Vad betyder egentligen ”netto-noll” för Sverige?

Sveriges utslapp

I dessa tider av klimattoppmöte i Glasgow pratas det mycket om att länder ska bli klimatneutrala och få ner sina utsläpp till netto-noll men vad betyder det i praktiken och hur ser Sveriges mål egentligen ut? All data och alla grafer i detta inlägg har jag hämtat från Naturvårdsverket. Som ni ser är de två stora elefanterna för Sveriges del, industri och transporter. Lägg märke till att inrikesflyget inte ens redovisas separat utan återfinns inom ”övrigt”. De där från XR som gick till aktion mot flyget och klistrade fast sig på plan mm har nog inte förstått att även om allt inrikes flyg skulle upphöra imorgon har det ingen avgörande effekt på ens nationell nivå.

Men det är ju bara ena sidan, dvs våra bruttoutsläpp, vi har ju också upptag av växthusgaser från skog och torvmossar mm. Så här ser det ut totalt. Den blå stapeln som går från noll och neråt visar Sveriges upptag av växthusgaser och den som gå från noll och uppåt visar våra utsläpp. När staplarna uppåt och neråt är lika stora har vi nått målet, dvs netto-noll utsläpp.
NettoNoll

Jag tyckte att det kunde vara intressant att titta lite mer i detalj på siffrorna bakom staplarna och laddade ner deras data.

 

År Bruttoutsläpp Markanvändning förändrad markanvändning och skogsbruk Nettoutsläpp
1990 71,24 -36,53 34,71
1991 71,50 -35,88 35,61
1992 71,03 -35,50 35,54
1993 71,34 -31,41 39,93
1994 73,85 -33,68 40,18
1995 73,19 -36,31 36,87
1996 77,15 -38,58 38,57
1997 72,14 -39,45 32,69
1998 72,59 -40,63 31,95
1999 69,51 -40,31 29,20
2000 68,15 -42,02 26,13
2001 68,96 -42,82 26,14
2002 69,69 -42,43 27,26
2003 70,05 -39,81 30,25
2004 69,49 -33,30 36,19
2005 66,66 -32,34 34,33
2006 66,28 -42,10 24,18
2007 65,16 -35,34 29,83
2008 62,79 -36,49 26,30
2009 58,52 -36,44 22,09
2010 64,56 -38,56 26,00
2011 60,23 -38,70 21,53
2012 57,38 -39,34 18,03
2013 55,72 -37,23 18,49
2014 53,83 -36,91 16,92
2015 54,00 -34,88 19,12
2016 53,57 -39,43 14,14
2017 53,01 -37,01 16,00
2018 52,17 -35,31 16,86
2019 50,92 -35,49 15,43

Det är alltså siffran längst till höger som Sverige har åtagit sig att få ner till 0 år 2045 och det ser ju ut att ticka ner rätt bra. Fortsätter denna trend är vi klara några år före år 2045. Bakom rubriken ”Bruttoutsläpp” finns det flera kategorier där den största minskningen av utsläpp kommer från ”Egen uppvärmning av bostäder och lokaler” och där finns inte mycket mer att hämta. De kategorier med störst utsläpp är ”Inrikes transporter” och ”Industri”.

På upptagssidan kan man säkert göra saker också. Ibland varierar det år från år vilket jag inte riktigt förstår varför.  Titta exempelvis på år 2006 som har betydligt högre upptag av växthusgaser än åren närmast före och efter. Är det någon av våra kommentatorer som har en förklaring?

Det som är viktigt för mig är att man i alla beslut väger in vilken nytta eller onytta åtgärden gör för naturen. Att fokusera på bara växthusgaser som man tenderar att göra är inte bra. Man kan ju dessutom göra halt vid någon punkt och säga att nu är vi nöjda även om Sverige inte nått netto-noll fullt ut om man inser att det kostar mer än det smakar.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Tack Lena!
    Särskilt uppskattade jag ”att man i alla beslut väger in vilken nytta eller onytta åtgärden gör för naturen”.
    Är det till exempel en fråga nu i Glasgow?
    Koldioxidens nytta eller onytta?!
    Sådana livscykelanalyser vore värda egna COP-möten. Det vore värdefullt om de LCA som utförts runt Elbilarna till exempel å det snaraste kom upp till allmän debatt.
    Ordet onytta, ett nytt och nyttigt ord i debatten!

  2. Verkligen något som man kan fråga sig. Jag följde Naturvårsverkets länkar och de pekar till slut på reglerna från IPCC som säger hur man skall räkna.

    https://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/public/2006gl/vol4.html

    En inte allt för vild gissning är att man har gjort en mycket detaljerad procedur för hur saker och ting skall räknas …. fast ingen egentligen har siffror på de ingående parametrarna. Man killgissar lite och gör uppskattningar ( det brukar var klokt att ta förra årets gissning och lägga på något eller dra i från något så att det inte är uppenbart att man kopierar).

  3. Grävde lite till och det som skiljer 2005 från 2006 är främst siffrorna för skogsmark:

    https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-nettoutslapp-och-nettoupptag-fran-markanvandning/

    ok, här kommer en killgissning …. Gudrun 🙂

  4. Lasse

    Tack Lena!
    Tittade på detta i går via en annons som berättade att skogen bundit 1800 miljarder ton de senaste 40 åren eller i snitt 45 miljoner ton per år.
    Under samma tid ökade solinstrålningen med 10% eller med 20% om man räknar timmar 😉
    Samtidigt ökade CO2 halten med 20%.
    https://www.svd.se/3-viktiga-fakta-om-den-svenska-skogen-och-klimatet

  5. Ulf

    Den stora humbugen är ju att det i debatten alltid räknas konsumtion och produktion. Så svensken är alltså skyldig till all import vi gör. Men dessutom är vi skyldig till all inhemsk produktion också, dvs även till all export också.
    Detta tycker klimathotarna är det korrekta sättet att räkna.
    Problemet är bara att om alla länder räknar in utsläpp för all import och i praktiken all export så blir dessa teoretiska utsläppsiffror på aggregerad världsnivå långt över de verkliga utsläppen i världen.
    Ska man räkna in import måste förstås export också räknas av, annars blir det dubbelräknat.
    Men detta tycker även myndigheter är ett korrekt sätt att räkna.

  6. Karl Erik R

    #3 Johan

    Jag tänkte också gissa på Gudrun men den inträffade 8-9 januari 2005. Sen är det ju ett ökat upptag 2006 jämfört med 2005. Borde väl varit ett minskat upptag under 2005 jämfört med 2004. Ett hack nedåt som tar något decennium att återställa.

    Övriga avverkningar i Södra Sverige minimerades 2005-2006 så ”överavverkningen” var inte gigantisk.

    Kanske svårt att analysera enskilda års siffror. Vem rapporterar siffror till det som är upptag av CO2?

  7. Lasse

    #5 Ulf
    Detta har jag också irriterat mig på.
    Det är tom så att svensk industri är mindre koldioxidintensiva än deras konkurrenter.
    Skulle detta tas med i beräkningen på något vist sätt kunde vi snart få en mer industrivänlig regim.
    https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

    Tre sätt varav inget är rätt!

  8. Robert Norling

    Sveriges befolkning har sedan 1990 ökat med över 20% eller nästan 2 miljoner människor på en klimatperiod.
    Anmärkningsvärt att vi trots det sänkt utsläppen från:
    1990 71,24 -36,53 34,71
    2019 50,92 -35,49 15,43
    Hur siffrorna kommer att bli 2021 och framåt är ännu inte fastställda.
    Men posten el o fjärrvärme borde börja öka från sina 9 % (5 miljoner ton) då det stängts ner två reaktorer och byggts tusentals vindelindustrier.
    De är ju betydligt större CO2 spridare när de står och vispar ut den livsfarliga gasen i atmosfären och borde därmed stämplas som riktiga klimatbovar.

  9. Göran S

    Hej Lena,
    om netto noll skrev jag redan 2020-02-09 här på klimatupplysningen.
    Något annorlunda siffror om sänkan från skogen men framför allt ”skogsprodukter med lång hållbarhet” saknas.
    När jag läste i januari 2020 var det 43 miljoner ton som skogen tog upp enligt Sveaskogs data från Svenska Skogens Forskningsinstitut men enligt Naturvårdsverket (som då/nu inte var/är officiell instans för skogens upptag) säger nu:
    ”Under perioden 1990–2019 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år ”
    Citat enligt:
    Skogens upptag enligt sveaskogen.nu
    Observera 7 miljoner nedan!
    ”Hur mycket koldioxid binder Sveriges skogar?
    Skogen binder varje år ca 50 miljoner ton koldioxid. 43 miljoner ton av den koldioxiden binds i växande träd, och 7 miljoner ton binds i träprodukter med lång hållbarhet, vilket ger en summa på totalt 50 miljoner ton koldioxid. Mängden koldioxid som binds varierar från år till år.
    (Baserat på 2017 års data från Skogforsk, svenska skogsbrukets forskningsinstitut)”.

    Hur som helst 38+7= 45 miljoner ton alternativt
    43+7 =50 är väldigt nära netto noll och då har skogens potential inte utnyttjats till fullo.

    Se här
    https://svenskaskogen.nu/#varje-minut

    (bläddra ner till ”tystnad arbete pågår”)

    och här för min rapport
    https://klimatupplysningen.se/sveriges-koldioxidutslapp-nu-ar-nara-netto-noll/

  10. mattias

    Om det nu är så här man ska räkna med netto-noll så blir det en ganska enkel match för Sverige. Men hur ska andra länder som inte har så väl förspänt med råvaror klara sina klimatmål? Sverige har i stort sett fossilfri energiproduktion, gott om vattenkraft och en hel del skog som kan kompensera för utsläpp från transporter.

  11. Göran S

    Från Skogsforskningen
    Läs på skogsforsk.se om t.ex CO2 upptag.
    Söj på koldioxid.
    Nedanstående hämtat från länk
    https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/det-svenska-skogsbrukets-klimatpaverkan/

    40 miljoner ton här plus möjliga 20 ytterligare.
    Liten kommentar också till nuvarande skogsdebatt!
    ”De skogsprodukter som varje år tas ut från skogarna minskar genom substitutionseffekter utsläppen med 40 miljoner ton. Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas till 60 miljoner ton per år, mer än de årliga svenska utsläppen, 54 miljoner ton. Vid ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge tillväxten upprätthålls.
    Att lämna skogen för fri utveckling skulle under en tid öka inlagringen av kol, men i fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol, eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten. För största effekt av skogsbruket i klimatarbetet skall istället nettoproduktionen av virke vara så hög som möjligt, med hänsyn till andra mål. Så stor del av varu- och energiproduktionen som möjligt skall baseras på skogsråvara.”

    Detta på skogsforskningssiten är också ganska uppseendeväckande med tanke på senare tids debatt.
    ”Tillväxten större än uttaget
    Uttaget från skogen är mindre än tillväxten. Därmed ökar mängden kol i de svenska skogarna. Lagerökningen kan beräknas genom att tillväxten minskas med avgångarna (avverkning och träd som dör av andra orsaker). Tillväxten, 121 miljoner m3sk/år, skall då minskas med 96 miljoner m3sk/år (varav 84 miljoner är avverkning). Det betyder att den årliga lagerökningen är 25 miljoner m3sk/år, en biomassa motsvarande 35 miljoner ton koldioxid, att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 2016 års nivå, 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De analyser av skogens betydelse för kolcykeln som genomförts visar att det är viktig att upprätthålla en hög nettoproduktion. Genom att förlänga omloppstiderna ökas lagret av kol i skogen, men samtidigt går produktionen ner.
    Dessa båda effekter tar ofta ut varandra. Att lämna skog för fri utveckling genom till exempel bildande av reservat ger ett höjt kollager, men efter att det maximalt möjliga virkesförrådet har uppnåtts så uteblir nettoinbindningen av kol nästan helt.”

  12. Lasse

    Hur stor del av klimatneutraliteten har plastpåseskatten bidragit till?

    Noterar att KD i en debattartikel slår ner på solceller från Kina:
    https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Xq42yo/kinesiska-solceller-ar-riktiga-klimatbovar

    Kanske ett sätt att få lite avstånd till realismen i dagens handelssystem.
    Ta hem jobb och utsläpp så får vi en renare värld!

  13. Lena Krantz

    Göran S
    Ja man kan säkert räkna på olika vis vad gäller hur mycket Sveriges skogar tar upp. Det här är dock den officiella statistiken (som kan vara rätt eller fel) och det här är vad vi har åtagit oss. Alltså inte noll-utsläpp utan netto-noll.

  14. pa

    Men varför slösa resurser och tid på något som är fel i grunden? Vem bestämde att Svenska naturvårdsverket som finansieras av svenska skatter skall göra det IPCC dikterar? Frågan är vilka som egentligen styr IPCC och vad är deras egentliga mål? Det har i.a.f inte med jordens klimat att göra.

  15. Håkan Bergman

    Lasse #12
    ”Solceller kan vara ett smart sätt att bidra till att möta vårt framtida behov av mer elektricitet.”
    Spelar ingen roll var solpanelerna är gjorda, solen lyser inte mera i November på svensktillverkade än på kinesisktillverkade diton.
    Vore bättre att lägga resurserna på att bygga ut fjärrvärmeproducerad el, den levererar när den behövs som mest. Och kan ge ett bra tillskott till den lokala-regionala effektbalansen.
    https://sprayhattas.crabdance.com/elstatistik/se/

  16. Peter Johansson

    Från Naturskyddsföreningens hemsida ”Enligt FN:s klimatpanel, IPPC, tar haven upp 30 procent av den koldioxid vi människor släpper ut. ”
    Vår andel av detta upptag borde vi också, förutom skogen, få påräkna oss.
    Målet är i så fall nära.

  17. Fredrik

    Elektrifiera alla personbilar (10 Mt). Sedan en del besparingar i övriga sektorer (5 Mt) och vi är netto-noll.

    Låter ju ganska framkomligt. Nu krävs det bara att man bygger ej CO2-producerande elproduktion som är stabil. Lättaste är att helt enkelt öppna upp våra stängda kärnkraftsverk och börja fila på nya. Även att man inte ökar skatten på elen som används för transporter till döds. Då skulle mycket av minskningen kunna ske genom marknadskrafter där folk byter ut 10 kr diesel per mil till nån krona el-kostnad per mil.

  18. Stefan Eriksson

    # 11 Göran S
    Mycket riktig (och viktig) information, som jag tyvärr tvingas konstatera att många balkongbiologer inte har grepp om.
    Död skog, eller döende då, förlorar sin grönmassa och binder inget kol ur luftens ringa tillgång av CO2.
    Jag kan till och med påstå att en dikning av mossar automatiskt leder till en ökad mängd av bundet kol i biomassan.
    Jag hör från alarmistlägret ibland att en ökad andel av impediment skulle påverka kolupptaget i positiv riktning.
    Helt fel, ren lögn, omöjligt, och orimligt.

  19. # 14 pa
    Helt enig med Din uppfattning. Vilken utomordentlig missuppfattning om ’vårt åtagande’. Detta uppifråndiktat via en icke-bindande överenskommelse kan aldrig hävdas vara något som svenska medborgare, enkannerligen Konungariket Sverige, förbundit sig att uppnå. Den svenska regeringen har inte fått mandat av Riksdagen att genomföra varken Parisavtalet eller Agenda 2030, ledstjärnor för en destruktiv klimat- & energipolitik. Det svenska jordbrukets produktivitet mår bättre om koldioxidhalten ökar. Någon klimateffekt av koldioxid finns inte vetenskapligt sett.

  20. pa

    #17
    Varför ändra något som redan fungerar? Det behövs ingen ”klimatomställning”, möjligen striktare regler kring vilka föroreningar regeringar och folk behöver ta itu med, t.ex skrotning av vindkraftverk och uttjänta batterier, buller och förstörda naturområden efter vind och solkraftexperiment i stor skala. Kostnaden borde läggas på dessa produkter och konkurrensutsättas mot andra valbara alternativ. Bort med planekonomiska tjyvskatter och subventioner.

  21. Vi lär behöva bygga kol- och gaskraftverk inom kort. Kärnkraft är utmärkt, men det tar alltför lång tid innan de är igång. Skall vi leva i mörker fram till dess? Och fortsätta att avvecklar vår elintensiva industri.

    Vi behöver MER koldioxid i atmosfären, inte mindre. Kina, Indien och BRIC-länderna kan ju inte dra hela lasset att producera koldioxid. 🙂

  22. Evert+Andersson

    Förre VD:n på Vattenfall intervjuades i TV-sofforna första dan på nya jobbet. Han sa då som svar på en fråga att visst kan vi stänga kärnkraften, men då behöver vi omedelbart ta beslut om att bygga gaskraftverk som reglerkraft om systemet ska fungera. Den kunskapen rann av honom lika snabbt som insikten om behovet av kärnkraft rann av Löfvén när han blev statsminister.

  23. Sven Nilsson

    #21-Ingemar

    Tack! Jag skulle önska att vi som ett mantra hade:
    Vi behöver mer av CO2, Livets Gas.
    Droppen urholkar stenen!

  24. Jan Larsson

    Är betesmark och gräsproducerande åkermarks förmåga inräknade i koldioxidberäkningen?
    Gräsbevuxen jordbruksmark lagrar upp till 1 ton per hektar och år
    Hur är det med tilväxten av våra mossar som upptar stora delar av vårt land? Vad lagrar dessa marker in.
    Har själv som skogsägare mycket mossmark som dikades ut för 40 till 100 år sedan och nu har stora volymer med växtlig skog. Vad är skillnaden om marken varit odikad eller som nu mycket träd som lagrar in koldioxid?

  25. UffeB

    #1 Tack Ann! På tal om Life Cycle Assessment så kom det från Volvo Cars en rapport på just dettta.
    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/larmet-fran-volvo-elbilen-kan-vara-samre-for-klimatet/

    Hoppas att länken fortfarande fungerar. Om inte så är budskapet följande:
    ”Enligt Volvo Cars beräkningar släpper en C40 ut 27 ton koldioxid under hela sin livstid. Förutsatt att den laddas med klimatvänlig el. Om samma bil i stället laddas med en genomsnittlig elmix, som globalt består av 60 procent fossila bränslen, till exempel kolkraft, kan utsläppen öka till hela 50 ton.”

    ”Systerbilen XC40 med förbränningsmotor skulle enligt samma beräkningsmetod släppa ut 59 ton under sin livstid”

    ”Enligt Volvos beräkningar har tillverkningen av elbilen C40 cirka 70 procent större klimatpåverkan än tillverkning av en XC40 med förbränningsmotor.”

    Intressant vad ”bonus/malus” är beräknat på ???

  26. Enough

    Vi kommer till en punkt, då vansinnet med ”förnybar energi” blir avslöjad som rena idiotin. Jag är inte emot direkt solenergi, det är såklart framtiden, men minst en 50-100 år fram i tiden, vindmöllor är däremot bara fel, helt fel, när ska den totala dumheten stoppas?

    Vi kan använda våra kärnbränslestavar en gång till, kanske flera ggr. längre fram, och få en win-win. Dels kan vi plocka ut mer energi ur dem, dels minska halveringstiden för strålning, vad väntar vi på!!!

    Svaret är, vi väntar på att människor ska förstå, det kommer att ta lite tid, men till slut blir det så.

  27. Ann Löfving-Henriksson

    # UffeB, tack själv. Kolla vad det står graverat i hjärtat vid min kommentar i #1 och denna kommentar.

  28. Bert Nilsson

    UffeB. Man borde inte ens räkna med en genomsnittlig elmix. Om man bygger och laddar ytterligare en elbil ökar elkonsumtionen, vilket kompenseras på marginalen med ökad produktion av kolkraft. Redan befintliga bilar må väl kunna nyttja mixen, men den är ju redan försämrad av efterfrågan från den samlade elbilsflottan.

  29. UffeB

    #28 Absolut: Detta är ju mer av ett ideialt förhållande.
    Att beräkna för gemene man som skaffar el (förlåt) batteribil, så behöver man säkra upp till kanske minst 20 men helst 25A!
    Om man tar med detta så bör ju även ovanstående beaktas i den totala kostaden. Var finns den uppgiften till omvärlden eller den enskilde el-abonenten?
    Mig veterligen så är det flesta villakvarter i sveriges små-orter inte förberedda på en sådan utbyggnad av liknande kapacitet.

  30. Roland

    OT
    SVT:s klimatreporter Erika Bjerström rekryterades från MP till public service
    https://samnytt.se/svts-klimatreporter-rekryterades-fran-mp-till-public-service/

    Och att Bolund (MP) skrev över bensinbilen på sambons mamma 🙂

    1980 stängdes mentalsjukhusen. 1981 startades Miljöpartiet. Sammanträffande?

  31. Lars Cornell

    #30 Roland.
    Det där var en tvivelaktig länk med obetydlig, censurerad och tveksam information.
    Har du bättre länk?

  32. Håkan Bergman

    #28-29
    Men så kan man inte räkna får man höra gång på gång, märkligt nog går det bra att räkna så när man sätter elpriserna på Nordpool eller vilken råvarubörs som helst. Hör jag nån opponera mot Nordpools prissättning?

  33. Roland

  34. Som sagt, var tredje miljöpartist är lika korkad som de övriga två!

  35. tty

    #29

    ”Mig veterligen så är det flesta villakvarter i sveriges små-orter inte förberedda på en sådan utbyggnad av liknande kapacitet.”

    Enligt en god vän som nu är pensionär men tidigare var drifttekniker på Vattenfall klarar inte lågspänningsnäten ens att alla abonnenter tar ut full effekt med nuvarande säkringar. Näten är inte dimensionerade för att alla skall köra max samtidigt. Hans uppfattning är att i princip hela lågspänningsnäten måste förnyas om elbilar blir vanliga.

  36. tty

    #24

    ”Hur är det med tilväxten av våra mossar som upptar stora delar av vårt land? Vad lagrar dessa marker in.
    Har själv som skogsägare mycket mossmark som dikades ut för 40 till 100 år sedan och nu har stora volymer med växtlig skog. Vad är skillnaden om marken varit odikad eller som nu mycket träd som lagrar in koldioxid?”

    En odikad och tillväxande mosse inlagrar förvisso kol, dock inte några överväldigande mängder eftersom tillväxten är långsam. Samtidigt avger den metan, som alla våtmarker.

    Mossar som dikades för 40-100 år sedan har troligen netto avgett mera koldioxid än som bundits i skogen, hur växtlig den än är. Torv som kommit upp ovan grundvattennivån oxideras till koldioxid och vatten ganska snabbt.
    Detta märks särskilt tydligt på åkermark på torvjord som brukar sjunka 1-2 cm/år. Där påskyndas processen i och för sig när jorden bearbetas.

  37. MatsH

    Lasse#2; läste i länken till SMHI som tar upp att solinstrålningen ökat senaste årtiondena. Nyfiken på hur korrelation mellan den ökade solinstrålningen och temperaturökningen, nån som vet om nån sådan finns?

  38. Lars-Eric Bjerke

    Lena Krantz,

    För ett år sedan skrev jag följande kommentar #27 till ett inlägg i Klimatupplysningen.
    https://klimatupplysningen.se/minskar-hybrit-utslappen-av-koldioxid/

    ”Enligt Parisöverenskommelsen beräkningssätt har Sverige nästan nollutsläpp av CO2 redan. Nettoutsläppen är 10 Mton/år d.v.s. utsläpp minus upptag i skog/mark. Därav kommer 5 Mton/år från stålindustrin. Det är bara det att regeringen har bestämt att vi endast ska tillgodogöra oss 8 % av upptaget.”

    Regeringen skriver i
    https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/kompletterande-atgarder-for-att-na-negativa_H6B170

    ”För att nå nettonollutsläpp och negativa utsläpp får s.k. kompletterande åtgärder tillgodoräknas. År 2045 får högst 15 procentenheter av de utsläppsminskningar som behövs för att nå nettonollutsläpp ske genom kompletterande åtgärder, vilket motsvarar 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De möjliga kompletterande åtgärder vi känner till i dag är främst ökade upptag av koldioxid i skog och mark, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder samt avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS). De kompletterande åtgärderna ska beräknas enligt internationellt godkända regler.”

    Jag har inte läst eller hört någon debatt om denna tagelskjorta.

  39. BD-Nille

    #35 tty

    ”Näten är inte dimensionerade för att alla skall köra max samtidigt.”

    Helt korrekt. På samma sätt klarar inte huvudsäkringen (16-25A) i en villa, att ALLA apparater och maskiner man äger körs samtidigt.

    Det kallas Sammanlagring.

    https://www.iea.lth.se/publications/MS-Theses/Full%20document/5392_Hur_dimensionerar_vi_framtidens_eln%C3%A4t.pdf

  40. Bim

    Jag läser o läser om utsläpp på export och import hur man räknar samma summa två gånger, nollutsläpp. Att flytta prylar skapar koldioxid så det hjälper inte att sluta producera och istället importera, inte heller tvärt om.
    Min spontana tanke blir, vad tusan håller vi på med?
    Liv skapar koldioxid död skapar koldioxid. Vill man undersöka om det finns liv på någon annan planet så leta efter CO2. Ingen koldioxid inget liv.
    Inget liv så har det förmodligen funnits för många miljöpartister där.

  41. Göran S

    #13 Lena Kranz
    Hej Lena,
    Jag hittade tidigare att Naturvårdsverket var officiell instans för CO2 utsläpp men hittar inte det på deras hemsida men alla andra gaser?
    Dock tror jag inte de är officiell statistikförvaltare för skogsupptaget. Var hittar du det?

    se här
    https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/

    Sök på officiell statistik luft
    Göran

  42. Göran S

    Såg ni det här mitt i kommande stora behov av stödkraft när det inte blåser?
    Man tar sig för pannan!

    Öresundsverket
    https://www.energi.se/artiklar/2021/september-2021/darfor-gar-oresundsverket-pa-export-trots-effektutmaningen/

  43. #37 MatsH, cc Alvar Nyrén
    För att förstå sambandet mellan solinstrålning och temperaturer måste vi vidga perspektivet och analysera utvecklingen under längre tid.
    • Geofysikern Dr Roger Higgs ger i Ref 1 ett sådant perspektiv. En excellent korrelation visas för de senaste 150 åren i Bild 5 (av tio), mellan solinstrålningen mätt som SMO (Solar Magnetic Output) och globaltemperaturer, med tidsutdräkt m.h.t. havens termostatfunktion. SMO är visad som en kurvanpassning till mängd solfläckar under alla mätta solcykler.
    • I en uppföljning i ref 2, efter korrigering för falska temperaturjusteringar från NASA & HadCRUT, blir korrelationen ännu vassare. En estimerad tidslag om ca146 år ger rätt hänvisning till 1930 talets rekordvärme, värmemaximum vid pass 2000 och den lokala värmetoppen 2016, varefter temperaturkurvan visar nedåtgående trend.
    • Koldioxid ger ingen förklaring. Den vanliga människan har i alla tider förstått att det är solen som svarar för klimat och temperaturer på jordklotet.

    Ett par tilläggsanmärkningar:
    •Till Alvar Nyrén: Om Du ännu inte har uppmärksammat Higgs analyser, tror jag att Du kommer att finna intressanta referenspunkter till Dina excellenta tekniska analyser. Speciellt gäller detta konfidens för Din prognos om ca -1,5° temperatursänkning inom närtid.
    • Till alla Klimatupplysare: Ref 1 Bild 10 ger en trovärdig kritik av AR5, som kan kopieras till AR6.
    • Om COP26: Sagde Higgs skickade tidigare i år ett brev till delegaten John Kerry, där han redogör för sin syn att det är solinstrålningen inte koldioxiden som bestämmer jordens klimat, med referens till sin egen forskning och andra forskningsdokument. Troligen har fler inflytelserika, kloka personer gett bidrag till COP för att stävja de värsta stollerierna. Agendan borde handla om energi- och livsmedelsförsörjning. Det är en fåfäng förhoppning att ’cleverness’ kunde ersätta ’stupidity’ som allmänt karaktäristikum för detta novemberevent.

    Ref 1. Dr. Roger Higgs, Global Warming & Cooling for 2000 years mimic Sun’s magnetic activity, not CO2; 10 slides presented at Geological Society(London) virtual conference ’Climate Change in the Geological Record’; 26-27 May 2021; https://www.researchgate.net/351561244_Higgs_2021_Poster_GeolSoc_Climate_Conference;
    Ref 2. https://electroverse.net, 4 oktober 2021, ’Dr. Roger Higgs exposes Breathtaking Scale of NASA-HadCRUT Temperature Fixing Fraud’

  44. #43 Göran Åkesson
    Ref 1. Roger Higgs, är borttagen. ”Page not found It looks like the page you’re looking for doesn’t exist.”
    Jag har sett skriften tidigare och förstår varför den är borttagen. Den bygger ju på att det värmetröga havet skulle fördröja en värmepuls cirka 146 år. Det är en alldeles galen tanke. Egendomligt att researchgate.net överhuvud taget publicerat sådant trams. Ger man havet en värmepuls så värms det omedelbart upp. Sedan tar det mycket lång tid innan det svalnat. Pulsen smetas ut. Den kan omöjligen fördröjas.

    • Om COP26: Att många länder kommer överens om att se till att deras respektive gasbolag håller sina naturgasledningar täta är väl ändå en bra sak. Ingen stor kostnad, kanske till och med lönsamt(?)

    Man diskuterar i 100-årsperspektiv. Det gamla RCP8.5 innebar i stort sett att alla fattiga länder, kanske 5 miljarder människor 2100 skulle gå samma väg som Kina som med sina 1,4 miljarder i dag står för 27% av alla växthusgasutsläpp. När man gjorde RCP8.5-scenariet, startdatum 2010, var prognosen för framtida utsläpp i Kina mycket högre än i dag. Befolkningsminskning i Kina knappas påtänkt. Man trodde på stabilisering 1,5-1,6 miljarder. Nu tror man 900 miljoner år 2100 – kineserna har fått det bättre. Med nästan fem gånger fler människor med Kinas framtida kolbaserade standard och med ökande utsläpp i den rikare delen av världen tycker jag det är fullt begripligt att bekymra sig lite om eventuella konsekvenser. Att sedan världen gripits av klimatpanik är oerhört tragiskt. Greta: ”I want you to panic.” Usch!

    Alvin Weinberg var chef för Oak Ridge National Laboratory när dom sysslade med utveckling av flera olika typer av kärnreaktorer. (Samarbete med US Navy ledde till att alla resurser så småningom satsades på lättvatten. Den passar i ubåt…)

    ”SOME LONG-RANGE SPECULATIONS ABOUT COAL” är titeln på en skrift av Alvin M. Weinberg och Gregg H. Marland. Skriven 1977. Frågan som diskuteras är: ”Skall världen satsa på kol eller kärnkraft?”
    https://www.osti.gov/servlets/purl/5364269

    Det var, och är ett dilemma: ”Thus we see the dimensions of the dilemma: the two energy systems upon which we are expecting to depend, at least over the medium term, are flawed to a degree that is at present essentially impossible to fully estimate, and that indeed may never be fully possible to esti- mate. To those who embrace coal as a fission-free bridge to a solar future, the CO2 question should inject a note of prudent concern: we can turn the phrase around and ask whether fission based on reactors of current design perhaps will have to serve as a coal-free bridge to a fusion, breeder, or solar future. We must also consider the possibility that both nuclear energy and coal will be judged by future generations to be fatally flawed and the question, ’Can we make it on solar energy alone?’ will have to be rephrased: ’How can we make it on solar energy alone?”

    Weinberg och Gregg har ett förslag:
    ”What can we do under the circumstances? The most obvious first course is to expend much more effort in trying to understand the C02 question: does it or does it not pose a real threat?”

    Så som scenarierna för befolkningsutveckling och fossilförbränning såg ut 2010 fanns det rimliga skäl att befara att CO2 är ett verkligt hot. Jag vet mycket väl att åtskilliga skeptiker inte håller med mig om det, men INGEN kan veta säkert om framtidens klimat. Inte ens skeptiker. Nog fanns det skäl att bromsa fossilförbränningen.

    I dag, bara 11 år senare är läget mycket bättre. Enligt IPCC går världen nu mot SSP2-4.5 och det är inte på något sätt katastrofalt. Visserligen bara enligt klimatmodellerna, men det viktiga är att scenariet är ändrat. Utsläppen av växthusgaser ser ut att bli ungefär hälften av vad man trodde för 11 år sedan. Det finns tid att tänka och inte gripas av panik.

    Jag hoppas att förhandlarna i Glasgow diskuterar sådant som lönsamma infrastrukturinvesteringar i Afrika som kan göras med pengar som lånas ut till förmånlig ränta och som så småningom kan återbetalas eftersom dom just varit lönsamma. På samma gång skulle detta leda till ekonomisk utveckling vilket erfarenhetsmässigt leder till minskande nativitet och därmed minskande energibehov och CO2-utsläpp om 100 år och minskat immigrationstryck på Europa.

    Per Bolund på Twitter i förrgår: ”Har idag haft ett givande möte med mina nordiska kollegor i Nordiska rådet. Bland annat diskuterade vi hur vi tillsammans kan driva på för högre klimatambitioner på #COP26. En stark gemensam nordisk röst i klimatarbetet gör skillnad!”
    Jag hoppas på motsatsen. Låt politikens hantverkare och tjänstemän arbeta med oglamorösa frågor med utsikt att göra världen till ett bättre ställe på lång sikt. Katastroftänkandet med klimatklockan, just nu: ”5 ÅR, 351 DAGAR,tills Sveriges koldioxidbudget är slut” är kontraproduktivt och destruktivt. Nästa IPCC-rapport kommer mer att bero på vad man då tror om befolknings- och BNP-utveckling än på kortsiktiga utsläppsminskningar här och nu. På 5 år kommer den globala medeltemperaturen temperaturen att stiga med 0,07 ±0,1 grader när vi om 10 år kan jämföra medelvärdet 2016-2026 med 2021-2031. (Spridningen i 10-årsmedelvärden har varit cirka ±0,1 grader max från trenden 0,14 grader per decennium sedan 1979. Mycket troligt att det fortsätter likadant 5 år till.)

    Klimatet är trögt, prognoser om framtiden kan ändras snabbt….

    Med detta långa inlägg vill jag inte säga att IPCC, AR6 är ”sanningen” Tvärtom finns det goda skäl att tro att CMIP6 överskattar inverkan av växthusgaser ganska grovt. Det finns flera studier av god kvalitet som pekar på det. MEN – AR6 är vad våra politiker i dag har att hålla sig till och vi som vill få slut på destruktiv klimatpolitik har att förhålla oss till det i det korta perspektivet.

    Problemet i dag är att politik och budskap i media grundas på att man tror att scenarierna från RCP8.5 fortfarande gäller. Den som läser i AR6 kan lätt tro det för man jämför hela tiden de olika scenarierna inklusive RCP8.5 fastän det explicit står skrivet att RCP8.5 inte alls är sannolikt.

    Just nu gäller det att få världen (media, politiker) att inse att ”vi klarade det! Den omedelbara katastrofen är avvärjd.” Med tiden kommer det med mycket stor sannolikhet att visa sig att man satsat för mycket på snabba åtgärder för klimatet – svält och elände har därför försummats. Kan visa sig redan till nästa IPCC-rapport.