Miljoner, miljarder, biljoner…

Hur mycket är du beredd att betala för att undvika den prognostiserade klimatkatastrofen? Är en hundralapp i månaden rimligt? Eller kanske dubbelt så mycket? Är man övertygad om klimathotet och dessutom hyfsat välbeställd så är kanske en hundring inte mycket att bråka om. Det är ju trots allt en försäkring för våra barn och barnbarn så att även de ska kunna njuta en  café au lait vid Rivierans stränder (som annars hotas att förvandlas till ett ökenlandskap).
Men den stora delen av befolkningen som lever från månad till månad, med minimala besparingar, tror ni att de är villiga att avstå en del av sin månadsinkomst för att betala för solpaneler i Afrika och vindkraftparker i den svenska fjällen?
Ja, som Christopher Booker skriver i The Guardian, är det förvånansvärt få människor som verkar bry sig om kostnaderna för klimatpolitiken. Är det för att vi utgår ifrån att det är något som bara MÅSTE göras?

”[O]ne of the mysteries of our time is how impossible it is to interest people in the mind-boggling sums cited by governments all over the world as the cost of the measures they wish to see taken to ’stop climate change’,” skriver Christopher Booker.

”Last week I dined with Professor Bob Carter, a distinguished Australian paleoclimatologist, who has been trying to alert politicians in Scandinavia, Australia and New Zealand to the scarcely believable cost of these proposals. He gave me a paper he presented to a committee of New Zealand MPs. China and India, as the price of their participating in the UN’s planned ”Kyoto Two” deal to be agreed in Copenhagen next December, are demanding that developed countries, including Britain, should pay them 1 per cent of their GDP, totalling up to more than $300 billion every year.

Africa is putting in for a further $267 billion a year. South American countries are demanding hundreds of billions more. In the US, the latest costing of President Obama’s ”cap and trade” Bill is $1.9 trillion, a yearly cost to each US family of $4,500.”

Hur är det möjligt att våra politiker, utan att blinka, sväljer dessa fantasisummor för åtgärder vars effektivitet ingen kan garantera?
Jag har försökt att hitta uppgifter på vad Sveriges klimatpolitik kan komma att kosta i reda pengar. Svenskt Näringsliv gav i mars 2008 ut en skrift som heter ”Kosta vad det kosta vill? – eller smart klimatpolitik som gör skillnad?”. Låt mig citera några rader ur den:

En rapport från regeringskansliets expertgrupp för miljöstudier [”Sveriges klimatpolitik ‐ Värdet av  utsläppshandel och valet av målformulering” av Björn Carlén Rapport till Expertgruppen för  miljöstudier  2007:4] beräknar t.ex. att insatser för minskade utsläpp utanför Sveriges gränser är upp till tio gånger mer effektiva än åtgärder i Sverige10. Att som dagens svenska klimatpolitik istället fokusera på minskade utsläpp i Sverige kostar enligt samma rapport 10 miljarder kronor per år, eller 2 500 – 3 000 kronor extra per hushåll ”utan synbara miljövinster”.

Svenskt Näringsliv kallar det ”klimatpengar i sjön” och fortsätter:

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) beräknar i en rapport från 200712 kostnaderna för den då kända svenska klimatpolitiken fram till 2015 till motsvarande 0,4 procentenheters årlig lägre BNP-tillväxt och 0,6 procentenheter lägre tillväxt av antalet arbetade timmar. Det motsvarar en årlig kostnad om ca 2 500 kronor per förvärvsarbetande svensk och ca 25 000 färre jobb varje år.

Men det är klart, om varje svensk lägger i snitt 5000 kr på spel varje år, så kanske vi är beredda på att hosta up ytterligare 2500 kr på klimatspelet?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. ThomasJ

    Det är ljusårs skillnad mellan att frivilligt spela bort (?) xxx kr/år och att bli tvingad av ansvarsbefriade, maxat populistiska/okunniga ’beslutsfattare’ att kasta yyy kr/år i sjön!
     
    Ach, die dummen Schweden… suck!
     
    Mvh/TJ

  2. Labbibia

    ThomasJ
    Så sant. Men det verkar vara fler än vi korkade svenskar som gått på eländet.
    Die dummen Menchen?

  3. Thomas

    Hur mycket är ni villiga att bli tvingade att satsa på ett svenskt militärt försvar ni inte vet om det någonsin kommer till nytta?

  4. Labbibia

    Thomas
    Militära katastrofer (krig) är väl inget som bara finns som modeller i ett dataprogram. Till skillnad från en viss AGW-hypotes.
     Det bästa sättet att behålla nationellt oberoende och slippa krig är att vara rustad till tänderna. Tyvärr.
    Det visar historien med all önskvärd tydlighet.

  5. ThomasJ

    Labbibia (#2/4): Korrekt, det ska ju eg. vara ’Menschen’ – kommentaren baseras emellertid på svenska förhållanden. Angående militär så är det ju så, att varje land har en armé – den egna eller nåt annat lands [Mao]. Militärutgifter ’resulterar’ iaf. i nåt konkret, vilket bekämpandet (?) av hjärnspöken ej gör.
    Mvh/TJ

  6. Peter Stilbs

    Dagens citat: It is not possible to engage in rational discussion with irrational beliefs.  It is also not possible to engage in rational discussion with those whose interest in the global warming bandwagon is as a way to make money or build a career.   —  Prof. Jonathan Katz (Washington University) Till vilken grupp hör Du – Thomas ? Våra klimatprofilerade (nytt ord !) politiker och klimatforskare verkar höra till grupp II.

  7. karlsson

    DN Motor har gjort en avslöjande analys av hur mycket etanolsatsningen kostar oss skattebetalare.
     ” Det betyder 2.600 kronor per ton som sparats in. Till det ska läggas alla övriga subventioner. Resultatet kan jämföras med priset på utsläppsrätter inom EU som ligger stabilt kring cirka 260 kronor per ton koldioxid. ”
    Mycket pengar i sjön till ingen nytta. Det visar väl rätt tydligt att effektt och kostnad inte har ett samband när det är politiskt korrekt.
    Intressant och hedersamt är att DN motor verkar mer intresserad av vad som faktiskt händer än DN i övrigt som endast skriver om sin datamodeller.

  8. Jonas N

    Thomas, jösses vilka naiva föreställningar du emellanåt ger uttryck åt:
    Hela nyttan (syftet) med ett militärt försvar är ju att det inte skall komma behöva användas …
    Och tittar du på statsbudgeten så utgör försvaret en mycket måttlig (men tyvärr nödvändig) del, mindre än 4%. Om man vill minska dököttet i de offentliga utgifterna finns det hur mycket som helst att skära i innan man man kommer till försvaret. Det är fö inte av omtanke medborgarnas slantar som miljö-’engagerade’ vill minska försvarsutgifterna.
    Det finns nog få områden där ’nyttan’ per betalad krona är lägre än sådant som görs under förevändningen att ’styra’ klimatet eller minska (antropogena) klimatförändringar. Och det gäller tom om man tror att hypotesscenarierna stämmer. Vilket de förstås inte gör.

  9. Gunnar Littmarck

    TTPP #3
    Rätt tänkt.
    Sverige kan halvera skattetrycket med resultat ökad livskvalitet för medborgarna.
    Om de styrande byggt ett system där så många hundra miljarder årligen har inga eller negativa resultat, kan såklart viss del av den mest destruktiva byråkratin bytas mot vindkraftverk.
    Dock är det bara synnerligen okunniga som tror att om svenska kuster och skogar fylls av vindkraftverk, blir det globala klimatet mer livsvänligt.
    Är du så extremt okunnig?

  10. Gunnar Littmarck

    Angående försvaret kunde det säkert bli bättre till halva kostnaden.
    Bort med alla utlandsuppdrag och tag bort alla former av anställningsskydd, så de bäst lämpade får rätt befattning i stället för som nu då alla blickar på sin karriärutveckling i stället för hur de kan bidra bäst.
    Så borde ni göra inom polis och de extremt få samhällslönsamma myndigheter som finns med.
    Eller hur?

  11. Carl

    Det är dags att fånga den där råttfångaren som spelar bort våra pengar innan det är för sent. Många vetenskapsmän har insett det, vanligt folk bryr sej inte (i gemen) och nu vaknar en del politiker; det är dags att slänga ut klimathysterin innan miljömupparna får oss alla tillbaka till bronsåldern.

  12. ThomasJ

    Vid sidan om de sjöröveriliknande stölderna av människors pengar via allehanda huvudlösa ’beskattningar’ ”..//för klimatets skull..//” är följderna av ’satsningar’ på förnybar elenergi via storskaliga vindkraftanläggningar det i särklass – om möjligt – mest hjärnamputerade och samtidigt mest samhällsletala ’åtgärder’ som någonsin vidtagits/vidtas. Energimyndigheten med dess jäviga GD har länge försökt mörka behovet av reglerkraft, samtidigt som ’nya mål’ om 30 TWh satts upp. Reglerbehovet för dessa ’nya mål’ är, enligt Svensk Energi, uppgående till mellan 4.300 o 5.300 MW o denna kan endast ’tas’ från vattenkraften, vars totala, installerade effekt i Sverige är ca. 16.200 MW, jfr. finnarnas nya ’O-3’ som kommer att ha 1.600 MW.
    Vattenkraften kostar ca. 5 öre/KW att producera. Vindkraft – med affärsmässigt sund kalkyl – kostar mellan 80 – 120 öre/KW. Man ’byter’ m.a.o. ut ca. 1/3 av ’5-öres-elen’ mot en som är 16 – 24x dyrare.
    Elektronerna är det ingen skillnad på…
    Detta kompletta vansinne leder dessutom till högre elpriser totalt, vilket slår rakt i hjärtat på vår basindustri [sysselsätter ca. 400.000 personer o ger en exportintäkt om ca. 300 miljarder/år, dvs. ca. 60% av totala]. Ett öre upp på elpriset betyder för ett ’normaltstort’ pappersbruk en årlig kostnadsökning om 9 miljoner kronor. Som bekant har Rottneros redan flyttat ut en modern massafabrik, fler kommer.
     
    För den enskilde kommer det att svida duktigt, då elcertifikaten [f.n. 6,25 öre/KWh] – som dessutom är en svensk ’uppfinning’, ej är begränsade uppåt utan höjs vartefter behov av subventioner till ’propellrarna’ ökar. Nu har dilettanterna i riksdagen dessutom låtit sig grundluras av vindkraftmaffian att ’skapa en gräddfil’ för deras utökande rånverksamhet genom förenklade tillståndsprövning… Att man därigenom fråntar kommunernas i lag inskrivna självbestämmanderätt inkl. planmonopol skiter man fulltsändigt i. Jag har ställt denna fråga till ’folk’ bakom detta förslag utan att få annat än ansiktsuttryck typ fågelholk [havsörnsstorlek..] som enda ’respons’.
    Vestas chef för ’offentliga kontakter’ skrev nyligen ett brev till Maud Olofsson [’nötskrikan’] och efterlyste än bättre villkor för vindkraftutbyggnad – megasuck!
     
    Att ens tänka på de enorma kostnader dessa hjärnsläpp förorsakar i form av ruinerade landskap, rekreation, natur, hälsoproblem etc., vågar jag bara inte. Dessa aspekter vidmäts i alla andra fall allra högsta betydelse o det finns otaliga, vettiga projekt som stollar på länsstyrelser satt stopp för med just motiven att nämnda ’tar skada’.  
     
    Hur ska ett samhälles invånare kunna ansvarsställa beslutsfattarna bakom dessa ’åtgärder’?
    Vad tänker dessa göra när SSAB, SCA, Domnarvet m.fl. stora industrier börjar/fortsätter montera ner & flytta sina anläggningar utomlands?
    Var tror dilettanterna att de ska kunna gömma sig för folkets vrede, när de utomordentligt allvarliga o samhällsletala perspektiven/konsekvenserna blir verklighet?
     
    Det gör förbaskat ont i mitt Land!
     
    Mvh/TJ

  13. Erik L

    Den nattsvarta sanningen är ju att det är  NÅGRA som försöker lägga vantarna på dessa fantasisummor, i sveriges fall då kanske 0,4-0,6 % av BNP! och detta bara för att dom har lyckats skrämma oss med en lögn om jordens undergång.  Bedägeri kallas det!

  14. Råttfångare :
    Art 50-342 från Kjell & Company
    300m2 råttfritt 1.5W 2X130dB 349SEK

  15. Ingemar

    Erik L, visst finns det en del som tjänar på att skrämmas med en nära förestående katastrof. Men som så många domedagsprofetiska rörelser så handlar det nog också om känslor av skuld, skam och ödesbestämdhet. Se t.ex. här . Det finns något nobelt och fint med att krossa det gamla samhället som bara förstör och förgiftar, och istället bygga upp ett nytt, grönt utopia där mirakler kommer att ske.

  16. Tege Tornvall

    Mig tycks klimatpengar vara en nationalekonomisk gökunge, ständigt hungrig efter mer – eller ett alibi för att ständigt kräva mer. Så länge folk tror att AGW är ett verkligt hot, kan de inte opponera sig mot skatter och ”avgifter” som påstås motverka AGW. Idealiskt för politiker: en skatt ingen kan motsätta sig. Ett slags perpetuum mobile för statskassan.
    Tege

  17. TomatPalmen

    Thomas #3. En ev uppvärmning är positivt för Sverige ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (ökad skogstillväxt, mer vattenkraft, minskat uppvärmningsbehov —  enl klimatmodellerna). En intressant fråga är hur mycket svenskarna vill betala för att få, säg, ett klimat som Norra Frankrike. 

  18. Olle Dahlström

    När jag som normalbegåvad betraktare av olika teorier om global uppvärmning, försöker se ett samband mellan å ena sidan CO2´s inverkan på temperaturen eller Svensmarks teorier,
    då inser jag att CO2 teorin har en fördel, den kan hjälpa ”Västvärden” att förhoppningsvis, bli kvitt sitt oljeberoende från s.k ”ickedemokratiska stater”. CO2 iden är uppbackad av USA, FN, samt Västeuropas politiska etablissemang. Därför försöker de kväsa all seriös forskning, den skall mörkas eller negligeras, allt annat är nämligen politiskt självmord idag. Varje dag som går av denna ensidiga vinkling från det politiska etablissemanget, visar att demokrati är något som ej existerar, allt går att köpa för pengar och även sälja med smart marknadsföring,
    AGW teorin är som att sälja konserverad gröt med mördande reklam. Den stora massan tänker ej själv den styrs ju av medierna . En stor eloge till alla Er som ej gett upp, jag hoppas att trägen vinner .Men Mellanösternkris, Rysk gaskris, slut på olja i Nordsjön kris, samt Indien&Kina oljefterfrågeökning där har vi problemet i ett nötskal. Kärnkraft syns vara den enda lösningen i nuläget.

  19. Lars C

    Olle Dahlström! Att det finns andra skäl i botten har vi väl vetat länge. Jag har i alla fall påpekat det många ggr. Nu är det ju inte så att alla västvärldens politiker inte tror på klimathotet, det gör de nog, men det som gör att man svalt det med hull och hår utan kritisk granskning beror på dessa andra faktorer. Klimathotet passar sällsynt väl in i bilden och gör det möjligt att vidta åtgärder som kanske idag kan tyckas vara alldeles nödvändiga men som inte gått att genomföra utan detta paraply som klimatet utgör. Något som sällan skrivs är att världen möjligen står inför ett mentalt paradigmskifte, kolla hur många av våra ungdomar lever. Massproducerat junk står inte längre högst på dagordningen, dagstidningar på papper är helt ute i bredare grupper än så. Jag tycker mig se hur materealistiska värden får ge vika för mer subtila ting. Kanske är det så att vårt framtida samhälle kommer att ha ett mycket lägre energibehov än dagens. Hur mycket man än är för fri handel så kan ingen med vettet i behåll påstå att fjärrproducerat är bättre än närproducerat. Billigare kanske och möjligen samma kvalitet men transporterat i onödan kan aldrig vara rätt. Som en ungdomlig åldrande man så har även jag anammat den nya trenden. Jag köper inte prylar för prylarnas skull utan bara sånt jag kan använda. Mina föräldrars dödbo var fyllt med en gång dyrbara men nu mestadels värdelösa vackra ting. Ingen vill ha dem idag. Nu ska det vara unika eller sällsynta antikviteter om de ska betinga något större värde.  Jag tror att människan i sitt ständiga sökande efter lyckan kommit dit hän att man förstår att det handlar om annat än prylar. Att smarta affärsmän fått folk att jobba häcken av sig för att kunna glänsa inför grannar och vänner. När verklig lycka kanske är att vandra över än äng med barnen en måndagförmiddag i september. Tid börjar få större värde än pengar. Sammantaget så kan det mycket väl vara så att energibehovet kommer att minska även utan att man politiskt styr åt det hållet. Det vore ju bra, då behövs det inte mängder med miljöförstörande vindsnurror utan vi kan klara oss med vatten plus kärnkraft.

  20. Lars C

    Ett komplement! Kan det vara så att vi i den rika världen nått en ”peak tillväxt” medan tillväxtländerna fortfarande har den framför sig. Att det finns en nivå där tillväxten stagnerar. Är det så är vi illa ute med våra ekonomiska system som bygger på utopin, ”evig tillväxt”.

  21. GunnarE

    PV: TV: WC  finns redan här. ?

  22. Labbibia

    Lars C #20
    Det var en intressant tanke!
    Men så länge antalet människor ökar, så borde väl även ekonomin växa? Om det inte byggs in ”systemfel” i ekonomin.

  23. Lars C

    Labbibia#22 Inte alls, tvärt om så stämmer det väl in med att vi som nu för första gången ser en negativ tillväxt också har en stagnerande befolkningstillväxt. Detsamma kommer att ske i de länder som nu ökar i både välfärd och folkmängd. däremot så kan deras folkmängd eventuellt bli en bromskloss, vi vet väl inte riktigt hur det där fungerar när man blir så många i ett land som i tex Indien och Kina. Om det finns systemfel i ekonomin vet jag inte. Men jag antar att systemet gradvis kommer att förändras genom tiden. Evig tillväxt är en omöjlighet. Någon gång går vi in i en annat tillstånd.

  24. Steve

    Indien är säkert ett land som skulle drabbas hårt av en global uppvärmning.  Och visst, 40ºC i Bhopal idag kl 18 är varmt.  Men inte onormalt.  Indierna orkar ändå arbeta hårt. 
    CIA World factbook:  BNP ökade med 8,5% år 2006, med 9,0% år 2007, och 7,3% år 2008, till stor del genom att tillverkningsindustrin expanderade.  Indien är idag också en stor exportör av datatjänster.
    BNP per capita var:  år 2006 $2500,  år 2007 $2700 (+8%), och år 2008 $2800 (+3,7%).  (Belopp i USA-dollar 2008).   World Almanac 1995 sade att per-capita-BNP då var $270.   CIA World Factbook säger att senaste BNP (2008) är $1237 trillion efter officiell växelkurs, $3267 trillion efter köpkraft. 
    https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html
    Det måste ju finnas statistiska hakar i detta, men ändå:  Det har skett en helt fantastisk utveckling i detta stora tropiska land, sedan man på 90-talet övergav statssocialismen.
    Min poäng här är att allt prat om klimatförsämring faller inför siffror som dessa.  Man orkar inte mångdubbla sin arbetsinsats om hettan är ännu mer tryckande än man är van vid.

  25. Lars C

    Steve ”Man orkar inte mångdubbla sin arbetsinsats om hettan är ännu mer tryckande än man är van vid.” Den största orsaken är definitivt luftkonditionering men helt allmänt så kan man jobba i varmare lokaler än så, fråga dem som jobbade till sjöss i gamla båtars maskinrum. Jag var till sjöss som ung. Min första båt som elev hade över 50 grader grader på det svalaste stället i maskinrummet när det var som varmast. En slavdrivare till förstemaskinist såg till att ingen fick pusta en sekund. De gamla som varit med förr sa att det här är väl inget att gnälla över, du skulle varit med……Den båten var extrem, de flesta av den tidens fartyg låg runt 45 grader på samma breddgrader. Allt är relativt. I dag skulle jag dött i 35 grader. Ett varmare klimat oavsett orsak visar sig inte lika mycket i tropikerna som hos oss.

  26. Steve

    Indiska rikedomar:  CIA World Factbook säger att senaste BNP (2008) är $1,237 trillion efter officiell växelkurs, $3,267 trillion efter köpkraft.  Ett komma två…  One point two…  Förstås.  I knew it… Men här har svensken ett skriv-problem.  Hur blir det tydligt redan från början?