LENNART BENGTSSON: Om konsten att påverka opinionen

Från Det Goda Samhället den 11/4, https://detgodasamhallet.com/2024/04/11/lennart-bengtsson-om-konsten-att-paverka-opinionen/

meteorologi

BILD: Amerikansk TV-meteorolog 1953.

Majoriteten av landets meteorologer är väl informerade om växthuseffekten och detta har varit en del av basundervisningen i meteorologi vid landets universitet under mer än 100 år. Ingen ifrågasätter att värmestrålningen i atmosfären till följd av koldioxid och vattenånga är avgörande för jordens klimat då detta är grundläggande fysikaliska fakta.

Systematiska mätningar av koldioxiden i luften påbörjades 1958 på Mauna Loa på Hawaii och har gradvis utökats till mätningar på ett stort antal platser på jorden liksom från flygplan och satelliter. På 100 år har koncentrationen av koldioxid ökat med drygt 1/3 motsvarande 1000 miljarder ton koldioxid eller cirka 2kg/m2 . Bästa tillgängliga beräkningar indikerar att en fördubbling av koldioxiden i luften skulle ge global temperaturökning på ca 2°C. Sedan de första realistiska klimatberäkningarna gjordes för mer än 55 år sedan har denna bedömning inte ändrats väsentligt. Observationer visar också att det blivit upptill någon grad varmare på jorden. En sådan uppvärmning kan dock inte enkelt fastställas av alla och envar då den är knappt märkbar utan kräver omfattande vetenskapliga beräkningar.

Ändringar i väder och klimat är nämligen svåra att påvisa pågrund av naturliga processer vilka sker hela tiden och främst genom instabiliteter i atmosfärströmningen. Sådana naturliga processser har alltid funnits och det är sådana oväder och orkaner som det är meteorologernas huvuduppgift att förutsäga. Storleken på naturliga väderfenomen dominerar helt över de ändringar som kan bero på ökande växthusgaser och det är detta som är meteorologernas dilemma. Hur skall man förhålla sig till något som är potentiellt problematiskt men som ännu knappt kan urskiljas? De flesta är beredda att göra allt för att hindra en katastrof som förväntas inträffa om några år eller kanske tio år men knappast något som kan hända om 100 år eller ännu längre bort i tiden. Likafullt är det nödvändigt att förhålla sig till frågan på grund av den tröghet som beror på havens väldiga massa. Vad som görs idag kan få effekt om 100 år.

Hur kan då sakkunniga meteorologer förhålla sig? Det traditionella sättet är att presentera de vetenskapliga resultaten och sedan överlåta åt samhällets beslutande organ för ett eventuellt ställningstagande. Så gjordes tidigare inte sällan av enskilda forskare. Här ett sådant exempel, där jag själv var involverad.

I samband med debatten om kärnkraften i Sverige, jag var då bosatt i Storbritannien, sände jag vid nyåret 1976 ett brev och en längre promemoria till Olof Palme där jag tog upp såväl problemen med såväl fossil energi som förnybar energi och att dessa problem måste vägas mot de möjliga problem som ett utökat användande av kärnkraft skulle kunna innebära. Ett av dessa problem var växthuseffekten. Jag fick ett mycket vänligt och initierat svar med en önskan att fortsätta ett tankeutbyte. Växthusgasernas effekt på väder och klimat var vid denna tid en icke-fråga och det tog i stort sett ett kvartssekel innan intresset slog rot som i dag dessvärre blivit till en förvuxen tropisk urskog av inte sällan ogenomtänkta förslag och idéer.

Andra meteorologer har gått mer handfast och pragmatiskt tillväga som klimatforskare James Hansen efter den varma sommaren 1988 vilket han själv redogjort för. I samband med ett föredrag i Washington sommartid såg han till att luftkonditioneringen i föreläsningssalen stängdes av för att åhörarna skulle komma i stämning och inse vad som skulle kunna hända om vi inte gjorde något åt växthusgaserna. Ett annan åtgärd, på liknande handfasta sätt, genomfördes av förre TV- meteorologen Pär Holmgren, numera heltidspolitiker i miljöpartiet. I en artikel i tidskriften Polarfront 2006 hade han följande pragmatiska förslag till sina kollegor TV -meteorologer, jag citerar:

”Se till att du får svara på de frågor som DU vill svara på, de frågor som du tycker att reportern borde ha ställt! Även om hon eller han av någon anledning inte frågar dig det. ”Beror det här på växthuseffekten?” behöver inte besvaras med ett ”nej”, även om detta i och för sig skulle vara vetenskapligt riktigt. Du kan kanske lika korrekt svara exempelvis: ”Ja, det finns en risk att det här blir vanligare i framtiden.” Då får du dessutom antagligen betydligt intressantare och
viktigare följdfrågor om vad det beror på och vad vi kan göra åt det.”

Tanken när IPCC kom till 1988 var att IPCC skulle stå för saklig och initierad samhällsinformation och det gäller i stort fortfarande för IPCC naturvetenskapliga rapport. Problemet är att politiska intressen och otåliga aktivister har fått alltmer inflytande i debatten och även inom IPCC vilket inneburit att seriösa meteorologer och fysiker fått allt mindre inflytande eller inget alls. Många har helt enkelt jagats bort eller håller sig undan av oro på grund av förväntade negativa konsekvenser för arbeta och ställning. Idag är det snarare aktivister som Greta Thunberg med följare, aktivistgruppen Extinction Rebellion (XR) eller humanekologen och docenten Andreas Malm som dominerar den mediala bilden, där den senare till och med rekommenderar våldsaktioner och detta utan att ens fördömas av landets miljöparti.

lennart bengtsson Lennart Bengtsson

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Karl Eider

    ”På 100 år har koncentrationen av koldioxid ökat med drygt 1/3 motsvarande 1000 miljarder ton koldioxid eller cirka 2kg/m2 .”

    Vad menas här? Skulle ökningen vara 2 kg per kubikmeter luft? Det stämmer naturligtvis inte. En oklar formulering.

  2. foliehatt

    Det är många som lever på reklam. Förutom politiker så har vi riktiga experterna på detta i reklambyråerna. De två kategorierna arbetar efter samma skript.
    1) måla upp ett problem, verkligt eller inbillat går lika bra. Ju hemskare konsekvenser som problemet kan ge, desto bättre.
    2) beskriv vad som skulle kunna mildra eller helt undanröja konsekvenserna.
    3) erbjud den exklusiva lösningen till kunderna, enligt 2)

    Det riktigt intressanta är att i bägge fallen (handeln och politiken) är det kunderna som får spendera extra för att hålla reklambranchen igång, så att reklammakarna kan styra hur vi handlar.

    För Miljöpartiet så har valet av reklam, punkterna 1-3 ovan, blivit just klimatkatastrof – med koldioxiden som problemet, och miljöpartiets omdaning av samhället som lösning.

    Men, dåligt genomtänkta reklamprojekt får ibland oförutsedda, negativa, resultat (ex.vis Ford Edsel). Jag hoppas på ett liknande negativt utfall för Mp. I EU-parlamentvalet likväl som i nästa riksdagsval.

  3. Jan Ågersten

    #2 foliehatt
    Jag gillar din förklaringsmodell, pedagogiken är väldigt bra. Men vi måste ha klart för oss att reklambyrån inte heter Miljöpartiet. MP är konsumenten liksom V, S, C, L, KD, samt M. Reklambyrån heter World Economic Forum (WEF) och det är där allt jävelskap har sina rötter. Vi får inte glömma vilka partier det är som driver Fit for 55.

  4. Lars Cornell

    #1 Karl Eider
    Jag kontrollräknade och Lennart har nog rätt.
    Jordens yta är 510 100 000 km² vilket i m² blir
    510 100 000 000 000 således 510 och 12 nollor.

    Mängden kol i atmosfären är ca 750 Gton vilket blir 750 och nio nollor.
    Omräknat till koldioxid blir det nära 2800 Gton.

    Dividerar vi mängd koldioxid med ytan blir det 5,5 kg koldioxid per m² jordyta.
    Så Lennarts beräkning 2 kg koldioxid i ökning per m² jordyta kan vara rätt.

    Vi kan kontrollräkna på ett annat sätt. En luftpelare väger ca ett kg per kvadratcentimeter och med basen en m² blir det ca 10 000 kg luft. Multiplicerar vi till det 400 ppm koldioxid blir det 4 kg koldioxid per m².

    Det stämde inte alldeles, men ändå rätt nära.

  5. B,C

    Happer/Lindzen: ”Doubling CO2 concentrations, from 400 ppm to 800 ppm, a 100% increase, would cause tiny changes of the heat radiation to space, and therefore tiny changes of Earth’s surface temperature, on the order of 1° C (about 2° F) of surface warming for every doubling of CO2 concentrations.”

  6. Lennart Bengtsson

    Lars Cornell

    Den enhet som anges är ppm (parts per million) men i volymsdelar. Jag skriver normalt ppm(v) Men nu råkat koldioxid vara ca 50% tyngre än luft. Därav 6 kg och inte 4.

  7. Lennart Bengtsson

    Jag vill bara tillägga att det är sprängningar som Andreas Malm förordar ungefär som sprängningen av gasledningen i Östersjön även om Malm helst vill spränga oljeledningar.

  8. Lasse

    Tack Lennart B
    Alltid bra med lite sakkunskap.
    Men hur är det med orsakerna i övrigt.
    Vi har klimatvariationer som påverkat globen under lång tid.
    Nu har CO2 spelat in men är detta plötsligt den enda spelaren på plan?
    Solens roll bör beaktas.
    Vi har ju sett den mer och tydligare de senaste 40 åren.

    Sen har haven en stor magasinerande förmåga mycket riktigt, men det finns även ett fenomen där havens energi hålls kostant. Över 27-30 grader bildas orkaner/thyfoner. Dessa är utomordentliga i att minska energiinnehållet i haven.

    Att vi skulle ha en 100 årig uppvärmning framför oss motsägs av analyser av CERESdata. Där energiöverskotten finns är även nederbörden i ökande.

    Periodiciten i klimatet är påtagligt, se på Svalbard, vilket Hans Wson Ahlmann redan på 1920 talet påpekade.

  9. Thorleif

    Här ett ex på hur opinionen (och val) kan styras;

    Climate Lockdowns (WHO)
    Ökad poströstning med manipulation (bevisat!)
    Öppna gränser med ny röstboskap

    https://www.armstrongeconomics.com/armstrongeconomics101/regulation/insurance-companies-planning-for-climate-lockdowns/

  10. Lasse

    #8
    Man kan också hitta på data och förhindra att kunskap om detta sprids.
    30% av alla temperaturdata är uppskattade (Tony Heller idag)
    Läkade men fick svårt att visa
    Så går det också att förhindra demokratis upplysning

  11. Ann lh

    Lennart B.,
    Du skriver att tanken med IPCC var att den skulle stå för ”saklig och initierad samhällsinformation”.
    När Bernie Lewins bok ”Searching for the Catastrophe Signal – The Origins of the IPCC” kom ut 2017 lusläste jag de kapitel som handlade om den debatt kring CO2 och klimatet som rasade under decenniet innan IPCC bildades.
    Såvitt jag förstod var miljörörelsen (bl.a. UNEP) synnerligen aktiv medan både fysiker och geologer/paleoklimatologer avhängdes från diskussionerna. Därför hoppar jag till när Du skriver ”saklig och initierad samhällsinformation”. Några viktiga begrepp saknas, allsidig och objektiv.
    Har den skadan reparerats sedan dess?
    Filmen Climate The Movie och Clintels utvärdering av den senaste IPCC-rapporten visar att det knappast skett.
    Pär Holmgrens journalistiska bekännelse var dock intressant att få del av.

  12. Ivar Andersson

    ”Bästa tillgängliga beräkningar indikerar att en fördubbling av koldioxiden i luften skulle ge global temperaturökning på ca 2°C. Sedan de första realistiska klimatberäkningarna gjordes för mer än 55 år sedan har denna bedömning inte ändrats väsentligt. ”
    Trots att IPCC funnits i mer än 30 år och många miljarder har lagts på ”forskning” har vetenskapen bara gjort små framsteg som troligen kunnat göras till en mycket lägre kostnad om politikerna och byråkraterna från FN/IPCC inte varit inblandade.

  13. SatSapiente

    Har England så ont om meteorologer att de måste använda amerikanska? Enligt bilden som visar Englands karta.

  14. Lennart Bengtsson

    Ann lh

    Notera att jag specifikt endast inkluderar den naturvetenskapliga rapporten, IPCC-I , som jag mestadels tycker är saklig och informativ. Tyvärr är ibland även den naturvetenskapliga sammanfattningen påverkad av politiska prioriteter. Jag har på goda grunder kritiserat övriga rapporter.
    Problemet idag är knappast IPCC utan alla aktivister som uttalar sig utan att basera vad som sägs på fakta utan mer på tyckanden

  15. Lennart Bengtsson

    SatSapiente

    Det rör sig nog om ett skrivfel. Meteorologen är engelsk och inte amerikan.

  16. Lennart Bengtsson

    11

    I den artikel som Happer nyligen publicerade hänvisade han till Manabe 1967 då resultatet var praktiskt taget detsamma. När det gäller Happers artikel så genomförde han endast en mycket detaljerad strålningsberäkning , betydligt mer detaljerad än Manabe men med samma resultat. Notera dock att Happer inte inkorporerade den nödvändiga konvektionsanpassningen. Manabes beräkning har genomförts av professor Stevens i Hamburg med nästan identiskt samma resultat och med samma detaljerade strålningsberäkning som Happer. Så ca 2°C vid en fördubblad CO2 koncentration anser jag som ett rimligt förväntat resultat baserat på dagens kuunskapsnivå
    I dessa beräkningar kan man se den typiska koldioxidsignalenn med uppvärmning i troposfären och avkylning i stratosfären. Något sådant inträffar inte vid ökad solstrålning.

    Din sista mening kan jag däremot säkert hålla med om

  17. Sigge

    Karl Eider #1

    Lufttrycket vid marknivå är ungefär 1 kp/cm2 det är 10 000 kp/m2. Luften ovanför en kvadratmeter på marken väger alltså 10 ton. Så koldioxidhalten har alltså ökat med runt 2 kg/m2 vilket motsvara 0,2 promille.

  18. Lennart Bengtsson

    7

    Klimatsystemet är komplext och olika slag av överraskningar kommer säkert att ske. Det är därför bättre att skynda långsamt och bättre förstå vad man gör. Det är tyvärr knappast fallet idag eftersom en öppet tankeutbyte motarbetas. Det är en skandal och på sikt ett hot mot vetenskapen att inte kritiska röster får komma fram i synnerhet som det i fallet med exempelvis Clintels klimatfilm rör sig om högst kvalificerade vetenskapsmän.

  19. Lennart Bengtsson

    Sigge 16

    Du måste också inkludera att luftens syrehalt har minskat då koldioxiden ökat

  20. Sigge

    Jag kan bekräfta Lennart Bengtsons uppgifter om att växthuseffekten användes som argument vid kärnkraftsomröstningen 1980. Jag var själv aktiv för linje 1 även om jag på den tiden ansåg att det byggdes för mycket kärnkraft i Sverige. Vi använde svavelargumentet, växthuseffekten och slöseri att lägga ner det som redan påbörjats att byggas som främsta argument.

    Att jag själv inte var helt övertygad om kärnkraftens förträfflighet var att kolkraftverk skulle vara mycket billigare och i synnerhet koleldade kraftvärmeverk. Så jag har sedan dess alltid varit en förespråkare för utbyggd fjärrvärme för att kunna bygga kraftvärmeverk. På 80-talet förespråkade jag koleldade eller torveldade kraftvärmeverk och från 90-talet biobränsleeldade kraftvärmeverk.

    Att jag redan på 90-talet ändrade mig till förespråka biobränslen istället för kol var att de som jobbade med pannorna sa att sot och aska från biobränslen var mycket lättare att tvätta bort än från stenkol. Då tog en kollega reda på hälsoeffekter med olika typer av sot och aska.

  21. Sigge

    Lennart Bengtsson #19

    Självklart har syrehalten minskat också. Jag försöker bara hjälpa till att förklara så Karl Eider förstår vad du menade.

    Om du känner till vad 2-gradersmålet resp 1,5-gradersmålet har för ursprung så tror jag det vore bra att du förklarade det.

    Jag tycker dina förklaringar om hur atmosfären förändrats är enkla att förstå.

  22. Lennart Bengtsson

    1.5° eller 2°C har ingen vetenskapligt grund ( strider mot IPPCCs klimatkänslighet) utan är ett politiskt ad hoc antagande och ett mindre intelligent beslut. Det enda rimliga är att ha ett utsläppsmål.

    1.5°C villkoret kommer i min uppfattning inte att kunna uppfyllas men innebär inte heller någon katastrof. I vissa delar av jorden kan det innebära problem, som knappast är värre än de som redan finns, i andra delar av världen, som hos oss kan de innebära fördelar som energibesparingar och högre avkastning för skog och skörd

  23. Nr 16 Lennart Bengtsson
    Tack för artikeln.
    Har du någon uppfattning/ åsikt om Co2 haltens variation i 200 års perspektivet?

    Kan man utesluta mätningarna före 1950 och värden på 300 – 400ppm under den förra värmeperioden 1920 – 1950 – var man mättekniskt inkapabel vid denna tid?

    Hur kan förändrad atmosfärscirkulation påverka global medeltemperatur och därmed avgasning från haven gällande Co2 – dvs påverkar atmosfärscirkulationen havens strömmar i någon nämnvärd omfattning?

    Kort sagt är denna baslinje för Co2 på 280 från förindustriell tid så huggen i sten som klimatnarrativet påstår – eller finns det ngn anledning att ifrågasätta själva pudelns kärna i debatten?

  24. Sten Kaijser

    Lennart B,

    det är möjligt att syrehalten minskar, men vi brukar ju ange koldioxidhalten i ppm(v). Antag att koldioxidhalten ökar från 410 till 420 och att de 10 nya tas från syret i atmosfären. Vi kan anta att syrehalten är i runda tal 200 000 ppm(v). Då är den plötsligt bara 199 990 ppm(v).
    Luften blir plötsligt svårare att andas — eller hur?

  25. Jimmy Blad

    https://science.feedback.org/review/review-climate-the-movie-the-cold-truth-reveals-numerous-well-known-misinformation-talking-points-inaccuracies/?

    Hej,
    Ni med vetenskaplig kunskap, vad säger ni om denna invändning mot filmen ” Climate The Movie ” ? Jag publicerade länken på FB och fick meddelande om att jag publicerade ”Falsk Information ” och hot om avstängning av kontot. Tacksam om någon vill kommentera !

  26. Göran

    Kan någon förklara för mig att just nu så påverkar koldioxiden temperaturen på jorden, men något sådant samband inte kan ses om man studerar koldioxidhalten och temperaturen under de senaste 500 miljoner åren?

  27. På tal om påverkan på opinionen.

    Nu är det aktuellt med varningar för allt tidigare sommar i media och från smhi – mitt område i västsverige hör till värst drabbade och då särskilt storgöteborg.

    1961 – 1990 fick mitt område, söder om Vänern, sommar runt 10 – 15 maj.

    Så här säger smhi om sommarens (sköna ankomst) till Göteborg- inne i stan anländer numera sommaren dom sista dagarna i april men bara man går till industriområdet Torslanda utanför staden kommer sommaren runt den 5 maj.

    Skulle då smhi jämföra mina lantliga mätvärden några mil norr om Göteborg, så skulle dom hitta ytterliggare några dygn senare ankomst av sommaren – och då börjar vi närma oss samma ankomstdatum som den ovanligt kalla perioden 1961 – 1990…kanske kan det då på landsbygden handla om mindre än 1 veckas tidigare sommar…

    Jämför man perioderna 1931 – 1990 och senaste 1991 – 2020 så blir den dramatiska Förändringen försumbar.

    OCH jämför man semestermånaden juli – så ser det faktiskt ut som juli var varmare 1931 – 1960 än nuvarande 1990 – 2020.

    Då har ändå vi I Sverige dubbla uppvärmningen mot klotet – klimatkris? Neine das glaubt ich nicht..på min kassa skoltyska från 1980 – talet…men jag dejtade tyskafrökens dotter..så betygen blev bra ändå…och ett sådant dejtade tycks pågå även i dagens medievärld.

  28. Sten Kaijser

    Jimmy B #25

    falsk information = alternativa fakta

    med betoning på fakta

  29. Lennart Bengtsson

    Göran

    Det som händer nu kan noggrant observeras och mätas. De finns ingen möjlighet att mäta sådana snabba förlopp i historiska data på miljonskalan som rör sig om i bästa fall intelligenta gissningar. Jag kan mycket väl föreställa mig gigantiska vulkanutbrott i det förflutna som påverkat CO2 på hundraårs skala. Däremot visar variationer under de senaste istiderna att uppvärmningen föregick temperaturhöjningen. Vi har i viss mån något liknade idag då Stilla Havet avger CO2 under El Nino. Processen kan löpa i båda riktningarna

  30. Lennart Bengtsson

    Jimmy Blad

    Naturligtvis skall filmen publiceras! De som har en annan uppfattning hör inte hemma i ett öppet samhälle

    Sten Kaiser

    En helt irrelevant kommentar. Det är fråga om vetenskapliga mätningar och inte om folks andningsproblem

  31. Lennart Bengtsson

    Magnus Blomgren

    Det finns gott om mätningar med mätningar som är fåtaliga måste vara representativa dvs ge värden som är lika över stora områden. Först efter 1958 hade vi sådana värden där vi också behövde åtskilliga år för att vara säker på saken.
    du man hitta CO2 mätningar på nätet från sydpolen vilka stämmer bra överens med mätningar från ex Mauna Loa på årsbasis

  32. Sten Kaijser

    Hej Lennart,

    anledningen till min kommentar är att även om syre ersätts med koldioxid så är det lätt att mäta den förändringen men det är inte lika lätt att mäta en förändring på 1/20000.

    (Jag var inte helt allvarlig när jag drog in vår inandning i kommentaren : )

  33. Lennart Bengtsson

    Under de senaste 10 åren eller så finns det mätningar av CO2 nästa överallt inklusive mätningar från satellit

    Atmosfärströmning påverkar temperaturen högst väsentligt men huvudsakligen regionalt. För de som har gott väderminne kan jämför januari 1987 men januari 1989. Skillnaden i medeltemperatur för Mellansverige var ca 15°C

    Detta kan fortfarande hända.

  34. Lennart Bengtsson

    Sten Kaijser

    Likafullt kan man det Det kräver dock lämpliga metoder

  35. Erik A.

    Betänk att temperaturen ändras innan CO2 halten ändras. Det finns ingen korrelation som visar på motsatsen:
    https://www.mdpi.com/2413-4155/5/3/35?s=09

    Betänk också att den andel CO2 som människan årligen tillför atmosfären bara är 4% av den totalt tillförda mängden. En studie av isotopsammansättningen av CO2 i atmosfären (verkliga data sedan 1958, proxy data sedan 1600) visar att den inte ändrats pga antropogena utsläpp.
    https://www.mdpi.com/2413-4155/6/1/17

  36. Joachim

    #37 Erik A
    Keeling-kurvan visar en jämn ökning av CO2-halt i atmosfären från mätningarna startade 1958.
    Globala medeltemperaturen minskade något 1940-1980. Hur förklarar du det?

  37. pa

    Den naturliga klimatförändringen styrd framförallt av solen har gjort att CO2 halten ökat. Att människan som fenomen får tankestörningar och börjar tro att de kontrollerar vädret och utser ”experter” är oerhört löjligt.

  38. Joachim

    #25 Jimmy Blad
    Vilken länk publicerade du på FB? Filmen eller Science Feedback.org?
    Om det är Climate The Movie är det en fruktansvärd skandal.

  39. Kurt Hollmgren

    Går det att mäta halten CO2 och går det att beräkna ett medelvärde på atmosfärens temperatur. Hur gör man det i så fall?

  40. Uffe

    Lennart, du skriver:
    ”De flesta är beredda att göra allt för att hindra en katastrof som förväntas inträffa om några år eller kanske tio år men knappast något som kan hända om 100 år eller ännu längre bort i tiden. Likafullt är det nödvändigt att förhålla sig till frågan på grund av den tröghet som beror på havens väldiga massa. Vad som görs idag kan få effekt om 100 år.” menar du att vi måste ta hänsyn och lösa fiktiva problem som kan uppstå om hundra år idag?
    Människan kan ju inte ens förutse problem som kan uppkomma om en dag, en vecka, en månad, hur ska vi kunna förutse eventuella problem om hundra år.
    Att lösa fiktiva problem i framtiden kan väl knappast vara en uppgift för oss idag?
    De problem som uppstår i framtiden kommer framtida generationer att lösa precis som vi löser de problem som uppstår idag, eller är det så att vi inte tror att framtida generationer har kommer att vara lika smarta som vi och klara att lösa problem som uppstår i deras livstid?
    Är det inte så att vår fixering vid fiktiva problem i framtiden skapar väldiga problem idag, som energibrist, fattigdom mm.
    Minskat välstånd nu är knappast lösningen på framtidens problem utan det som skapar dem, framtida generationer lär knappast göra vågen för våra ansträngningar att styra klimatet genom sänkningar av levnadsstandarden nu.
    Om vi tror på mänsklig utveckling så kommer framtida generationer skratta åt det som vi idag tror är framtida problem precis som vi ser att våra förfäder inte hade lösningar för de problem som kommer med den tekniska utvecklingen idag.
    Om framtiden vet vi ingenting.

  41. Nr 33 Lennart Bengtsson
    Ja, just det med 1958 komplicerar ju avsevärt meteorologi som vetenskapligt instrument för att förstå klimatförändringar I ett längre perspektiv.
    Rent mättekniskt blir det mesta då historielöst:
    Spårbarhet
    Täckningsfaktor
    Konfidensnivå
    Referensstandarder
    Källor till mätosäkerhet och så vidare.

    Opinionsbildningen får på så vis en guldgruva av okunskap och stora osäkerheter att ösa ur.

    Jag som brukar studera klimatförändringar I naturens facit – ser att stora variationer förekommit i allt från 100 – 1000 års perspektivet.
    Artsammansättningar, utbredning och tillväxt visar glasklart stora klimatskiften även i ovan nämnda perspektiv.

    Den höga tillväxt som vissa arter uppvisar historiskt tyder på att koldioxidhalten i våran del av världen måste ha varit betydligt högre, tillväxt endast med högre temperatur syns orimligt.

    Visst kan olika vulkanutbrott ha sänkt temperaturen i perioder under senaste 1000 åren – men varifrån kom dom höga medeltemperaturerna?

    Naturen visar oss att det var mycket varmt ända fram på 1200 – talet och sedan den kraftiga nedkylningen och nu uppåt igen…skulle det under denna tiden funnits en Co2 halt på 280..?

    Rent vetenskapligt är det svårt att förstå vurmen för 280 – men det passar alarmisterna bra..och dagens opinionsbildare.

    Eftersom temperaturen/klimatet ständigt skiftar och havet finns – så måste Co2 halten ha varierat rejält i både långt och kort perspektiv… utan några som helst dramatiska konsekvenser, utan globalmedel går upp och ner ett par grader?

    Meteorologi kan inte lära oss särskilt mycket om klimat I ett historiskt perspektiv ännu – men mycket om vädrets skiftande tillstånd…Även om det fortfarande är svårt med prognoser längre än 5 dagar.

    Förväxling av väder och klimat är ju uppenbar i ett grundläggande mättekniskt och mätosäkerhetsperspektiv – och då inte minst I Co2 hänseende.

    Mina mor och farföräldrar föddes i slutet på 1800 – talet och början på 1900 – talet – dom var alla intresserade av odling och extremt intresserade av väder – klimatet förstod dom sig på att inte oroa sig över.

    Det jag alltid slås över när jag läser deras väderdagböcker och odlingsnoteringar är den stora 30 åriga vädervariation dom och jag fått uppleva – först var det brant uppåt sedan var det en lång kallperiod, där januari och februari var kallare än på 150 år, sedan blev det varmare igen.

    Jag är övertygad om att Co2 halten måste ha varierat när temperaturen gick upp och ned även under dessa 100 år – i naturen tycks inget tyda på denna fiktivt stabila Co2 halt.

    Sedan är det uppenbart att Co2 är en växthusgas men därmed inte sagt att den styr klimatet.

    Men i media och i opinionen och i politiken kommer berättelsen om 280 Co2 att leva vidare.
    Och i det blir vi och våra barn indragna.

  42. Det är fascinerande att följa hur klimatfrågan kunde växa sig så stor. När koldioxiden kom på tal igen på 40-talet så fanns det ett fåtal klimatologer eller meteorologer som trodde på detta samband. Men det avfärdades rätt snabbt när temperaturerna började falla. Det såg inte ut som att temperaturen skulle stiga, trots en stor ökning av koldioxidutsläppen. Snarare tvärt om. Ända fram till mitten på 70-talet.

    När temperaturen steg igen så ökade entusiasmen, särskilt bland dem som ogillade industrialism, bilar och ”konsumism”. Vänstern som hittills haft Marx för ögonen hade svårt att jämka sin lära med anti-industrialism. Men idag tycks de ha fått ihop sina teser med lite modifikationen. Moderna marxister kan återigen anklaga kapitalismen som ”utsugande” och ”förstörande”, fast nu av planeten som helhet.

    Likaså så kunde man få över den superrika klassen (kungligheter, godsägare, oljemagnater etc) som mest tänkte på sina jaktmarker och att kunna njuta av en orörd natur. Romantiken hade gjort ett stort intryck på denna ”bevaranderörelse”.

    Så, plötsligt har vi en symbios mellan marxister och reaktionärer där klimathotsteorin passade bra in.

    Denna symbios har varit mycket framgångsrik politiskt.

  43. Joachim

    #25 Jimmy Blad
    ”This 80-minute long film features interviews with climate change contrarians who share their opinions and claims about climate change. Several of the people interviewed are well-known for spreading misinformation and have shared claims which were found to be incorrect or misleading in past Science Feedback reviews. Among them are Willie Soon, Richard Lindzen, William Happer, Steven Koonin, and Ross McKitrick.”

    Om vi börjar med inledningen så slås man av orden ”contrarians” och ”misinformation”. Extra intressant är att man utgår från den egna sajtens tidigare bedömningar för avgöra vad som är fel och desinformation. Att många av de medverkande är välrenommerade vetenskapsmän på klimat området sedan många decennier med otaliga vetenskapliga arbeten i ryggen nämns inte. Inte heller att en medverkande nyligen fått nobelpriset.

    Nästa varningsklocka är vad Science Feedback reviews väljer att hantera först:
    ”While users on Twitter and other platforms have already pointed out numerous inaccuracies in the film, we will further explain the issues with the film’s main claims below. [—] we will first investigate three major claims:
    – The climate effects of carbon dioxide (CO2) compared to changes in solar activity
    – Use of temperature measurements by climate scientists to measure and properly quantify global warming
    – Comparing recent climate change to past climate change”

    Som jag uppfattade filmen var solen en av många förklaringar till ändrad temperatur. Man väljer alltså lämplig halmgubbe och utnämner den till en av filmens huvudpoänger.

    Nästa punkt: ”The film makes several claims about biases in temperature data.” Återigen hittar man en perifer halmgubbe att luta sig mot. Att filmen förklarar hur oerhört svårt det är även med hjälp av satelliter att bestämma jordens medeltemperatur är en viktig pusselbit, och påminner om att man varken kan eller ska lita helt på beräknade bombsäkra temperaturer från jordens alla hörn flera hundra år tillbaka i tiden.

    I punkt tre slår man fast: ”Recent climate change is unusual compared to past natural variations”.
    Hur man vet detta är svårt att förstå. Vi har helt enkelt inte pålitlig data utom från kanske de senaste decennierna.

    Filmen i mina ögon är en ögonöppnare för allmänheten, som i åratal utsatts för ensidig (skräck-)propaganda från politiker och media istället för att få lära sig mer om klimat och åhöra öppna debatter mellan vetenskapsmän.

    Och att värme och koldioxid har positiva effekter har helt mörkats av narrativet.

  44. Adepten

    #39 Kurt Hollmgren

    Ja, det går definitivt att mäta CO2-halten och beräkna medelvärdet av atmosfärens temperatur. CO2-halten mäts vanligtvis med instrument som analyserar luften, medan atmosfärens temperatur kan mätas med satelliter, väderballonger och markbaserade väderstationer. För att beräkna medeltemperaturen över tid används data från dessa mätningar och analyser.
    Men det är inte det som är problematiskt utan det är hur data ska tolkas för hur framtiden ska se ut och vilka anpassningar som ska genomföras i nutid.

  45. Erik A.

    #36 Joachim: Det handlar om förändringarna inte om de absoluta värdena. Jag rekommenderar att du läser den vetenskapliga artikeln så ser du hur en undersökning genomförs där man undersöker korrelation och eventuell kausalitet mellan förändringarna när det finns mätserier för två separata variabler.

  46. Erik A.

    #42 Ingemar: Ja och gemensamt för dem alla är att de inte kan något om det ämne som de inte bara anser sig ha monopol på kunskap om utan dessutom anser sig ha rätt att pådyvla andra sin kunskap om. Det handlar om tro, manipulation, spridning av rädsla, projektion och maktutövning.

  47. Fredrik S

    Tack Lennart för att du delar med dig av sakkunskap och erfarenhet i både artikel och kommentarer.

    Angående IPCC, den nya ordföranden Jim Skea uttalade sig ju i somras om att han ville minska paniken klimatdebatten med mer konkreta lösningar och mindre larm och panik.

    Har det märkts något av detta inom den forskande världen?

  48. Lars-Eric Bjerke

    #16 Lennart Bengtsson
    ”Notera dock att Happer inte inkorporerade den nödvändiga konvektionsanpassningen.”

    Jag vore väldigt tacksam om du vill förklara vad konvektionsanpassning innebär och hur det påverkar beräkningar av den transienta- och jämviktsklimatkänsligheten. På bloggen gör ofta referenser till Happers beräkningar, som då kanske inte säger hela sanningen.

  49. Roland

    #25
    För den som vill se filmen ” Climate The Movie ”
    Så finns den här att se:

    https://swebbtv.se/w/1XjSEUXgTgWUCd5ZhZ1bwH

  50. Adepten

    #25 Jimmy Blad

    En mycket omfattande recension med kända gamla argument skrivna av yngre väl skolade klimatallarmistiska personer😎
    Positivt att filmen har recenserats, det visar att filmen med sitt busenkla budskap har avsedd verkan och ses som ett hot mot det klimat industriella komplexet och dess medlöpare

  51. Thorleif

    #42 Ingemar Nordin

    Ja just det! Symbiosen är det WEF sysslar med. Att få med vänstern har varit prioritering nr 1. Vänstern inkl marxisterna är för centralisering och överstatlighet som maktinstrument om syftena motsvarar deras ideologiska prioriteringar. Woke-frågorna har splittrat samhällen och nationer t.ex. Allt ”det synbart goda” skall politiskt försvaras och flyttas upp helst över nationella nivåer (här EU, NGOs m.fl och uppåt) där nya byråkratier och karriärvägar öppnar sig för de opportuna. Hos WEF sitter särintressen och företagen liksom elitens elit och väntar på att tillsammans med FN få sjösätta PPPs med nya föreslagna agendor. Jag hoppas MSM och folk vaknar till slut!

    Macron i Frankrike t.ex håller som bäst på att strypa all yttrandefrihet i politiskt heta frågor. Canada har kommit längst medan Tyskland är på väg.

  52. Erik A #46,

    Nu vet jag inte om du med ”dem alla” menar aktivister/politiker eller seriösa klimatforskare. Men jag antar att du menar den förstnämnda gruppen.

    Ja, som vetenskapsteoretiker, är jag lite allergisk mot alla påståenden som med hänvisning till vetenskapen påstår att något är ”bevisat”, ”får ej ifrågasättas” etc. Så som litanian från FN har varit många år och decennier. De använder det de tror är vetenskap som ett maktinstrument för att trumfa igenom sina egna åsikter.

  53. Björn

    Lennart Bengtsson [29]; Jag citerar: ”Vi har i viss mån något liknade idag då Stilla Havet avger CO2 under El Nino”. Detta kan ju missuppfattas, visserligen emitteras CO2, men blygsamt i förhållande till vattenångan. Det är ju huvudsakligen vattenånga H2Ogas som är drivkraften i en El Nino. Flödande varmt vatten mot Sydamerika emitterar vattenånga under sin väg utmed ekvatorn mot öster. Den ökade atmosfäriska cirkulationen drivs av den uppåtstigande vattenångan med sitt latenta värmeinnehåll.

  54. Sten Kaijser

    Jag vill rekommendera följande ordutbyte:

    klimatutsläpp ———> koldioxidberikning

    global uppvärmning —> klimatförbättring

  55. Erik A.

    #52 Ingemar:

    Ja det var de kategorier du räknade upp i #42 som inte har någon anknytning till naturvetenskaplig kunskap men som alltså ändå anser att de vet och skall bestämma vad andra skall tycka. Det är ett intressant mänskligt fenomen.

    Just att det rör ett område som naturvetenskap gör det extra intressant. Den vetenskapliga processen har helt satts ur spel eller kidnappats om man så vill. Det går inte förklara detta fenomen fullt ut utan att vända sig till psykologi och människans behov av religiöst utövande och maktutövning.

    Jag ser det som att vår kultur befinner sig i en bubbla i denna fråga och jag ser fram mot den dag när den kommer att spricka! En dag kommer forskare ägna sig åt att studera hur det kunde bli så här…

  56. Joachim

    #45 Erik A
    Tänk dig att jag antingen är klimatskrämd eller neutral och nyfiken. Är det rätt metod att be mig läsa själv ett ursvårt vetenskapligt arbete?
    Om du skulle hjälpa mig genom att sammanfatta huvudpoängerna från din länk, vad skulle du säga då?

  57. Erik A.

    #52 Ingemar forts:

    Sen vet jag också att det beror på att naturvetenskaparna själva har en övertro på sina GCM modeller och att de kan beskriva hela jordklotet i tid och rum. De drar tvärsäkra slutsatser från modeller som inte är verifierade. Dessa slutsatser har de sedan kommunicerat vidare till människor som inte är kunniga inom naturvetenskap.

    I artikeln i min första länk i #35 har man gjord samma jämförande statistiska analys på modellernas utdata. Det visar sig att i GCM modellerna sker ändring av CO2 före ändring av T. Alltså tvärtom mot vad analysen av verkliga data ger. Med detta så är modellerna alltså falsifierade!

  58. Erik A.

    #56 Joachim:

    Jag rekommenderar min tidigare artikel här på KU där jag beskriver det aktuella vetenskapliga arbetet:
    https://klimatupplysningen.se/temperaturen-och-koldioxidhalten/

  59. Erik A #58,

    Tack för påminnelsen. Jag håller med dig, Det här handlar om krafter och motkrafter, och författarnas empiriska data tyder på att temperaturen kommer före höjningen av CO2-halten. Och det är förmodligen så att klimatmodellerna prioriterar CO2 framför temperaturhöjningar av naturliga orsaker. Det syns ju också tydligt i IPCC-kapitlet om ”attribution” där modellernas hypotetiska beräkning av naturliga orsaker blir ett rakt streck utan uppvärmning.

  60. Benny

    Man kan väl sammanfatta läget så här med klimatalarmismen att den styrs av pengar och ideologi. Politiker vill ha mer skatteintäkter och då blir CO2 ett tacksamt val då den kan beskattas. Vi har klimatkapitalister som vill ha bidrag till sina ”gröna” vanvettsprojekt och så har vi svansen av gamla marxister och vänsterfolk som i CO2 äntligen ser chansen att bekämpa kapitalismen och dess främsta symbol bilen. CO2 i sig har alltså ingen större inverkan på klimatet utan det är den politiska och ideologiska dimensionen som gör att den diskuteras livligt annars hade nog de flesta aldrig en reflekterat över CO2 och dess halt i atmosfären. De flesta känner inte ens till att atmosfären har ca 1% Argon vilket är långt mer än de 0.04% som är CO2. Hade bilar släppt ut Argon hade det väl snabbt upphöjts till något livsfarligt som måste beskattas.

  61. Joachim

    #58 Erik A
    Jag kommer att läsa din artikel.
    Min poäng var dock att vi måste ha lättillgängliga argument och förklaringar till våra påståenden. Även om dom är kraftigt förenklade.

    Jag kom att tänka på, när jag försökte börja på ett svar till #25 Jimmy Blad, att klimatdebatten – när den någon gång uppstår – så ofta hamnar i en länk-slagväxling.

    Många debattörer vägrar försöka ge en bild av grundläggande fysikaliska förutsättningar och mekanismer, utan hänvisar istället till en länk till ett vetenskapligt arbete.

    Motståndarna svarar med samma mynt.

    Den där ”sågningen” av Climate The Movie är så lättköpt.

    Happer, Lindzen eller andra toppforskare lägger ner sin själ i ett vetenskapligt arbete för att försöka finna en tes som håller matematiskt och naturvetenskapligt för ett visst fenomen, och presenterar denna. Exempelvis att klimatkänsligheten för fördubblad CO2-halt i atmosfären ger en ökning av +1 grad.

    Science Feedback reviews hittar ett annat arbete som har kommit fram till en annan tes, alternativt kritiserar det aktuella arbetet. Då ses plötligt det förstnämnda som vederlagt.

    Men egentligen är frågan så komplicerad att INGEN kan sägas ha bevisat den exakta klimatkänsligheten. Men allas insatser behövs för att komma sanningen närmare.

    Detta är min känsla. Skulle ni säga att den stämmer?

  62. Lars Cornell

    #60 Benny. ”Hade bilar släppt ut Argon …”
    Det gör de. Ungefär 1% av avgaserna är Argon med 1,25 g/liter.
    I stora mängder tränger den undan syre och kan då bli kvävande och förorsaka dödsfall. Gasen bidrar inte till ökad fotosyntes så som koldioxid gör.
    .

  63. Rossmore

    #25 Jimmy Blad

    Följde din länk till ”science-feedback” och noterar för det första att det inte går att lämna synliga kommentarer där. Det som är skrivet verkar vara oantastbart.

    Den ”review” som redovisas är full av meningslösa interna cirkelreferenser som ”However, this claim is inconsistent with available scientific evidence, as shown in many past reviews from Science Feedback.” och

    ”This claim has already been investigated in a past review by Science Feedback, and found to be misleading.”

    Därefter radar de upp 9 sanningar om planetens klimat och lyckas utmåla alla 9 som någon form av lögn och osanning. Här är de 5 första:

    1. ”Polar bear numbers are growing although they were said to be going extinct”

    2. ”The great barrier reef has recently reached record levels”

    3. ”you can read in the IPCC reports themselves, that it’s pretty hard to find trends in extreme events, much less attribute them to human influences.”

    4. ”The climate alarm is a scam/hoax.”

    5. ”The global atmosphere is not warming up as fast as the climate models say it should be.”

    Utelämnar 6-9 eftersom det inte ändrar på något men tycker att 1-5 ganska hyggligt beskriver det som vi normala upplever som den verklighet vi lever i.

    Kan någon förklara varför de gör på detta viset och beskriver verkligheten omvänt?

  64. Nr 61 och 63
    Ni är inne på samma sak – pennfäktande med länkar och omfattande rapporter som tar veckor att förstå haglar in i en diskussion och förstärker oredan I verkligheten kontra teorin och hypotesen.

    Det kan verkligen bli tungt och döda en god diskussion – länkfäktandet är det nya moderna blitzkriget i vetenskapsdiskusionerna och kan lätt avleda uppmärksamheten på verkligheten.
    Bör användas ansvarsfullt och som komplement – då berikar det.

    Klimatfrågan kör lätt fast i självklarheter som hur en viss molekyl fungerar – men som inte svara det minsta på grundfrågan klimat och klimatförändring, det blir mumma för en alarmist – som säger – nu vet vi hur Co2 molekylen ser ut och vilka egenskaper den har och därför förstår vi klimatet…
    Det blir ganska irriterande att föra en sådan diskussion, eftersom den grova förenklingen inte lirar det minsta med förståelsen av klimatet eller dess historia.

  65. Joachim

    #63 Rossmore
    Bra genomgång av Science Feedback. Dom flesta varken orkar eller vågar sig på en seriös nagelfarning av självsäkra utsagor.
    Jag nöjde mig med att skumma inledningens personpåhopp och fortsättningen att välja ut tre saker filmen och påstå det är filmens huvudpoänger. Detta upplägg är alltför vanligt och brukar leda till ytterligare ett uppgivet kryss i ”Tomma tunnor skramlar mest”-rutan.

  66. Jimmy Blad

    #38 Joachim
    Filmen !
    Sen fick jag hot om avstängning !
    jag anmälde i min tur Science Feedback.org, som falsk
    information. Har inte fått någon reaktion ännu…

  67. Lennart Bengtsson

    Lars Erik Bjerke

    Det är fysikalisk felaktigt att basera ett växthusresonemang enbart på långvågig strålning. Här var Arrhenius analys i grunden felaktig. Orsaken är att den värmestrålningen gör temperaturskiktningen instabil. Temperaturavtagandet med höjden kan aldrig bli större än Cp/g där Cp är specifika värmet och g gravitationen. Cp/g kallas lapse rate och är lika med 1°C/100m i torr luft Det inses lätt att om Cp skulle var noll skulle växthuseffekten försvinna men detta är fysikalisk orimligt. Att det råkar vara så orimligt varmt på Venusytan beror inte minst på att tropopausen ligger på cirka 70 km höjd. Venus har för övrigt ungefär samma lapse rate som jorden men roterar mycket långsamt ( dygnet är längre än året) På jorden bestäms tropopausens höjd (9-16 km) av ett antal faktorer som ozon och atmosfärdynamik som i sin tur är kraftigt beroende av jordrotationen

  68. tty

    #43

    ””Recent climate change is unusual compared to past natural variations”.
    Hur man vet detta är svårt att förstå. Vi har helt enkelt inte pålitlig data utom från kanske de senaste decennierna.”

    Det är definitivt sakligt felaktigt. Trots att proxydata har dålig tidsupplösning är det lätt att hitta klimatförändringar som varit både större och snabbare än de senaste årtiondena.

  69. Lennart Bengtsson

    Lars Erik Bjerke

    Det är fysikalisk felaktigt att basera ett växthusresonemang enbart på långvågig strålning. Här var Arrhenius analys i grunden felaktig. Orsaken är att den värmestrålning gör temperaturskiktningen instabil. Temperaturavtagandet med höjden kan aldrig bli större än Cp/g där Cp är specifika värmet och g gravitationen. Cp/g kallas lapse rate och är lika med 1°C/100m i torr luft Det inses lätt att om Cp skulle var noll skulle växthuseffekten försvinna men detta är fysikalisk orimligt. Att det råkar vara så orimligt varmt på Venusytan beror inte minst på att tropopausen ligger på cirka 70 km höjd. Venus har för övrigt ungefär samma lapse rate som jorden men roterar mycket långsamt ( dygnet är längre än året) På jorden bestäms tropopausens höjd (9-16 km) av ett antal faktorer som ozon och atmosfärdynamik som i sin tur är kraftigt beroende av jordrotationen

  70. Joachim

    #58 Erik A
    Nu har jag läst din artikel. Igen, jag läste den då den kom också, liksom länken till artikeln i Climate etc.

    Jag kan förstås inse och nicka gillande åt graferna som visar att T kommer före CO2 ”in terms of differences Δ𝑇 and Δln[CO2] over 12 months”. Samtidigt skriver dom i Climate etc: ”Matematiken är en smula komplicerad”.

    Två frågor:
    1) Varför jämför man Δ𝑇 med Δln[CO2]?
    2) Om T nu driver CO2, hur mycket av ökningen av CO2 i atmosfären kommer från ökning av T, och hur mycket kommer från fossila bränslen?
    Om jag minns Lennart B rätt motsvarar mängden kol människan förbränt typ senaste hundra åren i princip exakt den ökade mängden kol som hamnat i atmosfären. Vad har i så fall hänt med överskottet?

    Jag hittar tyvärr inte någon graf i arbetet som tar upp problemet med sjunkande T ca 1940-1980 kontra jämnt stigande CO2 1958-2023. Temperaturdata finns från 1948, men det kanske skulle försvåra för rapportens huvudbudskap om man fick se T och CO2 tillsammans? Figur A8 visar vattentemperatur 0-100 m från 1955 och visar svagt sjunkande T till ca 1975. Figur 15 visar CO2 1958-2023.

    Min fråga om ökande CO2 vid sjunkande/stabil T kvarstår.

  71. tty

    #67

    ”Att det råkar vara så orimligt varmt på Venusytan beror inte minst på att tropopausen ligger på cirka 70 km höjd. ”

    Hade Jorden en lika tät atmosfär som Venus skulle temperaturen vara nästan lika hög. Venus atmosfär är ungefär 50 km djupare än jordens.

  72. Joachim

    #68 tty
    Jag tror jag minns du hade några exempel för ett tag sedan. Kan du påminna?

    Hur står sig uppvärmningen 1850-1940, eller delar av detta, kanske 1925-1940, i konkurrensen?

    Nu har vi för övrigt haft 6 månader på raken med anomali på runt +0,9 grader. Detta borde – om forskarnas (#35,58 Erik A) antagande om T => CO2 med ett halvårs eftersläpning stämmer – innebära ett lyft för CO2-mätningarna. Hur mycket ska vi gissa det blir? Eller kommer det inte att märkas? Varför inte, i så fall?

  73. tty

    #70

    ”1) Varför jämför man Δ𝑇 med Δln[CO2]?”

    Därför att växthuseffekten tilltar ungefär proportionellt mot den naturliga logaritmen av koldioxidmängden. Detta i sin tur beror på att vid aktuella koldioxidhalter är det bara i utkanterna av koldioxidens absorptionsband som man får någon effekt, och där avtar absorptionen ungefär exponentiellt.

  74. tty

    #72

    ”Jag tror jag minns du hade några exempel för ett tag sedan. Kan du påminna?”

    Vartenda Dansgaard-Oeschger event. De flesta Heinrich events, början och slutet på Yngre Dryas, the 8.2 KA event, the 4.2 KA event.

    På senare tid 1715-1740 och 1920-1945.

  75. tty

    #71

    Alla kroppar med en tät atmosfär tycks ha en tropopaus vid ungefär 0.1 bars tryck. Tydligen är det vid det trycket som strålning tar överhanden över konvektion. Det håller för Venus, Jorden, Jupiter, Titan, Saturnus, Uranus och Neptunus.

    Däremot inte för Mars som har en tunn atmosfär och inte har någon tropopaus.

  76. Benny

    Lars Cornell, då är nog svaret att det finns inga pengar i att begränsa argon-utsläppen för skattehöjarpolitiker? Klimatalarmisternas kamp mot verkligheten kunde ansetts som komiskt om det inte hade lett till förfärliga konsekvenser som miljöförstöring, ekonomisk ruin och rovdrift av människor och natur runt om i världen.

  77. Lars Kamél

    Även koldioxidmätningarna på Amundsen-Scott-basen inleddes 1958.
    2-2,5C är snarast en övre gräns för hur mycket global uppvärmning (alltså klimatförbättring) som det kan bli av en fördubbling av koldioxidhalten.

  78. Karl Erik R

    Lars Cornell och Benny

    Luft innehåller 0,93 % argon enligt Wikipedia. En förbränningsmotor suger in detta. Argon är en ädelgas och reagerar ytterst ogärna med andra ämnen. Därför kommer samma mängd ut ur avgasröret. Halten blir inte exakt densamma som i luft men det beror på att sammansättning av andra gaser ändras i motorn.

  79. Robert Norling

    För en enkel amatör som mig känns det som att den ökade CO2 halten som varit inte spelar någon roll när det är kallt.
    Senaste exemplet fick vi för någon vecka sedan i norra Sverige.
    Snuddande nära för ett alla tiders uppmätt köldrekord för april med -34,6.
    Köldrekord för Västerbottens län var det för mätstationen i Gielas med -32,4.
    Det tidigare köldrekordet för april har stått sig sedan 5 april 1955 när Myrheden, norr om Jörn, hade en temperatur på -31,6 grader. Alltså för 69 år sedan.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nytt-koldrekord-for-april-har-slagits-i-vasterbotten

    Detta borde ju rimligen vara omöjligt om nu CO2 har de fantastiska egenskaperna som vi fått lära oss.
    Endast nya värmerekord vore nog rimligt.

  80. Lars-Eric Bjerke

    #69 Lennart Bengtsson,

    Tack för ditt svar. Kan du ange hur mycket växthuseffekten på grund av växthusgaser förstärks av konvenktionsanpassningen? Jag antar att de 2 C klimatkänslighet du skriver om i #16 är den transienta klimatkänsligheten, TCR?

  81. Tege Tornvall

    Lars C. 4. Med rådande CO2-halt, drygt 420 ppm, innehåller atmosfären runt 880 Gton kol eller drygt 3.200 Gton koldioxid. I sig inget oroande, gynnsamt för växter och grödor. CO2-molekylen vägerju 3,67 gånger mer än kol.

  82. Tege Tornvall

    Generellt mäter man gärna det som kan mätas just för att det kan mätas. Sedan tillmäter man det betydelse just för att man mätt det. Cirkelbevis i sin prydno!

  83. Erik A.

    #61 och #70 Joachim:

    Jag förstår din önskan att få veta mer om olika samband och det är ju bra att du ställer frågor. Samtidigt är klimatfrågan oerhört komplex och är inte enkel att förstå om man inte har kunskap i ämnet. Man behöver veta mycket om kemi, fysik, biologi, oceanografi, meteorologi och gärna ha insikter kring psykologi också. De flesta som har naturvetenskaplig kunskap har mest kunskap inom sitt egna lilla fack och saknar kunskap om helheten. Även många naturvetenskapsmän går därför bort sig i sina åsikter om klimatet som helhet. De flesta försöker förstå klimatfrågan genom linjärt tänkande kring ett system där oerhört många parametrar samvarierar och som både är turbulent och kaotiskt. När sedan frågan hamnar hos lekmän kan det inte bli annat än en urvattnat trosfråga. Det är ju bra att önska att det skall finnas enkla förklaringar men det är i den vetenskapliga litteraturen som svaren finns och den kan absolut vara svårgenomtränglig.

    Länkslagväxling… ja det är den vetenskapliga processen…

    Gällande din ursprungliga fråga så hänvisade jag till en artikel där man gjort en jämförande studie av två olika befintliga dataserier. Syftet där var att undersöka korrelation och eventuell kausalitet. Man har där jämfört förändringarna Δ𝑇 med Δln[CO2]. När dessa plottas i två olika grafer med förskjutning 6 mån före/efter respektive ser man om det finns en korrelation eller ej. För dataserien som helhet sedan 1959 är det tydligt att det finns en korrelation i fallet då Δ𝑇 sker före Δln[CO2]. Det finns ingen korrelation i det andra fallet då Δln[CO2] sker före Δ𝑇. Detta innebär inte i sig att det föreligger kausalitet, det kan göra det men behöver inte göra det. Men det innebär att under den aktuella perioden inträffar inte Δln[CO2] före Δ𝑇. Resultatet gäller perioden som helhet. Om man delar in perioden i mindre delar så är det möjligt att olika delintervall skulle ge olika resultat.

    Gällande din fråga 2 i #70 så finns svaren i min andra länk i #35. De har gjort en undersökning av isotopsammansättningen av CO2 i atmosfären. Människans årliga utsläpp av CO2 är bara 4% av de totala utsläppen. Deras slutsats är att isotopsammansättningen inte har förändrats pga människans utsläpp av CO2 så som borde vara fallet om människans utsläpp skulle vara relevanta/dominerande.

  84. Lennart Bengtsson

    Bjerke 80

    Baserat på Manabes experiment och senare mer detaljerade beräkningar indikerar att 2°C är en rimlig bedömning,

    Dagens kunskap om det totala klimatsystemen gör det knappast möjligt att beräkna ett resultat som inkluderar hela världshavet och landisarna så 2°C fås ses som ett värde baserat på dagens värmeupptag i havet och dagens avsmältning av landisarna.

    Den transienta klimatkänsligheten kan lätt bestämmas från tillgängliga observationer och ger ett värde på ca 1.5°C. Se artikel Bengtsson och Schwartz, Tellus 2013. Senare data bör ge liknande resultat men det kan Du själv beräkna från observerade data

  85. Lennart Bengtsson

    Tege Tornvall

    Det vore fint om Du kunde exemplifiera vad du menar med cirkelbevis. Alla håller nog med om att allt inte kan mätas. Som till exempel folks uppfattningar och åsikter. Men vad är det i den fysiska verkligheten som Du menar inte kan mätas?

  86. Jimmy Blad

    Tack! för kommentarer av mitt inlägg angående filmen
    Climate The Movie och särskilt till Joachim !

    Fortsätter lördagen med ”Vårt alltid skiftande Klimat av Eva Marie Brekkestø

  87. Lars-Eric Bjerke

    #84 Lennart Bengtsson

    Tack för ditt svar. 2 C är alltså din uppskattning av jämviktsklimatkänsligheten, ECS. Hur stor del av denna utgörs av den av Happer inte inkorporerade konvektionsanpassningen?

  88. Tege Tornvall

    Lennart skriver: ”Storleken på naturliga väderfenomen dominerar helt över de ändringar som kan bero på ökande växthusgaser…. politiska intressen och otåliga aktivister har fått alltmer inflytande i debatten och även inom IPCC, vilket inneburit att seriösa meteorologer och fysiker fått allt mindre inflytande”.

    AGW-argumentet är att av människan orsakade CO2-tillskott skulle farligt värma atmosfären. Men CO2-molekylen kan inte börja röra sig och värmas av sig själv. Den måste först värmas. Alltså kommer värmen först. Varifrån? Rimligen från Solen.

    Även om CO2 kan hålla kvar viss värme från utgående strålning, måste värmen komma först. Varifrån? Alltså från Solen. Men den mesta solvärmen värmer haven, som i sin tur gasar ut koldioxid och dunstar ut vattenånga, allt styrt av Henrys lag om reglerande partialtryck mellan CO2-halt i atmosfär och hav.

    Eller?

  89. Tege Tornvall

    # 85, Flera alarmistiska klimatforskare menar att de bara kan förklara global uppvärmning med ökande CO2-halt. Du vet vilka.

  90. Ann lh

    # 81 Tege, angående växterna och CO2-innehållet i atmosfären så är det koldioxidens partialtryck som har betydelse, det är oroande lågt,

  91. Tege Tornvall

    #90. Det blir ju knappast högre om man pumpar ned CO2 under marken.

  92. Ann lh

    # 91 Det var väl inte det saken gällde.