Inte helt oväntat så är julis globala temperatur lägre än förra månadens. Om den blir lika låga som 2023 återstår att se.
https://www.drroyspencer.com/2025/08/uah-v6-1-global-temperature-update-for-july-2025-0-36-deg-c/
Den globala areamedelvärdesbaserade linjära temperaturtrenden i version 6.1 (januari 1979 till juli 2025) ligger kvar på +0,16 grader/C/decennium (+0,22 grader/decennium över land, +0,13 grader/decennium över hav).
Minskningen på 0,12 grader C i den globala medeltemperaturavvikelsen sedan förra månaden dominerades av det extratropiska södra halvklotet, som sjönk från +0,55 grader C i juni till +0,10 grader C i juli.
Följande tabell listar olika regionala avvikelser i version 6.1 LT från 30-årsgenomsnittet (1991-2020) för de senaste 19 månaderna (rekordnivåer är markerade med rött).
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2024 | Jan | +0.80 | +1.02 | +0.58 | +1.20 | -0.19 | +0.40 | +1.12 |
| 2024 | Feb | +0.88 | +0.95 | +0.81 | +1.17 | +1.31 | +0.86 | +1.16 |
| 2024 | Mar | +0.88 | +0.96 | +0.80 | +1.26 | +0.22 | +1.05 | +1.34 |
| 2024 | Apr | +0.94 | +1.12 | +0.76 | +1.15 | +0.86 | +0.88 | +0.54 |
| 2024 | May | +0.78 | +0.77 | +0.78 | +1.20 | +0.05 | +0.20 | +0.53 |
| 2024 | June | +0.69 | +0.78 | +0.60 | +0.85 | +1.37 | +0.64 | +0.91 |
| 2024 | July | +0.74 | +0.86 | +0.61 | +0.97 | +0.44 | +0.56 | -0.07 |
| 2024 | Aug | +0.76 | +0.82 | +0.69 | +0.74 | +0.40 | +0.88 | +1.75 |
| 2024 | Sep | +0.81 | +1.04 | +0.58 | +0.82 | +1.31 | +1.48 | +0.98 |
| 2024 | Oct | +0.75 | +0.89 | +0.60 | +0.63 | +1.90 | +0.81 | +1.09 |
| 2024 | Nov | +0.64 | +0.87 | +0.41 | +0.53 | +1.12 | +0.79 | +1.00 |
| 2024 | Dec | +0.62 | +0.76 | +0.48 | +0.52 | +1.42 | +1.12 | +1.54 |
| 2025 | Jan | +0.45 | +0.70 | +0.21 | +0.24 | -1.06 | +0.74 | +0.48 |
| 2025 | Feb | +0.50 | +0.55 | +0.45 | +0.26 | +1.04 | +2.10 | +0.87 |
| 2025 | Mar | +0.57 | +0.74 | +0.41 | +0.40 | +1.24 | +1.23 | +1.20 |
| 2025 | Apr | +0.61 | +0.77 | +0.46 | +0.37 | +0.82 | +0.85 | +1.21 |
| 2025 | May | +0.50 | +0.45 | +0.55 | +0.30 | +0.15 | +0.75 | +0.99 |
| 2025 | June | +0.48 | +0.48 | +0.47 | +0.30 | +0.81 | +0.05 | +0.39 |
| 2025 | July | +0.36 | +0.49 | +0.23 | +0.45 | +0.32 | +0.40 | +0.53 |
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
det verkar ju passa med ytterligare väder just nu
28 juli
I skidorter som Hotham, australien, medförde det senaste snöfallet (fram till söndag kväll) mer än 40 cm, vilket pressade det totala snödjupet där till ett säsongshögsta på 123 cm.
Arktisk luft invaderade delar av USA och Kanada under helgen och satte rekord. Dagliga rekord föll i hela norra mellanvästern och de kanadensiska prärierna när kall luft pressade söderut. Calgary, till exempel, rapporterade bara 14,3°C på lördagen – den kallaste 26 juli på mer än 90 år.
Europas varmaste period på året visar sig i genomsnitt vara en besvikelse. Den 28 juli sjönk marktemperaturen i Nordrhein-Westfalen till ensiffriga grader, enligt en WDR-analys. Det är temperaturer som de är mitt i hösten, inte midsommar. Vid Colle Major i Mont Blanc-massivet sjönk temperaturen till -14,5 °C i gryningen den 29 juli,
Det är mycket kallt i många delar av Australien. Stirling Range i västra Australien upplevde tre snöstormar på åtta dagar. Bluff Knoll, delstatens högsta topp på 1 099 meter, såg snöfall den 21, 24 och 28 juli. Detta gör 2025 till en av de snörikaste vintrarna på flera år. Katanning, 125 km bort, registrerade sin kallaste dag någonsin – bara 8,5 °C – och Perth registrerade sin lägsta temperatur på 15 år på 0,3 °C. På väg till de viktorianska alperna var kylan brutal nog att slå kakaduor från himlen. De utrotningshotade papegojorna hittades på marken med frusna vingar och stjärtfenor.
31 juli
Skidsäsongen på södra halvklotet har återvänt med besked efter en paus i mitten av juli. Från Nya Zeelands Sydö till de australiska Alperna, Anderna och till och med Lesotho har stormar fört med sig stora mängder snö. Australien drabbades hårt.
Mount Hutt, nya zealand, har nu det högsta snötäcket på södra halvklotet: 160 cm på den övre delen av berget, med över 95 % av skidområdena öppna. Cardrona, Coronet Peak och The Remarkables närmar sig också kapaciteten. Natttemperaturerna på Sydön ligger runt -10 °C.
Stormarna i argentina förde med sig 50 cm eller mer nysnö till de största skidområdena, vilket förvandlade det som tidigare varit en relativt lugn juli. Cerro Castor har nu nästan en meter snö, och tre fjärdedelar av terrängen är öppen. I Chile har Nevados de Chillán grävt ner sig i nysnö, och nordliga skidorter som Portillo och Valle Nevado har en stabil grund innan ytterligare en meter snö kan falla i helgen.
Lesothos enda skidort, Afriski, håller måttet bra och har behållit sin enda öppna backe med nattemperaturer på -10°C.
Frostgränsen i alperna har sjunkit till 2 500 m, och ostadiga förhållanden har resulterat i en betydande mängd nysnö, 40 cm över 3 000 m, under den senaste veckan.
Mycket av detta har fallit på de höga glaciärsluttningarna, där Saas-Fee, Zermatt och Hinterlux kan skryta med imponerande totalresultat i slutet av juli, där den senare erbjuder 18 km skidterräng. Meteorologer talar om en ”vintervändning mitt i sommaren” – och inte bara på topparna, utan i stora delar av Europa:
Kenya Power rapporterade att den högsta efterfrågan den 23 juli 2025 nådde 2 362 megawatt, vilket slog ytterligare ett rekord som sattes tidigare samma månad (2 325 MW den 2 juli) och överträffade februaritoppen (2 316 MW). Elleverantören tillskrev ökningen den ”rådande kalla säsongen”, vilket driver upp värmebehovet.
1 aug
USA: 2025 ett kallt år hittills
I år är andelen dagar med temperaturer över 32,2 °C (90 °F-strecket) i USA den 26:e lägsta sedan 1895. Detta enligt data från NOAA Historical Climatology Network för månaderna januari till juli: Toppen av extrem värmedagar nåddes på 1930-talet, där 1934 utmärkte sig på 18,3 % – en siffra som aldrig setts i den moderna eran av ”hetaste åren någonsin”. Faktum är att dagens siffra ligger långt under det långsiktiga genomsnittet på 11,5 %.
Perth, australien, registrerade sin kallaste morgon på 15 år den 25 juli, med en lägsta temperatur på 0,3 °C. Mandurah satte ett nytt rekord på 3,9 °C, medan Wiluna registrerade -3,1 °C, den lägsta temperaturen sedan mätningarna började 1898. Den dagliga högsta temperaturen i Katanning var bara 8,5 °C, den kallaste julidagen som någonsin uppmätts. Bluff Knoll i Stirling Ranges upplevde en av de snörikaste julimånaderna någonsin. Andra toppar i Stirling- och Porongurup-bergen upplevde också imponerande snöfall. Den australiska vintern visar inga riktiga tecken på att avta.
utdrag ur kälterapport 30 från EIKE 2025
Som jag skrev i lördags i en kommentar, ”det som kommer upp, kommer också ner”. Det är väl vad som håller på att hända nu, vilket är temperaturpåverkande. Man kan ju spekulera i om det är rester från utbrottet vid Hunga Tonga som kommer ner. I alla fall verkar det bli en snygg parabel i likhet med vad som bildas vid en El Nino, fast i det aktuella fallet, högre amplitud och med längre tidsutsträckt.
Mina egna lokala mätningar i Klippan (Skåne) av dygnensmedeltemperaturen ger, för januari t.o.m. juli för år:
2025 – 9,1°C
2024 – 8,9°C
2023 – 8,9°C
2022 – 9,4°C
2021 – 8,7°C
2020 – 9,6°C
2019 – 9,7°C
2018 – 10,2°C
2017 – 9,3°C
2016 – 9,8°C
Så någon extremhetta, som värmen numera kallas, har hitintills i år inte registrerats i vart fall i Klippan. Några varma och sköna dagar i såväl augusti som september skulle inte skada innan höstrusket börjar.
#1. Heder till iah, som refererar EIKE:s Kälterapport från södra halvklotets vinter. Visst är det bara lokalt eller regionalt väder, men det måste lyftas from som motvikt till alla värmerapporter från vår sommar.
Betänk: närmare 90 procent av världens befolkning bor på norra halvklotet. Där mäts, debatteras och beslutas mest mellan 30:e och 60:e breddgraderna, främst i Nordamerika och Västeruropa. Där bor en miljard av världens 8,2 miljarder invånare.
Inte ens alla och troligen inte ens de flesta av denna miljard tror fullt på larmen. Men det gör deras politiker, media och beslutsfattare i skrämmande hög grad av politiska, ideologiska och egna skäl. Men de sitter vid rodret för hela skutan.
Dags för det myteri som Trump-administrationen nu inlett!
På min filosofiska till Ingemar:
”Vad innebär det att inte förstå verkligheten men ändå fatta beslut?”
Har jag ett bra ”facit” i dagens samhälle kom jag på.
#5
Att man fattar beslut på skoj?
3
Jag utgår från at vad Åkesson visar är det kallaste dygnet i Klippan under den angivna tidsperioden eller också är det dygnsmedeltemperaturen där det skall vara + tecken och inte minustecken. I så fall kan jag notera att det även blir varmare i Klippan.
#6 Dumsnuten
Nej, men det råder ju inte brist på konsekvenser i dagens samhälle som föregåtts av populistiska eller moraliska beslut.
Konsekvensanalys är inte ett populärt alternativ inom dagens politik.
Du vet ”Wir schaffen das”.
Uppskattar dina rapporter som sagt iah!
Och den tekniska analysen ser ut så här för tillfället således. Enligt min tolkning av vågorna och utvecklingen.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-62
lennart bengssons mejlkommentar till thoralf alfsson om havsnivåhöjningen kring öland är väl värd att läsa. framför allt eftersom det sablar ner länsstyrelsens åtgärder för småland (https://thoralfsblogg.com/)
#8
…reduktionsplikt, Hybrit, vindkraft, CCS etc.
Själv tycker jag att det mest intressanta är de regionalt fördelade temperaturanomalierna. Nedgången är konsekvent i såväl den NH som i den SH under år 2025. Dessutom är temperaturnedgången nästan identisk, med -0,27° resp -0,25° C. Till yttermera visso är de faktiska temperaturanomaliernas värden i den redovisade tabellen för juli månad jämförelsevis lika för de olika regionerna. Min egen slutsats är att vi ser tecken på en global avkylning inte dess motsats. Vart tog den hypotetiska koldioxidgenererade globala uppvärmningen vägen? Atmosfärens halt ökade ju från december 2024 t.o.m. maj månad 2025.
Här har ni lite att fundera över Sveriges klimatpolitik och klimatmål.
Elproduktion i Sverige, Polen och Tyskland 2024:
Sverige (2024):
Kol: 0 %
Fossilt totalt: < 1 %
Vattenkraft: ~40 %
Kärnkraft: ~30 %
Vindkraft: ~20 %
Solkraft: 65 %
Elproduktionen är i princip helt fossilfri (över 98 % fossilfritt).
⸻
Polen (2024):
Kol: cirka 56–57 %
Fossilt totalt: cirka 70 %
Vindkraft: cirka 14 %
Solkraft: cirka 6–7 %
Förnybart totalt: cirka 29 %
Elmixen är kraftigt kolberoende.
⸻
Tyskland (2024):
Kol: cirka 23 %
Fossilt totalt: cirka 38 %
Vindkraft: cirka 31 %
Solkraft: cirka 12 %
Förnybart totalt: cirka 62–63 %
Ingen kärnkraft (avvecklad 2023). Förnybart dominerar, men fossil backup kvarstår.
Källor:
• https://www.iea.org
• https://lowcarbonpower.org
• https://ember-energy.org
• https://www.cleanenergywire.org
• https://www.ft.com
• https://www.euronews.com
• https://en.wikipedia.org
• https://notesfrompoland.com
• https://strategicenergy.eu
#7 Lennart
Det är nog bindestreck, inte plus eller minus. Dygnsmedeltemperatur för jan-juli. Ett snitt för alla dygn under den perioden. Hur ser du en värmande trend?
Mikael #13
Jag har inget minne av att det var så soligt förra året. Nå spelar roll, vi kan luta oss tillbaka, vi är långt före i elektrifieringen till råga på allt.
El per capita.
Hur resten av EU med dagens energipolitik ska komma ikapp oss här i norr är för mig obegripligt.
#15 Håkan Bergman
Hahaha nej, det var en väldigt tilltagen siffra där!
EU i alla ära, men vad ska det ha för betydelse? Och hur mycket ska det kosta?
Vi är ju inte ens ett mätfel i global kontext.
Endast Kina har ju mer utsläpp än USA och EU tillsammans.
Det har blivit en sekt det här klimatjippot, han Mattias Goldmann är ju ett ypperligt exempel på att det har spårat ur fullständigt, religiös övertygelse kallas det för…dvs SEKT.
#15 Håkan Bergman
Rätt siffra ska vara 2,4% solkraft.
Det intressanta med dessa mätningar är att varje topp följs av en återgång som dock inte är ner till föregående periods lågnivå.
Ser att inläggen är värmedrabbade!
#13 Solen skiner inte hela tiden. 65% skall nog vara 6,5% och bör tolkas som installerad effekt? Såg rättelsen, 2,4 %
#7 Lennart B får bakläxa på trenden.
#2 Åkesson på tydligheten!
Har delvis ägnat dagen åt studier av DOE dokumentet.
Det finns mycket att diskutera i den rapporten. Men jag gissar att alarmisterna gör allt för att undvika diskussionen.
Sociala kostnaden av ev uppvärmning var intressant.
Kapitlet om havsnivån var tamt! Saknade problematisering av globala mätningarna med satelliter. Det bästa var att avsaknad av acceleration i nivåhöjningen visades.
#12 Göran Å
Trenden är +0,16 grader per decennium. Det är en uppvärmning.
Att den temperaturrusning vi såg från juli 2023 till april 2024 skulle återgå ganska snart var sannolikt redan då, eftersom liknande – men inte lika höga – toppar och återgångar noterats exempelvis 1988, 1998, 2010, 2016 och 2020.
Hur många decennier ytterligare med måttlig uppvärmning det blir vet vi inte, men det är sannolikt med en annalkande nedkylning och att Sverige ligger under någon km is om en 100.000 år eller så. Om vår nuvarande istid följer mönstret de senaste miljonerna år vill säga.
# 7 Lennart Bengtsson
Som framgår av texten är det dygnsmedeltemperaturen under angiven tid för resp. år.
Strecket är ett tankstreck mellan resp. år och angiven temperatur. Kommentarsrutan medger inte några tabellformateringar. Det går naturligtvis att ha 2 eller 3 mellanslag mellan året och angiven temperatur i stället för tankstreck.
Någon temperaturökning under angiven tid finns inte. Under de 3 senaste åren har temperaturen hållit sig kring +9°C för angiven tidsperiod.
#13 Mikael
Din redovisning är lite konstig:
• Sverige solkraft 65%. Hur är det med matematiken? Du påstår att Sveriges elproduktion till 98 % är ’fossilfri’. Hur fick Du till det? Vind & sol är inte ’fossilfria’, eftersom det krävs kol/gas/olja för att kunna producera komponenter till desamma. Det gäller f.ö. även de andra kraftslagen. Det finns ingen ’fossilfri elproduktion’.
• Betr. Polen och Tyskland är redovisningen också ’problematisk’. Du anför andel ’förnybar’ utan reflektion. Ingen elgenerering är förnybar. ’Förnybart’ likställs med ’fossilfritt’ alternativt ’förnybart’ anges som motpol till ’fossilt’. Begreppsförvirring, tror jag har påverkat Dig. Inget kol utom lignit är utan anmärkning fossilt i bemärkelsen ’uppgrävda förkolnade organiska rester’. Naturgas regenereras i stora mängder i jordskorpan. Enligt tidiga ryska forskare, befriade från påtvingade PK-agendauppfattningar, regenereras dessutom petroleum i jordskorpan.
Operativa och vetenskapligt underbyggda konklusioner saknas i Din redovisning. Vilka skulle de kunna vara enligt Dig?
Christian Steinbeck har läst Stegras årsredovisning för 2024, skrämmande, han låg sömnlös efter 😅
https://youtu.be/kkCPcbPSCNg?si=ox_ZB7IYF0vpeOkd
#21 Göran Åkesson
Rätt siffra för solkraft är givetvis fel, det ska vara 2,4%.
Avsikten var inte att redovisa en vetenskaplig rapport, det är en överblick över 3 länders elmix för 2024, källorna har jag angivit.
Jag behöver ingen lektion i geofysik.
Förnybart används ofta som ett paraplybegrepp för sol, vind, vatten och biobränslen, men alla dessa har olika tekniska och ekologiska egenskaper. Ingen energikälla är “förnybar” i bokstavlig mening utan insats av resurser.
Fossilfritt avser i regel frånvaro av fossilt kol (olja, naturgas, stenkol, brunkol), men här glider begreppet ibland över i politisk retorik där även t.ex. kärnkraft inkluderas – trots att den bygger på ändliga resurser (uran).
Vidare bör det understrykas att lignit (brunkol) ofta ses som “fossilt”, medan torv ibland placeras i en gråzon mellan fossilt och biogent beroende på hur snabbt det återbildas.
Och snart kommer larmen om att årets var den varmaste Juli-månaden någonsin…eller i alla fall på drygt 125 000 år…
På tal om toppar 1988, 1998, 2010, 2016 och 2020.
Varför klarar inte växthusgaserna att hålla kvar den högre temperaturen i atmosfären när den rusat upp?
Denna från WUWT passar in på dagens inlägg.
https://wattsupwiththat.com/2025/08/03/climate-oscillations-11-oceanic-nino-index-oni/
Handlar om periodicitet och Nino index.
Det är den som ger topparna i Temperaturen.
#23 Mikael
Med hänsyn till detta Ditt svar drar jag själv slutsatsen att Din tabellredovisning var ’meningslös’ i ordets pregnanta betydelse.
Test, det går men är knöligt.
2025 9,1°C
2024 8,9°C
2023 8,9°C
2022 9,4°C
2021 8,7°C
2020 9,6°C
2019 9,7°C
2018 10,2°C
2017 9,3°C
2016 9,8°C
2025 9,1°C
2024 8,9°C
2023 8,9°C
2022 9,4°C
2021 8,7°C
2020 9,6°C
2019 9,7°C
2018 10,2°C
2017 9,3°C
2016 9,8°C
#27 Göran Åkesson
Med din replik i beaktande så förefaller vidare meningsutbyte vara lika obsolet i ordets rätta betydelse. Huruvida du överhuvudtaget kan göra specifika val i tillvaron är och förblir därför en gåta – går det ens att köpa en kopp kaffe utan ”Operativa och vetenskapligt underbyggda konklusioner”?
Roy Spencers temperaturindex är både intressant och värdefullt för att löpande följa väderutvecklingen på planeten. Det är dock bara ett kortsiktigt index och är därför inte särskilt lämpligt för att bedöma klimatförändringar över, säg, 30 eller 300 år. Idén om att kunna följa klimatförändringar månadsvis är väl ändå helt befängd.
Bad AI redogöra lite närmare för det här med index och hur de kan beräknas etc:
”Ett index är ett sammansatt mått som används för att mäta och jämföra förändringar i en viss företeelse över tid eller mellan olika enheter. Index kan användas inom en mängd olika områden, såsom ekonomi, klimat, demografi och hälsa. Det vanligaste exemplet är aktieindex, men även klimatindex eller konsumentprisindex (KPI) är vanliga.”
Lite om hur index kan beräknas och påverkas enligt AI:
”🧠 Hur kan ett index manipuleras eller påverkas?
Eftersom ett index är konstruerat och bygger på valda parametrar och vikter, kan det styras för att betona vissa aspekter eller dölja andra. Här är några sätt:
1. Viktning av parametrar
Genom att ge vissa variabler högre vikt får de större påverkan på indexet.
I aktieindex: bolag med större börsvärde får större påverkan (t.ex. S&P 500).
I klimatindex: vissa geografiska områden kan viktas högre om de anses mer relevanta.
2. Urval av ingående komponenter
Man väljer vilka variabler som ingår.
Exempel: Väljer man bara ”gröna bolag” i ett hållbarhetsindex, får det annan riktning än om man väljer alla bolag.
3. Normalisering och skalning
Index kan skalas för att framstå mer eller mindre dramatiskt (t.ex. använda logaritmisk skala).
Man kan också jämföra mot olika basår för att påverka hur stor förändring som syns.
4. Tidsperiod
Väljer man en specifik tidsperiod kan man få önskat resultat.
Exempel: Väljer man bara en kall period för klimatdata kan det maskera långsiktiga trender.
🎯 Slutsats
Ett index är ett kraftfullt verktyg för att mäta och jämföra komplexa data, men det är också känsligt för designval. Därför bör man alltid fråga:
Vad mäter indexet?
Hur är det konstruerat?
Vilka vikter och urval används?
Särskilt inom områden med politisk eller ekonomisk betydelse (t.ex. klimat eller ekonomi) är det viktigt att förstå hur indexet är uppbyggt för att kunna tolka det korrekt.”
#30 Rossmore
Är det UAH:s satellitmätningar av lägre troposfärens temperatur som du kallar för index i ditt inlägg?
Jag frågade ChatGPT om dess åsikt i frågan, den svarade så här:
”Ja, UAH:s resultat kan beskrivas som ett temperaturindex i bred mening (särskilt om du är pedagogisk eller skriver populärvetenskapligt).
Men inom klimatforskning kallas det normalt för en temperaturanomaliserad dataset eller temperaturserie, inte ett index.”
I mina ögon är UAH:s globala temperaturserie bland det bästa vi kan åstadkomma för att få ett pålitligt mått på hur atmosfärens temperatur förändras. UAH använder sig av kontinuerliga mätningar från flera satelliter och kan därmed samla information om temperaturen i atmosfären jorden runt dygnet runt. (Jag tror dom saknar info typ 85-90 N och 85-90 S.)
Innan detta får vi förlita oss på bakåtanalyser och beräkningar eller kvalificerade skattningar och indirekta mätningar.
Lennart B kan nog säga hur stor osäkerheten är på den data man beräknat för 1940-1979.
Men från 1979 har vi väldigt bra koll. Det ska vi vara glada över. Man kan inte få allt.
#23 Mikael
”Avsikten var inte att redovisa en vetenskaplig rapport, det är en överblick över 3 länders elmix för 2024..”
Jag antar att det är mix av årsenergi som avses?
Och att det är mix av årsenergi Elproduktion per land som avses? Kan ju knappast vara mix av Elanvändning? Då får man ju även beakta import/export och nätförluster, och det blir väldigt komplicerat…
Årsenergi är en sak. Det blir mer intressant om man även redogör för installerad effekt i elmixen.
Tex Tyskland med installerat 100 GW solceller och 70 GW vindkraft, och ändå kan de inte försörja sin toppeffekt i elanvändning som varierar 40/70 GW över året (sommar/vinter). (Då Tyskland värmer husen med naturgas, varierar inte landets elektriska effektbehov lika mycket som i Sverige, över året.)
Kol, olja och gas är den parallella flotta av elproduktion som Tysklands elförsörjning fortfarande vilar på. De har ju lagt ned Kärnkraften, men importerar den ändå glatt från Frankrike.
Die dumme Schwede är på väg i samma riktning med sin energipolitik.
#32 Joachim
Må vara att UAH:s serie är bra, den är ändå bara en parentes vad gäller global temperatur. Det tror jag att även Lennart Bengtsson skriver under på.
#33 BD nille
”Jag antar att det är mix av årsenergi som avses?
Och att det är mix av årsenergi Elproduktion per land som avses? Kan ju knappast vara mix av Elanvändning?”
Elproduktion i Sverige, Polen och Tyskland 2024….trodde att det framgick?
Att visa elproduktion.
Politiker älskar tårtdiagram och dom skulle väl duga kan man tycka, eller en tabell över årsproduktionen. Men nu har vi ju ”välsignats” med väderberoende kraftslag och då duger det inte att inte ha en tidsaxel så att man inte kan visa hur hopplöst volatil produktionen för dom kraftslagen är, det spelar ingen roll om årsproduktionen för t.ex. vindkraft är så och så många TWh om det inte framgår hur den varierar till synes helt slumpartat över tid. Data för EU-området finns HÄR och för UK HÄR.
Så kan man visa hur hopplös t.ex. vindkraften är Blåsning
Se upp för förvillande kommentarer/påståenden och frågor, helt innehållslösa, meningslösa och förvirrade, studsande hit och dit, som produceras på sidan av okänd anledning. Sannolikt för att just förvilla, dölja väsentlig info från övriga, och trötta ut läsarna. Som oftast kring månadsskiftet. Vänligen ignorera.
test
År Max Min
2018 32,2°C -12,8°C
2019 28,2°C -10,8°C
2020 32,2°C -12,8°C
2021 28,2°C -10,8°C
2022 32,2°C -12,8°C
2023 28,2°C -10,8°C
Även Copernicus ERA5 (2m) har nu presenterats och Matz Hedman har gjort det möjligt att uppdatera den tekniska analysen. Lite mindre utslag neråt globalt än för UAH mätningar, men ännu ingen märkbar styrka heller. Södra halvklotet inkl. Australien är svagast även här.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-62
Dessutom har ju politiken förkastat alla tidigare miljösatsningar på bränslen.
Etanol
Metanol
Biogas
Paraffin
Gasol
Ett axplock. Dessa släpper visserligen ut co2 men i mindre utsträckning och de bränslen som är biologiskt framtagna är nettonoll i utsläpp efter som dom ingår i kretsloppet.
Politiken i Sverige har systematiskt skattat ihjäl rena alternativ som hade kunnat vara i bruk idag.
Även kärnkraften mötte samna öde med beskattning till olönsamhet. Denna skatt togs visseligen bort 2017 men ett riksdagsbeslut med en rösts övervikt beslutade att berörda reaktorer skulle stängas ändå. Tydligen begrep man inte att södra delen av landet skulle få problem, höga priser och i princip omöjligt att starta större industrier. Pågens bakslag är ett gott exempel om någon minns det.