Hybrit – fossilfri stålproduktion övergår i Hybris

Bergsingenjör Mats Kälvemark (närmare presentation i slutet) gör här ett gästinlägg om en fossilfri, men tveksam, storsatsning i SSAB. Är detta ännu ett megafiasko bland våra statliga kronjuveler?

Jakten på utsläpp av fossilt koldioxid har för länge sedan i Sverige tappat kontakten med verkligheten och leds av politiker och politiskt utnämnda s.k. experter, som är oemottagliga för faktaargument, helt enkelt faktaresistenta.

Bakgrundsfakta (enligt IPCC AR4) är att de årliga utsläppen av fossilt koldioxid (CO2) från jorden till atmosfären utgör ca 4% av de totala CO2-utsläppen, där resten, 96%, kommer från hav och land i icke slutna flöden.

Hybrit bild nr 1

Bild 1

Över tid har koldioxidens klimatpåverkan nedgraderats och senaste bedömningen (Lewis & Curry 2018) är att TCR ligger i intervallet 1,05-1,8, dvs. lika många grader C för en dubblering av CO2-halten. Kanske ökar temperaturen med en grad fram till sekelskiftet? Jag tror väldigt få har något emot det. Ingen vill tillbaka till Lilla Istiden.

Hybrit bild nr 2

Bild 2

Detta innebär att all jakt på fossilt koldioxid i stort sett är meningslös, i synnerhet i belysning av den ofattbart stora insatsen av kapital som krävs men som resulterar i  försumbara effekter.

Och värst i den ”jägarligan” är Sverige, som med sedvanlig hybris har satt på sig ledartröjan i tron att andra länder kommer att följa exemplet.

Verkligheten är att Sverige inte gör något märkbart avtryck på kartan över de globala utsläppen av CO2. Sveriges andel 2017 (Global Carbon Atlas, Bild 3) var 1,2 promille (0,12%), bl.a. tack vare en nästa fossilfri elproduktion baserad på vatten- och kärnkraft. Något som vi borde vara rädda om , men som vi politiskt påtvingat är i färd med att rasera i rask takt.

Hybrit bild nr 3

Bild 3

Någon som tror Sverige kan rädda världen genom att vi slutar flyga,  slutar äta kött, slutar köra förbränningsmotordrivna bilar och slutar tillverka stål via masugnsprocessen?

Sverige är med vår egen logik också ligaledare vad gäller rekord i skatteuttag för att finansiera alla avarter i stollighet för att bekämpa fossilt koldioxid.

Utspridandet av skattemiljarder in i ett otal svarta klimathål leds av Energimyndigheten, som för en tid sedan slog sitt eget rekord med ett anslag på 0,5 miljarder kr till ett enskilt projekt.

Projektet i fråga har döpts till Hybrit och går ut på att ”från blankt papper” utveckla en fossilfri produktionsprocess för järnframställning, som ersättning för den traditionella, fintrimmade, inte fossilfria masugnsprocessen.

I en masugn, vars huvudkomponent är ett högt tegelinfodrat schakt,  sker reduktion av malm till järn genom att syret reduceras bort ur de oxidiska järnmineralerna med hjälp av koks. Råjärnet från masugnen innehåller förutom järn också 4–5 procent kol och mindre halter av andra ämnen. Råjärnet går sedan vanligen i flytande form vidare till stålverket.

I Sverige finns masugnar vid SSAB:s anläggningar i Luleå och Oxelösund.

Med den nuvarande masugnstekniken är det inte möjligt att tillverka stål utan att det skapas koldioxid. Man räknar med att stålindustrin i Sverige står för 10-15% av Sveriges koldioxidutsläpp, dvs. i den globala skalan ca 0,012%, vilket helt enkelt är en försumbar del .
Masugnsprocessen hos SSAB har utvecklats och den förbättrats kontinuerligt för att bli effektivare, med processgaser och spillenergi som utnyttjas för produktion av el och fjärrvärme. Med denna teknikutvecklade och väl fungerande process är SSAB i världsklass vad gäller effektivitet i masugnprocessen inklusive låga utsläpp av koldioxid per ton råjärn, vilket bekräftas av internationella jämförelser.Det finns flera orsaker till detta. Användning av högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, koks av hög kvalitet, och effektiva processer där masugnarna producerar utan avbrott.

Ett stort antal användbara restprodukter såsom värme, gas, slagg och stoft återvinns för att minimera avfall.

Mot denna positiva bakgrund så slår den besinningslösa jakten på fossilt CO2 till även hos SSAB.

Visionära tänkare inom SSAB-LKAB-Vattenfall kreerar projekt Hybrit

Hybrit bild nr 4

Bild 4

https://www.ssab.se/ssab-koncern/hallbarhet/hallbar-verksamhet/stalproduktion

https://www.jernkontoret.se/sv/vision-2050/koldioxidfri-stalproduktion/

Citat från 2:a länken ovan:

”Mot en fossilfri stålproduktion 2045

SSAB:s produktionssystem är ett av de mest koldioxideffektiva i världen. Samtidigt innebär dagens teknik för stålframställning att SSAB är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Mot bakgrund av detta har SSAB, LKAB och Vattenfall inlett ett industriellt utvecklingsprojekt för att försöka hitta lösningar med en vätgasbaserad järnproduktion. Med en så kallad direktreduktion skulle vätgas kunna användas för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järn och vatten.

För att lyckas behövs engagemang från staten, myndigheter och universitet i utvecklingsarbetet. Om initiativet lyckas innebär det en unik möjlighet för Sverige att ställa om till ett mer hållbart samhälle och ett stort bidrag till att Sverige kan nå uppsatta klimatmål för 2045.

Det första spadtaget för pilotanläggningen i Luleå togs i juni 2018.”

Hybrit bild nr 5

Bild nr 5

”Förstudien till HYBRIT pågick under 2016-2017. I juni 2017 bildade bolagen också ett Joint Venture-bolag för projektet, HYBRIT Development.  Den 1 februari 2018 fick projektet grönt ljus och den 20 juni togs det första spadtaget till den världsunika pilotanläggningen i Luleå, där både statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin medverkade.

Målet är att ha en lösning på plats för fossilfritt stål 2035. Om HYBRIT blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med 10 % och Finland med 7 %.”

Teoretiskt i laboratoriemiljö är det möjligt att använda väte i stället för kol som reduktionsmedel för järnmalm. Slutresultatet blir järn utan koldioxidutsläpp. Men processen är helt outvecklad och har inte ens körts i laboratorieskala under längre tid.

Det första problemet som måste lösas är att utveckla en billig och effektiv, fossilfri metod för att framställa vätgasen. Den enda tillgängliga är elektrolys av vatten som är extremt energikrävande. Tillkommer stora, olösta problem med transport och lagring av stora mängder väte. Vätgas (H2) är den minsta molekylen av alla  i periodiska systemet och därför extremt läckagebenägen. I blandning med luft är den högexplosiv .

Inget väte får bli kvar i stålet, som annars allvarligt försprödas.

En ytterligare energikostnad (snarare bortfall av intäkt) är att masugnsgasen, som f n består av en blandning av CO och CO2 har stort energiinnehåll och genererar ca 100 MW el och större delen av Luleås fjärrvärme (200 MW).

Om man läser Jernkontorets text på hemsidan (se länk 2 ovan och avslutande textstycke) slås man av följande formuleringar:

”Hur mycket är företagen beredda att satsa själva?
SSAB, LKAB och Vattenfall är beredda att ta sin del i det här projektet, särskilt deras know-how och anläggningskunnande, i samverkan med staten och forskningsinstitut. Exakt hur fördelningen kommer att se ut får de återkomma till och det kommer också att variera i olika faser av projektet.

Vad vill företagen att svenska staten ska ställa upp med?
Företagen behöver både politisk vilja och handlingskraft, att man ser att det här kan bli en viktig och stor del i att Sverige ska nå sina klimatmål. Men det behövs också finansiellt stöd genom riktade forskningsanslag.”

Man anar skrivet mellan raderna att tanken är vi skattebetalare förutsätts stå för fiolerna. För det här kommer även i bästa fall att kosta många tiotals miljarder och kräva flera årtionden av utveckling till full driftsskala. Risken att helt misslyckas är avsevärd. Avvecklas kärnkraften kommer inte heller energi och elnät räcka till i Sverige.

Och som sagt, hittills har skattemedel om 0,5 miljarder pumpats in i projektet.

Detta är bara en bråkdel av kostnader som kommer att komma i framtiden (många tiotals miljarder) och som främst kommer att belasta företagen själva men också med 100 procents säkerhet oss skattebetalare.

Allt detta i ett högriskprojekt där inga problem är lösta från start och företagens framtida lönsamhet kan komma att äventyras.

Det allvarligaste felet med hela projektet är dock att ledningen inte har genomfört någon analys för bedömning av den framtida marknadsförutsättningen för fossilfritt stål.

Man vet med säkerhet att fossilfritt stål, förutsatt att projektet lyckas tekniskt, kommer att belastas med avsevärt högre tillverkningskostnader (30-50%) jämfört med konventionellt tillverkat stål, utan att kunna erbjuda marknaden några prestandafördelar jämfört med konkurrerande produkter.

Inga kunder kommer att vara beredda att betala merkostnaden, då stål med motsvarande prestanda kan köpas till avsevärt lägre priser från exempelvis Kina, Indien och USA.

Ingen ansvarig i ledningen verkar ha tänkt på denna fundamentala aspekt innan man tryckte på starknappen för projektet, förblindade av ”gratis” startkapital från Energimyndigheten.

Från SSAB:s hemsida, en utopisk önskelista för att Hybritprojektet skall kunna lyckas:

”För att lyckas att genomföra HYBRIT-initiativet, krävs fortsatt betydande nationella insatser från staten, forskningsinstitut och universitet. Det måste finnas god tillgång på fossilfri el, förbättrad infrastruktur och snabb utbyggnad av högspänningsnät. Det krävs också forskningsinitiativ, snabbare tillståndsprocesser och regeringens aktiva stöd till pilot- och demonstrationsanläggningarna samt även långsiktigt stöd på EU-nivå.”

Ny Teknik har skrivit om projektet:

https://www.nyteknik.se/energi/staten-ger-halv-miljard-till-fossilfritt-stal-6920091

https://www.nyteknik.se/premium/lag-efterfragan-pa-stal-med-nollutslapp-6947456

Hybrit bild 6

 

Mats Kälvemark, pensionär sedan 2007, född 1945, bergsingenjör/civilingenjör
(materialteknik)  KTH (Bm började 1965, klar 1969)
Arbetade i olika chefsbefattningar Sandvik Steel 1969 – 1985, därefter VD
för Garphyttan Wire (numera sedan 2009 Suzuki Garphyttan Wire) i 21 år
985  – 2006.
Företaget är världsdominerande leverantör av specialfjädertråd för
bilindustrin (bl.a. ventilfjädertråd)
Medlem av Jernkontorets Fullmäktige 1987 – 2005 och även under lång tid med
i Stål & Metalls styrelse

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Dan

    Ytterligare ett politiskt megaprojekt som inte kommer att leda till någonting annat än kostnader.
    Vem vill förresten köpa stål som heter Hybrit? Associationen blir ju Highly Brittle vilket är en av de sämsta egenskaper ett stål kan ha.
    Som skattebetalare önskar man sig vetorätt.

  2. Daniel Wiklund

    Det känns lite osäkert att bo i Luleå just nu. För närvarande så har vi Sveriges billigaste fjärrvärme, tack vare SSAB. Den vill vi behålla. Med vi har ju snart tre facebookhallar, som slukar stora mängder el. Vi kan skryta med näst högsta kommunalskatten i Sverige. Det är hela havet stormar i politiken. Den välavlönade (107000) kommundirektören fick sparken för en vecka sedan, hade köpt utbildning till sig själv för 500000 kr, samtidigt som Luleå måste spara flera 100000000 kr dom närmsta åren. Och skolor och daghem har lagts ner. För några dagar sen avgick kommunalrådet Niklas Nordström som gav direktören sparken. I samma veva avgick kultur/fritidschefen och ekonomichefen. Vi behöver inte fler olönsamma projekt, vi minns stålverk 80 kraschen och kallaxcargoäventyret som skulle ge 3500 nya jobb, det vi fick var en lång landningsbana och ekonomiska förluster.

  3. Evert Andersson

    Tänk om Mats Kälvemark kunde få audiens för att undervisa Löfven om detta. Här kommer miljarderna att rulla i allt snabbare takt. Kunde man få stopp på det här skulle jag nästan kunna ha överseende med smådumheter som 1 389 000 kronor till Attraktiva cykelparkeringar i Jönköping från Klimatklivet / Energimyndigheten. Det stod en aura av inkompetens kring hela gänget i söndagens partiledardebatt, där Löfven var stolt över Hybritprojektet.

  4. Rolf Mellberg

    Serverhallar behövs ju inte längre när all data ligger i molnet.
    Stäng av strömmen för Facebook och koka vätgas av strömmen, några ton kan det väl bli. (Tanken far till Det stora språnget)

  5. Ann lh

    Mats K.
    Stort, stort tack för den här redogörelsen!
    Först och främst är det oklart om koldioxid överhuvudtagetet påverkar klimatutvecklingen, sedan är det solklart att ökad koldioxidhalt är välgörande för hela biosfären, tillväxt, biologisk mångfald möjligheten att försörja allt fler. Dessutom vore en temperaturhöjning till minst medeltida nivå av godo.
    Världen utanför dess centrum, Sverige, tuffar på och särskilt tillväxtländerna i öst och sydöst utvecklas i rekordfart och alla berikar de atmosfären med stora mängder koldioxid
    Med den bakgrunden har Sverige satt upp häpnadsväckande totalt ovetenskapliga klimatmål som till varje pris ska uppfyllas oavsett om landet därmed kommer att återgå till tiden innan den industriella revolutionen nådde vårt land. Allt för klimatmålen!
    Arma land, men tack än en gång för artikeln.

  6. bom

    Hybritprojektet kom till för att ni valt er en vice statsminister som är helt dum i hela huvudet. Hennes nästa idioti skulle väl bli att utveckla kålfri kålsoppa om nu någon sjuk sekt kunde tuta i henne att kål skadar ”planeten”? Hybritjärnet måste ju sedan omvandlas till stål genom att ”kolas upp” dvs legeras med kol (och andra önskvärda legeringsämnen). Hon leder ett parti som vill genomdriva totalt kolförbud till 2030 (bensin och diesel skall också vara förbjudna 2030 lustigt nog – det magiska 10årsfältropet som de också försökt lura oss med i snart femtio år). Det är MP som behöver förbjudas – inget annat!

  7. Peter Stilbs

    Jag undrar vilket som är mest korkat i den redan totalkorkade klimatsvängen – detta Hybrit, eller koldioxidinfångning på kemisk väg och senare transport till lagring.

    Dessutom brenämns den vanligaste typen av stål ”kolstål”, inte pga framställningssättet, utan därför att det är en legering mellan järn och kol (och annat). Det finns även ett begrepp i sammanhanget som heter väteförsprödning.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolstål

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Väteförsprödning

    Nej – det Svenska stålet biter inte längre. Sorgligt.

    I tonåren bodde jag i Uddeholm, vars specialstål av olika typer ännu är av världsklass. De framställdes i Hagfors – ca 8 km bort. Verksamheten ägs vad jag minns numera av Österrikiska Böhler, men namnet har behållts.

    Hybrit-projektet får mig att associera till vansinnesprojektet Stålverk 80 – som lyckligtvis aldrig blev av
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Stålverk_80

  8. Göranj

    Tack vare den CO2 halt vi idag har kan vi lätt konstatera att Jordbruket idag producerar enormt höga skördar i Sverige. Det är i alla fall Peter Borrings ord. Peter är ordförande för LRF i Östergötland.
    Varför skall vi då minska jordens CO2 halt?

    Jag tycker mig känna igen tongångarna om stora satsningar där politikerna kastar ut pengar på projekt som floppar innan de har ens startat. Jag känner igen från dagens samhälle hur Sverige skall gå före i tron att andra följer efter.
    Detta är en slags mindervärdighetskomplex bland politiker som kostar medborgarna enorma resurser och pengar.

    Ett slående exempel i historien är satsningen på Tungvattens reaktorn Braviken i Bråvikens mynning.
    Marviken verket var i stora delar färdigställt 1968, men stängdes definitivt 1970 utan att ha laddats med bränsle eller levererat någon elkraft. Verket kompletterades senare med en oljedriven ångpanna som kunde driva den gamla turbin- och generatordelen och leverera en elektrisk effekt på 200 MW. Det oljeeldade verket kom att användas kortvarigt vid toppbelastningar i elnätet fram till 2009 då även denna del avvecklades. 2018 såldes området till ett fastighetsbolag som avser att riva anläggningen och bygga bostäder.
    Verket var en del av den så kallade svenska linjen där man skulle kunna producera både elektrisk kraft samt plutonium till svenska kärnvapen från inhemska tillgångar av naturligt uran. En stor del av utrustningen tillverkades inom landet, så när som på tungvattnet som skulle importeras från grannlandet Norge.

    Mera info på
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Marviken

  9. Jan

    Det aspekter Mats Kälvemark tar upp överstiger vida våra politikers bildningsnivå i naturvetenskap och teknik för att de skall förmå ta till sig informationen. Inte blir det heller bättre av att den information som allmänheten får från msm framförs av journalister vars naturvetenskapliga och tekniska bildningsnivå är lika obefintlig.

  10. Jag förstår inte varför man kallar ett projekt HYBRIT

    när det omedelbart framkallar en association till

    HYBRIS

    vilket är vad jag kommer att kalla projektet

  11. Arild Fuglerud

    #7, #10
    Man vill väl inte kalla projektet ”stålverk 40”. Det hade varit mer passande eftersom staten återigen vill satsa stora pengar i stålindustrins högriskprojekt för att visa på politikernas beslutsamhet. Minnet är kort!

  12. Mats Kälvemark

    Som jag nämnt i blogginlägget så är vätgasproduktion genom elektrolys av vatten oerhört energikrävande. SSAB planerar dessutom att snarast ställa om sin stålproduktion i Oxelösund från masugnsprocessen till skrotbaserad produktion via elektrostålugnar, också oerhört energikrävande. Man beräknar ett från dagens nivå utökat effektbehov på ca 15 TWh vilket motsvar nästan 2 st moderna kärnkraftverk. (se länken nedan)
    Regeringen med klimatexperterna Löfven-Lövin i spetsen, berömmer sig i alla sammanhang för att Sverige har världen bästa klimatpoltik och låter i samma andetag harakiriprocessen för landets energiförsörjning löpa vidare, genom att i förtid stänga två av våra väl fungerande kärnkraftverk (ca 11TWh?) . Detta utan att ha någon seriös lösning på hur 11 + 15 TWh skall produceras med stabil, tillförlitlig el. Därutöver tillkommer ju också det dramatiskt ökade effektbehovet för all besinngslös elektrifiering av bilar, lastbilar, bussar etc.
    De får väl i en framtid, när verkligheten kommer ikapp dem, återigen ta till politikernas standarfras: ”Vi var för naiva”. Och all denna idioti drivs av den meningslösa jakten på fossilt koldioxid….

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ska-producera-stal-fossilfritt-i-lulea

  13. Håkan Bergman

    Är det inte dessutom så att dagens globala stålproduktion kommer att falla den dag ffa Asien och Afrika ”byggt klart” sin infrastruktur och har en bas av returstål att ta av. Köper man en ny bil i Sverige idag skrotas kanske en 20 år gammal Volvo i andra ändan och vi har antagligen netto stål över i slutändan. I Kina har man knappt börjat skrota ut gamla bilar av åldersskäl. Sen kommer väl också den dagen när vi skrotar vindkraften, det blir mycket stål över då. Bättre att vi i Sverige fortsätter att vara världsledande på specialstål.
    https://wolfstreet.com/wp-content/uploads/2018/06/World-steel-production-by-region.png

  14. jax

    Skulle tro att Hybrit i första hand betraktas som ett symbolprojekt av SSAB och LKAB i alla fall. Kanske projektet kan hålla bort CO2-skatten, som MP vill införa, några år, Samtidigt som de framstår som ”klimatvänlga”. Att staten sedan finansierar det hela är ju grädde på moset för dem. Hur Vattenfall tänker är ju svårare att förstå. Ska vind- och sol-kraft driva väteproduktionen? Däremot tror jag inte att man ska betrakta det som bortkastade pengar, det kommer säkert att komma ut mycket nyttigt ur det projektarbetet.
    Sedan är ju ett ytterligare problem att det blir svårt att tillverka stål med låga kvävehalter utan masugnar. Om vidareförädlingen kommer att ske i ljusbågsugnar, som jag tror är tanken, kommer kvävehalterna ofelbart att bli för höga för vissa tillämpningar. Vätet hanterar man ju idag redan. Har till exempel hört att perioder med mycket dimma över Vänern påverkar vätehalterna i stålet tillverkat i Björneborg. Kvävet däremot, enda sättet att erhålla tillräckligt låga kvävehalter är att se till att kvävet inte kommer dit från början.

  15. Evert Andersson

    Tidigare i år höll regeringens samordnare för ett fossilfritt välfärdssamhälle 2045, Svante Axelsson, ett seminarium som sändes i TV2. Rubriken var Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Företrädare för olika branscher inom näringslivet var med och ’vittnade’ till Axelssons önskelista. Den uppmärksamme kunde då notera att företrädare för stål, cement, skogen och transportsektorn sa att det kan de fixa detta under förutsättning att det finns tillgång till säker el till konkurrenskraftigt pris. Viftades förstås bort av Axelsson, som menade att det byggs vind- och solkraft som aldrig förr. Så det är inget problem. Nu framträder en talesman för näringslivet i SVT Nyheter i förra veckan och pekar på att behovet av el kommer att öka till 160 TWH. Vi behöver 14000 vindkraftverk till eller 11 reaktorer var budskapet. Det han inte sa var att om vindkraftalternativet väljs, vilket tycks vara oundvikligt politiskt, så behöver vi säkerställa reglerkraft för det också. Vattenkraft är ’paxat’ i effektbalansen redan. Biokraftvärme har begränsningar också. Det är helt enkelt inte svar på frågan om hur framtidens energiförsörjning ska lösas. Särskilt om visionen är att elektrifiera i stort sett allting. Citat Tage Danielsson: ”Allting går ju med elektricitet. Elektriskt det är konstigt med det”. I alla fall för den politiska ledningen svårbegripligt.

  16. bom

    Löfven med den berömda halva svetsutbildningen borde ju veta skillnaden mellan järn och stål men icke då. Ryktesvis var hans tid som svetsare mycket kort. Man fick bort honom från produktionen genom att låta honom bli fackombud. Han var helt oduglig.
    Hybrisprocessen gör inte stål. Den gör järn. Med miljöpartiet åter till järnåldern. Ni måste byta ut dagens rubrik. Ändra Stålproduktion till Järnproduktion. Hybrit är redan på konceptstadiet ett fiasko som Löfven inbillar sig är ett framtidsframgång att skryta med.

  17. Mats Kälvemark

    I Hybritprojektet utgår man från att det ökade energibehovet skall försörjas med ”fossilfri el”, som man då antar att man över tid kommer átt kunna köpa till sjunkande priser. Ren utopi!
    Efetrsom vattenkraften inte kan/får byggas ut och våra politiker har bestämt att kärnkraften skall avvecklas, så kan det inte tolkas på annat sätt än att allt tillkommande elenergibehov skall försörjas med utbyggbd av vindkraftskapacitet. Här begår man i Hybritprojektet en rejäl tankevurpa, för i en elproduktion som i ökande grad gör sig beroende av den opålitliga vindkraften kommer priserna till kund inte att sjunka utan att öka dramatiskt. Detta är ingen prognos, utan är baserat på en verklighet i stor driftsskala under många år.
    I länken nedan ges statisitk över elpriserna inom EU. De länder som har högst andel vindkraft i EU är Tyskland och Danmark. 2018 var elpriset i Sverige 0,2 EU/kWh.
    Motsvarande i Tyskland 0,3 EU/kWh och i Danmark 0,31 EU/kWh, dvs ca 50% högre än i Sverige.
    Att Tyskland ligger i topp är ett direkt resultat av Energiewende. Nedstängd kärnkraft, krafitg utbyggd vindkraft och koldioxidutsläpp som aldrig tidigare, eftersom man måste köra brunkolseldade kraftverk för att överhuvdtaget klara leveranssituationen. Lyssna nu Löfven och Lövin!
    Kan vi inte lära oss av andra länders misstag utan måste att vi själva i Sverige i vår enfald upprepar dem?
    Nedersta länken summerar erfarenheterna med Energiewende

    https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Electricity_price_statistics

    https://www.spiegel.de/international/germany/german-failure-on-the-road-to-a-renewable-future-a-1266586.html

  18. latoba

    Tack Mats! Detta är ett av de bästa inlägg på den här bloggen som jag har läst. Borde delges all våra riksdagsmän. De flesta av dem har ju åtminstone officiellt hamnat helt snett i klimatfrågan.

  19. Rolf Mellberg

    #12 Mats

    Det gäller att Smida medan järnet är varmt, eller Det finns inget ont som inte också för något gott med sig, kanske?

    Skulle man inte kunna passa på och sätta in en stöt nu för helt ny modern kärnkraft där ett syfte (av flera) är att producera billig vätgas,?

    Det krävs då reaktorer med hög temperatur där gaskylda nog har kommit längst men där saltsmältreaktorer kanske har störst potential. Sådana kan ju bränna gammalt avfall och/eller Torium.

    Om hybrit trots allt lyckas blir det värdelöst för vårt land om vi inte får fram denna vätgas billigt.

    Finns det någon läsare här som är insatt i detta med storskalig produktion av vätgas där den tillförda energin främst kommer från värme på hög nivå? Som kan berätta mer?

  20. Christer Löfström

    Satte på tossekassen och noterade ekonomipriset.
    Både fredspriset och ekonomipriset visar att det finns hopp!

    Notera kommentar 2 i:
    https://www.klimatupplysningen.se/2013/04/03/vartecken-i-dagens-svd/

    Eller läs:
    https://www.skd.se/2019/08/22/vad-hander-med-klimatet/

    ”Den som läser Lennart Bengtsson bok, förstår vad som menas med solidaritet och bryr sig om världen, inser att fattigdomsbekämpning är den globala fråga som måste prioriteras före klimatförändring!”

  21. pekke

    Att utveckla en produkt som troligtvis kommer att bli dyrare mot kund/konsument utan att det ger nån teknisk eller kvalitativ fördel för kunden känns nog som lite hybris.

    Går ju bra för SSAB nu, eller inte …

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=7317879

    Vill de minska utsläppen av växthusgaser så kan regeringen lägga ner SSAB och sedan fortsätta med alla industrier/företag i Sverige som släpper ut hemska växthusgaser, Sverige ska ju leda klimatkriget.
    Frågan är, kommer andra följa efter ??

  22. Lars Cornell

    Tack Mars för koncentrerad och bra kunskap. Men universums minsta molekyl är nog Helium, ett ämne som är svårt att hantera och innesluta. Kan Väte förekomma atomärt?
    Hur ser väteförsprödningen ut? Det som stod i länken till Wikipedia tyckte jag inte gav någon information. Reagerar vätet med materialet så att kristallerna utvidgas och spränger sönder strukturen?

    Det här projektet kommer att följa alla andra gröna projekt. Upp-som-en-sol-ned-som-en-pannkaka.
    Först bygger man en försöksanläggning i liten skala. ”Titta det fungerar” kommer man att konstatera och hurra-va-vi-är-bra. Kostnaderna är begränsade och kan täckas med omfördelning av samhällsresurser via Energimyndigheten och Vinnova mfl.

    I nästa steg kommer man att vilja ha pengar till fullskalig verksamhet. Då upptäcker man att ingen vill betala de enorma summorna eftersom man inte får något som någon kund är beredd att betala för. Produkten har inte något mervärde. Då kallar man in en klimatekonom som börjar räkna på vad varje minskat kg koldioxid kostar. Förmodligen ser man då att metoden är lika vansinnigt tänkt som CCS – enorma pengar utan nytta.

    Kanske man då har kommit så långt i utvecklad klimatekonomisk förmåga att man upptäcker att infångning av koldioxid har negativt värde eftersom det minskar fotosyntesen utan att klimatet nämnvärt påverkas.

  23. Evert Andersson

    Sjöstedt (V) sa i partiledardebatten att något nytt Preem-raffinaderi skulle det inte få bli om han fick bestämma och krävde Löfven på löfte om det. Så blir kanske om MP får bestämma det också. Men det sorgliga är ju att det nya raffinaderiet skulle vara bra för miljön, men naturligtvis sabba vår skinande rustning i klimatfrågan. Det senare verkar vara viktigast att vårda.

  24. Ivar Andersson

    #23 Evert Andersson
    Byggs det nya Preem-raffinaderi inte i Sverige så byggs det utomlands med minst lika stora utsläpp eller ännu större utsläpp. Varför är det bättre med utsläpp och jobb utomlands?

  25. Mats Kälvemark

    #22 Lars Cornell
    Väte tas upp i stålet när det är i flytande fas och bildar en additionslösning i järngittret. Det uppträder då atomärt. Man tror att väteförsprödning, som är ett välkänt icke önskvärt fenomen, kan vara förorsakat av att väteatomer diffunderar till hålrum i anslutning till exemplvis slaggineslutnngar och då övergår till molekylär form, vilket lokalt kan leda till mycket höga tryck som underlättar spröd spricktillväxt.

  26. Lars Cornell

    #25 Tack Mats. Det underlättade förståelsen. Det är således inte så att vätet reagerar och skapar oönskade kemiska föreningar?

    En liten mängd syre är kanske ett mindre problem än en liten mängd väteöverskott.

  27. Mats Kälvemark

    #Lars Cornell
    Nej, vätet bildar inga oönskade kemiska föreningar. Troligaste orsaken till sprödheten är lokal tryckökning i samband med att atomärt väte går över till molekylärt väte i anslutning till (och med inverkan av anvisningsverkan från) mikrodefekter vid sprickor och slaggpartikelar vilket leder till spröda brott. Kan ha ett typiskt utseende i brottytorna, s.k. flakes. Riskerna ökar med vätehalter större än 0.0005 viktsprocent. Riskerna kan mimeras genom ex.vis extra värmning eller långsam svalning från varmbearbetningstemperatur. Syre är en inte heller önskvär komponent i stål eftersom syret i järn i smält fas vid svalningen bildar oxidiska partiklar, s.k. slagginneslutningar som också kan ge sprödhet och för tidiga utmattningsbrott i högt påkända komponenter, exempelvis ventilfjädrar i förbrännngsmotrer!

  28. Masen

    Jag var på en konferens för någon vecka sedan där en representant för svensk stålindustri uttryckte en stor oro över att svensk och europeisk stålindustri tappar i konkurrenskraft pga de stora investeringar som görs inom stålindustrin i Asien och Nordamerika. Det är med det perspektivet skrämmande att Sverige då satsar miljarder på att ersätta ett väl utprövat och effektivt produktionssätt med ett som är helt oprövat och ekonomiskt tvivelaktigt.

    Men när malmtågen inte längre stannar i Luleå utan fortsätter till Kina så har vi ju lyckats sänka Sveriges ”klimatutsläpp” …

  29. Rolf Mellberg

    O.T.

    Den som har följt utvecklingen för Cosmic Ray-teorin känner nog till ”Cloud”-exprimentet på Cern med Jasper Kirkby some ledande forskare. Nu händer det saker på den fronten igen:
    https://m.phys.org/news/2019-10-cloud-effect-cosmic-rays-clouds.html

  30. ThomasJ

    Bra inlägg, tack för det ! 🙂

    Det finns uppenbarligen ingen måtta på idiotierna förbundna med/till ’klimatförändringarna’ respektive CO2 ! En sak står so-oder-so bergfast fast – det blir dyrt som skam.

    Erinrar om det beramade ’Stålverk 80’ – gick la si sådär, oder…?

    Mvh/TJ

  31. Flugor av denna sort tenderar att bli omoderna rel snart. När marknaden sätter ner foten. Det gäller extravaganser av alla slag, och det kommer nog även MP få erfara. Om det blir som det brukar.
    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/blog/balansr%C3%A4kning-p%C3%A5-gr%C3%A4nsen-till-sammanbrott

  32. Bengt Abelsson

    Även väte vid rumstemperatur kan vara problematiskt.
    Exempelvis skruvar i hållfasthetsklass 10.9 är ofta(st) inte förzinkade, utan svartoxiderade vilket ger ett sämre korrosiosskydd.
    Den högre hållfastheten fås till priset av en lägre seghet, samt att detaljerna inte tål den elektrolytiska förzinkningsprocessen, vilken skulle resultera i vätesprödhet och ökad brottrisk.

  33. Lars Cornell

    Slutsatsen kan bli, att det är mycket billigare och mycket mycket enklare att använda träkol i stället för koks eller vätgas. Men allt kanske faller på varifrån energin skall komma. Träkol är ju bioenergi som finns endast i mycket begränsad mängd.

    Men den insikten saknar miljö- och centerpartister. I ett brev till EU varnar 772 vetenskapsmän för den svenska ’förnybar’-politiken. De skriver,
    ”Mer än 100% av Europas årliga skörd av trä skulle behövas för att leverera en tredjedel av det utvidgade direktivet om förnybar energi. Eftersom efterfrågan på trä och papper kommer att bestå, kommer resultatet att bli ökad nedbrytning av skogar runt om i världen.”
    http://www.tjust.com/2019/energi/EU772.pdf

    Ännu mer uppseendeväckande är,
    ”Om världens användning av bioenergi ökar med bara 3% av den globala energin, måste den fördubbla sin avverkning av världens skogar.” Om länder investerar i sådan energi kan det bli omöjligt att reparera skadorna.

    Den nya energikommissionen borde som viktigaste uppdrag ha att utreda varifrån den energi skall komma som skall ersätta kolet vid stålframställning.

  34. Lars

    Hur manga kWh elenergi behöver man för att genom elektrolys producera vätgas motsvarande med 1 kWh tillgänglig energi? (alltsa vad är verkningsgraden i produktionsprocessen?)

  35. Robert Norling

    #23 och 24 Evert o Ivar A.
    Tänk vika hycklare och virrhjärnor vi har som styr detta land, vilket syntes mycket tydligt i gårdagens partiledardebatt i Agenda.
    Att företrädare för ett så labilt och verklighetsfrånvänt parti som MP har fått så mycket makt – på grund av att (S) gör allt för att klamra sig fast vid köttgrytorna – får stå och vräka ur sig vilka dumheter som helst utan att någon reagerar.
    När välfärdsfrågorna var uppe till debatt så kom de in på psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna som har ökat dramatiskt på senare år och oppositionen tyckte att regeringen inte satsade nog mycket pengar för att korta köerna.
    MP:s språkrör Per Bolund konstaterade då att det inte var konstigt att så många ungdomar mådde dåligt och fällde därefter följande ord.
    – I en värd som håller på att gå under på grund av klimatförändringarna.
    Hur kan en minister i en svensk regering tillåtas att elda på klimatångesten – med att domedagen är snart här om ni inte gör som vi vill – i ett debattprogram i SVT och ingen reagerar.
    Nedan en länk till Agenda. Se andra delen av programmet ca 24 minuter in.
    https://www.svtplay.se/video/23768398/agenda/agenda-partiledardebatt-13-okt-21-15?start=auto

  36. Robert Norling

    Glömde – i mitt upprörda tillstånd – att tacka Mats K. för ett mycket intressant blogginlägg.

  37. Evert Andersson

    #24 Ivar. Det är ju just det som är min poäng. Utsläppen sker utanför Sverige så vi kan fortsätta vara duktigast i världen.

  38. Gunnar Strandell

    Bengt Abelsson #32
    Väteförsprödning har två gånger gett obehagliga överraskningar i mitt yrkesliv.

    Sandvik Rock Tools hade på 1980-talet problem med att skruvar lossnade på raisebore huvud.
    Förzinkade 8.8 bytes till obehandlade 10.9, men dessa gick tvär av vid återanvändning.
    Min hypotes är att montörerna använde en sur rostlösare typ Annitrol innan återanvändningen.
    Det hela löstes efter en del experiment genom att anlöpa 10.9 till ca 9.9 som varmgalvades.

    Scania betade och fosfasterade bakaxelväxlar på 1990-talet. En entusiastisk logistiker kortade tiden mellan tillverkning i Södertälje och montering i Falun från en vecka till en dag. Pinjonger gick sedan av under transporten av färdiga axlar till Södertälje eller Zwolle. Experiment visade att vätet behövde tre dygn i rumstemperatur för att lämna stålet innan pinjongmuttern kunde dras.

    Väte drivs ut ur stål vid ca 200 grader Celsius under 12-24 timmar.

    Hobbymekaniker bör veta det om de använder sur rostlösare på härdade detaljer som vevaxlar och styrspindlar på bilar. Det gäller även om man använt Coca Cola för att ta bort rosten.

  39. Lars i Huddinge

    Gårdagens partiledardebatt visar allt i sin öppenhet.
    Partiledarna är ”lite fega” att attackera elefanten i rummet – hur ska vi lösa framtidens energibehov och kunna distribuera energin/effekten till där det behövs varje timme 7/24 året runt?
    De ser ut att ha en liten aning om vad det handlar om, men någon vetenskap/kunskap måste gå in och förklara för dem vad konsekvenserna blir om vi inte låter kärnkraften bli kvar och vad som krävs för att vi fortsatt ska vara ett land med framtidstro. Eller som kärnfull Energi skriver:
    https://www.karnfull.se/blog/kaernkraftslogik-4-saekerhet
    Vi måste vara/bli realistiska, ingen vill gå mot avgrunden!
    \Lars

  40. tty

    En intressant fråga som jag inte sett något svar på är hur man skall framställa stål ur det vätgasreducerade järnet. Stål är ju nämligen en legering av järn och kol. Idag innehåller järnet från masugnen redan kol, mer än som behövs och detta justeras i stålverket där man pumpar in syre och bränner bort överskottskolet som avgår som CO och CO2.

    Helt kolfritt järn från masugnen kräver istället att kol tillsätts i stålverket. Att göra detta utan att det bildas CO/CO2 innebär att det måste göras i en helt syrefri miljö (läs helt isolerad från atmosfären) och kommer att kräva en extremt väl intrimmad process. Att utveckla detta till en industriell process i stor skala och tillförlitligt producera stål av önskad kvalitet lär ta många år och många miljarder om det överhuvud taget är möjligt.

    En annan intressant fråga är hur man får bort absolut allt överskottsväte ur smältan efter reduktionen eftersom väte är rena giftet för stål och leder till väteförsprödning.

    Min gissning är att SSAB mest har hittat på det här projektet för att hålla politikerna på gott humör och för att mjölka forskningsanslag. Skulle det mot förmodan lyckas är det bra, om inte har man något att peka på i några årtionden när det gnölas om koldioxidutsläpp. ”Vi är ju världsledande på utveckling av koldioxidfritt stål!”.

  41. Lars i Huddinge

    #40
    Håller helt med. Först tillverkar man järn utan kol som ingen vill ha, sedan måste man tillsätta kol för att få säljbart stål till marknaden. Låter som att ”gå över ån efter vatten”.

  42. Ingemar Nordin

    Stort tack Mats Kälvemark för ett mycket kunnigt och pedagogiskt inlägg. Jag är också djupt imponerad av all den kunskap som finns bland våra kommentatorer!

    En länk har skickats till en del riksdagspersoner som fattat intresse för frågan efter viss påtryckning. Jag kan säga att kännedomen om verkligheten bakom SSABs skrytprojekt var låg. Har vi tur så slipper vi denna megaflopp i ännu ett statligt bolag. Men mycket hänger på att SSAB-cheferna vågar tala ur skägget, för de vet naturligtvis vad det handlar om. Eller?

    Elsa Widdings avslöjanden om Vattenfall, först Nuon-affären och sedan deras bortslumpande av kolgruvor för en spottstyver https://www.klimatupplysningen.se/2018/09/09/regeringen-slumpar-bort-tillgangar-klimatets-namn/ och https://www.klimatupplysningen.se/2018/09/14/vattenfallskandalen-nu-svd/ gör ju att det finns mycket goda skäl för att misstänka att politiker inte bör bedriva affärer samt att de tenderar att tillsätta politiskt följsamma chefer för sina bolag.

    Ge mig en bolagschef med ryggrad!

  43. Jarl Törndal

    Hybrit ännu ett namn att lägga till listan över ogenomtänkta projekt, efter Marviken världens första oljeeldade kärnkraftverk,stålverk 80, som ännu inte sett stål nog till en knappnål produceras, Statsraff i Lysekil som byggde 4stora bergrum för att lagra 1 miljon m3 råolja,utan att någon funderade på vad det skulle kosta att fylla dessa, två såldes till Preemraff för en symbolisk summa, 2 är förmodligen fyllda med vatten idag.

  44. Man undrar
    Hur mycket av våra skattepengar som gör till meningslösa och dyra satsningar och idiotiska forskningsprojekt. Och fullständigt idiotiska forskningar om ”klimatförnekare”. För att inte tala om
    resor till sammankomster med tema ”klimathotet”
    Och samtidigt fördyra för pensionärer i landsbygden som förlitar på sin gamla och välvårdade Volvo för transporter. Majoriteten av våra pensionärer har inte den ekonomiska styrkan att köpa en elbil. Det är förbehållet välbeställda. Jag är själv pensionär och har en välbehållen amerikansk ”Compact” från 1978.
    Billig i drift, enkel att meka, gått om billiga reservdelar, billig försäkring, skattebefriad, pålitlig.
    Trots extrainkomster så kan jag inte finansiera en elbil. Och ärligt talat jag vill inte ha en elbil!!
    Ett bra alternativ kunde varit en äldre volvo men de börjar bli sällsynta. Massor har försvunnit till Tyskland inklusive ett stort reservdelslager!!!!.
    Ett tips. Om du funderar på en driftsäker jänkebil så satsa på en från GM. Men inte modernare än
    1979. Någon gång på tidigt 80-tal började USA gå över till mm. Det resulterade i att bilen har
    en blandning av tumgängor och millimetergängor
    Ett annat tips.
    Förlita dig inte på den statliga pensionen!!

  45. Fredrik S

    Tack Mats Kälvemark för mycket intressant inlägg.

    Förr kämpade S för mot fattigdom och räddade oss miserabla förhållanden, sägs det. Nu är det förändringar i klimatet som ska bekämpas med så många miljarder som möjligt och med miljöpartister som hjärnor. Till det ska rikedom också bekämpas men det är ju som vanligt.

    Resten verkar bara vara jobbigt för dem.

  46. Lars-Eric Bjerke

    #12 Mats Kälvemark
    ”Man beräknar ett från dagens nivå utökat effektbehov på ca 15 TWh vilket motsvar nästan 2 st moderna kärnkraftverk. (se länken nedan)”
    Enligt Ny Teknik kommer effektbehovet i Oxelesund att vara 200 MW vilket motsvarar ett årligt energibehov av max 1,75 TWh. Facebooks tre serverhallar i Luleå drar 1 TWh.
    https://www.nyteknik.se/premium/ssab-rustar-sig-for-en-fossilfri-framtid-6954550

  47. Fredrik S

    Ingvar #44

    Har alltid velat ha en 1975 Chevrolet Caprice Estate Wagon med big block och woody look.

    Ett äkta skepp befriat från skatt och miljözonstrams och dessutom med det rätta gunget.

  48. P Svensson

    Även tyska Salzgitter gör en liknande satsning på koldioxidneutral ståltillverkning:
    https://www.youtube.com/watch?v=IPlwjg0G8yo

    Som ren teknikutveckling betraktat kan jag tycka att direktreduktion med vätgas låter intressant, men problemet är vem som kommer att efterfråga och betala för det dyra koldioxidfria stålet sisådär 20-25 år framåt i tiden. Och till vilken nytta? 10% lägre CO2-utsläpp i Sverige och 7% i Finland. Det är ju ingenting.

    Nej, jag tror som några redan har påpekat, att SSAB gör denna satsning mest för att tillfredsställa opinionen och politikerna. SSAB kommer inte att äventyra företagets framtid på ett så osäkert projekt utan det kommer att i så fall krävas till största delen statlig finansiering.

  49. Gunnar Strandell

    tty #40
    1962 byggde Sandvik en ugn för vakuumomsmältning av stål i industriell skala, så tekniken fanns redan då.
    Den skulle förse Wilkinson Sword med rakbladsstål men priset blev för högt och Wilkinson hoppade av.

    Jag tror att det kommer att gå likadant med Hybrit eftersom våra styrande politiker jobbar så hårt för att nå högre elpriser och hyllar EU som knappast kommer att tillåta subventioner till svensk stålindustri.

  50. Nils Broman

    Tack Mats för en utomordentlig beskrivning av tillverkning av stål ! Man lär sig något nytt varje dag.

  51. Mats Kälvemark

    #40 tty och #46 Lars-Eric Bjerke
    tty: Jag tror inte det är så komplicerat att ”legera med kol” under stålprocessen.
    SSAB:s kolsorter har nog halter på mellan 0,2 – 0,4% C. Försvinnade lite koldioxid blir det säkert men stålindustrin är vana vid och har processer för att arbeta under skyddsgasmiljö, exempelvis argon.
    Så det är inte det stora problemet om man väl kommit så långt med allt som ligger tidigare i processflödet. Låt oss dock hoppas att några personer med ryggrad kan stoppa eländet att rulla vidare mot stupkanten!

    Lars-Eric: 15 TWh är det sammanlagt ökade effektbehovet för båda produktionsorterna (Luleå och Oxelösund) enligt SSAB:s och Vattenfalls egna bedömningar. Din siffra för Oxelösund är säkert rätt.

  52. Mats Kälvemark

    #50 Mats Kälvemark
    För tidigt på morgonen!
    SSAB:s stålsorter ska de va, inte SSAB:s kolsorter!

  53. jax

    Pilotanläggningen för Hybrit byggs ju redan i Luleå, ute vid gamla SSAB-kajen, så försöken kommer att påbörjas inom en inte så avlägsen framtid. Många nämner vätet som ett problemområde. Det görs redan idag vakuumbehandling av stålet för att sänka halterna av väte och kväve. Sedan görs det värmebehandling av de stål som har krav på låga vätehalter. Kväve däremot är det svårare att uppnå tillräckligt låga halter av för de stål som kräver detta. Masugnen är där en förutsättning då kvävehalterna kan hållas nere. Vid användning av ljusbågsugn tillförs kväve på grund av ljusbågen och att sedan få bort detta kväve har visat sig vara mycket svårt eller rent av omöjligt, enligt en person med stor kunskap inom området.

  54. Claes-Erik Simonsbacka

    Koldioxidfri stålproduktion
    Stålföretag, däribland Österrikiska koncernen Voestalpine AG och POSCO i Sydkorea, har förutom SSAB:s, LKAB:s och Vattenfall:s HYBRIT – projekt, också lanserat initiativ för att utveckla vätebaserad ståltillverkning.

    Voestalpine AG ingår tillsammans med Siemens, VERBUND och Austrian Power Grid (APG) i ett konsortium (H2FUTURE project) som har vunnit ett kontrakt på 18 MEUR från EU för att utveckla en elektrolys pilotanläggning, som i Linz kommer att framställa vätgas genom elektrolys. Dvs. man använder elektricitet för att spjälka upp vattenmolekyler till vätgas och syre.

    I november 2009 deklarerade Sydkoreas POSCO planer för att slutligen stoppa koldioxidutsläppen genom att byta till en vätebaserad stålprocess från 2021. Bolagets slutgiltiga mål är att producera stål som använder väte producerat av kärnreaktorer för att ersätta kol. POSCO kommer att fokusera på två typer av närbesläktade reaktorer, högtemperaturreaktorn (VHTR) och den gaskylda högtemperaturreaktorn (HTGR). Bolaget uppgav år 2016 att Japan har utformat en lämplig smältningsbeständig högtemperaturreaktor (VHTR) och att Kina kommer under 2017 att beställa en liknande gaskyld högtemperaturreaktor HTR-PM. Framtiden enligt POSCOs uttalade åtagande är att använda kärnenergi för vätereduktion.

    Hur pass miljövänlig sådan framställning av vätgas blir beror mycket på varifrån elektriciteten kommer; elektricitet från till övervägande del eller enbart från landbaserad intermittent vindkraftsproduktion från vindkraftsparker, med tekniska livslängder på ca 15 år, är ur ett livscykel- och helhetsperspektiv orealistiskt och miljöpåverkan blir dessutom stor till signifikant.

    Är nog lite skeptisk till den ekonomiska möjligheten för ny stålteknik, särskilt med tanke på de volatila marknadsförhållanden som den globala stålindustrin har uthärdat sedan finanskrisen 2009 och den efterföljande globala råvarukonjunkturen förutom, att kommersialiseringen av nya produktionsmetoder skulle kräva mycket stora summor kapital måste också de konservativa stål kunderna vara villiga att testa och köpa produkter från nya processer, vilket kommer att ta tid.

    Ingick i Stålverk 80:s masugnsprojekt

    Mvh,

  55. Tege Tornvall

    Hela klimatpoiitiken är de facto ett krig mot Livet självt. Allt Jordens tidigare och nuvarande liv bygger på kol från atmosfärens koldioxid, som genom fotosyntes ger växterna deras livsnödvändiga näring och atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

    Atmosfärens koldioxid kommer i sin tur från enorma vulkanutbrott i Jordens ungdom. Koldioxiden bildades i Jordens inre av syre och ursprungligt kol. Av Universums kända grundämnen är kol fjärde vanligast efter gaserna väte, helium och syre. Kol är energikälla och bas för allt tidigare och nuvarande liv.

    Länge dominerades atmosfären av koldioxid till kanske upp till 80-90 procent. Men långa och djupa istiders kalla hav har undan för undan löst (absorberat) nästan all koldioxid ned till 0,03-0,04 procent (300-400 ppm, miljondelar) – både för knappt 300 miljoner år sedan och under nu rådande istids värmeperioder – som den vi troligen lever i slutet av.

    Istid råder nämligen sedan ca 2,5 miljoner år med fasta isar på både Grönland och Antarktis. Med först 40-50.000 års och, sedan en miljon år, ca 100.000 års nedisningar med 10-15.000 år varmare avbrott. Nedisningarnas kallare hav har sänkt atmosfärens CO2-halt till under 200 ppm, strax över gränsen för även den härdigaste växtligheten.

    Koldioxid är därför nu en växtlighetens och Livets bristvara. Mer koldioxid får det att växa mer. Välkommen uppvärmning (återhämtning) har sedan Lilla Istiden värmt haven till att gasa ut mer koldioxid – med marginellt tillskott från mänsklig verksamhet i modern tid.

    Mer värme och koldioxid har tillsammans med växtförädling och bättre metoder ökat världens skördar mer än fem gånger sedan 1930. Befolkningen har ”bara” vuxit drygt 3,5 gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.

    Det är det konkreta resultatet av sena tiders uppvärmning och högre CO2-halt. Men nu vill klimatalarmister i stället sänka CO2-halten genom att sluta använda energikällorna kol, olja och gas, som svarar för 85 procent av världens energiförsörjning. De vill också gräva ned en del av atmosfärens koldioxid.

    Inget enda politiskt parti motsätter sig detta. Rena snurren! Dags för en proteströrelse med det enkla budskapet: KOL ÄR LIVETS BAS. KOLDIOXID ÄR LIVETS GAS.

    När skall våra desinformerade politiker sluta att bekämpa Livet självt?

  56. Daniel Wiklund

    Nordnytt hade just ett inslag om invigningen av en ny vätgasanläggning på SSAB i Luleå. Till en kostnad av 12 miljoner. Snart kanske det tillverkas fossilfritt stål i Luleå.