Följande rader är mina ytterst personliga reflektioner till KU – efter en andra förnyad läsning av boken ”Havet” av Rachel Carson. Den skrevs redan på 1950-talet, och publicerades på svenska år 1955.De flesta medelålders och äldre svenskar minns säkert hennes bok från 1963, ”Sillent Spring”. Den kom på svenska redan1963.
Så först några rader, varför skriva till alla miljövänner och klimatskeptiker” om denna bok? Tja, efter att ha arbetat som vattenrenare i 55 år har jag nogsamt fått lära mig några viktiga erfarenheter inom yrket:
# En rejäl dos av skepsis inför analysresultat från såväl ”on-line”-instrument, som från ”Ackrediterade” laboratorier är nödvändig.
# Därtill har jag lärt mig en skepsis till resultat som kommer ut ur dator-modeller. Med travesti har jag ofta haft anledning att referera till drängen Mats i Himlaspelets fråga: ”Du Gud är det riktigt säkert?” – en nödvändig reflektion i empirins perspektiv.
Men nu till ämnet: Om boken ”Havet” av Rachel Carson. Redan som realskoleelever blev vi rekommenderade av en klok lärare att läsa boken, vilket åtminstone några av oss gjorde.
Vid en inventering av mitt bokbestånd här om året kom boken fram. Efter en förnyad läsning blev nygamla frågor ”hängande i luften”. Så, till några huvudlinjer i en sann polyhistors ”havsfärd”: Rachel gav då, i början av 1950-talet, en bred och djup (just det, ner till havets djup om 10 000 m) exposé över havet i åtskilliga perspektiv. Med en möjlig provokation skulle hennes ansats kunna kallas en beskrivning av en ständigt pågående skapelseberättelse (i vår kultur oftast kallad ”evolutionen”), I sammanlagt 14 kapitel gav hon i boken vitt skilda perspektiv på vad som täcker ca 70 % av jordens yta, således havet. En redovisning av kapitelrubrikerna må vara en god inspiration för en nyfiken och vetgirig medmänniska.
- Dunkla gryningstider
- Världshavets yta
- Årets växlingar
- Havets nattmörka djup
- Landet under haven
- Det långvariga snöfallet
- En ö blir till
- Haven i gångna tider
- Vinden och havet
- Vinden, solen och jordens rotation
- Ebb och flod
- Världshaven som världstermometer
- Rikedomar ur saltan hav
- Det allomfattande havet.
Vart och ett av dessa kapitel skulle rättfärdiga ett eget referat, givetvis övermäktigt. Så låt oss i stället begrunda några intressanta perspektiv. Boken ger exempel på flera av dessa vetenskapare som verkade under första hälften av förra seklet.
En ytterst slående läsupplevelse är en snarast poetisk begrundan hos Rachel Carson inför de oerhört rika och varierande biotoper vi finner i havet. Variationerna återspeglar både de ytterst varierande förhållanden hon fann både geografiskt och vertikalt. Jo, ett varierande liv återfinns inte bara i ytliga vatten, utan också i djupet, dit solens strålar aldrig når. Vattnets fysikaliska egenskaper ger också anledning till förundran i vertikalled! En möjligen förbjuden nutida reflektion: Avspeglas ett sådant ytterst respektfullt förhållningssätt som skildras ovan i den omfattande användningen av havet som en ”fri” byggplats för avancerade installationer? Kan någon redovisa vilka krav på en MKB (miljökonsekvens-beskrivning) som ställs?
Det är snarast slående hur många goda svenska vetenskapsmän som levererade hypoteser, teorier och spännande undersökningar i god empirisk anda under tidigt 1900-tal. Detta refereras i boken! Så låt oss stifta bekantskap med Otto Pettersson (1848 – 1941), professor i Kemi och oceanografi vid Stockholms högskola.
Förutom att utveckla olika nyttiga mätinstrument inom oceanografi, kom han också att utveckla teorier om hur bland annat tidvattnets variation kunde spela en väsentlig roll i de då noterade klimatförändringarna. Inte minst intresserade han sig för den långa varma perioden från tidig medeltid till högmedeltiden. Troligen var den varma perioden under medel-tiden kortare enligt senare bedömningar, sannolikt varade den varma perioden från slutet av 800-talet. En definitiv ”kallpunkt” under senmedeltiden skulle inträffat ungefär 1433. Då skulle inverkan av tidvattenrörelserna varit som störst, med ett strängt (kallt) klimat både sekler före och efter denna tidpunkt. Å andra sidan var seklerna före och efter 500-talet enligt många observationer snarast mycket milda. Det mest slående argumentet för detta är kanske just namnet Grönland, använt förmodligen först av våra anfäder vikingarna! I slutet av första årtusendet finner vi att vikingarna under Erik den röde återfinns på ett Grönland där både odlingar och bosättningar är etablerade. Enligt Petterssons teori skulle den tidiga medeltiden haft ett väsentligt blidare klimat än senmedeltiden. Han föreslog genom en kombination av observationer och hypoteser att en övergripande rytm om ca 1800 år kunde avläsas i hur förändringen himlakropparnas inbördes positioner kunde påverka vårt klimat på jorden. Detta troligen långt innan koldioxidutsläppen ”galopperade”. Både Rachel Carson och Otto Pettersson sökte indicier i historisk och nästan förhistorisk tid om möjliga belägg för sina idéer och om möjligt hitta bekräftelser.
I denna anda kan två böcker rekommenderas om hur klimatet ”kan ha varit” under tidig medeltid. Den ena heter helt enkelt ”Torsk”, och är skriven av Mark Kurlansky. Han beskriver bland annat hur oförvägna fiskare från Baskien seglade över Atlanten redan kring sjätte seklet i vår tideräkning, och skall ha funnit stora torskbestånd utanför Newfoundland. Att våga seglatsen på den tiden var troligen en bragd, men gav dem ”monopol” på en viktig del vår nödvändiga föda, inte minst i den dåvarande katolska världen där fastetiderna förbjöd kött (latin: Carnevale eller på svenska: ”farväl till köttet”). Konsten att bevara den fångade torsken genom torkning eller insaltning gjorde också transporterna möjliga från Newfoundland till Baskien. Sannolikt var dåtidens milda klimat en bidragande faktor till att seglatserna kunde genomföras med god frekvens.
En annat indicium på ett dåtida gynnsamt klimat återfinns i en minst lika överraskande bok: ”The Brendan Voyage”, skriven av historikern Tim Severin. Bakgrunden är en berättelse om munken Brendan, som tillsam-mans med 16 munkar kring år 530 skall ha rest från Irland via Skottland, Färöarna och Island till Labradorhalvön. På dessa platser skall irländska munkar ha mött honom, varför man utifrån dessa teorier får anse att hans resa inte var den första västerut från Europa, men den första beskrivna. Boken finns idag också på svenska, senaste utgåvan 2014.
Återigen kan vi fundera över hur man kunde korsa Atlanten på den tiden med enklare farkoster. Ett rimligt indicium torde vara ett mildare klimat, och med väsentligt mindre risker för oväntade möten med isberg. Det finns anledning att upprepa frågan ovan: Våra tidiga förfäder lär ju ha ”upptäckt” Grönland för drygt 1000 år sedan, ja varför kallades denna stora ö för just grön? Nå, ”upptäckten” av Amerika skedde ju egentligen inte ens av dessa oförvägna män, således av 500-talets seglande munkar, eller av våra örfäder!. Långt tillbaka lär ju en landförbindelse mellan Asien och Alaska möjliggjort en migration från nordöstra Asien till den amerikanska kontinenten. Åter igen en rimlig förklaring till att jordens historia knappast haft ett statiskt förlopp, varken klimatmässigt eller socialt!
Att läsa:
Rachel Carson: ”Havet”, utgiven på svenska 1955;
Tim Severin: ”Brendans resa” utgiven på svenska senast 2014;
Mark Kurlansky: ”Torsk”, i pocketformat på svenska 2000.
Stig Morling
Tack för ännu ett viktigt inlägg Stig!
Du frågar om krav på MKB:er – där har jag en del erfarenhet från vattenvård och vindkraftetableringar.
Kravet är att identifiera och till viss del beskriva arter, habitat och förutsättningar för området – och eventuell påverkan.
Fram till långt in på 2000 – talet gjordes detta med ett kraftfullt och vetenskapligt perspektiv från etablerad kunskap.
Det som sedan hände i o m etableringen av klimathotsteorin i ett stort antal naturvetenskapen och den övergripande samhällsplaneringen var – att arter, habitat och förutsättningar fortsatt identifieras och radas upp i MKB:erna MEN konsekvenserna för dessa arter i o m Förändringen beskrivs inte längre utifrån ett vetenskapligt perspektiv, utan där sägs bara att dessa arter och habitat skall beaktas och att ” obetydlig påverkan” från etableringen är den enda konsekvensen.
Jag har vid det här laget läst många MKB:er och är förundrad över den ständigt återkommande formuleringen ” obetydlig påverkan” och hur klimathotet återkommande används som det magiska trollspöet som viftar bort alla vetenskapliga invändningar.
Klimathotsteorin och dess retorik är utan vidare det största hotet mot biologisk mångfald, friska samhällen och en trygg framtid – eftersom 1 vetenskaplig teori trumfar våra övriga vetenskaper.
Gällande havsforskning och tidvatten, klimat och himlakropparnas placering Så är detta oerhört intressant – det är värt att komma ihåg havets medeltemperatur och dess storleksförhållande till atmosfären!
Tack Stig! En skön påminnelse om att värdefulla böcker alltför ofta bara försvinner utan saknad. ”Havet” minns jag nu med glädje medan jag aldrig orkade med ”Tyst Vår” och alla de mer eller mindre trovärdiga beskyllningar som följde. ”Havet” har av någon anledning försvunnit, troligen på grund av en flytt i min ungdom, medan ”Tyst Vår” står i en hylla och gör mej illamående än idag.
”Brendans resa” känns som ett måste. Tack för tipset!
Tack för en utflykt till havet Stig.
Läste Rachel Carlsons bok i gymnasiet och blev fast inom miljöområdet.
Har renat vatten tillsammans med dig Stig. (Scandiaconsult)
Vattnets kretslopp gör sig uppmärksammat i dessa dagar.
Snön smälter och ställer till det i frusna vattenvägar. Men gräsmattorna sväljer all lagrad snö som en gemensam kollega utnyttjade i sin kampanj för lokalt omhändertagande av dagvatten. (LOD Carlstedt)
En artikel om vattnet i ett ändrat klimat kom nyligen:
https://notrickszone.com/2024/01/21/models-wrong-again-hotter-weather-not-diminishing-runoff-river-discharge/
# 1 Magnus, jag uppskattar allt Du skriver, men vill nu vara lite petig. Begreppet klimathotsteorin signalerar att man anser att det antropogena klimathotet är bekräftat, medan klimathotshypotesen visar att man är skeptisk till den rådande berättelsen. Eller hur?
Nr Ann Ih
Begrepp är viktigt – klimathotsteorin är inte min utan den som våra myndigheter , medier och samhällssamtalet använder.
IPCC – beskriver det bra i inledningen till sina återkommande rapporter…Att dom blir alltmer övertygade om att deras teori stämmer, eftersom dom får allt fler indikationer på temperaturen stiger….
Onekligen ett ganska roligt – och ovetenskapligt sätt att verifiera en teori, I alla fall om man tittar på mätmetoder och en mycket stor andel mänsklig påverkan från annat än Co2.
IPCC visar med sitt resonemang hur otroligt svårt det är att verifiera en teori som inte kan falsifieras och hur vanskligt det är att ändra mätmetoder utan att behålla underlag och förutsättningar från tidigare mätningar.
Teori eller hypotes flyter ihop hos IPCC men hypotes kan vara svårare att förstå i samhällsdebatten – helt klart har du dock verkligen rätt i att hypotes vore bättre i samhällsdebatten – eftersom många uppfattar ordet teori som fastslagen vetenskap. Jag skall överväga ett ordbyte!
Brendans resa läste jag på 80-talet. Att baskerna lämnat stort avtryck i Labrador blev jag medveten om när jag var där år 2000 i samband med 1000-års-jubileet av nordbornas ankomst till Nordamerika. Vi var inkvarterade på en skola ”Basque memorial” innan vi seglade över till Newfoundland och 1000-års-firandet.
Men redan när jag gick skolan berättade vår lärare att européer fiskade på bankar utanför Nordamerika. Det skulle ha skett innan Columbus resa.
Klimathot är en bluff. Så, vore det inte lämpligt att kalla den för klimathotsbluffen.
Är inte hotet övergivet och i stället är det kris som gäller nu? Klimatkrisbluff!
Bara en reflektion över vatten som sådant och dess flexibilitet såväl till form och tillstånd som till styrka, effekt och flexibilitet.
En vetenskaplig ”utredning” vore kanske på plats?
Dess former är välkända som flytande, fast eller ”gas”, dvs ånga i olika temperaturer.
Vad som eventuellt saknas är en ingående beskrivning av styrka, effekt och flexibilitet.
Dess styrka i form av t ex en tsunami, havsvågor, strandskvalp eller motstånd vid magplask är också välkänt.
Däremot är en fullödig beskrivning av vattnets effekter saknad för mig i alla fall.
Ta bara dess effekter förorsakade av jordens rotation, vindars föränderlighet. Hur relaterar vindriktning i förhållande till vattenströmmar?
Med fler effektpåverkande i kombination med värmestrålning, vulkanutbrott, varna källor under vattenytan, utsläpp av gaser genom vatten etc.
Även vattnets flexibilitet som sådant men även i förhållande till andra ”situationer”. Situationer som olika solförhållanden, moln, jordens vobblande, kontinentplattornas rörelser etc.
Ja, kanske inte oändliga med oerhört många förhållanden som skiftar beroende på vattnets oerhörda tyngd i förhållande till dess flyktighet.
#7 Göran
Ja var finns hotet med CO2? Ett något varmare klimat kan ju inte vara något hot. Det är dessutom Solen som styr i huvudsak.
Ny istid är ett hot. Slutet av 1600-talet mitt under Lilla istiden led människor svårt, som man också berättade i senaste TV-programmet ”Historien om Sverige”.
Långt innan träbord användes till sjöfarkoster, så användes skinn. Den farkost som beskrivs för Brendan-resan, så är det ko-skinn. Att täta kräver ju bara vattentät skinnsöm (och harts/kåda), vilket tidigast (f n) är känd från s k Sollutreankulturen, men även användes av befolkningen från Tröndelag och norrut, av irländarna, och senare av Inuiterna. Beviset är den speciellt utformade elfenbensnål som krävs är hittad i alla nämnda kulturområdena.Irerna noterade i sina klosterkrönikor regelmässigt att det anlände människor norrifrån med sjöfarkoster, av vilka de flesta dog efter någon vecka i ”feber”.
I Norge för några 10-tal år sedan filmades hela processen för att tillverka en skinnbåt (älghudar) i Altaälvens övre del. Även nedfarten till havet filmades. Notera att den ca 80-årige samen som byggde sade att båten måste ha åror och att paddlar var dödligt farligt. F ö blev resultatet något som konstnärligt är återgivet i en mängd skeppsristningar (målningar) i Altaområdet. Enligt experterna skulle en skinnbåt inte tåla saltvatten, men den höll åtminstone 10 år.
Elfenbensnålen är hittad i bl a Biskayakusterna, i lager daterad som äldst ca 25000 fkr, i Maine (USA/Nordamerika) i lager ca 26000 fkr och givetvis i senare tiders Inuitboplatser från ca år 0 och till nutid.
Stort tack Stig för denna poetiska tolkning av den tidens avtryck. Verkligen upplyftande jämfört med det massmedia nu torgför.
Jag som inte läst dessa böcker saknar att de inte finns nu.
Skarpsinniga komentarer om teori eller hypotes frän Ann lh🤩
Men varför gör ”Tyst Vår” dej illamående än idag?
Beror det på den antropogena miljöförstöringen som beskrivs eller att den är alldeles för alarmistisk och negativ?
@# 11 Adepten under åren efter Tyst Vår blev det en rejäl debatt som jag inte orkade följa. Livet var då fyllt av annat dag och natt. När det blev dags för ännu en rejäl debatt, klimatdebatten, stod våra gossar på egna ben, ”det mest krävande livet” hade så att säga brakat vidare och gett mej utrymme för att rota i det så kallade klimathotet, vilket varit och är en spännande och mycket tillfredsställande resa – och minsann inte avgjord!
Tyst Vår känns så oavslutad, vad var sant och vad var inte sant i den debatten? Men hur det än var med det så satte den igång miljödebatten i samhället – på gott och ont.
Genom att klimatkonventionen definierar klimatförändring som antropogen blir det ett axiom och inte en hypotes för IPCC när de tolkar vetenskapen.
Från W&W Matematiklexikon:
”Främst i texten placeras vissa utsagor, som kallas axiom. Dessa anger egenskaper hos och samband mellan teorins objekt. Från dessa axiom härleds andra utsagor, satser eller teorem genom logisk slutledning.”
Gunnar S #13,,
Jag har för mig att forskarna inom IPCC GW1 AR6 ändrade på det där så att ”Klimatförändring” även kunde stå för naturligt orsakade klimatförändringar. Men jag kanske minns fel. Med den ursprungliga definitionen så är det tveksamt om vi har några klimatförändringar alls.
#14
Faktum är att även i tidigare AR har det funnits brasklappar om att man inte följer UNFCC:s definition av klimatförändring. Jag är rätt säker att det finns i AR4 t ex.
Det skulle ju annars t ex automatiskt utesluta all klimathistorisk forskning och all användning av proxydata,
tty #15 och Ingemar Nordin #14
OK!
Jag har också sett en passus om att IPCC inte kan skilja på antropogen och andra orsaker till klimatförändring.
Men uppdragsgivaren och mottagaren av av IPCC:s vetenskapliga rapporter, UNFCCC, har inte ändrat sin definition och det leder till att politikerna vid COP-mötena har uppfattningen att de kan styra klimatet genom lagändringar och skatter.
Lägg också märke till att vetenskapen inom IPCC inte längre är inbjuden till COP-mötena.
#10
”….Maine (USA/Nordamerika) i lager ca 26000 fkr ”
Vid den tiden fanns inga människor i Nordamerika och Maine låg under några kilometer inlandsis.
#17 tty
Uppskattar din kunskap och att du delar med dig, fråga: finns det möjlighet att ta del av forskarnas klimatmodeller på riktigt med indata och programvara?, uppfattar att dessa har tagits fram med allmänna skattemedel i respektive land!?, vilka möjligheter har vi att granska och kontrollera modellerna och resultaten – justera indata och granska ets?, klimatkänslighet ökad CO2 och övrig påverkan, är modellerna tillgängliga?, varför inte kräva detta
Jag läste också ”Havet” med stor behållning som skolpojke, och den står fortfarande i någon bokhylla. Men jag tror inte att jag kommer att läsa om den, eller kanske ändå. Fast inte för vad som står där, utan för vad som saknas. För den är en god påminnelse om hur mycket av vad vi tror att vi vet som faktiskt är fel.
Knappast något annat forskningsfält har förändrats så mycket det senaste halvseklet som havsforskningen. När Rachel Carson skrev ”Havet” visste man inte vad mittoceanryggarna var, inte hur havsbotten bildas och förintas, inte att oceanbottnarna geologiskt sett är unga, inte att oceaner och kontinenter rör sig, knappast ens den grundläggande skillnaden mellan kontinental och oceanisk jordskorpa. Man hade en ytterst grov kunskap om havsbottnens topografi. Man kände inte till den termohalina cirkulationen och ingen anade att typ hälften av allt liv i havet, nämligen de marina Archaea, ens existerade.
Vad är det mer vi bara tror att vi förstår?
Som någon (Mark Twain?) sa ”It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so”.
Igår fick jag en dos klimatkunskap från verkligheten, när jag var ute på isfiske.
Det var perfekta förhållanden här i Västsverige, sol, blankis och 5 plusgrader.
Mitt på dagen satt jag på min pimpelstol med solen i ansiktet – och det var just det där med våran januarisol…den stod lågt, trots att det var mitt på dagen.
Solstrålarnas vinkel mot isen var så flack att förmågan att värma isen var obefintlig – trots 5 plusgrader bildades en ishinna i pimpelhålet på bara 20 min och blankisen runt om var knastertorr.
Det är nästan otroligt hur kraftfullt årstider och solvinkel uteslutits ur klimatdiskussionen – det är otroligt svårt att värma vatten och hav, inte minst i Arktis, över året p g a våra årstider!
Vi kan ha varma, soliga, sommarveckor som värmer ytvattnet men därefter väntar en sjunkande solbana och långa mörka månader – den stora återställningen.
Solen, månen och havet är en otroligt svår tre enighet..för några % extra atropogen Co2 i atmosfären att rå på.
Havet sägs ha värms 0.075C. Hur stora mätosäkerheter som ligger i den siffran vet jag inte – men 100 år med fossilt har inte rått på och ändrat havstemperaturen något större – bortsett från illröda satellitbilder.
En rejält ökad solinstrålning över stora områden påverkar, naturligtvis- men det ändrar inte på alla dessa månader med låg solvinkel på höst och vinter – vi har fortfarande ett utmärkt fungerande klimatsystem, med utblåsventilen i Arktis..
När isen frös i pimpelhålet, mitt på dagen i strålande solsken och 5 plusgrader, här i västsverige så blev detta mycket tydligt.
OCH Västsverige är långt från polcirkeln.
Tack Magnus,
för en vacker vintersaga
tty, 19:
Jo men, DU har sannolikt rätt!, Jag brukar allt som oftast återvända till prof. H.S. Nybergs utsaga, att Vetenskapligt arbete är ett ständigt pågående revisionsprotokoll. Böckerna jag refererade till kan alla ses som tidsdokument med sina egna kvaliteter. Att de skulle ge en ”evig sanning” finns nog bara som en feltanke hos en del av maktens människor, gärna har inställningen ”Antingen har jag rätt, eller så har Du fel!” Detta hör knappast hemma i en god vetenskaplig sfär!
Så läs gärna hur man visste (?) och tänkte förr. En av mina favoriter, alltjämt är Oscar Wilde: ”Jag är ännu inte tillräckligt ung för att veta allt!”
Salve
Stig
#20
Du fick en bra demonstration av hur växthuseffekten fungerar i verkligheten. I förstone kan det tyckas underligt att vattnet fryser i hålet när lufttemperaturen är 5 grader, men det är det inte.
Vattentemperaturen direkt under isen är just över noll grader. Solstrålningen är som sagt svag och konvektionen blir noll eftersom vattenytan är kallare än luften. Återstår konduktion, som är mycket ineffektiv mellan gas och vätska om det inte blåser (dessutom lä nere i hålet).
Det blir i stort sett ren strålningsfysik kvar. Vatten är en hyfsad svartkroppsstrålare (emissivitet 0,96) och strålar vid klart väder ut mot rymden som håller en strålningstemperatur av 3 K (-270 C).
I motsatt riktning kommer den berömda återstrålningen från växthusgaserna i atmosfären. Den motsvara alltså en strålningstemperatur av 5 plusgrader, och dessutom är det inte mycket av den viktigaste växthusgasen (vattenånga), i luften vintertid. I synnerhet inte vid klart väder.
Svartkroppsstrålningen vinner. Vattnet fryser.
Hade det varit mulet, med någorlunda låga moln och samma temperatur hade det definitivt inte funkat. Då hade det nämligen även kommit svartkroppsstrålning med samma strålningstemperatur som molnundersidan nedåt.
Nr 23 tty
Du är verkligen fantastisk, tack för utbildningen!
Jag skall komma ihåg din beskrivning – å dra den för fiskepolarna vid brasan, dom lär bli imponerade!
tty #19
Apropå citatet i slutet.
Den enda gång du inte behöver stå på dig och argumentera är när du vet att du har rätt!
Lyssnade nyligen på paret Harrysons pod om vikingarnas resor till Grönland och Vinland, mycket bra pod, mycket värd att lyssna på.
Avsnittet slutade med att man konstaterade att bosättningarna på Grönland övergavs på 1300-talet men man kunde inte förstå varför, att klimatet blev kallare tycktes inte ha förespeglat dem över huvud taget, de spekulerade i ev. epidemier eller krigiska urinnevånare. För mig framstår anledningen till att Grönland övergavs som tämligen självklar, det blev helt enkelt för kallt
när jag på 70-talet byggde min egna båt och började segla så läste jag allt jag kom över om jorden runtseglare altifrån slocum till de engelsmän som var tandläkare och fick möjlighet att direkt arbeta i australien. utmärkande för dom här båtarna var att dom var 6-8 meter långa och ca 1,8 till 2,5 meter breda. dom seglade alltså jorden runt vilket visar att man inte måste ha en riktigt stor båt för att klara sig. vår egen sven yrvind exemplifierar detta med alla små båtar han har seglat jorden runt med. han är 83 år gammal. bara som exempel tar resan mellan göteborg och skottland 5-8 dagar med rätt vind så man behöver bara dricka.