Ska vi oroa oss mer för klimatet än för alarmisterna?

alarmist

Alarmisterna är på offensiven i klimatfrågan. Det finns skäl att oroa sig för att den sakliga och vetenskapliga hanteringen av frågan kommer i skymundan för politiska och alarmistiska budskap. FN’s generalsekreterare har t ex uttryckt att ”Billions of people are in immediate danger”, något som kan skrämma men knappast har verklighetsförankring.

Hur får vi en mer nyanserad bild av klimatläget? Hur kan vi påverka media och politiker att bli försiktigare och inte dra allting till sin spets? SVT har t ex redan 2015 frångått att vara neutrala i klimatfrågan, vilket har gjort att internationellt kända svenska vetenskapare inte kommer fram därför att de inte har SVTs oroliga inställning i frågan.

Ett sätt att påverka är att förmå allmänheten som mottagare (lyssnare, läsare) att notera en och annan varningssignal kring de budskap som presenteras.

Jag har haft nöjet att läsa boken ”Unsettled” av Steven Koonin, former Undersecretary for Science, US Department of Energy under the Obama Administration. Professor of theoretical physics at Caltech med över 200 peer reviewed papers inom fysik, astrofysik, matematik, energi och klimat. Han är f n Professor vid NY University.

Han pekar ut några saker som läsare av medias klimatrapportering bör varnas för:

1) Någon som beskriver en vetenskapsperson som alarmist eller förnekare ägnar sig åt politik och propaganda.

2) Att tala om klimatförändring utan att särskilja vad som är naturliga orsaker och vad som är mänsklig påverkan är slarvigt tänkande

3) Varje hänvisning till 97% koncensus bland forskare är också en varningsflagga. Studien som visade detta har som väl känt sågats fullständigt. Det råder inte koncensus i forsknings-världen – koncensus är en politisk term. Däremot är det självklart att nästan alla vetenskapare är med på att människan påverkar – den viktigare frågan är bara: med hur mycket?

4) Sammanblandning av klimat och väder. Det sker ständigt. Varje tv-inslag om klimat brukar presenteras med bilder av väderhändelser för att dramatisera. Klimat mäts över tiotals år och extrema väderhändelser är en annan sak – de har skett många gånger förr, även när människans påverkan var försumbar. Klimatförändring är däremot en långsam process!

5) Att inte kvantifiera när man talar om klimatet är ännu en varningsflagga. Exemplen med ”stigande havsnivåer” är legio. Om media presenterade siffror så skulle det framgå att havsnivån stigit med ca 2-3 dm de senaste hundra åren och den takten gäller alltjämt trots den ökade mänskliga påverkan på klimatet.

6) En annan vanligt förekommande taktik är att ge siffror som inte sätts i någon relation. Ett amerikanskt exempel är att man nämnt att oceanerna värms upp som om 5 Hiroshimabomber föll varje sekund. Det låter dramatiskt – Sanningen är att haven värms upp med ca 0,04 grader per decennium. Och som jämförelse – jorden mottar energi (solinstrålning) motsvarande 2000 Hiroshimabomber per sekund!

7) Vanligt är också att man tenderar att blanda ihop det klimat som varit (observationer) med det klimat som prognosticeras (modeller). Det ger missledande intryck av att mycket av det prognoserna pekar på redan inträffat. Så är inte fallet. Prognoserna är dessutom osäkra – OSÄKERHET är faktiskt det viktigaste ordet i klimatsammanhang. Framför allt måste media lära sig att peka på osäkerheten och åtminstone visa högsta respektive lägsta värden i alla de prognoser som görs. Det sker inte (SVT håller t ex fast vid den mest alarmistiska prognosen, som IPCCs senaste vetenskapliga rapport redan förklarat vara högst osannolik). I slutet av en artiklar/presentationer som verkat helt övertygande noteras i bästa fall lite försiktigt ett ”kan inte uteslutas”, ”skulle kunna ske” etc. Men oftast ges ingen kommentar om osäkerhet överhuvudtaget.

Att det sedan bland alarmister finns falanger som vill skapa en ny världsordning (läs bl a Anders Wijkman, Gudrun Schyman och KG Hammar) och därvid utnyttjar oro kring klimatet, är en annan historia som jag gärna återkommer till.

Matts Ekman

F d vVD Vattenfall m fl uppdrag

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Enough

    Det är lätt att skrämma den okunnige/ignorante, och tyvärr är de flesta människor okunniga inom naturvetenskap och teknik.

    Vad värre är, en del hyfsat kunniga använder det för att missleda och skrämmas, de borde skämmas, men har det som lukrativ utkomst, ofta beställd av okunniga politiker.

    Det fria ordet är hotat, både i vardagen och inte minst inom vetenskapen. Den massiva samhällsapparaten kan mata på folket olika typer av hot, som de sedan ska försöka lösa och på så sätt motivera sin egen existens i allt större numerär. Allt färre producerar kunskap, allt fler lever på att basunera ut dessa som det passar dem.

  2. Jonas

    Jag har också läst Koonins balanserade bok i klimatfrågan. Många skulle behöva läsa den. Har lånat ut den till några som nu verkar ha fått en mer nyanserad uppfattning.

    Koonin var förra veckan inbjuden talare till Purdue University:

    https://youtu.be/jFcJLLMhpEA

  3. Magma

    Den inledande frågan är intressant och svaret är naturligtvis beroende av vilka konsekvenserna blir av påverkbara förändringar i klimat versus alarmism.
    Att larma när någon är utsatt för omedelbar fara är en sak, att nyttja larmfunktionen för att uppnå egna politiska syften är någonting helt annat, framförallt när man samtidigt medvetet eller omedvetet döljer fakta.
    Alarmismen har många baksidor, dels finns en uppenbar risk att rapportering av verkliga problem kommer i skymundan, dels finns en risk att begränsade resurser läggs på helt onödiga åtgärder – den största faran tror jag emellertid är vad helt onödig rädsla i befolkningen kan åstadkomma med samhället på lite sikt – det blir en demokratifråga när några i samhället försöker påverka allmänheten genom att skrämma dem för någonting som det inte finns anledning att vara rädd för.
    För mig är svaret på frågan enkelt, faran med svängningar i klimatet är betydligt mindre än med en alarmism som drivs av okunskap och agendajournalism.

  4. Berndt -OlofHelzen

    Bra summering av hur indoktrineringen sker.Det är samma indoktrinering som media bedrev kring kärnkraften och invandringen .Det har tagit 40 år att få den nu mer realistiska diskussionen om kärnkraft och 10 år gällande invandringen.Hur lång tid skall det ta att få realism i klimatfrågan .Tar även det decennier är vi illa ute.

  5. Lasse

    Tack Mats E för en resumé av Koonins bok med punkterade varningar.
    Det är många rapporter som lätt kan placeras i alarmismens fack.
    Få som kan relateras som seriös nyfiken forskning.
    När politikerna och media går i spinn efter enskilda väderhändelser så vet vi att de är ute efter ensidig alarmism för att få tillgång till välståndet vi skapat oss med fossil energi.
    Varför är de så angelägna om framtida världsfattigdom?

  6. Ann lh

    Bra punkter, det räcker långt med sunt bonnförstånd! En undersökning med frågor som formulerats utan tillkrånglade frågor men vilande på allmänbildning och eftertanke skulle nog visa att en mycket stor del av svenska folket är sansat skeptiska till hela klimatkarusellen.

  7. Ivar Andersson

    Vi klimatdissidenter kan skilja på miljö och klimat vilket politiker har stora problem med. Klimat kan inte observeras i motsats till väder. Klimat är en beskrivning av väderobservationer under minst 30 år.
    Eftersom den klimathotstroende sekten inte vet och inte vill veta något om de naturliga klimatvariationerna så beror olika väder på människans utsläpp av koldioxid. Hur dum får den klimathotstroende sekten vara?

  8. Tack Matts. Jag undrar hur länge politiker och vissa reportrar skall komma undan med uppenbara lögner, typ ”vi ser klimatförändringen runt omkring oss”, eller ”vi ser miljontals klimatflyktingar”, ”klimatförändringen är här och nu” osv.

    De ser saker som inte finns i verkligheten. Sådana alarmistiska uttalanden verkar ju snarast vara ett tecken på en mental störning.

  9. Bernt O

    IPCC;s summary for policymakers 2021 blev igen ett hopkok av överdrivna slutsatser och ställningstagande angående jordens klimat. Ytterligare förvanskat av massmedia blev det lite som att lyssna till agronomen Rockströms rappakalja. Inte underligt om många av de seriösa forskare som stått för grundforskningen har svårt att känna igen sig – än en gång.
    Alarmismen, dess yttersta falang kan ses som ett gäng ” klimatterrorister ” vars verksamhet kan ha förödande följder för mänskligheten, vi har redan sett början.

  10. JonasW

    I flygbranschen finns uttrycket ”point of no return”. Det är när man inte kan avbryta en start utan är tvungen att lyfta (typ det som hände med den olycksaliga Concorden).

    Jag tror att alarmismen har passerat sin ”point of no return”. De kan inte längre göra avbön.

    Jag tror de står inför två alternativ:
    – erkänna att det inte finns någon klimatkris, och att det mesta de sagt har varit fel och överdrivet
    – fortsätta att se ”tydliga” tecken på att klimatkatstrofen närmar sig med oroväckande hastighet

    Jag tror att alternativ ett är i stort sett outhärdligt för en väldigt stor grupp människor. Konsekvensen är väl att de kommer fortsätta driva den ”gröna omställningen” tills man når en öppen konfrontation i samhället.

  11. Jan

    Dagens energi och klimatpolitik kommer att fortsätta tills den breda allmänheten handgripligen kommer att uppleva följerna av politiken i form av en radikal sänkning av levnadsstandarden. Först då kommer energi och klimatpolitiken att frågasättas enligt ”brännt barn skyr elden”.

  12. Lasse

    En timmes intervju med Koonin:
    https://www.youtube.com/watch?v=V_g3DuNnDT8

  13. Kenneth Nilsson

    Tack för infon.
    Har inte läst boken än , men den hamnar flera snäpp upp på läslistan.
    Tankarna kretsar mer och mer kring vad en ”grön” omställning kostar i den meningen att är det värt att förstöra samhället genom drakoniska åtgärder (förnybart) för att eventuellt begränsa medeltemperaturen för att begränsa skador i ”ekonomiska, sociala och ekologiska system”.
    I gängse politiska beslut krävs validerad forskning bakom förslagen. I klimatfrågan är osäkerheten i detta så pass stor att politiken borde skygga. Men inte. Att FN trycker på så hårt i frågan är alarmerande.

  14. Katarina

    Det mest skrämmande är att alla politiska partier (möjligen med ett undantag) verkar ha gått på alarmismen. Det finns inte mycket att välja på om man vill att politikerna ska avväga åtgärder i enlighet med den verkliga kunskapen (inte agera på alarmistiska scenarier från IPCC). Både på Svensk nivå och framförallt på ledande nivå i EU verkar politikerna sakna verklighetsförankring.

  15. Sören G

    Journalister och politiker inklusive FN:s generalsekreterare hänvisar till den senaste IPCC-rapporten (Summary for Policymakers) och hävdar att nu är det bevisat att klimatkatastrofen bara ligger några år bort om vi inte nu vidtar drastiska åtgärder.
    Men Summary for Policymakers använder en modell som anses som mycket osannolik.
    Hur ska man nu ut med att det är ett mycket osannolikt scenario?

  16. Ulf

    Det är väl bra budskap. Men vi klimathotsskeptiker har redan all fakta på vår sida, men vi har ingen som för fram synpunkterna som gör att folk hajar till.
    Det hajas till när sådana som Lena Andersson skriver artiklar. Det behövs alltså människor som förstår problemet och dessutom har medias och/eller allmänhetens öra. Men jag tror det kommer faktiskt. Om inte förr så när folk upptäcker vilken enorm skada klimatpolitiken gör till ingen nytta alls.
    Någonstans läste jag att svenska folket graderar klimathotet som en mycket stor fara. Detta skulle då tala för att MP borde växa ordentligt. Så är det inte för MPs åtgärder finner man meningslösa. Så folk kan tänka. Det behövs bara att några säger det här som folk lyssnar på. Tänk att exempelvis GW Persson skulle framföra det som står i boken. Då skulle det hända saker.

  17. Eriksbo

    Om man ska få ”sansad skepticism” – som nån träffande kallade det – att få grepp borde man få budskapet att slå igenom bland ungt folk och inte bara hos äldre och kloka. Då är det är uppförsbacke : alarmism och Greta Thunberg är det som gäller för thirty-something och yngre.

  18. Håkan Bergman

    OT. SvK har lagt in Nordsjökabeln på kartan och elpriset visas med en ny font, vet inte om det senare gör mig gladare precis.

  19. L

    Det beror på att dom som är 30-35 har blivit curlade hela sitt liv och aldrig behövt ifrågasätta eller ta reda på hur det ligger till. Dom tror på det som sägs och lägger inte så stor vikt om sanningshalten.Har dom sagt det på Tv då är det sant.

  20. Sten Kaijser

    Att folk kallar oss gamla gubbar må vara, jag hävdar envist att epitet inte säger någonting om den eller dem det används om, däremot säger det en hel del om den som använder det.

    Vi, från vår sida ska inte raljera över om eller varför unga människor tror på klimathotet

  21. foliehatt

    Tack för artiken Matts.
    Jag vill inte spela ned innehållet i ditt inlägg – men den allraviktigaste parametern här är att det är någon med din bakgrund som säger just detta.

    I övrigt är det mycket tyst från de som idag sitter på motsvarande positioner som du en gång hade. Jag får inte riktigt ihop det – om de i ledande ställning i våra statliga bolag verkligen tror på klimatkatastrofscenarierna och den politik som presenteras som frälsaren – som de säger officiellt, eller om de håller god min i elakt spel. Jag vet heller inte vad jag anser värst av dessa två alternativ.

    Ju fler människor med din bakgrund som tar bladet ifrån läpparna – desto bättre. Du får mana på dina gamla kollegor.

  22. Evert+Andersson

    Ingemar skrev för lite sedan en bra artikel som inleddes med ”den som fått problemformuleringsprivilegiet har också fått makt över debatten om lösningarna”. Exakt så har det blivit. Alla utom SD har skrivit under på klimatmålen och blir därför anklagade för att inte hålla ord om de det minsta vis argumenterar mot hysterin. Så det blir som i partiledardebatten liksom i klimatshowen i Agenda 24/10 bara en tävling om att vara bästa klimaträddarna.

  23. Thomas

    #4 Berndt Olof
    Gläder mig åt att en ”gammal” region/affärsområdeschef i Vattenfall uttalar sig som du gör. Det fanns kompetens i företaget en gång i tiden.
    Hoppas den inte helt och hållet har försvunnit sedan du slutade.

  24. Paul Håkansson

    Skulle vara intressant att veta vad Vattenfalls marknadsföringsbudget ligger på, det är nästan helt sjukligt hur de sprider sin propaganda i allehanda massmedia. Finns väl inte på kartan att Anna Borg inte röstar på MP. Tjänster och gentjänster om man så säger.

  25. Robert Norling

    Blev idag uppringd av en representant från Vattenfall.
    Han undrade lite kring det faktum att jag bytte elleverantör för fyra-fem månader sedan på samtliga minna abonnemang och om jag var intresserad att byta tillbaka.
    Upplyste vänligt men bestämt att jag var upprörd över den reklam som Vattenfall sprider i media om fossilfri elproduktion och använder barn som påtryckning i sina filmer.
    Talade även om att jag inte tyckte om att MP-regeringen via hans bolag framförde ”förträffligheten” med vindkraftsel och att jag valt Kärnfullt som leverantör och absolut inte tänkte komma tillbaks till Vattenfall, även fast han lovade kärnkraftsel till mig.

  26. Sten Kaijser

    Hej Robert,

    även jag blev uppringd av Vattenfall

    jag sa ungefär som du att så länge som Vattenfall överhuvudtaget säljer vindkraftsel så tänker jag inte köpa el av dem.

  27. Robert Norling

    #26 Sten K.
    Va bra, då framförde vi samma budskap. Sedan kan man ju undra hur långt upp i ”näringskedjan” det framförs, men blir det tillräckligt många som gör samma sak så borde det svida lite och det gör det nog eftersom de hör av sig.

  28. Ivar Andersson

    Vilka åtgärder har de kommuner som utlyst klimatnödläge vidtagit? Eller är det bara spel för gallerierna?

  29. Eriksbo #17,

    ”borde man få budskapet att slå igenom bland ungt folk och inte bara hos äldre och kloka.”

    Det är lätt säga tullipanaros, men svårt att göra det. Hur når man de unga?

    Genom TV? – helt stopp där

    Genom reklamen? – All reklam kör på med sin veganism och räddandet av planeten.

    Genom skolans läroplan? – Helt stopp

    Genom skolböcker? – Ingen skola skulle våga använda dem.

    Några förslag?

  30. Anders

    #17 & 29. Kanske kan något yngre personer ”omvändas” från sin PK-klimato(t)ro till sundare klimatoptimism via en kombination av humor, musik och film? Eller bara genom tålmodiga berättelser om verkligheten befriad från modelleländet.

  31. Eriksbo

    #29 Ingemar Nordin

    Inga förslag alls, dessvärre ! Annat än att fortsätta med Klimatrealisternas innehållsrika webbsida. Som ”äldre och förståndigare” tycker man att klimatnarrativet borde ha stupat av sig självt för länge sedan. Det är ett fenomen som fått fotfäste framför allt i den välbärgade, välutbildade delen av västvärlden. Den drivande kraften är de amerikanska demokraternas rödgröna, unga flygel, samt Bernie Sanders anhängare. Låt gå för det, den falangen har varit en global opinionsbildare sedan Vietnamkriget. Nu är det John Kerry & Co som ger den uppsving. Det nya är att klassiska liberala media som NYT, Washington Post, The Economist, BBC inte endast är forum för de här tankarna : de har blivit okritiska språkrör för klimatdoktrinen. Inget tvivel, inga frågor. Utanför USA är det inte så mycket man kan göra. Det kommer med tiden säkert en omsvängning : ”All of the people some of the time … osv.” Nu börjar också de astronomiska kostnaderna skymta fram som realiteter. Så småningom silar nya uppfattningar ner till våra regioner. Får vi hoppas …

  32. Christer

    Har en längre tid med stort intresse följt med artiklar och kommentarer som skrivits / skrivs här på Klimatupplysningen. Är imponerad över all kunskap som finns … men varför syns inte era åsikter ( som enligt mig är de enda rätta i klimatdiskussionen i dag ) i massmedia? Varför når ni inte ut till allmänheten och påverkar folket i större omfattning? Har en känsla av att det finns rätt många i vårt samhälle som skulle ändra åsikt om de skulle bli mera insatta i hur det verkligen ligger till. Fundera gärna lite mera på hur budskapet om ”det verkliga klimatläget” kunde spridas mera. Säg vad man vill om Greta men hon och hennes team har ju lyckats enormt bra med att sprida sitt budskap. Kunde ni nå samma effekt ? Bara en fråga?

  33. Christer #32,

    Du vet väl att all kritik mot ett (obefintligt) klimathot har varit helt bojkottade i alla större media sedan 2009? Och nu hotar även IT-jättarna att censurera inlägg på FB, Youtube, Instagram och Twitter att stänga våra och liknande grupper samt länkar hit. De vågar inte tillåta en öppen debatt.

  34. Jan

    #17 Eriksbo

    De unga kommer inte att kunna nås innan de handgripligen får uppleva skadeverkningarna av en orealistisk klimatpolitik och vilket torftigt liv de har att se fram emot i ett avindustrialiserat fattigsamhälle.

  35. Enough

    #32 Christer

    Människan är ett vanedjur, och ffa. människan är det mest framgångsrika flockdjuret på vår planet.

    Översocialiseringen, från vagga till grav, har gått så långt, att de flesta inte ägnar sig åt kritiskt tänkande, de förutsätter att ”samhället” löser alla större problem, så att de kan njuta livet i sin livs-sfär.

    Att Greta kommit långt, visar bara hur patetiskt samhället fungerar. Det handlar inte om att göra saker effektivt och rationellt, det handlar om att hålla massorna i schack.

    Klimatfrågan är en fråga av existentiell karaktär, där samhället inte omedelbart kan leverera säkra svar. Det ger ett stort spelrum, och frågan kan inte hänga i luften, utan måste alltid ha en, tillsynes, klar inriktning för att hålla massorna lugna. Den nuvarande doctrinen, att vi människor kan påverka ( genom mer eller mindre förbränning av kol), göra något åt jordens klimat, håller massorna lugna.
    Massorna är beredda till stora uppoffringar ( pengar) om de tror/vet att de kan påverka.

    Det mer djupa svaret, att vad vi små människor håller på med på jordytan, förmodligen inte påverkar i någon större omfattning i längden, är en alldeles för svår tanke att leva med, i våra extremt tillrättalagda enkla liv…..

    Så, där finns nog en förklaring, massorna klarar inte att leva som vetenskapsmän alltid gjort, med nyfikenhet för vetskap och samtidigt ett stort tvivel om hur tingen fungerar, och växla mellan dessa hela tiden. Massorna är fullt upptagna av sina inrutade dagar med massor av tankar och beslut, det finns ingen kapacitet kvar för mycket svåra existentiella frågor, man räknar med att ”samhället” löser dem………

  36. Enough

    ”Det mer djupa svaret, att vad vi små människor håller på med på jordytan, förmodligen inte påverkar i någon större omfattning i längden, är en alldeles för svår tanke att leva med, i våra extremt tillrättalagda enkla liv…..”

    …………såklart kan vi förstöra mycket, t.ex. förgifta planeten, riva ner all växtlighet och snabbt ta död på oss själva, så visst kan vi påverka, men jag menade att det är inbyggt att vi försöker påverka för att göra det så bra det är möjligt, och har alltid gjort så.
    Jag menade att vi kanske inte kan frysa ett ”lagom” klimat i 10.000 år eller miljarder år, genom att jobba med mer eller mindre förbränning av kol, men det vet ju alla på KU, men ganska få andra ser nog inte i den dimensionen, är jag rädd……

  37. Ulf

    Svar Ingemar 29

    Den närmaste lösningen är den jag föreslår i mitt tidigare inlägg här. Det måste till att man får personer som hörs i debatten att engagera sig. Lena Andersson är ett första exempel. Svds ledarsida ett annat. Med en begynnande energikris så bör det rimligen vara lättare. Att få näringslivet att engagera sig för åtminstone en förnuftigare långsammare avveckling av fossila borde rimligen gå.
    Jag ser vissa hopp som engagemanget ovan exempelvis. De klimathotare som skrev på DN debatt är också ett tecken.
    Jag tror på att rikta information till de påverkare, som visar på att de funderar på problemen kring den s k omställningen. Det är dessutom hanterligt.

  38. Gabriel Oxenstierna

    Den här alarmisten ska vi i alla fall oroa oss för!

    Fick en artikel publicerad om en universitetslektor vid Lunds universitet som i en rad olika media nu uppmanar klimataktivister att begå terrorhandlingar.

    I sin nya bok How to Blow Up a Pipeline: Learning to Fight in a World on Fire, förespråkar Malm ”intelligent sabotage” av fossilbränsleinfrastruktur: ”Skada och förstör nya CO2-avgivande enheter. Ta dem ur drift genom att sabotera dem, plocka isär dem, riv dem, bränn dem, spräng dem. Låt kapitalisterna som fortsätter att investera i elden veta att deras egendom kommer att förstöras.”

    https://detgodasamhallet.com/2021/10/27 … more-51286

    Vissa klimatalarmister blir allt mer desperata.

  39. Gabriel Oxenstierna

  40. Christer

    Det mest fantastiska är att ni ( kan väl börja säga vi numera ) har lösningen på denna kris … men samtidigt är väl det mest tragiska då att vi inte kan stoppa bollen som satts i rullning. Vi kan bara se på när den kommer till kajen och ramlar över. Är det så du Ingemar menar ?

  41. Gabriel Oxenstierna #39,

    Jo Malm är inte obekant. Inte heller att det finns det finns djupekologiska rörelser som förespråkar våldsmetoder. Där skiljer sig inte den yttersta vänstern från ekofascisterna.

    https://klimatupplysningen.se/ekofascismen-breder-ut-sig/

    https://klimatupplysningen.se/vitmaktrorelsen-ansluter-sig-till-klimatalarmisterna/

  42. Christer #40,

    Självklart kan man göra mer än att bara skriva här på bloggen; engagera sig lokalt partipolitiskt, anordna internationella vetenskapliga konferenser (t.ex. Mölndal och Oslo senast), och man kan anordna fysiska föredrag och möten. T.ex. https://klimatupplysningen.se/klimatmote-i-helsingborg-lordag-30-10/

    Men tro inte för ett ögonblick att journalistkåren, stormedia, riksdagspolitiker, eller skolan skulle vara intresserade. Tvärt om.

  43. Paul Håkansson

    Ja herregud nu ska en ingenjör bota klimatångesten, allt enligt Vattenfalls senaste marknadsföringskampanj som jag nu hörde via radion. Härdsmältan har tagit sig långt in i hjärnkontoret på vissa människor hos Vattenfall kan jag lugnt konstatera.

  44. Johan, Uppsala

    Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet, tipsar om hur man kan göra för att påverka politiker och allmänheten i önskvärd riktning!

    SLU anordnar digitalt seminarium 16-17 nov om hur klimat och miljö effektivt kan kommuniceras, se mer info nedan.

    Här kanske även vi klimatdissidenter kan få lite tips på hur ett realistisk klimatbudskap kan kommuniceras bättre, eller åtminstone höra hur ”den andra sidan” resonerar.

    Jag lyssnade in på detta förra året, och det slog mig då att kommunikatörerna som deltog från olika organisationer ofta drev egna agendor där främst klimatkrisen skulle kommuniceras som en absolut sanning. De såg sig själv ofta som självpåtagna missionärer för att sprida budskapet om jordens undergång om vi inte omedelbart slår in på den rätta vägen. Klimatförnekarna var förtappade varelser som skulle stoppas med effektiv kommunikation. Inget att lyssna på för den med svagt hjärta eller redan högt blodtryck alltså.

    OBS Jag tror dock inte det här är ett tillfälle att försöka medverka för att sprida fakta och icke-alarmistiska budskap, det får nog bara motsatt effekt här. Men däremot är det ett bra tillfälle att lyssna in för att bättre förstå hur de som kommunicerar alarmistiska budskap tänker.

    ——–
    Miljökommunikationsdagarna är tillbaka!

    Den 16 och 17 november välkomnar vi dig till två dagar med kunskap, inspiration och diskussioner som rör miljökommunikation! Lyssna på ett samtal om hur individens ansvar vs strukturella förändringar, en diskussion om hur kommunikation gällande hållbarhet kan behöva förändras eller delta i en worskhop om storytelling eller Wikipedia.

    Dagarna är gratis och sker via Zoom.

    Se hela programmet och anmäl dig på http://www.slu.se/mkdagarna

    ————–
    Bland programpunkterna finns t ex:
    ————–
    Tisdag 16 november
    Individens ansvar eller strukturella förändringar – hur ser vi på omställningen till hållbarhet? – Samtal
    9.00-10.00

    Kommunikation om omställning har fokuserat mycket på individens beteende och hur vi genom vår konsumtion måste ta ansvar. Men allt starkare röster höjs för att detta inte är rätt väg att gå. Det finns en ökad efterfrågan på tydligare och starkare styrning och ansvarstagande från centralt håll, på samhällsnivå. Å andra sidan finns en inbyggd motvilja att beslut fattas över våra huvuden och därmed inkräktar på individens frihet. Hur kan vi hitta kombinationer som blir kraftfulla?

    Samtal mellan Johan Kuylenstierna, Maria Sunér Fleming och Lars Hallgren om hur vi kan se på individ, sociala praktiker och struktur när det gäller samhällsförändring för hållbar utveckling och om olika perspektiv på detta inom miljökommunikation.

    För vem?
    För alla intresserade deltagare

    Medverkande:
    Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet
    Maria Sunér Fleming, klimatexpert Svenskt Näringsliv, tbc
    Lars Hallgren, forskare i miljökommunikation SLU

    Facilitator:
    Svante Helmbaek Tirén, frilansande curator