inte kan hållas nere genom att rakt av ersätta fossila bränslen med biobränslen.
Alla ämnen finns redan på/i Jorden. Råvaror för biobränslen konkurrerar med mat och andra behov. De innehåller mindre energi är kol, gas och olja ur marken. Mer går alltså åt. De är också dyrare och fördyrar alltså bensin och diesel. Vidare reagerar de med känsliga ämnen i motorer och kan därför skada motorer och minska deras effektivitet.
Reduktionsplikten drivs endast av den felaktiga tron att mer koldioxid från mänsklig verksamhet skulle farligt värma atmosfären.
Men dessa tillskott är dels marginella i det stora hela (naturens stora kolcykel), dels välgörande i det lilla (växternas näring genom fotosyntesen). Mer koldioxid får det att växa mer.
Vilket det också har gjort. Mer värme och koldioxid sedan Lilla Istiden har gynnat grödor och skördar, Sedan 1930 har världens skördat ökat mer än fem gånger, medan befolkningen ”bara” har ökat drygt tre gånger.
Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält (frånsett krig och Covid). Det är det konkreta resultatet av mer värme och koldioxid i atmosfären. Men detta lyckliga tillstånd motarbetas nu av en ohelig, missinformerad allians – och några som aktivt driver larmen.
Det måste vi sätta P för!
Och nu så skulle det bli svårt att få tag i ”nordisk” diesel så dieseln skulle inte bli så mycket billigare enl drivmedels branchen och för övrigt får vi väl sluta kolsyra läsk,tänk så mycket koldioxid vi rapar ut
JonasW, #45,
Syrgasen bildas i fotosyntesens ljus-beroende del, där energin i solljuset får vattenmolekyler att donera elektroner, som i sin tur genom flera olika reaktionssteg reducerar koldioxid till kolhydrat. I det första steget delas vattenmolekylerna upp i syrgas, som avges till omgivningen och vätejoner vilka cellen använder i en process för att skapa den energirika molekylen ATP.
Så. Kortare formulerat. Syrgasen som bildas i fotosyntesen kommer från vatten.
#43 Lars Cornell
Figuren från AR5, wg1, kapitel 6 visar att 11 + 2 = 13 Gton försvinner till djuphavet. Den visar också att 101-90 = 11 Gton går från djuphavet till ythavet. Skillnaden, 2 Gton är alltså den mängt kol som IPCC anser lagras i djuphavet. Det är alltså ungefär den del av antropogena utsläpp som tas upp av haven.
Hur kolcykeln ser ut i verkligheten tror jag inte man vet särskilt bra ännu.
#50 Leif.
Koraller och andra kalkbildande organismer finns inte i djuphavet utan i havens yta. Det är dess påverkan som jag saknar i figuren.
Hur mycket kalk bildas årligen? Till det kommer metanhydrat. Det är den mängden som skall ställas mot människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen.
#51 Lars Cornell
Du undrade över 13 Gton i IPCC:s figur. De skall inte ställas mot tillskottet till atmosfären, cirka 8 Gton, som du gör i #43. Man måste summera samtliga flöden till respektive reservoir.
Figuren är inte komplett – hur skulle den kunna vara det? Själva poängen med figuren är att peka på de förändringar som människans aktiviteter förorsakat. Tanken är att perfekt balans rådde i förindustriell tid. Då stod bildning av kalk och metanhydrat och allt annat man inte vet så mycket om i jämvikt med utsläppen från biosfär, vulkaner och vatten.
Jag utgår från att IPCC anser att alla okända faktorer är opåverkade av mänskliga aktiviteter. Det är säkert inte rätt vad gäller fotosyntesen i ythavet, men man vet inte åt vilket håll påverkan går…