Sveriges koldioxidutsläpp nu är nära netto NOLL

Här följer ett gästinlägg av fil.kand Göran Sandberg. Han har mestadels arbetat med IT i form av utvecklare, utredare och systemägare, samt som konsult och på flera Volvobolag, senast på Volvo Lastvagnar.

skog

Vi skall ju enligt våra politiker med hårda åtgärder och skatter få ner Sveriges fossila koldioxidutsläpp till noll 2040-45 och inga fossila bilar skall få säljas efter 2030. Man talar t.o.m. från Miljöpartiet om att det skall förbjudas att tanka fossilt efter 2030. Detta är helt onödig och mycket kostsam målsättning då vi redan nu har nära NETTO NOLL koldioxid (CO2) utsläpp i Sverige.

Hur är det möjligt?

Jo, man har inte, konstigt nog, räknat med skogen som är en rejäl koldioxidsänka på 50 miljoner ton enligt uppgift, se nedan. Sveriges utsläpp av CO2 2018 var enligt officiell statistik (Naturvårdsverket) 51.8 miljoner ton, med en minskning på 1.8 % på ett år. 1,8 % av 51.8 är 0.93. Om vi räknar med samma minskning 2019 får vi 51.8 – 0.93 – 50 = 0.87 miljoner ton kvar. Detta blir bland de lägsta siffrorna i världen.

Skogens reduktion har enligt uppgift inte tagits med i Sveriges förhandlingar i Paris och Kyoto. Varför då? Se mera nedan en graf från Naturvårdsverket om siffror från officiell statistik.

upptag i skogen

Negativa utsläpp av CO2 från skogen på -60 miljoner ton plus +10-15 miljoner vid förmultning?

Men först lite om koldioxid är det en farlig gas för människor eller växter? Vid 10% i luften dör vi, vid 2,5% får vi huvudvärk. Nu är nivån 0,04% (414 ppm) CO2 i luften. Det behövs alltså en ökning med 61 gånger för att vi skall få huvudvärk (2.5%). Enligt Mouna Lua ökar koldioxidnivån nu med 2.4 ppm per år, och snitt för senaste 10 åren är 2.3. Detta kan du se här.

Om nivån kommer under 150 ppm så dör alla gröna växter och vi med dem. Koldioxid är alltså tillsammans med syre livets gas, inte någon förorening vilket tagits upp tidigare. Vi borde istället fokusera på aerosoler, sotpartiklar, kvävgas, svavelgaser, etc. Koldioxid gör ju att det växer bättre och jorden har blivit grönare och bördigare. Det finns det statistik på.

Koldioxidökningen är måttlig och har en logaritmiskt avtagande effekt. Enligt fysikerformeln ökar temperaturen +1.1C vid varje fördubbling av koldioxid. En linjär trend med dubblering skulle det ta 414/2.4= 173 år (med exponentiell anpassning av ökningen tar det 127 år) för att nå +1.1C grads ökning multiplicerat med en förstärknings eller försvagningsfaktor. Enligt temperaturdata ligger dock förstärkningseffekten nära ett. Så det kanske inte är någon brådska med panikartade åtgärder, som blir mycket dyrbara för alla.

Sverige en koldioxidsänka? Sverige är näst intill koldioxidneutralt redan nu!

Jag läste på nätet att träd och växter i Sverige, på grund av vår rikliga mängd skog, tar upp lika mycket koldioxid som vi släpper ut med vår förbränning. Kan det verkligen varar så? Ja!

Sveriges utsläpp 2018 var 51.8 miljoner ton, med en minskning under året med 1.8%. Sveriges samlade skogar äter upp 50 miljoner ton av denna koldioxid via fotosyntesen. Där, via solenergi, klorofyll, vatten etc., omvandlas koldioxiden till glykos, som bl.a. blir cellulosa (bundet kol), och till syrgas som hamnar i luften.

Dessa värden kan man läsa om i Naturvårdsverkets officiella statistik och om skogen som en koldioxid sänka med 43 miljoner ton. Dessutom tillkommer 7 miljoner ton som binds i träprodukter med lång hållbarhet. Läs om detta här.

Citat: ”Sveriges klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser exklusive upptag av koldioxid) var 51,8 miljoner ton år 2018. Jämfört med 2017 är det en minskning med 1,8 procent. Utsläppen har minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018.

Anmärkning: Sedan 70-talet har Sveriges CO2 utsläpp halverats.

Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att detta mål behöver minskningstakten mellan 2015 och 2045 nå ett genomsnitt om 5–8 procent per år över tid.”

Kommentar: Här tar man inte alls hänsyn till skogen! Målsättningen utan den verkar helt orealistisk!

Se också här

Citat: ”Skogsmarken är en fortsatt stor sänka.
På skogsmark har nettoupptaget ökat under perioden 1990 till och med 2018 från 36 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 43 miljoner ton. Att nettoinlagringen fortsatt är hög nivå beror på att tillväxten i levande träd och växter är större än avverkningen samt på kolinlagringen i mineraljord.”

Ytterligare 7 miljoner ton binds i träprodukter med lång hållbarhet. Se vidare här:

Med antagen sänkning för 2019 på samma nivå som 2018, dvs 1.8 procent får vi: 51.8 – 0.9 – 43 – 7 = 0.9 miljoner ton dvs. NETTO NOLL utsläpp för Sverige 2019 !

Citat: ”Eftersom vi har kol i marken så vet vi att skogarna har varit kolsänkor under lång tid, i flera tusen år”. Kommentar: Svårt att förneka även om tillfälligtvis skog kan ge utsläpp.

Nedan följer ett intressant inlägg, hittat på nätet för några veckor sedan, men som nu verkar vara borttaget, man kan undra varför. Därför måste jag ta bort namnet på forskaren för denna text från SLU.

Citat: ”Den officiella utsläppssiffran för 2012 var 57,33 miljoner ton, vilket innebär utsläpp på 6 ton per person och år. Då är alla utsläpp från användningen av fossila bränslen inom vårt lands gränser inräknade. Det är den siffran som hittills har använts vid FN:s klimatförhandlingar. Skogen inte inräknad!

Men då har man inte räknat in den svenska skogen som absorberar väldiga mängder koldioxid och följaktligen är en enorm kolsänka. Skulle den tas med sjunker utsläppen drastiskt, till 14,3 miljoner ton eller 1,5 ton per person och år – en av de lägsta siffrorna för något land i världen

Anm: siffran är ännu lägre se ovan.

Fast inom det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, är kolsänkor knappt medräknade, och de svenska regeringarna har dessutom valt att avstå från den biten, eftersom man inte velat sänka ambitionsnivån i klimatarbetet – vilket irriterat ett antal forskare.
”– Skogen borde räknas in. Den har en enorm betydelse för klimatet. Detta är verkligheten och det är väl den som borde avgöra våra beräkningar”, säger N. N., skogsforskare vid Lantbruksuniversitetet (SLU) i Umeå.

LRF:
Den svenska skogen avlastar varje år atmosfären med cirka 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är cirka 54 miljoner ton. (2018 51.8 milj. ton). Det betyder att de svenska träden tar upp en mycket stor del av all koldioxid vi släpper ut i vårt land. 16 nov. 2016.

Skogforsk. Artikeln är en sammanfattning av rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan.

I rapporten sammanfattas nuvarande kunskap med fokus på den svenska skogens klimatpåverkan. Bland annat framkommer att ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års utsläpp av koldioxid och att mängden virke i skogen har under de senaste hundra åren ökat i en omfattning som motsvarar 2 miljarder ton koldioxid, det vill säga 40 års totala utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Skogsbrukets egna utsläpp av CO2 ligger på nivån en miljon ton per år, men minskar genom pågående effektivisering.

De skogsprodukter som varje år tas ut från skogarna minskar genom substitutionseffekter utsläppen med 40 miljoner ton (minskning av CO2). Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas till 60 miljoner ton per år, mer än de årliga svenska utsläppen, 54 miljoner ton. Vid ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge tillväxten upprätthålls.

I genomsnitt har cirka 7 kilo kol/ha och år bundits i skogsmark sedan den senaste istiden, att jämföra med de drygt 7 ton kol/ha som årligen binds av den brukade skogen.

Den brukade svenska skogen binder varje år genom sin tillväxt stora mängder koldioxid. Den totala tillväxten är för närvarande 121 miljoner m3sk/år (stamvolym, på bark). Om mängden trädbiomassa (inkluderande stubbar, rötter, grenar, blad och barr) beräknas istället för stamvolymen, så motsvarar den 93 miljoner tTS (ton torrsubstans), varav hälften utgörs av kol. Detta innebär, eftersom ett ton kol motsvarar 3,7 ton koldioxid, att 171 miljoner ton koldioxid har upptagits från atmosfären.

Här kan man också framräkna en formel från volym skogsmassa till torrsubstans till kol till koldioxid. Formeln lär bli ungefär enligt text om man utgår från m3sk (stamvolym, på bark) till tSt (ton torrsubstans), dvs 93/121 = 0,7685 och blir då X * 0,7685 = Y tSt och från tSt till kol (hälften) Y/2 = Z ton kol och till koldioxid Z * 3,7 = V ton koldioxid.

De analyser av skogens betydelse för kolcykeln som genomförts visar att det är viktig att upprätthålla en hög nettoproduktion. Genom att förlänga omloppstiderna ökas lagret av kol i skogen, men samtidigt går produktionen ner.

Skogsbrukets utsläpp av koldioxid i samband med olika arbeten undersöktes, med år 2014 som exempel. Totalt rör det sig om knappt 1 miljon ton CO2/år.

Utandning utsläpp människa: Motsvarande siffror blir ett utsläpp på 130 kilo CO2 för ett år i vila. En människa som arbetar hårt fysiskt eller motionerar (cyklar) mycket kan alltså tänkas bilda 1-2 ton CO2 per år eller mer, alltså lika mycket som en bil eller mer. Vad drar vi för slutsatser av detta? Har någon räknat på CO2 som sparas i bil/buss för människor i vila när fordonet är i rörelse i förhållande till fysisk mänsklig ansträngning, t.ex. cykla?

IVL:
Vi har en ständig förtätning i skogarna. I Sverige är den större än i de flesta andra länder men även globalt kommer landytan för ny skog successivt att krympa, säger Per-Erik Karlsson. Då kommer vi få en mycket större ökning av koldioxidhalten i atmosfären för varje utsläpp som görs. Det gäller att vi löser utsläppsfrågan politiskt inom i storleksordningen femtio år, annars blir det väldigt besvärligt.
Kommentar: Detta är inte riktigt fallet för skogen i Sverige.

Kommentar: Här verkar det mera bråttom men då glömmer man av att koldioxiden har en logaritmiskt avtagande effekt.

Citat: ”Mårten Larsson Skogsdirektör på Skogsindustrierna
”Redan här kan vi konstatera att skogen med råge tar upp mer än de 20 miljoner ton koldioxid per år som de samlade transporterna i landet släpper ut.
Den internationella normen för beräkningarna är dock på väg att ändras.
I ett kommande internationellt klimatavtal inkluderas även den koldioxid som lagras i träprodukter. Enligt McKinseys beräkningar utgör detta lager 7,7 miljoner ton koldioxid.
Till detta kommer SLU:s rapport, den så kallade Mint-utredningen (Larsson mfl. 2009), som visar att substitutionseffekterna från svensk avverkad skog, alltså när mer energikrävande produkter och fossilbaserad energi ersätts av trä, är 600-800 kg koldioxid per avverkad kubikmeter. Med Sveriges snittavverkning på 90 miljoner m3sk per år blir substitutionseffekten 54-72 miljoner ton koldioxid. Då blir skogssektorns samlade klimateffekt större än Sveriges utsläpp.”

Denna graf från SLU:s skogsrapport visar på ökande möjligheter med skogen som koldioxidsänka:

beräkning skog

”Tillväxten och avverkningen ökar avsevärt under kommande 100-årsperiod för scenariot Högre efterfrågan (Figur 4). Tillväxten ökar med närmare 53 miljoner m3sk totalt (ca 50 procent). Den totala ökningen i tillväxt inkluderar en tillväxtökning på 57 miljoner m3sk på Virkesproduktionsmarken medan tillväxten på Skogsmark undantagen från virkesproduktion minskar med drygt 4 miljoner m3sk. Avverkningen ökar med nästan 56 miljoner m3sk (drygt 62 procent). Virkesförrådet ökar med totalt nästan 1 700 miljoner m3sk (drygt 50 procent) vilket motsvarar ett årligt nettoupptag i levande biomassa på närmare 20 miljoner ton CO2ekvivalenter per år att jämföra med 19 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år i genomsnitt för motsvarande period för FRL-scenariot.”

I Skogsrapporten på sidan 13 står det:
”De visar att nuvarande skötselmodell har en kraftfull effekt i klimatarbetet, motsvarande 60 miljoner årston CO2. Deras slutsats är att denna positiva effekt hos boreala (läs svenska) skogar skulle kunna förstärkas. I deras mest klimat- positiva scenario beräknas att en ökning av biomassauttag för energi och produkter kombinerat med produktionshöj- ande åtgärder i skogsskötsel (plantval och gödsling) skulle minska koldioxidbelastningen med ytterligare ca 40 miljoner ton/år.

Här nedan är några andra (Naturskyddsföreningen), som hittat 110 miljoner ton i netto bindning (kan kanske ifrågasättas)?

Nästa steg blev att uppskatta hur stor kolsänka all skog i Sverige är. Genom att kombinera sina resultat från bland annat Norunda och Flakaliden med statistik om Sveriges skogar kom Anders Lindroth och hans kollegor fram till nästa häpnadsväckande slutsats. Nettobindningen av koldioxid i den svenska skogen är närmare 110 miljoner ton per år, det vill säga nästan fyra gånger mer än vad till exempel klimatkommittén uppskattade förra året.

Om nu Anders Lindroths ännu opublicerade resultat skulle vara riktiga så innebär det att den svenska skogen varje år binder nästan dubbelt så mycket koldioxid som vi släpper ut ur skorstenar och avgasrör i Sverige.
Hoppsan igen!

Slutsats.
Om man då ser på den sänkta siffran för utsläpp 2018 51.8 miljoner ton och 1,8 % årlig reducering och skogen tar upp c:a 50 miljoner inklusive träprodukter med lång hållbarhet, så är ju Sverige redan nu nere på i princip NOLL i netto koldioxidutsläpp!

Vi skall alltså ändå göra en massa akuta desperata åtgärder med för tidigt nedlagda kärnkraftverk, kraftigt utbyggd vindkraft, Hybrit, EL-bilar, klimatskatter etc., som inte är gratis, trots att vi redan har netto nollutsläpp i Sverige av CO2. Dessa åtgärder försämrar Sveriges konkurrenskraft och leder till dyrare el- och bränslepriser och fattigdom, speciellt på landsbygden.

För tidigt avvecklad kärnkraft trots att 98% av Sveriges el-produktion är fossilfri!

Läs här om svaga verkningsgraden i vindproduktionen 2018.

Akuta åtgärder och skatter leder också till minskad konsumtion och försämrad svensk konkurrens.. Vi skulle istället för att satsa skattepengar på diverse udda kodioxidprojekt låta ny teknik få tillfälle att utvecklas t.ex. med Thorium fission, varm fusion ed. precis som bergvärme, luftvärmepumpar, ledlampor etc. minskat Sveriges energianvändning och utsläpp avsevärt under åren.

Koldioxidtoleransen i Sverige är nära noll, eftersom att spara koldioxid har blivit en moralfråga för att rädda planeten oavsett behov, och ingen diskussion därför får förekomma i media. Läget verkar närmast religiöst. Det finns starka krafter för global energikontroll via FN och EU, som går hand i hand med miljörörelsen.

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta, jag tror jag gråter en skvätt över denna dumhet, som vi tvingas betala för, och som vi inte har någon chans att rösta om, då alla partier verkar gå i samma spår vad gäller klimatfrågan och åtgärder oavsett om behov finns eller om lösning är rätt.

Göran Sandberg

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Patrik

    Tack för en fin sammanställning och artikel.
    Vet du/någon hur vårat samlade CO2 utsläpp blir om vi räknar av all export? Det finns ju flera galna uträkningar där import och utlandsresor räknas in men våran export exkluderas. (av någon oförklarig högre moralisk orsak gissar jag).

  2. StaffanR

    Om vi ovanpå detta lägger till att koldioxidens klimatkänslighet sannolikt är betydligt lägre
    än vad IPCC antar, så framstår ju alla dessa apokalyptiska klimatberättelser som vi matas med
    via media som fullständigt bisarra.

  3. Ann lh

    Göran Sandberg, stort tack för denna artikel! Det finns mycket information att fördjupa sig i och det blir en uppgift för kommande dagar. Det jag främst uppskattar är försöket att ge en helhetsbild kring CO2 i det bio-geologiska systemet vilket annars är sällsynt frågan om ”klimathotet”.
    Ex. I går gav GWPF en föreläsning kring forskning om elbilar och energifrågan. Om jag förstod det rätt var hans slutsats att en fullständig LCA där även utvinning av fossila bränslen och metaller, framställning och återvinning av batterier, byggande av laddstolpar m.m. tas med i beräkningen ger elbilar STÖRRE CO2- utsläpp än de bilar, som nu rullar på våra vägar.
    Sedan är tidsperspektivet när ”klimatfrågan” diskuteras i allmänhet på tok för kort vilket debaklet kring den s.k. hockeykurvan avslöjade och när MSM och våra politiker ger sig in i klimatfrågan verkar det snarast som om vi här i landet med plastpåseförbud och annat kan avgöra om hela frågan globalt sett på egen hand.
    Göran S. än en gång tack för perspektivet och allt grävarbete!

  4. Tackar för intressanta tankar och fakta.
    Bekymmersamt att styrande är så faktaresistenta.
    Om man gör det djärva antagandet att koldioxidens klimatkänslighet är noll eller svagt negativt, eftersom fakta från verkligheten pekar på detta, efter ca år 1940, (nedan) kommer detta att bli ett bekymmer för växtlighet och människor när/om klimatcyklerna vänder neråt, vilket många forskare pekar på som sannolikt. Haven kommer i så fall vid något tillfälle att göra även koldioxidkurvan negativ, eftersom dessa står för 95-98% av styrande faktor för denna utveckling, Sannolikt i en accelererande utveckling motsatt den nuvarande. Det blir i så fall ”spännande” att se vad de styrande då hittar på för stolleprov för att rädda världen. Bidrag till olje och koleldningeldning? Skövling av skogen? Listan kan säkert göras både lång och dråplig ang tänkbara nya tankevurpor. Fast det hinner inte jag eller vi få uppleva kan man förmoda men våra stackars efterlevande. Om de finns kvar.
    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga

  5. Lasse

    Tack för en intressant genomgång.
    Fast du är inte så extrem som branschen vill: https://bioenergitidningen.se/skogsbransle/skogens-klimatnytta-nara-dubbelt-sa-stor-som-alla-svenska-utslapp-av-klimatgaser

    Fast det är inte självklart att vi skall få tillgodoräkna oss skogen, men stålet och cementen bör vi ta med.
    Till och med Trump är med på en återbeskogning av marker som röjts.
    Fast Löven bryts väl ner och ger små avtryck på balansen, Lööf , Lövin, Löven!

  6. Jan

    ”en logaritmiskt avtagande effekt.” Hur många journalister och politiker har en bildningsnivå så de kan ta till sig vad det innebär?

  7. Ingemar Nordin

    Lasse #5,

    Citat från din länk: ”Det svenska skogsbruket tillsammans med bioenergianvändningen skapar en mycket stor klimatnytta – nära dubbelt så mycket som klimatskadan av alla svenska utsläpp av växthusgaser.”

    Vilken ”klimatskada”? Den skada som CO2 åstadkommer är väl noll, och i så fall är ”klimatnyttan” (vad nu det är) oändligt mycket större än ”klimatskadan”.

  8. mattias

    Något som ofta glöms bort är den stora volym av biomassa som finns under jord i form av svampmycel – vissa beräkningar anger att den kan vara i samma storleksordning som biomassan ovan jord.

  9. Matz Hedman

    #8
    Bra poäng mattias. Och när man röjer skog för palmolja eller sockerrör finns detta ”bakgrundsutsläpp” kvar i många år. Bakgrundsutsläppet avklingar dock långsamt eftersom nytt material inte tillförs.
    På detta sätt flyttas CO2 från ett mångårigt kretslopp till ett ettårigt. Biobränslen = klimatneutralt, tror inte det.

  10. Robert Norling

    Som ägare till en bit skogsmark så måste man ju ligga bra till hos alla ”goda” människor i vårt land.
    Då kan de ju inte ha något emot att man kör fossildrivet är köttkonsument och har en hund.
    Hörde Björn Gillberg säga att 3 hektar skog motsvarade 2000 mil med fossildriven bil.
    Så jag har en hel del mil att dela med mig av, om det är någon som har dåligt samvete och ångest.

  11. Lasse

    #7 Ingemar N
    Skogen växer med hjälp av CO2 så det kan inte vara det som avses.
    När det är så olika siffror som bollas med så inser man att frågan inte är avgjord.

    Det här med propaganda är svårt att genomskåda.
    Först alarmisternas: https://grist.org/climate/we-broke-down-the-last-decade-of-climate-change-in-7-charts/
    Sen ett svar, där dagens skogstillväxt ingår: https://wattsupwiththat.com/2020/02/08/breaking-down-the-last-decade-of-climate-change-in-7-charts/

  12. HenrikM

    Enligt Wilis på WUWT så har Sverige varit en sänka sen minst 2014. Han har tagit fram mätdata via satellit. Är det något han gör fel när han gjort sin analys?

    https://wattsupwiththat.com/2014/07/05/the-revenge-of-the-climate-reparations/

  13. Benny Wiktorsson

    https://www.klimatfakta.info/doku.php?id=hav
    Hittade denna artikel från 2015 den handlar i grunden om havsnivåhöjningarn men det intressanta är de fem klimattcyclerna med månens 18,6 års som grund. Se hur väl det följer historiska värm/köld perioder 1880 4 av 5 cykler i botten perioden runt 30-talet många cykler i positiv fas. 1970-talets kallperiod 1990 och 2010 med alla cykler toppar ganska lika. Men de mest utmärkande är 80 cyklerna som verkar bli extra starka varannan gång. Nu ser man knappt 200 år här men räknar man bakåt så har man en mycket svag period som sammanfaller med lilla istidens botten. Vi startade en negativ fas ca 2010 som kommer att bottna 2050 det visar också nordatlanten som har svalnat ca 0,5C det sista decenniet. Isutbredningen i Arktis mot Nordatlanten har växt de senast 4 åren trots som i år med ständigt varma vindar från söder över Skandinavien. När nu Solen går in ett super grand minimum 2020-2050 samtidigt då kan vi nog sluta jaga koldioxidpartiklar det är nog så att vi kommer behöva varendaen framöver och när förra årets svaga El Nino om något år vänder till en La Nina (oundvikligt) kan det bli ganska ruggigt. Det skulle vara intressant att se en utveckling av grafen med de 5 klimatcyklerna bakåt på några tusen år samt några hundra år framåt. Skulle vara intressant att se hur ofta alla fem correlerar. Även solcyklerna vore intressant att samtidigt jämföra.

  14. Markus

    Är det någon som har data för Kanadas skogars upptag av CO2 och landets netto koldioxidutsläpp?

  15. Rolf Mellberg

    Tack Göran, mycket intressant.

    Min reflexion baseras på en film jag såg med Walter Jehne som jag såg nyligen, se nedan.

    Han vekar vara specialist på jordar, hur man bör bedriva landskapsvård (bl.a. jord- och skogsbruk) för att öka kolinnehållet i marken, därmed öka förmågan att hålla kvar fukt (främst i torra klimat antar jag) och på köpet vinna biodiversistet, ökad produktion, bättre lokalklimat och naturligtsvis även att i någon mån sänka CO2-halten i atmosfären.

    Jag har inte kompetens nog att värdera substansen i de metoder han förespråkar men jag är försiktigt positiv. Att människan har påverkat landskap i massiv skala (allra mest högintensivt jordbruk) är ju uppen bart och där – samt för betesmark och skogsmark – bör det finnas stor potential i att vårda marken bättre.

    Om du blir intresserad kan du även söka på filmer av Allan Savory på youtube.

    Mitt intryck som tekniskt påläst ingengör – mot baktrund av alla ”galna ingenjörslösningar” till det påstått katastrofala CO2-problemet är att med biologi och naturvård kan man nog göra mycket mer nytta.

    https://www.youtube.com/watch?v=iD2DXBERTeg&t=5011s

  16. Björn-Ola

    OT

    https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mildvinterns-goda-sida-isen-aterhamtar-sig-i-arktis/

  17. tty

    ”Vi borde istället fokusera på aerosoler, sotpartiklar, kvävgas, svavelgaser, etc.”

    Kvävgas är fullkomligt harmlös (och ca 80% av atmosfären) och dessutom nödvändig för växtligheten. Jag förmodar att du menar kväveoxider?

  18. Rolf MellbergOT

    OT

    Att bli svartlistad på propagandasiten ”Sceptical Science” är en mycket stor ära. Där hamnar bara de framstående vetenskapsmän och kvinnor som har både högsta kompetens och integritet att följa sin övertygelse kosta vad det kosta vill. Här kommer ett rasande angrepp på dessa representanter för denna absurda totalitarism:
    https://wattsupwiththat.com/2020/02/09/the-skeptical-science-kidz-go-a-bridge-too-far-with-blacklisting/

  19. L

    Jacob Nordangård är intervjuad igen, jag har inte hunnit se hela men här är den i alla fall;

    https://youtu.be/4fG_v6flh7I

  20. Bengt

    I stället för att informera om att CO2 inte ger huvudvärk, tycker jag vi ska diskutera det som kallas klimatkrisen. IPCC hävdar att jordens nuvarande uppvärmning, som har en del förödande konsekvenser, är beroende på att vi släpper ut för mycket växthusgaser. Antingen tror vi på det och då är det väl rimligt att minska på utsläppen, eller så tror vi det inte och då får vi väl bevisa det med forskning/statistik.
    Att svenska skogen tar upp CO2 har varit känt väldigt länge.