När blev korallrev så känsliga?

Det äldsta fossilet av ett korallrev är nästan en halv miljard år gammalt. Det kallas Chazy Formation. Enligt Wikipediaartikeln om det, uppkom det när världen var varmare än nu och när koldioxidhalten var 14-16 gånger högre än idag.

Under denna halva miljard år, har korallreven överlevt stora svängningar i temperatur och koldioxidhalt. De har överlevt fem massutrotningar. Koralldjuren borde vara bland de mest tåliga, levande organismerna på vår planet. Visserligen är det knappast samma arter nu som då, men de borde i alla fall vara släkt. Om nu inte flera olika grupper av liv har råkat välja en livsstil som innebär byggandet av samma sorts strukturer.

Karin Bojs var tidigare fast medarbetare på DN och skriver nu ofta som frilans där. För sina skriverier om klimatfrågor, kallar jag henne Förvillar-Bojs. Hon har nyligen skrivit om koldioxidhalter, koldioxidutsläpp och just korallrev.

Frågan är om hon begriper skillnaden mellan utsläpp och halt i atmosfären? Och därmed att halten kan fortsätta att öka fast utsläppen har slutat att öka? Om de nu har det. Statistiken är osäker, särskilt som de senaste tre årens utsläpp antagligen är preliminära uppskattningar.

Vilken temperaturserie har hon tittat på och sett att temperaturen ökar snabbt? Alla jag har tittat på visar att den globala medeltemperaturen har sjunkit under flera månader. De ovanliga höga medeltemperaturerna 2015 och 2016 kan mycket väl ha orsakats helt och hållet av El Niño, utan något bidrag från växthusgasutsläpp.

Det är märkligt att korallrev har blivit en av de mest sårbara naturtyperna, när de under en stor del av sin halva miljard år långa existens måste ha varit en av de mest tåliga. När skedde övergången från en av de tåligaste till en av de mest sårbara?

Vi har sett och hört nyligen om att korallrev håller på att dö, på grund av höga vattentemperaturer och ”försurning”. Speciellt illa ute tycks Stora Barriärrevet vara. 60 % är tydligen dött. Eller? Kenneth Mikaelsson gav en länk med ett helt annat budskap: Mindre än 5 % är dött.

Så vem ska man tro på?

Dykarna tjänar pengar på guida turister runt revet. Om turisterna tror att stora delar av revet är dött, kommer de förmodligen inte. Forskare kan överdriva i förhoppningen att politiker ska kasta pengar över deras forskning. Om turister tror att revet är i bra skick, kommer dit för att dyka, och upptäcker att det trots allt är dött, blir de arga. Om forskarna larmar för mycket, tycker politikerna att det inte är någon mening att forska om det mer, för det är ändå för sent. Den som ger en överdrivet ljus eller överdrivet mörk bild av situationen kommer att få problem. Endast tiden kan väl visa vilken av bilderna som är mest korrekt i det här fallet. Eller om sanningen ligger någonstans däremellan.

Blekning av korallrev sågs första gången på 1980-talet. Å andra sidan förefaller det vara en strategi som koralldjuren har utvecklat för att överleva förändringar och stress. Blekning förekom sannolikt långt innan människor först lade märke till det. Blekning innebär inte att korallrevet är dött, utan försöker överleva. Försöket kan misslyckas, men att inte göra någonting skulle förmodligen vara förödande för koralldjuren.

Slutligen så det här med att små önationer, bestående av korallöar och korallatoller, skulle vara på väg att slukas av stigande hav.

Under sin världsomsegling med The Beagle, fick Charles Darwin inte bara idén om drivkraften för arternas utveckling. Han studerade också korallrev och korallöar och publicerade 1842 Coral reefs. Hans förklaring till hur korallöar skapas är i princip att de skapas av stigande havsyta. Alltså raka motsatsen till vad klimathotstroende hävdar idag, då de påstår att stigande hav kommer att sluka och förstöra korallöarna.

Koralldjur kan inte leva på större djup än cirka 45 meter. De kan inte leva ovanför havsytan, i luft. Havsytan har stigit med 120 meter sedan den senaste istiden tog slut. Hur kan de klimathotstroende få ihop dessa fakta med sitt påstående om att stigande hav slukar korallöar? Om koralldjuren inte följde med i havsytans svängningar, skulle de vara utdöda för länge sedan. Varenda gång en istid startar, sjunker havsytan med 100 meter eller mer. Varenda gång en istid tar slut, stiger havsytan med 100 meter eller mer. Vanföreställningen att stigande hav slukar korallöar går helt enkelt inte ihop med att det fortfarande finns korallrev och korallöar.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sigge

    Efter El Nino 1998 så drabbades korallreven hårt av blekning. Korallreven återhämtade sig bra under 1999-2000. Vi får väl se vad som händer den här gången.

  2. Johan M

    Koralldöden är en säker reträtt; eftersom det finns så lite data att gå på kan man hävda vad som helst. Att motbevisa hysterin är som att bevisa att tomten inte finns, inte mycket fakta att gå på.

  3. Ingemar Nordin

    Eller är det syrebrist snarare än värme som bleker korallen?

    http://junkscience.com/2017/03/oops-scientists-overlooked-effect-of-dead-zones-on-coral-reefs/

  4. Gustav

    Bra inlägg! Dock är de snarare de mest anpassningsbara arterna som överlever och inte nödvändigtvis de starkaste och snabbaste. En andel av korallerna har med stor sannolikhet extra bra anpassningsförmåga till diverse omständigheter och kommer kunna växa på bekostnad av de som inte har denna egenskap.

  5. Johan M

    Korallrev har blekts i årtusenden och klarat sig bra; problemet är inte temporära blekningar, reven återhämtar sig efter några år. Problemet är nog att de alger som täcker revet efter en blekning inte knapras bort av fiskar; ta bort fiskarna och revet återhämtar sig inte. Vad har förändrat sig mest under de senaste hundra åren – temperaturen i havet eller fiskbeståndet?

    http://voices.nationalgeographic.com/2014/07/02/to-save-coral-reefs-start-with-parrotfish/

  6. Håkan

    Korallerna är de nya isbjörnarna.

  7. Slabadang

    Tack Lars!

    För en annan som är totalt uppslukad av skönheten av korallrevet och alla dess invånare så blir alarmismen bisarr.

    SVT drar på med hysteripropaganda för klimathotarna. Nu är allting värre med klimatet och allt går allt snabbare igen. Gäsp! WMO är kapat av aktivister och de har uppfunnit nya kurvor för havsisarna för att inte Tillväxten i antarktis skall synas. Djävla bedragare!

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskarlarm-klimatet-forandras-allt-snabbare

    http://library.wmo.int/opac/doc_num.php?explnum_id=3414

  8. Lasse

    Ja vad är det som påverkar korallreven?
    Syrebrist?
    https://www.sciencedaily.com/releases/2017/03/170321122521.htm
    ”Fortunately dead zones can be reduced by controlling sewage and agricultural runoff into the ocean.”

    Människan kan kontrollera utsläppen om kunskapen finns.
    Medias roll är att peka på verkliga problem!
    Klotet idag(kl 14?) kommer att peka på korallernas utdöende-Gissar att de missar chansen till att göra nytta!

  9. Roland Salomonsson

    #3:
    Syrebrist? Ytterst handlar det väl om CO2-brist. Får inte korallernas ”mat” (matproducenter) tillräckligt med CO2, så växer/förökar de sig inte lika raskt, som de har förutsättningar för. Då svälter allt liv inkl koraller.

    Vad gäller blekning, så innebär denna vad jag förstår, att korallerna kastar ut befintliga symbiotiska djur/växter korallen är värd för, vilka korallerna sedan ersätter med andra, i den ändrade miljön, bättre anpassade varianter. Detta tar viss tid för dem, då de nya symbiotikerna måste hinna föröka sig och spridas.

    Annars en underbar artikel. Tack för publiceringen!

  10. Kenneth Mikaelsson

    Som jag har fattat så beror blekningen på snabba temperatur skillnader både åt det kyligare och varmare hållet och att det är en helt naturlig process och relativt snabbt övergående…
    Sen att de kan ha mer skada av övergödsling samt sedimentation och invasiva arter.. där spelar mänskligheten en betydligt större roll än att vi kyler ner jorden med utsläpp av CO2…

  11. Håkan Bergman

    Det kan ju inte vara syrebristen i sig som orsakar blekningen. Nio blondiner av tio använder väteperoxid och pappersindustrin använder syre som blekmedel.

  12. Björn-Ola J

    Jag tror att det är skrämselpropagandan som ligger bakom korallblekningen.
    Jag blir ju själv alldeles blek av skräck när jag läser tidningarna nu för tiden.

  13. Thomas P

    Ingemar #3 Visst är minskad syrehalt i haven ett problem. Första länken i den där artikeln som påstår att bara 5% av barriärevet är dött pekar (av misstag?) på den här artikeln:
    http://us.blastingnews.com/news/2017/03/oceanic-oxygen-levels-dropping-due-to-climate-change-001514107.html

    (vilka de där dykarna är som kom fram till siffran 5% verkar svårare att hitta)

  14. Peter F

    Barriärrevsmyndighetens hemsida

    http://www.gbrmpa.gov.au/

  15. Ingemar Nordin

    Thomas p #13,

    ”One movement spearheaded by marine biologists across the globe, the 50 Reefs project, is attempting to save coral reefs around the world by putting an end to climate change.”

    Visst är syrefattiga vatten ett problem även ute i världshaven ibland. Särskilt i grunda vatten, och om stormarna är få och svaga.. Och det har hänt många gånger i historien. Men att tro att man skall ”rädda” reven från detta genom att ”stoppa klimatförändringar” är ganska futilt, särskilt när man inte har någon aning om hur man skulle göra för att stoppa klimatet från att ändras.

    Men marinbiologerna i fråga verkar ju mest vara politiska aktivister som kamouflerar sina politiska preferenser bakom en vetenskaplig fasad.

    Hade jag varit en korallrevsräddare så hade jag hellre fokuserat på att skydda dem mot fiske och turistdykning istället för att agitera mot Trump. Artikeln du refererat till är rätt avslöjande.

  16. Thomas P

    Det intressanta här är alltså att syrehalten minskat globalt i haven som följd av AGW, inte bara lokalt pga övergödning. Det är inte bara, eller kanske ens främst, ett problem för korallrev. Läs originalartikeln i Nature om du föredrar det.

    ”Men marinbiologerna i fråga verkar ju mest vara politiska aktivister som kamouflerar sina politiska preferenser bakom en vetenskaplig fasad.”

    Är det inte sådana forskare du föredrar? I alla fall när de är rätt sorts aktivister som Lindzen, Spencer m fl.