Översvämningar – en del av en klimatförändring?

Översvämningar – är det koldioxidens fel eller är det människans ofullkomlighet på helt andra områden som är orsaken?

oversvamning
Damaged houses are seen at the Ahr river in Insul, western Germany, Thursday, July 15, 2021. Due to heavy rain falls the Ahr river dramatically went over the banks the evening before. People have died and dozens of people are missing in Germany after heavy flooding turned streams and streets into raging torrents, sweeping away cars and causing some buildings to collapse. (AP Photo/Michael Probst)

Detta är i sanning en fråga som många för närvarande vrider och vänder på, inte minst i detta år av kraftiga regnväder, med åtskilliga översvämningar i släptåg, inte minst i flera mellansvenska orter och städer. Fortsättningsvis kommer jag inte beröra den svåra frågan om vad som kan vara ’’ förhållandet mellan orsak och verkan” i en klimatförändring.

Däremot är effekterna av olika inträffade översvämningar ibland varit minst sagt oväntade. Fortsättningsvis stannar jag inför tre relaterade perspektiv:

  1. De allvarliga jordskreden Getå, Iggesund och Stenungsund.
  2. Kända Dammbrott, samt ett nära dammbrott som förhindrades i ”grevens stund”

III. Översvämningar i våra tätorter som förvärrats av så kallade kombinerade avloppssystem.

  1. De allvarliga jordskreden

1918 den 1:e oktober sker ett jordskred i Getå strax utanför Norrköping .Det var en olycka med ett tåg på väg från Malmö mot Stockholm.  Det är den hittills allvarligaste olyckan i svensk järnvägshistoria då minst 42 personer dog. Det exakta antalet omkomna har inte fastställts. Idag skulle den nog betecknas som en katastrof. En utförlig beskrivning av händelsen återfinns på Wikipedia. En noggrann geologisk undersökning. ’Ett av de mycket viktiga resultaten var att svensk geoteknisk kompetens kom att utvecklas väsentligt. Detta har blivit en mycket viktig teknisk disciplin i det moderna Sverige! En utmärkt redogörelse för geoteknikens pionjärtid och snabba utveckling under första delen av 1900-talet ges i ”Geotekniken i Sverige 1920 – 1945”, en rapport från Svenska geotekniska föreningen av Sven-Erik Lundin, februari 2000.

För flera av oss gick tankarna tillbaka till Getåkatastrofen när olyckan vid Iggesund nu inträffade i samband med de kraftiga skyfallen i september 2023. Ja, så sent som här om natten blir vi åter varse om risken med jordskred, denna gång i Stenungsund. Enligt senaste nyheterna (idag 25 september 2023) skall länsstyrelsen i Västra Götaland redan för tio år sedan varnat kommunen för byggnation inom området. Såvitt vi förstår klingade varningen ohörd!

Vi får hoppas på att den nödvändiga geotekniska kompetensen finns tillgänglig i bägge fallen, så att kloka åtgärder kan vidtas!

  1. Kända Dammbrott

Ett teknikområde som fått belysa en mänsklig kombination av högmod och otillräcklig teknisk kompetens återfinns inom byggandet av jorddammar. Ett betydligt värre hot finns också inbyggt hos oss alla: Den kanske värsta dödssynden: Högmodet, ja, som det heter: ”redan de gamla grekerna”, de såg just högmodet (Hybris) som människans största brist! Tre belysande fall med jorddammar redovisas här. Låt oss först vidga perspektivet till ”den nya världen”, och närmare bestämt till ”Mid-West” i USA. Vi tar oss tillbaka till mitten av 1970-talet.USA hade haft en lång (nåja!! – allt är relativt) och framgångsrik tradition av att bygga jorddammar som grund för vatten-kraften och ibland för irrigation, oftast var det ganska små dammanläggningar. Nu skulle tekniken utvecklas och en mycket stor jorddamm byggas, kallad Grand Teton dam. Uppenbarligen var entusiasmen stor. Det gick undan till att början med! När de allvarliga varningarna kom från geologer och geohydrologer negligerades dessa varningar grundligt och viftades undan. När dammen var byggd och skulle vattenfyllas var man dock försenad i projektet och beslut fattades om en snabb vattenfyllning! Ja, denna fyllning var faktiskt fyra ggr snabbare än vad den stipulerade fyllningshastigheten av en damm föreskrev.

Så, i juni 1976 brister dammen, vilket förorsakar såväl dödsoffer som omfattande materiell förstörelse, nedströms. Situationen fångades på bild, se nedan. Denna katastrof kom att sätta djupa spår i minnet i USA rörande frågan om dammkonstruktioner och dammsäkerhet. Grundliga utredningar genomfördes av hur det hela ”gick till”. Det finns åtskilligt att läsa i frågan, se bland annat via Google på ”Gran Teton”. För mig har en bok av Perrow, C. från 1984 (“Normal Accidents – Living with High-Risk Techno-logies”, Princeton University Press, edition 1999, ISBN 13: 978-0-691-00412-9 (pbk)) varit mycket intressant. Inte minst illustrerade katastrofen hur ett mänskligt övermod och oviljan att lyssna på varningar ”ställde till det”. Kan hända de varnande teknikerna sågs som ”onödiga visselblåsare” och som bara ”ställer till det”.

tetondammen

Tetondammen brister

Tio år senare (1985) inträffade ett dammhaveri i övre Dalarna, då Noppikoskidammen brast efter ett ihållande sensommarregn. Dammen hade byggts i mitten av 1960-talet som en jorddamm. Tanken var att den skulle ge vattenkraften en ekonomisk fördel visavi den framväxande kärnkraften. Emellertid förorsakade dammbrottet en kraftig flodvåg som med kraft gick via Orsasjön, Dalälven och hela vägen genom Siljan till Bottenhavet. En teknisk utvärdering av bland andra Sten U Bergström vid SMHI kunde påvisa att dammkonstruktionen inte var dimensionerad för de förväntade höga regnmängder som var att förvänta. Nu lär dammen vara ombyggd som en betongdamm med bättre kapacitet.

Ungefär samtidigt lyckades man i ”Grevens tid” förhindra en långt värre jorddammskatastrof. Suorvadammen i Stora Lule älv var efter en utbyggnad den största dammen i älvsystemet och utformad som just en jord-damm.  Efter en ganska kort tid i drift rapporterade en same, som bodde nedströms dammen att hans grundvattenbrunn fått grumligt vatten. Till att början med viftades frågan bort. Men bekymret kvarstod och snart nog kom en undersökning i gång. Man upptäckte, att dammens bottenskikt-tätning höll på att sköljas ut. Man lyckades åtgärda medelst injicering av cement. En statlig utredning ledd av Carl Persson konstaterade, att utan de akuta åtgärderna hade stora delar av Luleå transporterats över Bottenviken till den finska Österbottens stränder!

III. Översvämningar i våra tätorter

Översvämningar i våra tätorter är ett tämligen frekvent fenomen. Den allvarligaste konsekvensen är källaröversvämningar. Som nu uppmärksammats i TV, är en försvårande omständighet ett så kallat kombinerat avloppssystem. Detta innebär, att en gemensam ledning för spillvatten och regnvatten skall leda bort vatten – helst till det kommunala reningsverket, eller till så kallade bräddavloppspunkter. De uppkomna problemen sammanhänger med tidiga beslut präglade av det så vanliga övermodet.

Under tidigt 1970-tal genomfördes flera nya stadsdelar i ”miljonprogrammets anda”. Dessvärre fattade många beslut om avloppssystemen enligt principen ”Fort och fel”. Man lyssnade inte på varningar från den tekniska kunskapen. Några gamla regler kan vara värda att minnas från tiden:

  1. Den förutsatta tekniska livslängden på ledningssystemet förutsatts vara ca 50 år. Det vill säga efter fem decennier borde det vara tid att renovera, eller helst byta ut ledningarna. Detta krav ”glömdes bort”.
  2. Ett kombinerat system för spillvatten och dagvatten borde ersättas av så kallat ”Duplikatsystem”, således separata ledningar för spillvatten och dagvatten. Även detta krav förbisågs vanligen.
  3. Lågt liggande bostadsområden med anslutning av avloppsvatten till ett kombinerat system var alltid särskilt utsatt för källaröversvämningar! En av de skickligaste VA-teknikerna i Sverige, Erik Isgård, en dalkarl nu ur tiden, berättade vid ett tillfälle för mig: ”När jag föreslog till VAV (nu Svenskt Vatten) att vi borde lägga om ledningssystemet till separatsystem blev jag snarast utkastad!
  4. Vi hade en grundregel för avloppsvattenrening: ”Späd aldrig ut en förorening, utan behandla ”skiten” i så koncentrerad form som möjligt. Detta kunde givetvis inte ske så länge ett blandat spillvatten och dagvatten kom till reningen.

Sammanfattningsvis, låt mig citera en mycket tidig reflektion om vår stadsplanering:

Ur ”Dumboms leverne” 

Johan Henric Kjellgren

På sina resor han förnam,

hur väl försynens nåd reglerat,

som floder över allt placerat

stora städer stryka fram.

Slutligen i översvämningstider

Tvärt emot vad som så gärna ropas ut om långsiktigt tänkande är det snarare ett kortsiktigt tänkande parat med en överskattning av den egna förmågan som kan ses som några grundbultar i de relaterade översvämningarna! Är det snarare så att utmönstringen av så kallade ”visselblåsre” är långt viktigare än att reflektera över Walter J. Lippmans ord: ”Där alla tänker lika tänker ingen särskilt mycket!”

Stig Morling

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Joachim

    Tack Stig! Intressant och samtidigt skrämmande läsning. Det är lätt att i bekymmerslösa tider och väder skjuta på åtgärder som innebär stora kostnader. Men hur mycket är inkompetens, snålhet, övermod, och hur mycket beror på överväldigande efterfrågan och kalkylerad risk?
    Jag antar vi har många eftersatta funktioner på många områden, men de flesta undgår att drabbas eftersom flera ovanliga omständigheter krävs innan katastrofen är ett faktum.
    Samtidigt innebär underdimensionerade system ofta försämrad funktion, vilket kan vara nog påfrestande för samhällsnyttan.

  2. Sten Kaijser

    Tack Stig!
    Jag minns när jag för länge länge sedan lyssnade till en holländare som sa:
    Holland är ingen demokrati — det är en diktatur! Härskarna är vatteningenjörerna — de som ska se till att inte hela landet översvämmas av havet.
    Jag hoppas att de fortfarande har makten i Holland.
    Kanske borde de ha lite mer att säga till om även i andra länder, exempelvis vårt eget.

  3. Jan Ågersten

    Det är samma ekonomiska särintressen och ignorans mot sakkunniga oavsett om det gäller nedmontering av energisystem eller byggnation vid olämpliga platser. Kort sagt så ger händelsen i Stenungssund en känsla av Déjà vu.

  4. Tack för ett tänkvärt, skrämmande och humoristiskt inlägg om människans oförmåga att lära av historien. Jag länkar omedelbart till sidan på min fb

  5. Intressant Stig, tack!
    Jag slås dessutom av hur betydelsefulla torråren är för dessa katastrofer.

    Den våldsamma torkan 1914/15, som ödelade många öringbäckar i mellansverige föregick tragiken i Getå 1918.
    Raset i Surte 1950 föregicks av västergötlands kanske svåraste torkår i modern tid 1947.
    Raset i Tuve 1977 föregicks av dom otroligt torra åren 1974 – 1976.

    Särskilt typen av lera i götaälvdalen blir obehaglig vid torkår följt av regn.

    Vi lär oss också av historien hur klimatet och vädret varierar i perioder på kort och lång sikt – något för utbildningledarna vid meteorologutbildningarna att påtala, även nu på 2000- talet….

    Konsekvenserna av vattenproblem syntes även vid ” vildhussens” insatser vid Indalsälven på 1700 – talet – dom juridiska konsekvenserna utreddes fortfarande på 1970 – talet….allt var inte bättre förr, som är dagens dogm inom alarmismen.

  6. foliehatt

    Stig – så det finns ett stort upparbetat incitament Sverige runt att kunna skylla på någon/något annat när diverse undermåliga konstruktioner/upplägg fallerar. Se där, en kraftig anledning att hålla liv i koldioxidfaran som övergripande narrativ.

  7. Mats Kälvemark

    Tack Stig! Faktabaserat, humorisitiskt och mycket tankeväckande.
    Blir intressant att följa ”haverikommissionens” utredning av jordskredet vid E6 i Stenungsund.
    Verkar som kommun och byggföretag lyckats med bedriften att utan undantag göra allt fel i strid mot utfärdade varningar om markförhållandena.

  8. Lasse

    Tack Stig för denna expose över vårt högmod som balanseras av kunskap och åtgärder. Ofta efter en olycka.

    Jobbade en del med både Sourva och Erik Isgård.
    Men framförallt med en annan föregångare Bo Carlstedt, som kämpade för LOD lokala lösningar för dagvatten.
    Han påpekade alltid vikten av att se till så avrinningsvägarna fanns kvar vid exploatering, även om lokala sänkor nyttjades för att minska flödet. Regn kan komma i stor mängder.

    #5 Magnus B
    Intressant iaktagelse-torka föregår ras!
    Lera har mycket bra förmåga att hålla vatten vilket växter utnyttjar. Torka ger torrsprickor som sen kan fyllas med vatten och ställa till det med trycket i lerlagret.
    I Stenungssund hade man byggt upp en hög fyllningsbrant som kan ytterligare öka tryckbelastningen på underliggande lerlager. Vibrationer är ett sätt att se om leran är lätt att få flytande. Ett stort experiment i Stenungssund 😉

  9. Ivar Andersson

    Tack Stig
    Raset utanför Stenungsund beror inte på klimatförändringarna utan på att någon inte tagit länsstyrelsens varningar på allvar. Enligt Johan Kleman, professor emeritus i naturgeografi och fjärranalys är det inte helt oväntat. Det här kommer inte som en blixt från klar himmel, säger han om raset.

  10. stig morling

    # 8, Lasse! Tack för Din referens till den utomordentlige Bo Carlstedt! En mycket god geohydrolog, som också jag haft förmånen att lyssna till och arbeta med!
    PAX ET BONUM
    Stig

  11. Arne Nilsson

    I vår kommun, norr om Stockholm, hade vi i KF en diskussion om översvämningar förra veckan. Det redovisades att Käppalaverket inte noterar ökade flöden av avloppsvatten när det regnar kraftigt. Alltså är åtminstone inte Stockholms norrortskommuners avloppssystem hopkopplade med dagvattensystemen i nån högre grad. Ingen eller väldigt begränsad i så fall.

  12. Ann Löfving-Henriksson

    Tack Stig och alla kommentatorer!
    Vi som lever och levt här mitt i skredriskens centrum är luttrade. Min första upplevelse av skred var den oerhört stora besvikelse jag drabbades av när jag såg fram emot löftet om den oerhörda upplevelsen att få åka buss från hemmet på Orust till Surte. Dagen före resan berättade mamma att det varit ett stort ras där så vi kunde inte åka. Det var det stora raset 1947 nära Jordfallsbron som påminner om det stora jordfallet under medeltiden. Intet nytt och trots utredningar och varningar ser det ut som det gör i Stenungsund idag. Nej man måste bygga på hälleberget och ha respekt för 100-års ”from”!

  13. Sören G

    ”Beror på klimatförändringarna” är en obligatorisk utsaga i nyhetssändningarna verkar det som, ibland som ett påstående och ibland som en fråga.

    Läste att ungdomar i Portugal ska stämma ett antal länder, där ibland Sverige, för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Detta efter stora skogsbränder i Portugal för några år sedan.

  14. Ann Löfving-Henriksson

    # 12 eget – det heter ju ”flom” men paddan vill annorlunda!
    Och raset i Surte var 1950

  15. UWB

    En katastrof, som är närmare, med fler dödsoffer, men som förvånande få känner till är Vajont dammen i Italien som delvis rasade 1963, med upp till 2 500 dödsoffer.

    Bygger hade, precis som för andra exempel, föregåtts av många varningar och problem, men det beslutades ändå att bygget skulle slutföras. Under fyllningsprocessen skedde jordras som delvis skadade dammen och som orsakade en stor flodvåg.

    Ett antal skandaler följde efteråt, där till exempel drabbade fick lägre ersättning än perifert boende och slutsatsen blev lakoniskt att sådana här katastrofer får man räkna med som en del av den kraftiga ekonomiska tillväxten efter andra världskriget…

    Sedan har vi ju den 100 gånger allvarliga dammolyckan i Banqoi 1975, konstruerad av ryska ingenjörer.

  16. Håkan Bergman

    Sören G #13
    Om portugisiska skogsbränder:
    https://www.politico.eu/article/portugal-fire-eucalyptus-killer-forest/

  17. THORSTEN BERGQVIST

    Låt det bli en läxa att minnas! Åtminstone några år ty mannaminnet är kort. Hoppas att det feministiska minnet är längre!
    Att stava rätt är viktigt och lera contra lära visar att man glömt det man lärt av tidigare händelser med förödande skred men också atthistorien upprepar sig pga beslut som inte baserar sig på kunskap, fakta!

  18. UWB

    Gällande Nederländerna har de vid flera tillfällen drabbats av mycket omfattande översvämningar med minst 100 000 döda varje gång, då allvarliga stormar dragit in. Speciellt 1200 talet var kritiskt.

    1953 skedde den senaste översvämningen, med nära 2 000 döda.

    Intressant nog var 1953 under ”avkylningsperioden” och resten av översvämningarna kan omöjligt kopplas till nuvarande klimatnarrativ.

    Detta visar att det är avsevärt viktigare att fokusera på vad som kan göras för att undvika / minska konsekvenser av problem, än att försöka minska orsakerna till detta – vilket är mycket billigare också, referens till otal rapporter och Björn Lomborg.

  19. johannes

    Jag var och tittade i Stenungsund.
    Renskrapat berg och störda rännfåror som en enorm tratt kanaliserade vatten rakt på den blottade leran nedanför.
    Det vattnet har tidigare runnit ovanpå marken i olika fåror.

    Det hade inte spelat roll om det så bara duggade eller öst ner, det hade hänt ändå.
    Den natten kom jag hem precis den tiden (bor i närheten) och det var en vanlig skur, lite utdragen, ingen märkvärdigt regn.

    Det här är 100% klanteri.

    Ett planområde tar bara hänsyn till just sitt område. Vägen som byggdes i slutet av -80 talet följde sina regler. Och de ovanför har följt sina.
    Ingen har gjort fel här.
    Jag slår vad om att det kommer en lagändring där grannens mark måste tas med och göra undersökningar på, vilket kräver tvångsmässig access till annans fastighet.

  20. Brutus

    Det kommer inte att utpekas någon ansvarig i Stenungsund. Alla följde order eller kunde inte tro….
    Ett litet bidrag : I några Skånekommuner får villaägare betalt för att inte ha sina stuprör kopplade till avloppsnätet. Vattnet infiltreras istället lokalt, i trädgården. Om detta praktiserades på fler ställen skulle sannolikt mycket bekymmer kunna undvikas.

  21. Magnus Mårtensson

    Jag har en fråga
    har inte våran vatten användning någon påverkan på klimatet och oväder
    Öm man konstbevattnar stora områden kommer där att blidas vattenånga som stiger och blidar luftstömmar. de luftströmmar kan sedan påverka andra områden, städer som växer kanske också kan förändra klimatet då luftstömmar stiger där

  22. Björn

    Exempelvis är kraftverksdammar en del av elinfrastrukturen och som sådana är den självklara frågan, vad kan konsekvenserna bli om vattenpåfyllnaden blir för stor vid onormalt mycket regnande. I övrigt är det på samma sätt med förmågan att svälja ytvatten vi häftiga regnoväder. Vad vi egentligen ser, är försumlighet att inse konsekvenser vid händelser utöver det statistiskt normala. I stället skyller man på det infantiliserade begreppet ”klimatförändringar”, när det faktiskt handlar om relativt förutsägbara väderförändringar. Likaså är inte en diskussion om avloppsystemens förmåga att svälja vattnet vid häftiga regnoväder, en politisk fråga, utan en fråga för experter byggd på fysikens lagar. Den politiska försumligheten har skapat den svaga robustheten i alla de flesta av våra infrastrukturer, som ytterligare accentueras av dåligt underhåll och byggnation av järnvägsbankar och vägar etc.

  23. Lasse

    Just nu Vetenskapsradion om lera och skred-repris ca 14 dag gammalt inslag:
    https://sverigesradio.se/avsnitt/kvickleran-som-kopplas-till-raset-vid-e6-fran-fast-till-flytande-pa-sekunder-repris

  24. Sven M Nilsson

    Historiskt är Älvdalen ett enda stort rasproblem. Det beror på. kvickleran. En från början stark lera men som genom salturlakning under årmiljoner tappat sin hållfasthet nästan fullständigt vid omrörning. Globalt studeras lerors hållfasthet och elasticitet in situ med Nilcon Vaneborer. Man mäter då hållfastheten i orört tillstånd och efter-omröring. Om Du tar leran i handen och skakar lite så flyter den bort som en välling med kanske upp till 600 ggr lägre hållfasthet. Att bygga på denna lera är ett riskprojekt. Jag är mycket frågande till att Stenungsunds tekniker inte varnat eller kanske som mer vanligt man inte lyssnat på teknikerna. Skredet i Stenungsund är en kopia av skredet i Surte 1950. Salturlakning och vibration var huvudorsaken. Efter det så har SGI studerat hela Älvdalen och verkligen gått ut med adekvat information.
    Men jag blev verkligen besviken på SGI´s chef när hon skylde på klimatförändringen. Genom att göra så så fokuserar hon på fel väg till lösningen.

  25. Roland Salomonsson

    Studera var de äldsta bebyggelserna ligger i lokalsamhället. Bygg OVANFÖR dessa nivåer. I äldsta tider mindes man fortfarande hur höga vattenstånd drabbade då och då

  26. johannes

    #24
    Japp, den icke mätbara regnökningen de sista 30 åren har hunnit med att laka ur leran…
    Klimathetsarna har verkligen lyckats ringa in en bra och bekväm escape goat för egna tillkortakommanden.

  27. Göran

    Ovanför motorvägen vid Stenungsund verkar det ligga en deponi. Således belastar man marken där som med tiden gör att leran börjar röra på sig. Vem är ansvarig för att lägga en deponi där?

  28. David

    Tack för intressant läsning. Gällande översvämningar och om dessa skulle kunna vara orsakade av klimatförändringar, så borde ju nederbördsstatistik kunna ge svar på detta (eller möjligtvis torkperioder följda av kraftig nederbörd). SMHI har bra statisktik för nederbörd, så jag roade mig med att ladda hem och plotta hur det ser ut för mig där jag bor i norra Skåne. Tyvärr kan jag inte visa grafen men resultatet visar en helt horisontell trend där man absolut inte kan se någon ökande eller kraftigare nederbörd på senare år. Statistiken baseras från år 1953 till 2023.

    https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=precipitation24HourSum,stations=core

  29. johannes

    #27
    Ingen deponi, de schaktar för ett nytt jätteköpcentrum.

  30. tty

    ”Jag är mycket frågande till att Stenungsunds tekniker inte varnat eller kanske som mer vanligt man inte lyssnat på teknikerna.”

    Der gjordes faktiskt en geoteknisk undersökning för ca 10 år sedan. Man kom fram till att det aktuella avsnittet ”Område C” inte borde belastas med mer än 25 kPa, övriga områden med lös jord inte med mer än 50 kPa.

    Men i senare revisioner har bara 50 kPa nämnts och i detaljplanen har ”inte mer än 50” på något sätt blivit ”tål mer än 50”.

    Tittar man sedan på flygbilderna av den jordterass som gett vika kan man konstatera att den i framkant måste belasta underlaget med minst 100 kPa. Man får en fin överblick eftersom mitten på vallen nu ligger där E6 var förut så man ser tvärsnittet av utfyllnaden fint i de två stumpar som står kvar. Den ena finns det f ö sprickor i, så den bör nog sprängas innan man börjar arbeta nedanför.

  31. tty

    #29

    I det område som rasat är det utfyllnad, inte schaktning man har gjort.

    Utfyllnaden borde ha gjorts i flera låga terasser, men man satsade på en stor horisontell yta i stället vilket inte var så lyckat.

  32. tty

    Här är en bra bild. Den mörka linjen i skredkanten är den ursprungliga marknivån:

    https://cornucopia.se/wp-content/uploads/2023/09/stenungsund_skred_e6-1920×1315.jpg

    Lägg märke till all sprängstenen mittför den gamla påfartsvägen. Fullkomligt sanslöst att vräka på sådana vikter ovanpå kvicklera.

  33. Lasse

    #30
    Kanske har Stenungssund satsat för mycket på klimatfrågan i stället för sin geoteknik.
    Sök på klimat och du får planer och löften i massor.
    https://www.stenungsund.se/webbsidor/huvudmeny/byggabomiljo/byggaboochmiljo/17klimatloften.5.676b47c418900ce7fbe5ecf7.html

    En fråga vet man var raset startade?
    I så fall är det väl där man skall söka orsaken?

  34. tty

    #33

    ”En fråga vet man var raset startade?”

    Se bilden i #32

  35. TB

    Sveriges högsta damm,125 m, är Trängsletdammen i Älvdalen ( min födelsekommun). Där pågår nu förstärkningsarbeten. Om den skulle brista skulle det ta 45 minuter för vattnet att nå Gysinge. Vad som skulle hända med byarna Älvdalen och Morastrand vågar jag inte tänka på.

  36. stig morling

    #33 Lasse! Vi har uppenbarligen arbetat samman en gång i tiden på Scandiaconsult. Om du vill ha direktkontakt kan Du gärna ringa:0734126608!
    Salve
    Stig

  37. johannes

    #31
    Japp, man fyller med schaktmaskiner..
    Bereda jord, betyder det annars.

  38. Lasse

    #36 Stig
    Visst arbetade vi på Orrje Scandiaconsult samtidigt , jag var där 1977-1986. Lärorikt och bara goda minnen.
    Men det gällde att ligga i och skapa jobb, vilket ibland var tungt.
    Energi krisen (en av alla) gav en hel del vilda projektideer när oljan skulle ersättas med värmepumpar.
    Sen gick jag över till VBB. Där hade dammprojekten större tyngd. Sourvaprojektet var stort. Tydligen kunde dammens svaga punkt härledas till en transportväg som inte skyddats tillräckligt under vinterperioden. De injekteringar som gjordes var intressanta att följa. En jorddamma skall ju läcka lite kontrollerat (våt kärna) men cement- injekteringen var tät.
    Hoppas de har fortsatt koll på nedströmsvattnet 😉

  39. Gunnar Strandell

    Björn #22
    Klok synpunkt och självklar när man tänker efter.

    När man bygger en motorväg tvärs en sluttning från land till hav kanske man borde fundera på om den också fungerar som en fördämning som är byggd på lera.

    Idag vet alla. Från SGI fick jag informationen på 1970-talet.

    Dränering tvärs motorvägen byggdes säkert in, men har den underhållits?

  40. Håkan Bergman

    Jag blir så imponerad över den kompetens som kommer fram i kommentarsfältet på den här bloggen!

  41. Adepten

    #40 Håkan Bergman

    Instämmer till fullo 🙂
    Eftersom landets samlade kunskap finns här skulle man kunna lägga ner alla expertmyndigheter. De frågor och problem som kommer upp skulle kunna kanaliseras till Klimatupplysningen för svar och förslag på åtgärder. Enda problemet blir att få någon som kan åtgärda och genomföra lösningarna.

    Ska jag spekulera hur det kan komma sig att klimatupplysningens kommentatorer har dessa kunskaper kan jag bara se att, med mycket grova penseldrag, det beror på att de är äldre mogna män med gott minne, lång erfarenhet och gedigna kunskaper hur verkligheten är beskaffad och som införskaffades under en tidsepok då endast räknesticka, papper och penna fanns att tillgå.

    På skoj ställde jag en fråga till ChatGPT om jordskredet på E6:an i höjd med Stenungsund och vad det berodde på?
    Jag fick följande svar: Jordskred kan inträffa av olika anledningar, och jag har ingen information om specifika händelser som inträffat efter min kunskapscutoff i september 2021. För att få uppdaterad information om jordskredet på E6:an i höjd med Stenungsundsmotet bör du konsultera nyhetskällor, trafikrapporter eller myndigheter som är ansvariga för vägunderhåll och trafiksäkerhet i området. De kan ge dig den senaste informationen om vad som orsakade jordskredet och dess påverkan på trafiken.

  42. Tege Tornvall

    På nyhetsplats skrev DN att raset berodde på att kvicklera från senaste istid (för kanske 10.000 år sedan) rörde sig. Men ”klimatreportern” Peter Alestig skyllde förstås på påstådd nutida uppvärmning. Flertalet svenska nyhetsmedia följer råd från CoveringClimateNow (CCN) att vid varje tillfälle försöka klämma in några rader om klimatet. Som ett självspelande piano. Droppen och stenen. Vi måste försvara oss!

  43. foliehatt

    Tege, #42,
    även Mikael Törnvall i SvD tar chansen att få in klimatvinkeln på skredet. Det är ett underligt sätt att resonera anser jag – då vi redan innan koldioxidlarmen har sett ett större antal kvickleraskred i landet. Det handlade redan då om att göra noggranna geologiska undersökningar och att ta resultaten ad notam för att sedan dimensionera mot väldigt-sällan-nederbörd. Eller inte bygga alls på vissa platser. Att vi i framtiden får tioårsnederbörd på femårsskala förändrar inte vad som är gott omdöme vad gäller byggnationer på mark med kvicklera.

    Men, han lyckades få in ett antal spaltcentimetrar om klimatet med sin vinkling.

    https://www.svd.se/a/y6jBEx/det-ar-hog-tid-att-klimatanpassa-samhallet

  44. foliehatt

    Adepten, #41,
    jag tror att du avsiktligt, eller oavsiktligt, i din tolkning av verkligheten nu förminskar de otroligt viktiga och kloka insikter om framtiden och hur vi bör leva i framgent, både vad gäller resursutnyttjande och om hur världens ekonomiska system måste ändras om i mer egalitär riktning – från outbildade, mycket unga flickor med enormt större genomslag i media jämfört med Klimatupplysningen – riktiga influensers, m.a.o.

    Du riskerar med detta att klassas som icke-PK, enögt mansälskande, misogyn ålderschauvinist i de kretsar som har den verkliga makten i Sverige. Det önskar du väl inte?

  45. UffeH

    #42
    Peter Alestig verkar vara en väldigt trångsynt och insnöad person, DN:s svar på Erika i SVT, som helt saknar förmåga att tänka utanför boxen och är vad man kan kalla en ”ordbajsare”.
    Man skulle kunna se många av alarmisterna som personer med en form av (klimat)autism, många autistiska människor har svårt för att se saker ur en ny synvinkel och ändrar inte uppfattning och inget får förändras, förändring är en katastrof och allt ska passa in i formen, i Alestig’s fall är alla förändring och alla katastrofer ett uttryck för och ett bevis på ”klimatförändringar”.
    Det som Alestig och Bjerström saknar är det som autistiska personer har. en vilja omvärdera sina ståndpunkter när omvärlden förändras.

  46. Adepten

    #44 foliehatt

    🤔Tänkte inte på det🥴
    Men jag har noterat att klimatalarmist stimmet har förskjutits mot miljöområdet där det är lättare att få till förändringar eftersom de kommit till insikt att CO2 inte går att minska så enkelt.

  47. Håkan Bergman

    Adepten #41
    Tror det har blivit för lätt att starta företag också idag, men samtidigt så vill man ju tro att det ska vara så. Ett trivialt exempel från min verklighet, jag bor i bostadsrätt och här besiktar man lägenheterna någotsånär regelbundet. Häromåret upptäckte man att ett antal lägenheter hade installerat köksfläktar som var kopplade till ventilationen, jag kan bara anta att det måste ha gjorts av nån ”firma” och ägarna har handlat i god tro. Men hur kan en ”firma” vara så ovetande om vad dom håller på med? Google visade att problemet var inte helt ovanligt i bostadsrättsföreningar, men hur ser det ut i hyresrätterna? Och man behöver inte vara ventilationstekniker för att förstå att man inte kan ha ett system där starkaste köksfläkten vinner.

  48. Tege Tornvall

    Foliehatt # 43. Törnwall är nu SvD:s ”klimatredaktör” efter att stegvis ha präglats allt mer av klimatlarmen.