Politiker, lobbyister och media vill få oss att tro att eldrivna lastbilar väntar om hörnet. Men det lär dröja. Visserligen försöker EU med hot om höga böter tvinga tillverkarna att utveckla, tillverka och sälja allt fler eldrivna lastbilar.
Men marknaden spjärnar emot. Med rimliga räckvidder måste eldrivna lastbilar ha enormt stora och tunga batterier. Det gör dem två till tre gånger dyrare än gängse dieseldrivna. Det minskar också lastförmågan med flera ton – och därmed åkeriernas intäkter.
Få vill betala mer för mindre. För att inte tala om tillgång och pris på elektricitet. Större eldrivna lastbilar drar 10-15 kilowattimmar per mil. För 40-50 mil per dag behöver de 400-750 kWh batterikapacitet. Per kWh väger batterierna 6-7 kg och kostar 1.000-1.500 kronor
Sådana batterier väger därför 2,5-5,3 ton och kostar runt en halv miljon eller mer. Inget åkeri går med på det utan saftiga subventioner.
Följaktligen satsar Volvo, Scania och andra lastbilstillverkare fortsatt på traditionella bränslemotorer. Mest med diesel, som innehåller mest energi. Stora tankar på flera hundra liter räcker för flera hundra mil. Att tanka fullt tar runt en kvart och kostar 5-10.000 kronor.
Det är förstås mycket pengar men enkelt och tidsbesparande jämfört med att ladda elbatterier. På hemmabasen laddar man över natten, men ute i trafiken har man inte tid att vänta i timmar. Där kostar elen också betydligt mer.
Allt detta vet förstås lastbilstillverkarna, men knappast politiker och skrivbordsfolk som skriver regler och beskattar resp. fördelar subventioner med egna agendor.
Belysande är Svenska Dagbladets intervju med Volvos teknikchef Lars Stenqvist den 18 november. Han meddelar att bara en av femtio nya lastbilar från Volvo är eldriven – två procent.
Ändå står Volvo för 70 procent av alla Europas eldrivna lastbilar. Dessa är alltså runt tre procent av hela beståndet.
För att ändå blidka politiker och regelsättare gör Volvo motorer som kan drivas även med bio- och syntetbränslen. Men dessa är dyrare, har ont om råvaror, har lägre energiinnehåll, är sämre för motorerna och finns på få mackar.
På gång är också hybrider med både el- och bränslemotor samt eldrift med bränsleceller och vätgas. Men även de blir dyrare, när och om de kommer. Därför blir det i praktiken mest diesel i alla fall.
Det råder ingen brist med stora reserver kvar i Jordens inre. Vid horisonten skymtar små kärnreaktorer med stort energiinnehåll, men dit är det ännu långt.
Tege Tornvall
Hur resonerar man på Volvo Cars?
Var och en med en teknisk utbildning inser att batteridrift för fordonsflottan är trams, möjligtvis att små shoppingbilar kan vara någonting för de större tätorterna – då blir det dessutom den befolkningsgrupp som verkar vara mest klimathotsreligiösa som får som de vill …
Däremot så får man ha förståelse för att direktörer inom fordonsindustrin vill att politikerna med lag skapar den marknad som de ställt i utsikt med sitt svammel och krav på industrin, så att de ges möjlighet att hämta hem gjorda investeringar.
Jag säger ungefär som Ingemar gjorde i gårdagens inlägg, det är katastrof att Europa släppte till en enda dollar till COP-cirkusen – pengar som hade gjort betydligt större nytta till att återuppbygga ett raserat europeiskt samhälle.
Magma, #2,
enbart alla pengar som spenderas på att hålla/närvara på dessa COP skulle räcka långt om de istället satsades på något meningsfullt istället
Jag hör i bakgrunden (P1) Romina Pourmokhtari och hennes föregångare Isabella Lövin i en diskussion som skulle handla om COP29, men det urartade till brunsmetninig och SD.
Faan vad gôtt att hon inte är minister nu. Hon gör visserligen skada i EU-parlamentet, men skadan på hemmaplan var så mycket större. Må aldrig MP återkomma i regeringsställning i Sverige.
PS. hon måste samlat ihop ett fett antal bonuspoäng med resan Bryssel/Baku ToR i Business class.