"Vetenskapen hade aldrig en chans"

”Science never stood a chance”, skriver Emma Hartley i The Telegraph. Hon talar förstås om klimathotet. Frågan som genomsyrar hela vårt samhälle och som i princip ingen står oberörd inför. Global uppvärmning har något för alla. Det är till och med bättre än ett Kinderägg.

”The Left likes it because it emphasises that we all have the planet in common; conservatives because it seeks a return to an earlier ”norm”; authoritarians because it argues an over-riding imperative; liberals because lifestyle changes are demanded at an individual level.

It appeals to the religious because it requires adherence to a doctrine; older people because the implied frugality of the solution takes them back to rationing; the young because they don’t know anything else and because Disney and the rest of mainstream children’s culture uses the natural world as a metaphor for everything; teenagers because it proves their moral superiority to their parents; the rest of the population because it implies an adult preoccupation with the wider context of things.

It suits arts graduates because it shows how science has failed us; it intrigues scientists because the solution must be technological; the brave like it because it’s a challenge to which a solution must be found and the cowardly because it proves there is always something huge out to get us, beyond our contrivance and fixing.

Americans like it because it suggests that their preoccupations – cars, technology, fast food – matter; and it confirms to the rest of the world what we knew all along: everything bad is America’s fault.

The kind like green politics because the solution is ”kindness to the environment”; the cruel because it suggests nature’s lack of pity. The rich like it because it’s a fashionable cause and the poor because poverty leaves a smaller carbon footprint.

Germans like it because it embodies our guilt for what is already done – and implicates everyone else. Consumers because you can buy green stuff; ascetics because the less you buy the greener you are.

Oudoorsy people embrace green politics because it will improve the view; indoorsy people because it confirms that the outdoors is a dangerous and threatening place.”

Och slutligen ställer hon den stora frågan:

”But I ask you, what are the chances that a doctrine so psychologically convenient for so many people is, on balance, correct?”

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Hin Håle

    Mycket skarpt

  2. Mikael

    Ja, nu är det så gott som bevisat.

  3. Torsten Wedin

    Mikael:
    Vänta bara till den riktiga sanningen kommer fram. Den kommer snart. Och det handlar inte om CO2. Bara så du vet.
    Ett tips: Skaffa varma kläder och flytta söderut, speciellt om du är ung. Vi äldre kanske inte lever om 10 – 20 år när vi återigen måste ”blanda bark i brödet”.

  4. Anders L.

    Answer: 90 %.

  5. Anders L: Kul att folk har humor. 😉

  6. Gunnar Littmarck

    Anders L
    90% att some or most ?

  7. Gunnar Littmarck

    Jo det kan nog vara 90%chans att ”some” av doktrinen är korrekt.
    Mina lärare i sannolikhetskalkyl gråter säkert.

  8. Toprunner

    Gunnar L:
    Min förläsare i sannolikhetskalkyl såg ut som ”Don King” , han hade även skrivit läroboken vi använde.. efter avslutad kurs (MVG såklart) brände jag boken.. jag hatar sannolikhetslära !
     
    Bygga matematiska uträkningar på en gissning… precis som datamodeller med fler än 4 frihetsgrader är uppbyggda.. fy f*n !

  9. Patrik

    Fantatstiskt klarsynt och bra skrivet av Emma Hartley. 🙂
    Det går inte att reducera detta till en strängt teknisk/naturvetenskaplig fråga. Om man gör det så missgynnar man båda sidor, för då stannar det hela i laboratoriet.
    Därför måste vi alla ställa oss frågan: Varför tror jag det jag tror då det gäller denna och andra frågor?
    För de flesta av oss är den frågan egentligen viktigare än vetenskapen bakom problemet.

  10. … and to the libertarians as a proof of how dangerous the nanny-state becomes as it runs havoc ..

  11. Maggie,
    Tack för det referatet och den länken!
    Väldigt bra analyserat och beskrivet. Har du mailadress till Emma Hartley?
    Henne skulle man vilja snacka vidare med   😉

  12. Jens

    Jag instämmer, väldigt bra skriven artikel. Det här är journalistik från sin bästa sida.
    Karin, läser du det här? Hade din journalistik sett ut så här, hade jag förstått titeln hedersdoktor.

  13. Uffeb: Enklaste sättet är att skriva en kommentar på hennes inlägg och inkludera sin email.

  14. Gunnar Littmarck

    Toprunner
    Jag hade en supertrevlig Boalem ….
    8poäng på tek fys..
    Jag lekte som vanligt, mycket är superdumt då de tror att de kan öka insikten i framtiden, annat ovärderligt då det tillämpas för bildförbättring exempelvis.
    Så vart jag ju glad då jag fick leka med fakulteter i vanlig ordning…
    Noll tentaplugg, det är värdo och sänker förmågan till livslång kunskap, så rusade jag igenom tentan, sprang fram och lämnade kladdpapprena originalet i väskan… vilken överraskning!!!
    Det stod namn på en del av kladdet, men jag hamnade just under godkänt, normalt skiter jag fullständigt i det, men just Boalem är en hygglig prick så jag fick tid något år senare att skriva om tentan, med de minnen jag då hade av kursen… 4…
    Nu är jag bra på matematisk statistik, men använder det nästan aldrig..
    Håll med om att just i bildbehandling är disciplinen överlägsen?
    Orkar du kan jag ge dig en massa till utomordentliga tillämpningar.

  15. Claudius

    Enligt Telegraph är Emma Hartley tidningens style guide editor. I den egenskapen är hon, som synes, skicklig på att identifiera målgrupper. Och hon har väl fångat in de allra flesta.
    När det gäller religiösa grupper (”It appeals to the religious because it requires adherence to a doctrine”) kan tilläggas att AGW är en parallell till Kyrkans gamla ”Jag fattig syndig människa …”, man väcker eller inplanterar ett syndamedvetande pga alltför slösaktigt eller utsvävande leverne – nu är det Tagelskjortan på! Kommer ni ihåg Carl-Gustav Lindstedt, Arne Källerud och Gösta Bernhard i den underbara sketchen och sången från gamla Casinoteatern? De yngre här hade kanske inte möjligheten, men vi äldre glömmer den inte.

  16. Hayek

    Ja, det känns ju bra att man inte tillhör den fårskocken 🙂

  17. Maggie #13,
    Tack Maggie, jag skrev en kommentar till Emma Hartley. Men det krävdes en del inloggande först.. men jag tror attjag slank igenom utan att behöva berätta allt om mitt liv… 😉

  18. Anders L

    Jag kan hålla med om att det var en elegant formulerad artikel, men den var mer form än substans. Jag är helt övertygad om att det finns massor av människor i varenda en av de grupper hon nämnde som är kritiska mot AGW-teorin. Är ”amerikaner” eller ”tyskar” t ex två homogena grupper? Eller ”modiga” eller ”fega”? Eller ”rika”? Eller ”fattiga”? Nej, nice try, Emma, men jag köper inte det fina paketet.

  19. Anders L,
    Du har rätt när du påpekar att det var en elegant formad artikel. Formen är viktig.
    Emma levererade ett snyggt paket utan att luras.
    Innehållet kanske inte uppskattas av alla, men det kan man ju inte begära… det viktiga är väl att ingen behöver känna sig lurad eller manipulerad.  🙂

  20. Anders L,
    min 🙂 -symbol betydde bara att jag var glad, inte att jag var ironisk…. 😎

  21. Thomas

    ”It suits arts graduates because it shows how science has failed us”
    Eh? Det brukar väl vara ni ”skeptiker” som klagar på hur vetenskapen fallerat när den accepterat AGW? På vilket sätt skulle AGW bevisa att vetenskapen misslyckats?
    ” it intrigues scientists because the solution must be technological”
    Men, hon sa ju just att AGW visade hur vetenskapen misslyckats? Varför skulle vetenskapsmän gilla det? Och motsvarande varför skulle arts graduates gilla ett problem som kräver en teknisk lösning?
    ”Americans like it because it suggests that their preoccupations – cars, technology, fast food – matter;”
    Det här var det sjukaste av alla argumenten. Hur många amerikanare är så självhatande att de är stolta över att de sabbar jorden? Pyromaner resonerar kanske så, men hon måste själv vara oerhört amerikahatare om hon tror genomsnittsamerikanen som en sämre Bondskurk gnuggar händerna inför tanken att orsaka sådan förstörelse.
    Man kunde föra motsvarande argument om varför folk inte vill acceptera AGW. Några för att de tycker komplicerad vetenskap är för obegriplig, religiösa för att de vet att Gud har en plan, och den kan inte rubbas av oss människor elle för att de ser miljöfrågorna som en konkurrent. Folk skall tänka på sin att förbättra sin själ, inte jorden. (Roy Spencers linje). Industrimän och ekonomer för att den visar på baksidan med oreglerad tillväxt och fördyrar produktion etc.
    Än roligare blir det om man hittar på motsvarande psykologiska argument till varför folk skulle gilla kvantmekaniken. Religiösa för att den bryter mot den rena determinismen och ger Gud ett kryphål att påverka världen etc och använder detta som argument för varför kvantmekaniken är fel.
    Det hela var bland de mer krystade sätten att argumentera.

  22. Thomas, jag hoppas du klarar av att skratta någon gång emellanåt. Det unnar jag i synnerhet dig, jag tror du behöver mer än många andra.

  23. Thomas,
    som vanligt så är du suveränt duktig på omskrivningar.
    Du citerar:
    “Americans like it because it suggests that their preoccupations – cars, technology, fast food – matter;”
    Och du kommenterar:
    ”Det här var det sjukaste av alla argumenten. Hur många amerikanare är så självhatande att de är stolta över att de sabbar jorden? Pyromaner resonerar kanske så, men hon måste själv vara oerhört amerikahatare om hon tror genomsnittsamerikanen som en sämre Bondskurk gnuggar händerna inför tanken att orsaka sådan förstörelse.”
    Där har du en förmåga som är ett farligt vapen. Är du medveten om det?
    Tycker du att du bidrar till ett bättre liv på jorden för våra barn och barnbarn?
    Elaka frågor kan tyckas, men ibland blir du själv hur elak motståndare som helst till allt som ifrågasätter hysterin i media och det vetenskapliga käbblet.

  24. Christopher E

    Emmas lista tar ut svängarna rejält…
    men faktum kvarstår, AGW och framför allt de åtgärder som föreslås mot AGW, har förenat dem av skilda ideologer som finner den här rörelsen vara att verktyg just för dem.
    Sällan har en fråga passat så många. Emma har rätt.

  25. L

    Jonas och Uffeb, ang Thomas, en människa som saknar humor kan man inte ta på allvar…

  26. Jens

    Thomas #21
    I all välmening Thomas, jag måste säga att du är modig som vågar dig på att fortsätta analysera engelska texter, med tanke på att nu bara senast med dina inlägg om IPCCs tekniska rapport och ditt Dr. Theon citat har du visat kanske för en liten väl bred publik att din förståelse för det engelska språket kanske inte är den bästa. Det är inte alltid grundskoleengelskan räcker så långt, även om man vill väl som du.  Du kanske ska ta en funderare på om det verkligen gagnar saken  att ge dig på att fortsätta försöka tolka engelska referenser. Men som sagt, du är modig som står på dig. Det skulle behövas mer sånt av svensken i gemen.
    Uppsala initiativet..  Dem har ingen som kan argumentera kring vetenskapen  så det låter trovärdigt. Deras uppgift tycks mest vara att översätta engelska texter och publicera. Ni kanske kan hjälpa varandra? En win-win situation. Alla vinner på det.
    Tack för att du ställer upp Thomas så engagerat som du gör.
    Mvh
    Jens

  27. Cristopher E,
    Klok kommentar om Emmas artikel..
    L,
    Jag har egentligen inget ont att säga om Thomas. Och jag tror inte att han är humorlös.
    Men ibland är han humorlöst elak då han tolkar och ”skriver om” vad andra menade.. Där är han en mästare. Men det är ingen titel att sträva efter tycker jag.
    Men Thomas bidrar ofta med kloka tankeställare när man känner att temperaturer, isar, väder  och media  fungerar så som vi skeptiker vill… 🙂  Privat självironi denna gång.

  28. L

    Uffeb, det är bra att du respekterar Thomas, han kan säkert en hel del, men i det här forumet skriver han mest negativa kommentarer och svarar sällan på relevanta motfrågor. Det leder varken diskussioner eller kunskapsnivån framåt, möjligen roar det andra AGW-anhängare.

  29. Patrik

    Thomas>> Du kanske helst vill tro att alla medborgare som inte har höga examina i något naturvetenskapligt ämne och som tror på AWG ändå på något mystiskt sätt faktiskt har lyckats sätta sig in i frågan och gjort samma vetenskapliga tolkningar som du?
    Givetvis inte.
    De tror, varken mer eller mindre.

  30. Hayek

    Re. #21
    Som sagt Thomas, engelsk läsförståelse är inte din starka sida. Eller missförstår du avsiktligt?

  31. Patrik

    Thomas (21)>> Fast jag tycker att du har helt rätt i de två sista styckena du skriver. Man kan inte använda Emmas text som ett argument mot AGW, absolut inte.
    Men det gör inte hennes text/beskrivning mindre träffande.
    För övrigt så tror jag faktiskt att du är väldigt nära sanningen då du skriver om religiösas syn på kvantmekanik! 🙂 Har haft en hel del kontakt med diverse New Age-stollar och andra ”andliga” genom åren och de är väldigt glada i kvantmekanik. 🙂 Och inte heller här kan man såklart använda dess anhängare som intäkt för att teorierna inte skulle stämma. Helt ologiskt.

  32. Christopher E

    Ärligt talat, jag förstår inte riktigt kritiken mot Thomas läsförståelse här ovan, om ni syftar på Emmas text.
    Jag tyckte själv, även om texten i helhet var bra, att just meningen om amerikanerna inte var lyckad.
    Däremot tolkar jag följande mening annorlunda än Thomas:
    “It suits arts graduates because it shows how science has failed us”
    Det är inte AGW-vetenskap som åsyftas här, utan vetenskap och teknik i bred betydelse som har gett oss teknologin att fötstöra jorden (som humanisterna ser det), och alltså ”svikit oss”.  Det passar alltså deras syn att kritisera teknologi till förmån för ”mjuka” värden. Men när vetenskapen passar deras ideologi är den självfallet OK.
    Den uppenbara självmotsägelsen med att kritisera den hand som föder är ju annars legio såväl inom alarmistkären som inom andra ideologier. En klimatalarmist utnyttjar gärna det teknologiska samhällets fördelar, vilka ger just den påstådda klimatpåverkan. En motståndare mot djurförsök använder gärna medicin som forskats fram så när det är allvar. En kärnvapenmotståndare lever gott på grund av att kärnvapen hållt undan världskrig de senaste 60 åren. Osv. Osv.

  33. Johan M

    Jag är väl ingen hejare på sannolikhetslära men om man har 100 olika parametrar i en stor modell, av dessa är 20 stycken mer eller mindre osäkra, låt oss säga att man är någonstans mellan 80% till 99% säker på att de stämmer, 0,8^20=0,01 och 0,99^20=0,82. Alltså är det sannolikt att modellen stämmer från 1% till 82% ?
    Med lite flyt kan man iofs överskatta några parametrar och underskatta andra och på så sätt få ett resultat nära 100%. Men är det sannolikt? Jag vet inte, jag är som sagt ingen hejare på sannolikhetslära.

  34. Patrik

    Intressant att notera är att kärnkraftsmotståndare (som ofta också är CO2-motståndare) under debatterna på 80-talet ofta gjorde sig lustiga över att kärnkraftsförespråkarna talade om ytterst låg sannolikhet för olyckor o dyl på kraftverk. Vill minnas att man där pratade om extremt låg sannolikhet för t.ex. en härdsmälta.
    Detta accepterades inte och mellan raderna kunde man läsa att ingen som helst sannolikhet för radioaktiva utfall kunde accepteras.
    I många fall samma människor som nu vurmar för samma typ av statistiska konstruktioner – fast denna gång har man tydligen lätt för att acceptera långt sämre sannolikhet…

  35. Magnus B

    Johan M #33: Osäkerheterna är inte alls nödvändigtvis multiplikativa. Vanligtvis strävar man efter att formulera modellen så meknistisk som möjligt, modellen kallibreras mot ett dataset och därefter validerar man mot ett annat dataset oberoende av det första. Vidare kan man göra känlighetsanalyser av parametrarna. Härmed kan man sedan skapa sig en uppfattning om modellens osäkerhet. 
    Det kan mycket väl vara så att man har som du säger 20 parametrar, alla med en osäkerhet på 20% samtidigt som modellen har en osäkerhet långt under detta. Å andra sidan kan det räcka med någon enstaka % osäkerhet hos någon kritisk parameter för arr modellen ska vara i princip oduglig för att göra förutsägelser.

  36. P.Persson

    Jens #26
    När vi nu är inne på ämnet språkvår så lär dig hantera De & Dem. Ett korrekt språk sänker inte trovärdighet i ett inlägg.
    Någon som hör något om ”Dem tre vise männen” på sistonde?
    I all välmening.
    P.P.

  37. Jens

    P.Persson #36.
    Nu var det inte frågan om språkvård utan förståelsen av en text som var intressant. Jag personligen är inte den som inte klarar att försöka se budskapet bara för att någon särskriver, felstavar eller använde de och dem. Vill folk fokusera på att det viktiga med en text är att följa grammatiska regler så får man gärna ha den hobbyn, och jag är väl medveten om kraften i att framlägga åsikter så lättsmält och övertygande som möjligt. Ungefär som folk i allmänhet anser att en attraktiv persons budskap är betydligt mer trovärdigt än ett budskap från någon som är fet.
    Eller att texter inte behöver ha någon djupare mening, bara det låter bra, och ser vackert ut grammatiskt så lurar det dem flesta. Marknadsinformation till konsumenter är full av exempel på det.
    Om inte annat blir det ju en enkel livstil att slippa sätta sig in i vad som verkligen står där, när man kan avfärda det hela med grammatisk inkonsistens och sådan avvikelser kan man hitta i mer eller mindre all text. Ungefär som man inte behöver lyssna på tonåringar, för dem inleder alla sina meningar med ”asså”.
    Så om folk anser att det viktigaste med det jag skriver är hur jag använder orden de och dem, och inte dem fakta jag framlägger, ja då har vi kommunikationsproblem. Gissa vilka jag intresserar mig för att ha en konstruktiv dialog med, de som är intresserade av fakta, eller de som är intresserade av grammatiska regler? http://www.skrivihop.nu är slöseri med tid.
    Men jag ska vara riktigt svensk och vägra ta ansvar.
    Det var så min lärare lärde mig när det begav sig. Om inte jag minns fel så är användandet av ”de” ett rätt modernt uttryck och det har kommit i skriven form. Det talade språket använder oftast enbart ”Dem/Dom” och så har det sett ut historiskt. Men ok, jag tar ansvar. Förlåt att jag inte följer grammatiska regler, och att det för en del innebär att dem överhuvudtaget inte förstår vad jag skriver.
    Så kan vi återgå till innebören av det jag skrev till Thomas  att en del, medvetet eller omedvetet förvanskar fakta i översättning från engelska till svenska t.ex. Thomas och vad det har för innebörd i att förstå och diskutera t.ex. klimatet. (För er som intresserar er för grammatiska regler finns det säkert jättebra bloggar och forum för sådana diskutioner.)
    /Jens
    P.s. P.Persson, eftersom du anser att det skrivna språket är viktigt att vårda och följa regler etc. Innan du pekar finger åt andra, kanske du skulle ha sett till att din korta text inte innehöll stavfel. Ett korrekt språk utan stavfel sänker inte trovärdigheten i ett inlägg. Kom ihåg det P.Persson D.s.
    Ditto, i all välmening. Jag är bara lite grinig idag. 😀

  38. Jens

    Oj, där gick det snabbt. 2 stavfel. ”innebören” ska ju naturligtvis vara ”innebörden”, samt ”diskutioner” ska vara ”diskussioner”.
    Jag tror jag fick till de och dem dock, så jag lär mig och lyssnar på kritik.

  39. Hallå där, inga sura miner nu, det är faktiskt fredag! 🙂

  40. Christopher E

    P. Persson #36:
    ”språkvår” ska vara ”språkvård”. Det bör också följas av ett kommatecken för att öka läsligheten.
    ”trovärdighet” i andra meningen ska vara ”trovärdigheten”.
    ”sistonde” stavas ”sistone”.
    😉
    Du menade säkert väl, men låt oss koncentrera oss på vad Jens skriver istället, för han har mycket bra att säga.

  41. Hayek

    Talesättet ”Märka ord är den svages sätt att hävda sig” kanske flera här borde begrunda?

  42. P.Persson

    Du har så rätt Hayek.  Detekteras det lite svagehtsförakt eller härskarteknik alla G.Persson? 😉
    Du också Jens.  Glidningar i översättningar är ett ofog var det en kamel eller en kabel som Jesus försökte få genom nålsögat?
    Jag stavar som jag har förstånd till och det är så kull att sitta i sitt glashus o höra på klirret.