Hur mycket är du beredd att betala för att undvika den prognostiserade klimatkatastrofen? Är en hundralapp i månaden rimligt? Eller kanske dubbelt så mycket? Är man övertygad om klimathotet och dessutom hyfsat välbeställd så är kanske en hundring inte mycket att bråka om. Det är ju trots allt en försäkring för våra barn och barnbarn så att även de ska kunna njuta en café au lait vid Rivierans stränder (som annars hotas att förvandlas till ett ökenlandskap).
Men den stora delen av befolkningen som lever från månad till månad, med minimala besparingar, tror ni att de är villiga att avstå en del av sin månadsinkomst för att betala för solpaneler i Afrika och vindkraftparker i den svenska fjällen?
Ja, som Christopher Booker skriver i The Guardian, är det förvånansvärt få människor som verkar bry sig om kostnaderna för klimatpolitiken. Är det för att vi utgår ifrån att det är något som bara MÅSTE göras?
“[O]ne of the mysteries of our time is how impossible it is to interest people in the mind-boggling sums cited by governments all over the world as the cost of the measures they wish to see taken to ‘stop climate change’,” skriver Christopher Booker.
“Last week I dined with Professor Bob Carter, a distinguished Australian paleoclimatologist, who has been trying to alert politicians in Scandinavia, Australia and New Zealand to the scarcely believable cost of these proposals. He gave me a paper he presented to a committee of New Zealand MPs. China and India, as the price of their participating in the UN’s planned “Kyoto Two” deal to be agreed in Copenhagen next December, are demanding that developed countries, including Britain, should pay them 1 per cent of their GDP, totalling up to more than $300 billion every year.
Africa is putting in for a further $267 billion a year. South American countries are demanding hundreds of billions more. In the US, the latest costing of President Obama’s “cap and trade” Bill is $1.9 trillion, a yearly cost to each US family of $4,500.”
Hur är det möjligt att våra politiker, utan att blinka, sväljer dessa fantasisummor för åtgärder vars effektivitet ingen kan garantera?
Jag har försökt att hitta uppgifter på vad Sveriges klimatpolitik kan komma att kosta i reda pengar. Svenskt Näringsliv gav i mars 2008 ut en skrift som heter “Kosta vad det kosta vill? – eller smart klimatpolitik som gör skillnad?”. Låt mig citera några rader ur den:
En rapport från regeringskansliets expertgrupp för miljöstudier [”Sveriges klimatpolitik ‐ Värdet av utsläppshandel och valet av målformulering” av Björn Carlén Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2007:4] beräknar t.ex. att insatser för minskade utsläpp utanför Sveriges gränser är upp till tio gånger mer effektiva än åtgärder i Sverige10. Att som dagens svenska klimatpolitik istället fokusera på minskade utsläpp i Sverige kostar enligt samma rapport 10 miljarder kronor per år, eller 2 500 – 3 000 kronor extra per hushåll ”utan synbara miljövinster”.
Svenskt Näringsliv kallar det “klimatpengar i sjön” och fortsätter:
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) beräknar i en rapport från 200712 kostnaderna för den då kända svenska klimatpolitiken fram till 2015 till motsvarande 0,4 procentenheters årlig lägre BNP-tillväxt och 0,6 procentenheter lägre tillväxt av antalet arbetade timmar. Det motsvarar en årlig kostnad om ca 2 500 kronor per förvärvsarbetande svensk och ca 25 000 färre jobb varje år.
Men det är klart, om varje svensk lägger i snitt 5000 kr på spel varje år, så kanske vi är beredda på att hosta up ytterligare 2500 kr på klimatspelet?
Ach, die dummen Schweden… suck!
Mvh/TJ
Så sant. Men det verkar vara fler än vi korkade svenskar som gått på eländet.
Die dummen Menchen?
Militära katastrofer (krig) är väl inget som bara finns som modeller i ett dataprogram. Till skillnad från en viss AGW-hypotes.
Det bästa sättet att behålla nationellt oberoende och slippa krig är att vara rustad till tänderna. Tyvärr.
Det visar historien med all önskvärd tydlighet.
Mvh/TJ
” Det betyder 2.600 kronor per ton som sparats in. Till det ska läggas alla övriga subventioner. Resultatet kan jämföras med priset på utsläppsrätter inom EU som ligger stabilt kring cirka 260 kronor per ton koldioxid. ”
Mycket pengar i sjön till ingen nytta. Det visar väl rätt tydligt att effektt och kostnad inte har ett samband när det är politiskt korrekt.
Intressant och hedersamt är att DN motor verkar mer intresserad av vad som faktiskt händer än DN i övrigt som endast skriver om sin datamodeller.
Hela nyttan (syftet) med ett militärt försvar är ju att det inte skall komma behöva användas …
Och tittar du på statsbudgeten så utgör försvaret en mycket måttlig (men tyvärr nödvändig) del, mindre än 4%. Om man vill minska dököttet i de offentliga utgifterna finns det hur mycket som helst att skära i innan man man kommer till försvaret. Det är fö inte av omtanke medborgarnas slantar som miljö-‘engagerade’ vill minska försvarsutgifterna.
Det finns nog få områden där ‘nyttan’ per betalad krona är lägre än sådant som görs under förevändningen att ‘styra’ klimatet eller minska (antropogena) klimatförändringar. Och det gäller tom om man tror att hypotesscenarierna stämmer. Vilket de förstås inte gör.
Rätt tänkt.
Sverige kan halvera skattetrycket med resultat ökad livskvalitet för medborgarna.
Om de styrande byggt ett system där så många hundra miljarder årligen har inga eller negativa resultat, kan såklart viss del av den mest destruktiva byråkratin bytas mot vindkraftverk.
Dock är det bara synnerligen okunniga som tror att om svenska kuster och skogar fylls av vindkraftverk, blir det globala klimatet mer livsvänligt.
Är du så extremt okunnig?
Bort med alla utlandsuppdrag och tag bort alla former av anställningsskydd, så de bäst lämpade får rätt befattning i stället för som nu då alla blickar på sin karriärutveckling i stället för hur de kan bidra bäst.
Så borde ni göra inom polis och de extremt få samhällslönsamma myndigheter som finns med.
Eller hur?
Vattenkraften kostar ca. 5 öre/KW att producera. Vindkraft – med affärsmässigt sund kalkyl – kostar mellan 80 – 120 öre/KW. Man ’byter’ m.a.o. ut ca. 1/3 av ’5-öres-elen’ mot en som är 16 – 24x dyrare.
Elektronerna är det ingen skillnad på…
Detta kompletta vansinne leder dessutom till högre elpriser totalt, vilket slår rakt i hjärtat på vår basindustri [sysselsätter ca. 400.000 personer o ger en exportintäkt om ca. 300 miljarder/år, dvs. ca. 60% av totala]. Ett öre upp på elpriset betyder för ett ’normaltstort’ pappersbruk en årlig kostnadsökning om 9 miljoner kronor. Som bekant har Rottneros redan flyttat ut en modern massafabrik, fler kommer.
För den enskilde kommer det att svida duktigt, då elcertifikaten [f.n. 6,25 öre/KWh] – som dessutom är en svensk ’uppfinning’, ej är begränsade uppåt utan höjs vartefter behov av subventioner till ’propellrarna’ ökar. Nu har dilettanterna i riksdagen dessutom låtit sig grundluras av vindkraftmaffian att ’skapa en gräddfil’ för deras utökande rånverksamhet genom förenklade tillståndsprövning… Att man därigenom fråntar kommunernas i lag inskrivna självbestämmanderätt inkl. planmonopol skiter man fulltsändigt i. Jag har ställt denna fråga till ’folk’ bakom detta förslag utan att få annat än ansiktsuttryck typ fågelholk [havsörnsstorlek..] som enda ’respons’.
Vestas chef för ’offentliga kontakter’ skrev nyligen ett brev till Maud Olofsson [’nötskrikan’] och efterlyste än bättre villkor för vindkraftutbyggnad – megasuck!
Att ens tänka på de enorma kostnader dessa hjärnsläpp förorsakar i form av ruinerade landskap, rekreation, natur, hälsoproblem etc., vågar jag bara inte. Dessa aspekter vidmäts i alla andra fall allra högsta betydelse o det finns otaliga, vettiga projekt som stollar på länsstyrelser satt stopp för med just motiven att nämnda ’tar skada’.
Hur ska ett samhälles invånare kunna ansvarsställa beslutsfattarna bakom dessa ’åtgärder’?
Vad tänker dessa göra när SSAB, SCA, Domnarvet m.fl. stora industrier börjar/fortsätter montera ner & flytta sina anläggningar utomlands?
Var tror dilettanterna att de ska kunna gömma sig för folkets vrede, när de utomordentligt allvarliga o samhällsletala perspektiven/konsekvenserna blir verklighet?
Det gör förbaskat ont i mitt Land!
Mvh/TJ
Art 50-342 från Kjell & Company
300m2 råttfritt 1.5W 2X130dB 349SEK
Tege
då inser jag att CO2 teorin har en fördel, den kan hjälpa ”Västvärden” att förhoppningsvis, bli kvitt sitt oljeberoende från s.k ”ickedemokratiska stater”. CO2 iden är uppbackad av USA, FN, samt Västeuropas politiska etablissemang. Därför försöker de kväsa all seriös forskning, den skall mörkas eller negligeras, allt annat är nämligen politiskt självmord idag. Varje dag som går av denna ensidiga vinkling från det politiska etablissemanget, visar att demokrati är något som ej existerar, allt går att köpa för pengar och även sälja med smart marknadsföring,
AGW teorin är som att sälja konserverad gröt med mördande reklam. Den stora massan tänker ej själv den styrs ju av medierna . En stor eloge till alla Er som ej gett upp, jag hoppas att trägen vinner .Men Mellanösternkris, Rysk gaskris, slut på olja i Nordsjön kris, samt Indien&Kina oljefterfrågeökning där har vi problemet i ett nötskal. Kärnkraft syns vara den enda lösningen i nuläget.
Det var en intressant tanke!
Men så länge antalet människor ökar, så borde väl även ekonomin växa? Om det inte byggs in “systemfel” i ekonomin.
CIA World factbook: BNP ökade med 8,5% år 2006, med 9,0% år 2007, och 7,3% år 2008, till stor del genom att tillverkningsindustrin expanderade. Indien är idag också en stor exportör av datatjänster.
BNP per capita var: år 2006 $2500, år 2007 $2700 (+8%), och år 2008 $2800 (+3,7%). (Belopp i USA-dollar 2008). World Almanac 1995 sade att per-capita-BNP då var $270. CIA World Factbook säger att senaste BNP (2008) är $1237 trillion efter officiell växelkurs, $3267 trillion efter köpkraft.
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html
Det måste ju finnas statistiska hakar i detta, men ändå: Det har skett en helt fantastisk utveckling i detta stora tropiska land, sedan man på 90-talet övergav statssocialismen.
Min poäng här är att allt prat om klimatförsämring faller inför siffror som dessa. Man orkar inte mångdubbla sin arbetsinsats om hettan är ännu mer tryckande än man är van vid.