Minskar HYBRIT utsläppen av koldioxid?

Dagens gästskribent är Staffan Granström.

Staffan är i grunden maskiningenjör men har under sina dryga 50 års yrkesverksamma liva arbetat med elektriska ugnar för stålproduktion. Först vid ASEA men sedan 1989 i en egen firma med några av Europas största stålindustrier som kunder. Ett av de område som Staffans företag arbetat med är datorprogram för dimensionering och simulering av elektriska ugnar och ugnsprocesser.  Jag kan inte tänka mig någon med en bättre bakgrund för att dagens ämne.


Är det rimligt att satsa 100 tals miljarder kronor för att reducera utsläppen av koldioxid i Sverige med 0.6 % och med ca 0.2 tusendelar av utsläppen från ståltillverkningen i världen?

De totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkningen i världen är ca 9 % (ca 3400 miljoner ton), varav Sveriges utsläpp av koldioxid från ståltillverkning är ca 11 % (5.2 miljoner ton). Sveriges andel är <1.6 tusendelar av totala utsläppen av koldioxid vid ståltillverkning.

Hypotesen att koldioxid driver temperaturen i atmosfären har ännu inte kunnat bevisas vetenskapligt. Däremot finns det ny forskning och analys av data från miljontals väderballonger som visar att atmosfären är i fullständig termodynamisk energibalans och att koldioxidens inverkan på temperaturen är noll.

En oberoende studie baserad på produktionen av råstål i SSAB:s anläggningar i Sverige (Oxelösund och Luleå) och anläggning i Finland (Brahestad) visar ett mycket ökat behov av elektrisk energi och elektrisk effekt och en marginell minskning av de totala utsläppen av koldioxid med HYBRIT-teknik och elektriska ljusbågsugnar.

HYBRIT-projektet genomförs i samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, tre företag med betydande statligt ägande från svenska och finska staten med syfte att producera stål utan kol.

Projekt startades för att bli ett svenskt världsledande klimatprojekt för framtidens ståltillverkning utan kol med stora exportmöjligheter av HYBRIT-tekniken. För att producera den vätgas som behövs för att reducera syret i järnmalmen krävs mycket elenergi, Enligt Vattenfall erfordras ca 15 TWh.

Three HYBRIT pilot projects 1
Grafik: SSAB

Vid beräkning av elenergi- och eleffektbehov, värmebehov och utsläpp av koldioxid måste hänsyn tas till hela infrastrukturen vid produktion av råstål samt tidigare överskott av värmeenergi i exporterad fjärrvärme. Produktion av värmeenergi i stålverk och för stålämnen i valsverk kommer, även med HYBRIT-teknik, att ske med fossil energi, LNG, gasol, olja. Även vid användning av biobränsle sker utsläpp av koldioxid i samma storleksordning.

I den efterföljande processen i ljusbågsugn för produktion av råstål från järnsvamp tillsammans med stålskrot krävs kol för att reducera järnoxiden (FeO) i järnsvampen.

Elektriskt energi- och effektbehov

Studien visar att det elenergibehovet i SSAB:s tre anläggningar ökar med ca 16150 GWh för produktion av järnsvamp med HYBRIT-teknik och produktion av råstål i elektriska ljusbågsugnar.

Det erforderliga eleffektbehovet i ljusbågsugnarna är ca 760 MVA/610 MW, vilket kräver stabilitet i elnät (roterande massor i turbiner och generatorer) i de kraftverk som producerar elektrisk energi för stabil frekvens och för ”backupeffekt”, då vindkraftverk inte levererar elektrisk effekt då det inte blåser.

För SSABs anläggningar i Sverige ökar elenergibehovet med ca 15040 GWh för produktion av järnsvamp med HYBRIT-teknik och produktion av råstål.

Det erforderliga eleffektbehovet för produktion av järnsvamp med HYBRIT-teknik och produktion av råstål med ljusbågsugnar är ca 2150 MW. Detta motsvarar produktionen i ett kärnkraftverk med märkeffekten 2500 MW eller från ca 3500 vindkraftverk med märkeffekten 3 MW. Den installerade eleffekten i Norrbottens vattenkraftverk är ca 4520 MW och ca 15200 GWh.

Utsläpp av koldioxid

För SSAB:s tre anläggningar minskas de totala utsläppen av koldioxid vid stålproduktionen från ca 2058 till ca 1455 kton, ca 603 kton eller ca 30 %. Med hänsyn till exporterad energi för fjärrvärme minskas utsläppen från ca 3085 till ca 2456 kton, ca 620 kton eller ca 20 %.

För SSAB:s två anläggningar i Sverige minskas de totala utsläppen av koldioxid vid stålproduktionen från ca 1133 till ca 848 kton, ca 285 kton eller ca 25 %. Med hänsyn till exporterad energi för fjärrvärme minskas utsläppen från ca 1912 till ca 1601 kton, ca 311 kton, eller ca 16 %.

De totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkning i Sverige minskas från ca 5 200 till ca 4 900 kton. Utsläppen av koldioxid från stålindustrin i Sverige är ca 10.8 %, totalt ca 47 800 kton. Med HYBRIT-teknik minskas utsläppen av koldioxid i Sverige från 10.9 till 10.3 %, ca 0.6 %.

Utsläppen av koldioxid från stålindustrin i världen är ca 3400 000 kton. Sveriges utsläpp kommer att minska från 1.6 till 1.5 tusendelar, ca 0.1 tusendel av totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkning i världen. Utsläppen av koldioxid från SSAB:s tre anläggningar minskas med ca 600 kton, ca 0,2 tusendelar av utsläppen från ståltillverkningen i världen.

Slutsatser och kommentarer

HYBRIT-projektet kommer att förbruka merparten av den elektriska energin och effektbehovet från produktionen av elektrisk energi i Norrbotten. Den planerade utbyggnaden av vindkraft i Markbygden, fullt utbyggd ca 1000 vindkraftverk, motsvarar endast 30 % av elenergibehovet för produktion av järnsvamp med vätgas med HYBRIT-teknik.

HYBRIT-projektet kommer att kosta tiotals miljarder kronor i investeringar innan projektet är färdigt för kommersiell drift. Med tillkommande kostnader för utbyggnad av elenergi- och eleffektbehov ökas investeringskostnaderna till mer än 100 tals miljarder kronor.

De idag inblandade parterna SSAB, LKAB och Vattenfall kommer sannolikt inte att betala dessa kostnader själva utan ekonomiskt stöd från regeringen i Sverige. Detta kommer att kosta svenska skattebetalare oerhört mycket pengar antingen direkt eller indirekt med EU bidrag.

Världens största ståltillverkare Kina, Indien, USA, Ryssland, m.fl. använder fossila bränslen för att producera elenergi. De kommer sannolikt inte att byta ut en väl etablerad malmbaserad process mot en mycket mer komplicerad och kostsam HYBRIT-process för en marginell minskning av utsläppen av koldioxid.

Staffan Granström

Klimatrealist med 40 års erfarenhet av stålproduktion med elektriska ljusbågsugnar och processteknik för stålproduktion.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Så oerhört bra och väldokumenterat Staffan. Som du kanske har sett har jag tidigare på KU skrivit om HYBRIT: https://klimatupplysningen.se/hybrit-fossilfri-stalproduktion-overgar-hybris/
    Med perfektion tar du fram ett ytterligare ett stort antal välsmidda spikar som slås in i HYBRIT-kistan. Du pekar pedagogiskt på det nytillkommande effektbehovet som slukar allt eventuellt överskott av opålitlig vindkraft i Norrland. Jämfört med nuvarande, vältrimmade produktionsprocess via masugn så landar HYBRIT i en slutprodukt med 30-50% högre tillverkningskostnader utan att kunna erbjuda några som helst prestandafördelar med konkurrerande produkter från Kina, Indien, Ryssland och Sydkorea. Företagsledningarna hos de inblandade företagen måste ha sovit på de styrelsemöten där detta vansinnesprojekt klubbades igenom. HYBRIT som produkt, om det inte dessförinnan havererar tekniskt, kan bara överleva genom en politiskt-religiös tvångsstyrning av marknaden inom EU. Utanför blir produkten osäljbar utan massiva subventioner av skattemedel. Ytterligare ett perfekt svart hål för våra skattpengar med MP-stämpel.

  2. Lennart Bengtsson

    Det skulle vara intressant att få en kommentar från någon av aktivisterna bakom HYBRIT projektet. Så vitt jag förstår så kommer stålproduktionen att fördyras avsevärt förutom att förvärra landets energiförsörjning. Det vore intressant att veta om tekniken i sig producerar stål av högre kvalitet.

    När det gäller att minska på landets CO2 utsläpp så är väl ändå en utbyggnad av kärnkraft och att öka kolsänka i den svenska skogen betydligt mer förnuftigt om förnuft överhuvudtaget kommer i fråga.

  3. Enough

    Jag antar att många skeptiker i branschen redan kallar projektet för hybris…..

    Men politiker kan ju stolt säga att de gör något för framtiden, frågan är väl om det är mer än noll nytta? Den skrämselpropaganda som vi ständigt matas med, gör nog att de flesta accepterar att skyffla in en massa skattepengar i, vad jag kan förstå, mer eller mindre desperata försök att göra en “god” gärning.

    CO2-rörelsen är en massiv och mäktig spelare, som är mycket lätt att ansluta till, men väldigt svår att ifrågasätta utan att få stämplar som det simpla “klimatförnekare” trots realistiska argument. Jag ser få tecken på att det kan ändras inom kort tid, vi får nog leva med dumheterna ett tag till, tyvärr…..

  4. Simon

    Helt sanslöst! Man blir mållös

    Är det någon skillnad på slutprodukten gentemot om den är framställd på traditionellt vis?

    Edit, såg att Lennart B just frågade samma sak

  5. Mats Kälvemark

    # 2 Lennart B, #4 Simon
    Förbättrade prestanda för slutprodukten finns inte med i målbilden för slutprodukterna för stål producerade HYBRIT-vägen, och det bättre prestanda kan man inte heller förvänta sig. Snarast finns en initial risk för det motsatta, försämrade prestanda, eftersom processvägen är helt oprövad i kommersiell skal.
    Besatt jakt på koldioxid (CO2) har hittills haft högsta prioritet bland politiker, i synnerhet inom EU. Ofantliga summor ska spenderas. FN, som via IPCC leder jakten, beräknar själva kostnaderna till 24.000 miljarder kronor / år. Klimateffekten kommer inte att vara mätbar.
    Sverige och Nya Zeeland har en hel del gemensamt. Vi är små nationer. Vi har ambitiös klimatpolitik. Och enbart ca 1 promille vardera av de globala CO2-utsläppen.
    NZ har gjort en grundlig analys av samhällets kostnader och nytta som följer av olika scenarier med CO2-reduktion motsvarande de svenska målen. Använder vi deras forskningsrapport och applicerar den på vårt land visar det på en ekonomisk belastning på samhället med ca 20 000 miljarder kronor fram till sekelskiftet. En extra statsbudget vart fjärde år. HYBRIT “ger ett ansikte” åt en delsumma av detta slöseri, Med gängse kalkylmodeller (IPCC) med utgångspunkt från ett högt ansatt TCR (3.0 gr) begränsas temperaturökningen med 0,002 grader C fram till sekelskiftet. Så lite och under så lång tid att det inte är mätbart. CO2 ger oss en grönare värld. Större skördar. Mera mat. Miljarder fattiga i utvecklingsländer skulle i stället kunna lyftas till drägligare liv om motsvarande pengar satsas på tillgång till säker och billig el via moderna, fossilkraftverk med högteknologisk rening av stoftpartiklar. Öppen eld inomhus för matlagning och värme dödar miljoner människor varje år. Med vilken rätt försvårar vi att ge dessa människor i fattiga länder ett bättre liv? Hur kan vi få våra politiker att sätta sig in i dessa scenarier?

  6. Lasse

    Hybrit eller Hybris?
    Vi kan väl få sån brist på el i Norr att flödet söderöver stryps, eller kan vi räkna med Öst?
    Finsk kärnkraft ?
    De ligger väl i startgroparna , sen länge!

  7. Lennart Bengtsson

    Mats Kälvemark

    Tack för informationen. Det är som jag misstänkte.

    Inte bara Sverige har gripits av fanatism utan även EU. Däremot har större delen av världen en annan prioritering då man i första hand vill förbättra levnadsvillkoren för sina medborgare och för detta behövs väsentligt mer energi. Detta trots att de enligt alla beräkningar kommer att drabbas mer negativt av en klimatuppvärmning.

    För att få detta att gå ihop måste man anta att människor i dessa länder har ett lägre utvecklat förstånd och bara kan klara sig om européerna kan leda dom in i framtiden på ett “hållbart” sätt. Om man däremot anser att de är lika kloka som vi , vilket man måste göra såvida man inte har uppfattningen att européerna och inte minst svenskarna är förståndsmässigt överlägsna, så måste det ju finnas rationella skäl att det inte oroar för ett något varmare klimat?
    Kineserna, till exempel, lär för övrigt i genomsnitt ha en högre intelligenskvot än såväl européer som amerikaner.

    Kanske något att fundera över.

  8. Bert Thuresson

    Kommer inte utsläpp av H2O att öka? Det motverkar väl klimatpåverkan, om det finns någon, från minskad CO2?

  9. Ann+Löfving-Henriksson

    Endast Sverige svensk energi- och klimatpolitik har.
    Tack för en upplysande lektion!

  10. Lennart Bengtsson

    8 Thuresson

    Vattenångan i luften bestäms av temperaturen och fungerar allmänt som en förstärkningsmekanism. Inträffar till exempel ett kraftig vulkan utbrott sjunker temperaturen och därvid vattenångan i luften. Samma sak om solstrålningen minskar eller att växthusgaserna minskar.

  11. Daniel+Wiklund

    Tack för det intressanta inlägget. Jag som lulebo frågar mig verkligen, varför detta. Såg just på nordnytt att man ska förbättra miljön genom att transportera fisk på inlandsbanan, minskar då utsläppet av koldioxid, ständigt denna koldioxid. Dags att börja hålla andan snart.

  12. Håkan

    Staffan Granström, kan du kommentera om Hybritprocessen ger ökad risk för väteförsprödning i det färdiga stålet?

  13. Ivar+Andersson

    “HYBRIT-projektet kommer att kosta tiotals miljarder kronor i investeringar innan projektet är färdigt för kommersiell drift. Med tillkommande kostnader för utbyggnad av elenergi- och eleffektbehov ökas investeringskostnaderna till mer än 100 tals miljarder kronor.”
    Det kostar att gå före men blir aldrig för dyrt att sola sig i glansen av sin egen förträfflighet. HYBRIT och hybris är motsatsen till sunt förnuft.

  14. Staffan Granström

    Håkan
    Jag är ingen metallurg, varför jag inte kan ge dig något exakt svar. För vätekänsliga stålkvaliteter vakuum-avgasas oftast stålet i speciella anläggningar innan sträng- eller kokillgjutning.

  15. Lite off topic, är det någon med kunskap att bedöma denna uppsats om växthuseffekten? Är denna trovärdig?

    https://globalwarmingsolved.com/2013/11/summary-the-physics-of-the-earths-atmosphere-papers-1-3/

  16. Daniel+Wiklund

    Våran landshövding sa (tillsammans med kommuner och regionen) att vi i norra Sverige ska vara världsledande i den gröna omställningen, det fossilfria samhället. Kineser och indier blir säkert gröna av avund på oss norrbottningar, vi här uppe ska bli bäst i världen. När jag snart ska ut på en cykeltur ska jag sträcka på mig ordentligt. Idag ska jag ta en sväng förbi stålverket för att på nära hålla drömma om den fossilfria framtiden. Även om jag när Hybrit är i industriell produktion finns i himlen eller i h-t. Eftersom jag är lulebo och använder cykeln istf bilen har jag stor chans att hamna i himlen.

  17. Lennart Bengtsson

    HYBRIT – projektet verkar befinna sig i samma klass som höghastighetstågen. Det skulle inte förvåna mig om miljöpartiet vill se en höghastighetsbana som ersättning för inlandsbanan. De är övertygade om att när det finns en sådan kommer folk att flytta från Södermalm och bosätta sig inre Norrland och på så sätt göra höghastighetsbanan lönsam eller åtminstone hållbar.

  18. Peter Stilbs

    Tack för insiktsfullt inlägg!

    Stål är ju en legering som oftast ska innehålla kol – hur är det tänkt att det ska komma in i processen? Vätgasförsprödning har ju också nämnts ovan i kommentarsfältet.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolstål

  19. Anders Jakobsson

    #Håkan
    Som metallurg kan jag ju kommentera att det inte ger en bättre produkt. Man brukar däremot försöka hålla vissa ämnen så långt borta från stålproduktion som möjligt, väte är ett av dem eftersom det skapar sprödhet. Jag tror exempelvis att de senare processerna i produktionen (skänkmetallurgi, vakuum ect) som används för att ta bort väte blir mycket dyrare.
    Ingen kommer betala mer för en produkt som inte ger mervärde. OM du inte får bidrag för den ökade kostnaden.
    Att använda sig av vätgas vid stålproduktion ökar snarare misstanken om de som håller på med detta inte vet vad de gör (men i detta fall är duktiga metallurger engagerade).

  20. Ann+Löfving-Henriksson

    # 15 Björn II
    Far och son (tror jag) Connolly står bakom den här artikeln. Klimarealistene i Norge har nog satt sig in i deras forskning sedan tidigare. Möjligen får Du svar där. MVH

  21. Rolf Mellberg

    Jättebra att detta sätts under luppen. Vårt land kännetecknas av dels inkompetens men även rädsla att uttrycka en avvikande mening.

    Jag efterlyser en analys av en helt annan väg att nå låga utsläpp (alldeles oavsett vilka risker som föreligger med CO2)

    Att basera stålframställning på energi från en helt ny kärnkraft, en som arbetar vid höga temperaturer.

    Att först producera högvärdig el för att sen generera vätgas genom elektrolys, blir det verkligen konkurrenskraftigt i framtidens värld.

    Kina satsar nu ganska stort men framför allt BRETT på kärnkraft och kommer inom några år kunna välja väg, se länken. Efter ett teknikval väntar jag mig att de kommer att bygga motsv. 1000 stora reaktorer på ca 10 år!
    En teknologi är gaskylda reaktorer med arbetstemperatur er uppemot 1000 gr C. Det innebär dels att man kan producera stora mängder vätgas billigt och dels att man har processvärme vid så hög nivå att den kanske (?) kan nyttjas i stålproduktion.

    Skulle några kunniga pensionärer kunna göra en rejäl utredning som leder till att Hybrit stoppas? Alternativt får en annan inriktning!

    Högtemperaturreaktorer:
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Very-high-temperature_reactor

    Kinas breda pågående satsning:
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Nuclear_power_in_China

  22. Peter Svensson

    Stål utan kol låter väldigt märkligt med tanke på att kol och järn är de två grundämnen som behövs för att det ska bli stål. Stål utan kol är ungefär som vatten utan väte, eller mässing utan koppar. Men jag antar att kolet skall vara kvar i stålet, bara det att man skall använda en vätgasdriven process istället för den koksdrivna masugnen.

    Jag är generellt positiv till teknikutveckling, men HYBRIT är nog en av de mest meningslösa satsningarna jag någonsin sett. Så stora investeringar till så liten nytta, oavsett om man tror på en klimatkris eller inte. Hjärnorna bakom det här projektet räknar väl kallt med att stålförbrukarna i framtiden kommer att skämmas över att använda fossilbaserat stål, och därför köpa dyrt svenskt hybritstål istället för billigt kinesiskt eller koreanskt stål. Skam och skuldkänslor är ju vad klimatrörelsen har byggt upp hela sin retorik på.

  23. Staffan Granström

    Det är mycket märkligt att de inblandade företagen SSAB, LKAB och Vattenfall själva inte gjort någon konsekvensanalys utan blint litat på forskares intressen att med statliga medel visa att det som tidigare är känt att reducera järnoxid med vätgas i stor skala. De borde först ha gjort en grundlig studie om konsekvenserna för elenergibehov, eleffektbehov, totala utsläpp av koldioxid och marknadsintressen för “fossilfri stålproduktion” och vilka konsekvenser det får på det övriga samhället och infrastruktur. Att de sedan övertygat naiva politiker tycks ha varit synnerligen lätt då de använt narrativet om koldioxidens toxicitet och drivande effekt på atmosfärens temperatur. Tyvärr tycks 7 partier i Sveriges riksdag gått i samma fälla och förordar projektet att göra stål utan kol.

  24. Lars-Eric Bjerke

    #22 Peter Svensson

    Kolstål innehåller ca 0,5 % kol och gjutjärn 2-4 %. De mängderna kol som åtgår för att reducera järnmalmen till stål/järn är mycket större än de som blir kvar i stålet -. ett par 10-potenser.

  25. Mats Kälvemark

    Många har berört frågan om väte i stål. Jag tror att det är ett av de lättare problemen som HYBRIT har att hantera. Kan ske genom värmebehandling av ämnen som får väte att diffundera ut ur stålet. Om väte i för hög halt finns kvar i stålet medför det annars risker för sprickbildning, speciellt för grövre smide av legerade konstruktionsstål eller legerade verktygsstål. Väte som är atomärt löst i järngittret kan diffundera till felställen/dislokationer i metallgittret där det kan övergå till molekylär form som ger upphov till extrema spänningar och underlättar sprickbildning.
    Kol som legeringsämne kan vid behov tillsättas i anslutning till smältprocessen.

  26. Daniel+Wiklund

    Vi ska ju vara världsledande, även om det innebär världsledande i dumhet. Jag minns mycket väl hur det gick för stålverk 80, upp som en sol och ner som en pannkaka. Man byggde nya bostäder i Sunderbyn där dom som skulle jobba på stål verk 80 skulle bo. Där spikade man för fönstren och lägenheterna var öde i flera år. Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Den stora sandplanen där verket skulle byggas fick ju en låt av popgruppen Norrbottens järn, kallad Playa plannja. Gruppen finns i likhet med verket inte kvar, men flera av gruppmedlemmarna är fortfarande aktiva. Kanske en ny låt, Hybrit till ära.

  27. Lars-Eric Bjerke

    #21 Rolf Mellberg
    “Jag efterlyser en analys av en helt annan väg att nå låga utsläpp ”

    Jag instämmer.
    Enligt Parisöverenskommelsen beräkningssätt har Sverige nästan nollutsläpp av CO2 redan. Nettoutsläppen är 10 Mton/år d.v.s. utsläpp minus upptag i skog/mark. Därav kommer 5 Mton/år från stålindustrin. Det är bara det att regeringen har bestämt att vi endast ska tillgodogöra oss 8 % av upptaget.
    Om vi bygger ny kärnkraft i södra Sverige (Ringhals, Oskarshamn) för pengarna och exporterar elen till Europa fås en större reduktion av koldioxid till ett billigare pris. Det är ju vad norrmännen gör nu genom att bygga kablar till England, Holland och Tyskland motsvarande 3 stora kärnkraftverk.

  28. Björn

    Lennart Bengtsson [10]; Ett citat: “Samma sak om solstrålningen minskar eller att växthusgaserna minskar”. Vi har då två variabler SOL och Vgas. Men hur vet vi då vilken variabel som har varit mest temperaturdrivande över tid? Dessutom består Vgas av ett flertal gaser och vilken av dem har då varit mest drivande över tid?

  29. Daniel+Wiklund

    # 27 Lars-Eric B Hoppas att även du tycker att Hybrit är en helt felaktig satsning. Jag som norrbottning och Luleåbo vill inte ha Hybrit. Och jag är definitivt inte rädd för den koldioxid som stålverket släpper ut nu. Min avlidna fru jobbade sina sista tio år på SSAB, i ledningsgruppen. Hon vänder sig säkert i sin grav när hon hör talas om Hybrit.

  30. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #27
    Klockrent och vi skulle t.o.m. tjäna pengar på affären, till glädje inte minst för barnbarnen. Som vi beter oss nu kommer vi att skuldsätta barnbarnen för en minimal utsläppsminskning.

  31. Daniel+Wiklund

    Energimyndigheten har ju redan satsat 500 miljoner på detta projekt. Skattepengar ner direkt i ett kolsvart hål. Där stålverket finns och Hybrit ska byggas, Svartöstaden, har kommunen lagt ner skolan. Föräldrarna har bildat en friskoleförening som vill köpa skolan. Men kommunen har tydligen höjt priset så att föreningen inte har råd att köpa den. För att sen starta en friskola där. Men en halv miljard till Hybrit finns.

  32. Adepten

    Som vanligt förundras jag hur klartänkta och kunniga inläggen är, som tas upp på denna sajt.

    Med utgångspunkt på det ökade elenergibehovet med ca 15040 GWh för produktion av järnsvamp med HYBRIT-teknik och produktion av råstål ställer jag nu min fråga om det någon som har kännedom om den s.k. Kaya-identiteten?
    Den går ut på att bestämma vad som krävs för att minska framtida utsläpp av växthusgaser.
    Faktorerna som styr detta är befolkningsstorlek, ekonomiskt välstånd nivå, energiintensitet i ekonomin och emissionsintensitet i energianvändningen.
    Eller mad andra ord människor behöver inkomst för att leva och konsumera varor. Att skapa inkomst kräver energi. Energianvändning driver utsläppen. Befolkningstillväxt och ökad konsumtion skapar också fler utsläpp och miljöförstöring.

    #7 Lennart Bengtsson
    Jag ansluter mig till din uppfattning. Om det är du som skrivit boken ”Vad händer med klimatet”. Då vill jag tacka, för att den boken har gett mig den bästa och mest balanserade kunskapen om klimatet och den global uppvärmningen.

    # 15 Björn II
    Haha till länken. Det var mycke text för lite ull med tanke på att växthuseffekten kan ses som en filt. Förövrigt är min uppfattning att den globala uppvärmningen beror endast på den totala producerade energin som ackumulerats i atmosfären från 1750 -2020 p.g.a. den totala antropogena verksamheten. Finns det någon här som kan motbevisa den uppfattning?

  33. Daniel+Wiklund

    # 32 Adepten Ingen Hybrit, gärna varmare. I varje fall i Luleå. Kan ju också göra studiebesök på masugnen och passa på att värma mig lite.

  34. “32 Adepten#

    Du får en massa träffar om du googlar på Yoichi Kaya, t.ex den här:

    https://jancovici.com/en/climate-change/economy/what-is-kayas-equation/

    I Contrepoints använde Vincent Benard Kayaekvationen för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av planerade minskade franska koldioxidutsläpp fram till 2050. Enligt ekvationen skulle det leda till 4,5% negativ tillväxt per år under de 30 år som är kvar till 2050!

    https://www.contrepoints.org/2019/02/18/337392-de-rugy-prepare-une-monstruosite-legislative

  35. Adepten #32,

    “Förövrigt är min uppfattning att den globala uppvärmningen beror endast på den totala producerade energin som ackumulerats i atmosfären från 1750 -2020 p.g.a. den totala antropogena verksamheten. Finns det någon här som kan motbevisa den uppfattning?”

    Du har följt med dåligt vad som skrivs på denna blogg.

    1. Din hypotes stämmer inte med klimatologiska data angående t.ex. temperaturutvecklingen. Energiproduktionen har ökat i jämn eller snarare accelererande takt sedan 1750, viket inte avspeglas av temperaturförändringen. Uppenbarligen finns det andra faktorer än den antropogena energiproduktionen i spel.

    2. Har du funderat på naturliga faktorer som solaktivitet, instrålning eller de stora havsströmmarnas cykler? Som också är korrelerade med den globala uppvärmningen? Korrelationen är t.o.m. mycket bättre än den antropogena energiproduktionen.

    Jag skulle nog vilja säga att din hypotes är falsifierad.

  36. Roland Salomonsson

    VARIFRÅN SKALL SÅLEDES SUBVENTIONERNA ÅT HYBRIT-PRODUCERAT STÅL TAS? ANNARS BLIR JU PRISERNA SÅ HÖGA ATT INGEN KÖPER STÅLET.

    Misstänker att svenska skattebetalare skall mjölkas på dessa subventioner.

  37. Daniel+Wiklund

    Vi i Luleå betalar redan hög skatt, 33,84 kr. Det är ca ett år sen kommunalrådet Niklas Nordström (S) rymde till Stockholm. Även kommundirektör Mikael Gustafsson Roxell stack dit, fick ju sparken. Några kommunchefer till lämnade skutan, bl a ekonomichefen. Dom kanske inte sörjer att dom lämnade Luleå, dom kanske anade ekonomiska problem. Pensionerade kommunalrådet Carl Petersen med sin fru (suttit i EU) flyttar till Stockholm snart. Är det månne lägre skatt som lockar. Hur som helst Hybrit är ett stort riskprojekt. Luleå har ju erfarenhet av riskprojekt, förutom stålverk 80, callax cargo, initierat av dåvarande landshövding Björn Rosengren. Kanske tredje gången gillt.

  38. Ivar+Andersson

    Roland Salomonsson 17:56, 2020-10-05 #36
    Vind och sol subventioneras liksom elbilar. Biståndet kommer att uppgå till 52 miljarder SEK 2021 och bidraget till FN var 16681 MSEK 2019. Det är bara att höja skatten för att gå före med HYBRIS.

  39. Lars-Eric Bjerke

    #38 Ivar Andersson,

    Nu då elcertifikaten kostar 0 öre/kWh är det tveksamt att påstå att vindkraften subventioneras.

  40. Fredrik S

    Tusen tack för inlägget Staffan Granström!

    Lite ot men eftersom mp får fortsätta bränna andras pengar på meningslösheter, är det det någon som hört något i msm eller fått riktig info om vad Preem ska göra med tjockoljan?

    Har Lövin köpt in en fartygsflotta för att slippa förstöra världen med att flyga eller ska de gräva ner den?

    Alestig påstår att Preem’s ledning är rädda för att bli som Facit.

    Han känner väl säkert höjdarna där på Raffet.

  41. Daniel+Wiklund

    # 39 Lars-Eric B Hybrit subventioneras i varje fall. Trots att SSAB tillverkar stål av högsta kvalitet. Rena vansinnet.

  42. Paul+Håkansson

    Rent ut sagt, vem f-n har kommit på denna vansinniga ide. Stålverk 80 gånger 10 kommer med all sannolikhet utfallet bli. Detta måste stoppas omedelbart innan vi äventyrar både elförsörjning och ekonomi.

  43. Robert+Norling

    Ja, då kan vi räkna in ytterligare 3 500 st fågelavlivningssnurror i landet.
    Allt för den gröna omställningen i elproduktionen.
    Sedan kanske snabbtågen kommer och då behövs ytterligare något tusental extra snurror och det är innan kärnkraften har skrotats.
    Arma land.
    Undrar hur mycket CO2 som det kommer att generera.
    Men det blundar väl de gröna klimathotarna för.

  44. mattias

    #40
    Alestig “Preem är rädda för att bli som Facit”. Kommer osökt att tänka på: Det har inte slagit Hybrit-projektets skapare att det kan sluta som Stålverk 80?

  45. Rolf Mellberg

    Hybrit är ju ett fullkomligt onödigt projekt då tekniken redan finns och används!!!

    En f.d. amerikansk vicepresident säger följande (se filmen nedan)

    “There is a Swedish company already making steel with green Hydrogen”

    ?!?!?

    Detta säger han omedelbart efter det att han har berättat att förnybar el är i stort sett gratis och man kan då producera väte med elektrolys.

    Kolla vid 12:20

    https://www.youtube.com/watch?v=oQeok_5j2So

    Fantastikst vad kunnig han är, någon här som kände till det???

  46. Robert+Norling

    #39 Lars Erik B.
    “Nu då elcertifikaten kostar 0 öre/kWh är det tveksamt att påstå att vindkraften subventioneras.”
    Åjo, nog är de subventionerade alltid och det med mång miljarder.
    De behöver ju inte bekosta någon balanskraft och de lär ju inte bekosta stamnätens utbyggnad.

  47. Daniel+Wiklund

    Läser på SSAB-s hemsida om Hybrit. “Energimyndigheten ger (idag den 5/10) Hybrit 22 miljoner till en omfattande genomförbarhetsstudie. Studien är en del av arbetet med den planerade demonstrationsanläggningen och en viktig del av den samlade värdekedjan för fossilfritt stål”. Nya pengar idag till Hybrit, “bara” 22 miljoner den här gången. Strålande tider.

  48. Fredrik S

    Mattias #44

    Kanske Alestig sitter och filar för fullt på ett reportage om ett sådant scenario för Hybrit?

  49. Roger Engstrand

    Som f.d stålforskare och f.d administrativ chef för metallurgidivisionen i Oxelösund så kan jag bara instämma i Staffan Granströms beskrivning och enligt mig är den korrekt.

  50. Fredrik S

    Daniel Wiklund #47

    Här hemma är har de höjt skatten ordentligt men har inte råd att underhålla idrottsplan.

    I framtiden blir det dock bättre bara vi håller oss på marken och jobbar när det blåser så kanske glaciären på Kebnekaise vuxit några meter.

  51. Fredrik S

    Robert Norling #43

    Miljöpartisterna kanske ändå är inne på rätt spår ändå när de pratar om att ta lådcykel för att handla på stormarknaden även om anledningen till det kanske inte är vad de tänkt sig.

    Men oavsett anledning är de nog nöjda bara vi får cykla.

  52. L-E B #39,

    Fram till 2018 så var vindkraften skattebefriad från elskatt. Därtill kommer elcertifikaten som bekostas av kvotpliktiga elproducenter (vatten och kärnkraft bl.a.) men som delas ut gratis till s.k. “förnyelsebar” energikällor av staten. Just nu är priset lågt (c:a 6 kr per kilowattimme) men kommer nog att stiga igen när man lägger ned Ringhals 1 & 2 eftersom det då blir färre elcertifikat på marknaden som de resterande producenterna av “fulel” är tvingade att betala för. Och skulle det systemet fallera så kommer säkert den rödgröna regeringen att hitta på något annat subventionssystem.

  53. Sören+G

    Hörde på nyheterna (i måndags) att Vattenfall förlorar 27 miljarder (eller vad det var) på ett nybyggt kolkraftverk i Tyskland. Varför då?

  54. Lars M

    Självklart har de inblandade företagen gett sig in i detta projekt av den enkla anledningen att det ger ett säkert statligt pengaflöde. Det är givetvis attraktivt att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt med statligt stöd, kombinerst med positiv marknadsföring i „tidens anda“. Var så säkra att fördelaktiga avtal har slutits med regeringen för det här projektet.

  55. Håkan Bergman

    Sören+G #53
    Förmodligen Moorburg, en sorglig historia sen många år. Här en artikel från 2013.
    https://insideclimatenews.org/news/20130724/why-germanys-greenest-city-building-coal-fired-power-plant
    Vad blir det kvar av Vattenfall till slut?

  56. Lars-Eric Bjerke

    #52 Ingemar Nordin,

    “Fram till 2018 så var vindkraften skattebefriad från elskatt. Därtill kommer elcertifikaten som bekostas av kvotpliktiga elproducenter (vatten och kärnkraft bl.a.) men som delas ut gratis till s.k. “förnyelsebar” energikällor av staten. Just nu är priset lågt (c:a 6 kr per kilowattimme) men kommer nog att stiga igen när man lägger ned Ringhals 1 & 2 eftersom det då blir färre elcertifikat på marknaden som de resterande producenterna av “fulel” är tvingade att betala för.”

    I min kommentar talade jag elcertifikatpriset nu, inte hur subventionerna har varit tidigare. För 25 år sedan fick vindkraften stora investeringssubventioner, men då hade många verk en märkeffekt av 225 till 400 kW.

    – Idag är forwardpriset 6 SEK/MWh (0,6 öre/kWh) för leverans 2025.
    – Spotpriset idag är 6,40 SEK per MWh alltså 0,6 öre/kWh
    – Elcertifikaten betalas av konsumenter inte av producenter.
    – R2 är stängd sedan 9 månader
    – Det blir inte färre elcertifikat på marknaden då R1 läggs ner. Antalet bestäms enbart av hur många MWh certifikatberättigad el som produceras i Sverige och Norge.
    http://www.skm.se/priceinfo/

  57. Lars-Eric Bjerke

    #53 Sören G
    “Hörde på nyheterna (i måndags) att Vattenfall förlorar 27 miljarder (eller vad det var) på ett nybyggt kolkraftverk i Tyskland. Varför då?”

    Tyskland har lagt ner alla sina brunkolskraftverk och några kärnkraftverk. De kommer också att lägga ner resten av kärnkraftverken och stenkolskraftverken. Kärnkraftsägaren, Vattenfall, driver en tvist om ersättning för att de har varit tvungna att lägga ner kärnkraftverk i förtid. För att inte råka ut för motsvarande tvist för stenkolskraftverken gör regeringen en auktion bland verken om vilken kraftverksägare som lägger ner sitt verk billigast. Vattenfall har gjort en dålig affär i klass med Nuon vad gäller “nybygget” kraftvärmeverket Moorburg nära Hamburg. Det började med miljöproblem, sedan var de tvungna att bygga kyltorn i stället för att kyla med Elbe och därefter ville Hamburg inte ha deras fjärrvärme. Vattenfall kommer nog därför att ge ett lågt bud för att lägga ner.
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kolkraften-kostar-sverige-miljarder-1

  58. Lars-Eric Bjerke

    #57 mig själv

    Det blev ett fel i #57. Tyskland ska lägga ner sina ca 100 brunkolskraftverk till senast 2038.
    Man har redan stängt stenkolsgruvorna.

  59. Daniel+Wiklund

    För att återknyta vad tråden handlade om, Hybrit. Förut så var det viktigt att stålet höll vad det lovade. Nu ska det också vara hållbart för naturen. 1981 så introducerade Lester Brown hållbar utveckling. Brundtandkommissionen såg till att den tog ännu mer fart. 2004 lanserade regeringen strategin för hållbar utveckling. På ekonomins, det sociala och miljöns område, där miljöfrågan stod överst. I Agenda 30 finns hållbar utveckling i var och varannan mening. Numera finns det i varje fråga. Från Kallas hudkräm, OS nästa sommar ska vara hållbar läste jag på text-tv igår, till det fossilfria stålet. Vad kan gå fel i Hybritprojektet när hållbarheten ska stå i fokus. Har just sett två program om Pompejikatastrofen. Kan det vara möjligt att göra vulkanerna hållbara. Om inte så kan nog MP komma på ett sätt att beskatta utsläppen som en vulkan står för.

  60. Ivar+Andersson

    Lars-Eric Bjerke 00:30, 2020-10-06 #56
    “Elcertifikaten betalas av konsumenter inte av producenter”. Även om konsumenterna betalar är det en subvention eftersom inget annat kraftslag får detta bidrag från konsumenterna.
    #58
    Stenkolsgruvorna är stängda men tyskarna köper stenkol till kraftverken.
    Bra att du rättade felet om brunkolskraftverken som ska avvecklas senast 2038.

  61. Paul+Håkansson

  62. Fredrik S

    Snart får vi kanske bara surfa när det blåser också.

    Men att fråga SVK är ingen idé för de lägger locket på.

    Och Baylan är nog kanske lite köpt.

  63. Fredrik S

  64. Tege+Tornvall

    De producerande företagen utsätts för regelrätt utpressning från staten med hot om böter, indragna anslag, nekade tillstånd etc. Anförda av den politiska och administrativa skvadern “Fossilfritt Sverige” under agronomen Staffan Axelsson och hans “färdplaner” leds de mot stupet, som innebär minskad eller kanske ingen produktion alls. Hela Sveriges industri och lant/skogsbruk måste samfällt resa sig och protestera!