Kom hönan eller ägget först?
Jag har tidigare skrivit en artikel där jag påvisar att frågan om mänsklig påverkan på klimatet är långt ifrån vetenskapligt avgjord här. Jag har också skrivit två artiklar som tar upp två alternativa synsätt (Murray Salby & Herman Hardes alternativ jmf. IPCC) kring sambandet mellan jordens yttemperatur och atmosfärens koldioxidhalt här och här. Artiklarna tar upp många olika aspekter och en av dessa är frågan vad som egentligen orsakar vad. Är det verkligen så att en förändring av koldioxidhalten orsakar de observerade temperaturförändringarna, eller kan det vara tvärtom?
Som Salby & Harde påpekat finns det stöd i tillgängliga data för att det faktiskt är temperaturen som övervägande ändras före koldioxidhalten. Nu har det kommit ny forskning som stöder denna hypotes. Koutsoyiannis et.al. 2023 (Sci, vol 5, issue 3) har i artikeln ”On Hens, Eggs, Temperatures and CO2: Causal Links in Earth’s Atmosphere” utfört en noggrann analys av data från den tidsperiod som vi har bäst underlag för. Dvs. de har undersökt perioden 1959 och framåt, då vi har kontinuerligt uppmätta data för både CO2 och temperatur. De har gjort en matematisk jämförelse mellan olika dataserier och utvärderat om det är möjligt att finna korrelation för respektive orsakssamband. Analysen har gjorts för flera olika tidsskalor med likvärdiga resultat. Deras slutsatser är enastående!
Figuren nedan visar (övre grafen) utvecklingen av förändringen av årsdata (årliga globala medelvärden, NCAR/NCEP) för temperatur och CO2 (logaritmen, Mauna Loa) respektive. De två undre graferna visar hur förändringen i medeltemperatur vid en tidpunkt ändras i relation till förändringen i CO2 för perioden 6 månader efter (vänstra grafen) och 6 månader före (högra grafen).
Figur 1. Sammanfattning av resultaten från Koutsoyiannis et.al. 2023. Den övre grafen visar
förändringen av årsdata (årliga globala medelvärden NCAR/NCEP) för förändringen av temperatur
och CO2 (logaritmen, Mauna Loa) respektive.
De två undre graferna visar hur förändringen i medeltemperatur vid en tidpunkt ändras i relation till
förändringen i CO2 för perioden 6 månader efter (vänstra bilden) och 6 månader innan (högra bilden).
Som synes finns det en tydlig korrelation mellan förändring av temperaturen och koldioxidhalten när jämförelse görs för förändring av CO2 under 6-månaders perioden efter (vänstra grafen). När samma jämförelse i stället görs för 6-månaders perioden innan (högra grafen) så försvinner korrelationen. Resultatet visar att sannolikheten är mycket större att T ändras före CO2 än tvärtom! Det är dock fullt möjligt att båda parametrarna påverkar varandra. Korrelation finns men kausalitet är därmed inte bevisad. Det skulle hypotetiskt kunna vara någon ytterligare faktor som påverkar båda dessa parametrar och att korrelation därför finns utan kausalitet.
Intressant nog har författarna även på samma sätt undersökt hur det förhåller sig med de resultat som de globala ”klimatmodellerna” (GCM) ger. Man använde samma metodik applicerad på ”modellernas” utdata och fann att resultatet blev tvärtom! I ”modellerna” driver CO2-halten temperaturen. Dvs. ”modellerna” och verkligheten stämmer inte överens. Som jag skrivit om i mina tidigare artiklar så tror jag att detta beror på hur CO2-beroendet implementerats i ”modellerna”. Det har genom den s.k. Bern-modellen gjorts på ett orealistiskt sätt. ”Modellerna” är i praktiken hypotetiska gissningar som nu kan betraktas som falsifierade.
Man kan givetvis tycka att resultatet att temperaturen driver förändring av CO2-halten inte är intuitivt korrekt med tanke på växthuseffekten. Men faktum är att människans årliga utsläpp av CO2 enbart motsvarar ungefär 4% av de utsläpp som orsakas av naturen.
Personligen betraktar jag dessa resultat som ett stort genombrott för klimatforskningen när det gäller människans eventuella påverkan på klimatet!
Jag citerar avslutningsvis författarnas egna slutsatser:
”The results are clear: changes in CO₂ concentration cannot be a cause of temperature changes.
On the contrary, temperature change is a potential cause of CO₂ change on all time scales.
As we conclude in the paper, “All evidence resulting from the analyses of the longest available modern
time series of atmospheric concentration of [CO₂] at Mauna Loa, Hawaii, along with that of globally
averaged T, suggests a unidirectional, potentially causal link with T as the cause and [CO₂] as
the effect. This direction of causality holds for the entire period covered by the observations (more than 60 years).”
”Resultaten är tydliga: förändringar i CO₂-koncentration kan inte vara en orsak till temperaturförändringar. Tvärtom är temperaturförändringar en potentiell orsak till CO₂-förändringar på alla tidsskalor. Som vi avslutar i artikeln, ”Alla bevis som härrör från analyserna av den längsta tillgängliga moderna tidsserie av atmosfärisk koncentration av [CO₂] vid Mauna Loa, Hawaii, tillsammans med den globala medelvärde för T, antyder ett enkelriktat, potentiellt orsakssamband med T som orsak och [CO₂] som effekten. Denna kausalitetsriktning gäller för hela den period som observationerna täcker (mer än 60 år).”
Erik Axelkrans
”Man kan givetvis tycka att resultatet att temperaturen driver förändring av CO2-halten inte är intuitivt korrekt med tanke på växthuseffekten.”
Om man betänker att jordens yta till över 70% är vatten, vatten värms av naturliga klimatförändringar, och släpper massor co2, så rätt naturligt.
Wijngaarden&Happer i sina försök visade mättad effekt av co2 som växthusgas i normalt fuktig luft redan vid 30 ppm och sedan händer inte mycket efter det.
Josef Postma, astrofysiker förklarade elegant i en podd skillnaden mellan vanligt växthus utan möjlighet att expandera och en atmosfär som kan expandera när luft blir varmare. Effekten i atmosfär är minimal.
Geolog Thomas Gallagher, Calgary university har förläsning som tidigare postats här.
https://youtu.be/pj-Iu1i317E
visar med tydlighet grafer man ser co2 korrelerar ej med temperatur tillräckligt, bara i enskilda perioder.
– ej korrelation eller funktion av co2
– ej kausalitet
I AR6 har man med kirurgisk percision undvikigt att presentera det så tydligt. Slå upp fullreport AR6 figure 1.5 och TS.1 så rafsar man ihop allt med istället 300 år datamodeller på slutet med RCP8,5 så skalan blir små krusningar med proxydata.
Allt syftar till att skrämma beslutsfattare.
”Personligen betraktar jag dessa resultat som ett stort genombrott för klimatforskningen när det gäller människans eventuella påverkan på klimatet!”
👍
Erik, tack för ett mycket intressant inlägg. R=0,75 är ett hyggligt samband enligt min skolbok.
För mig stämmer detta med vanligt sunt förnuft. Om vattenånga och koldioxid värms något av utgående strålning, krävs värmen först. De kyls igen, när värmen upphör. De alstrar inte värme på egen hand. Kalla kroppar kan inte värma varmare.
Venus och Mars har båda 95-96 procent CO2 i atmosfären. På Venus närmare Solen och med 93 gånger tätare atmosfär än Jorden är atmosfären på marknivå ca 480 plusgrader i snitt. På Mars längre bort med 167 (?) gånger glesare atmosfär är det vid marknivå i snitt 68 minusgrader.
På Jorden mitt emellan är det nu ca 15 plusgrader i snitt och tycks sedan årmiljoner ha växlat mellan runt 5 (istid) och 25 plusgrader (med föga eller ingen is) med växlande CO2-halt mellan 8-10.000 och 200-300 ppm. Trendmässigt över tid sjunkande både temperatur och CO2-halt.
Så har jag som lekman förstått utvecklingen. Personligen oroas jag mer för kyla än för värme. Korrekt?
Tack Erik A
Men vad ändrar i så fall temperaturen 😉
Intressant, men jag instämmer med #5, varför ökar temperaturen? Solen förefaller vara en rimlig förklaring (för mig som lekman) och Gabriel Oxenstierna har nyligen skrivit om högre temperaturer på planeter i jordens omgivning.
#5,6
Det är väldigt enkelt, om förhållandet mellan energi in och energi ut ändras så ändras temperaturen. Sen kommer det svåra, vad orsakar förändringen i energi in och energi ut?
Det logiska och fysikaliska är väl, att utan energi kan ingenting absorbera, alltså fånga omgivningens strålning som IR och UV etc. Detsamma gäller då CO2 som är en passiv molekyl, vilken endast genom infångande av IR, flyktigt kan få ett förändrat rörelsemönster, vilket kan uppfattas som värme genom sin ökade aktivitet. Minskar den värme som gav upphov till IR, minskar också aktiviteten i CO2. Vi kan nog klart inse att T orsakar aktiviteten i CO2.
#5 6 7
Glöm inte all den energi som lagrats i havet och med strömmar och andra naturliga fenomen ibland släpper ut överskottsvärme. Har inget tydligt samband med varken solinstrålning eller co2 utan sker ”stokastisk” i korta perspektiv men i längre perspektiv troligen har ett någorlunda cykliskt förlopp.
Ta tex AMOC som diskuterades här om veckan där dess cykel anses vara runt 1000 år.
Finns säkert mängder med fler sådana cykler som påverkar atmosfärens temperatur.
Lägg gärna till att mindre is i Arktis gör att havet enklare ventilerar ut värme som kyler havet men kortsiktigt värmer atmosfären.
Är väl troligt att det skett under 2000-talet då förhållandevis lite is funnits men Arktis temperatur ansetts vara högre än normalt?
När sedan havet ventilerat klart och kylts ner så växer isen igen….
Naturen är nog mycket smartare och självreglerande än vad våra kära alarmistforskare tror
TorbjörnR #9
Jag skrev att det blir svårt. Idag kan vi mäta energi in och energi ut med hygglig precision, men vi har inga historiska data där från tiden före satellitåldern. Vi inbillar oss att vi kan mäta en global medeltemperatur och ännu värre att vi kan rekonstruera en global medeltemperatur för planetens historia. Hybris! Men gudskelov så utgör själva vår existens ett bevis på att den här planetens klimatsystem nog ändå är rätt så stabilt och lär så förbli.
Skulle vara kul att höra nestorn Lennart Bengtsson kommentera denna artikel.
För övrigt lämnar jag bifall till det som skrivs, dvs att temperaturökningen orsakar CO2 ökning.
Temperaturökningen kommer bevisligen således av att vi håller på att ta oss ut ur den lilla istiden.
Att haven utsöndrar CO2 har ju påpekats här flera gånger. Ole Humlum brukar alltid påpeka hur korrelationen mellan hav och CO2 ser ut i sina månadsrapporter: ”Changes in atmospheric CO2 follow changes in global air temperature. Changes in global air temperature follow changes in ocean surface temperature.” https://www.climate4you.com/ . Det är en rimlig fysikalisk process som ligger bakom den korrelationen förstås.
Men det går inte att påstå att all koldioxid kommer från haven. Inte heller att ökad CO2 inte bidrar alls till temperaturhöjningen. Frågan är som alltid; Hur mycket?
Ingemar N. #12
Det visar väl att koldioxidens effekt åtminstone inte är linjär, vore den det skulle planeten ha torrkokat för länge sen. Så vi kan lugnt utgå ifrån att koldioxiden påverkar men gör så logaritmiskt avtagande med ökad halt, inget att ligga vaken för m.a.o., vilket f.ö. också är vad atmosfärsfysiken säger.
Jag håller med Peter # 11 om att Lennart Bengtssons eminenta kunskaper borde tas till hjälp för att lösa denna gåta!
Att temperaturen ändras först, och att koldioxidhalten följer efter gäller på alla tidsskalor, upp till hela istidscykler om 100 000+ år.
Det skulle vara mycket intressant att se en motsvarande analys applicerad på antarktiska iskärnor. Men det lär nog dröja.
Är den sågformade uppgången i CO2 halten förklarad?
Ä det norra halvklotets växtsäsong eller södra halvklotets havstemperatur som syns då CO2 halten sjunker under månaderna maj till september.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Keelingkurvan#/media/Fil:Mauna_Loa_CO2_monthly_mean_concentration.svg
Bern-kurvan, som nämns i artikeln, förefaller för mig vara en efterkonstruktion för att få beräkningarna om växthuseffekten och CO2 inverkan att stämma.
Gösta Pettersson har i sin bok ”Falskt alarm” fört ett längre resonemang om detta. Rekommenderas varmt till läsning.
Hur vet vi att CO2 bidrar till temperatur höjningen som nu skett? Har själv försökt med att värma upp koldioxid med infraröd strålning(a,b,c) och då jämfört med vanlig luft som utsatts med samma strålning och i tid (1 tim).
Efter nu hundratalets tester har jag inte sett någon
skillnad i temperatur (+/-0.4 C åt båda håll). Jag har då fyllt glaskärlet upp till bredden med koldioxid c:a 4,4 liter. Borde man inte se större skillnad på temperaturen till koldioxidens fördel om nu koldioxid kan absorbera värmestrålning från jordytan?
Kan tänka mig att solen är den som orsakar mer strålning som når jorden då vi har mycket mindre utsläpp av aerosoler från industrin och bilarna än förut.
Mats #18,
Poängen är väl inte så mycket att koldioxiden värms upp (annat än för ett ögonblick) utan att molekylen återstrålar den absorberade strålningen åt alla håll. Bl.a. tillbaka till jordytan så att denna behåller värmen längre.
#10 Håkan
”Idag kan vi mäta energi in och energi ut med hygglig precision,”
Jag håller inte riktigt med om detta, då osäkerheterna i mätningarna uppgår till flera W/m2, samt godtyckliga justeringar för att passa ”historien”
Jag har tidigare påpekat att CERES använder TSI på ett felaktigt sätt, de justerar dessutom sina instrument efter forskningsrapporter istället för mätningar.
#5, #6:
Vad som ändrar temperaturen är ju en relevant fråga men utifrån frågeställningen i den refererade artikeln och andra arbeten som talar för liknande resultat (Salby & Harde, Humlum m.fl.) tycker jag det spelar mindre roll vad som egentligen orsakar klimatförändringar. Under den aktuella tidsperioden, påvisar artikeln att människans utsläpp av CO2 är för små för att ha betydelsefull påverkan på den globala medeltemperaturen. Vi måste således sluta att ställa om samhället utifrån utsläppen av CO2, eftersom det är helt meningslöst. Det manipulativa klimathotet som trycks på oss orsakar långt mycket större rädslobaserad skada hos människor än vad utsläppen av CO2 gör. Detta är ju väl känt för KUs läsare men artikelns resultat är så starkt och tydligt att det framöver måste nå fram till fler i vårt samhälle!
Frågan vad som styr temperaturen och därmed indirekt klimatet är uppenbarligen mycket svår att svara på. Vi kan ju inte ens tillfredställande förklara vad som styr de starka istidscyklerna, så hur skall vi kunna förklara vad som ändrar några tiondelar av medeltemperaturen på tidsskalan av årtionden? Klimatsystemet består av ett stort antal faktorer som samverkar på olika rums- och tidsskalor. Många samband är dessutom ickelinjära (turbulenta och kaotiska). Systemet är självreglerande snarare än självförstärkande. Kännedom om historiken är i högsta grad bristfällig, så vad skall man jämföra med? Vad är egentligen ”global medeltemperatur”? Klimatmodellerna brottas med svårigheten att man tvingas till en låg rumsupplösning. Så hur skall man integrera alla de processer som i verkligheten verkar på mindre rumsskalor? Hur vet man att alla relevanta processer är inkluderade och att det gjorts på ett korrekt sätt? Klimatmodellerna är ju inte validerade! Det är sammanfattningsvis ett utslag av hybris att tro att man kan modellera och göra realistiska prognoser för hela jordklotet på ett meningsfullt sätt i en dator.
Klimatfrågan har kidnappats av människor som har mer eller mindre dolda behov och motiv. Det handlar om såna saker som blind auktoritetstro, maktutövning i det godas namn, skam- och skuldbeläggande och projektioner av inre omedvetna psykiska komplex. Ofta kan man inte kan något om för frågan relevant vetenskap och den vetenskapliga processen är man inte intresserad av. Likväl anser man sig, i vad man väl närmast kan likna vid en tillväxande masspsykos, ha rätt att tvinga på andra vad man skall tycka.
Människor som inte känner sig själva agerar ofta ut genom olika former av projektioner. Det ger bl.a. plats för det som kan betecknas som religiösa föreställningar. Inte minst kan det visa sig genom projektion av den personliga inre rädslan för undergång, på just jordklotet. (Jmf. att förr var det i stället rädsla för att hamna i helvetet.) Genom att ”rädda världen” försöker således många av dessa människor, på ett omständigt, missriktat och vilset sätt, att rädda sig själva!
#12 Nordin
Här är graferna TS.1 and 1.5 från WG1 AR5
http://cloudmanfilms.ownit.nu/ar6-best-co2-temp-graph.png
http://cloudmanfilms.ownit.nu/ar6-best2-co2-temp-graph.png
Inga fler liknande grafer finns på den fullreport 2400 sidor jag laddade ner, och dessa ser ihopslarvade ut och som jag nämnde med kirurgisk precision underviker överskådlighet som de Gallagher visar i sin presentation och här också från Patrick Moore från Princeton.
http://cloudmanfilms.ownit.nu/co2-temp-not-correlated-200m-years-Moore.png
Man ser hur tydligt som helst att co2 inte har något med temperatur att göra.
Det finns i AR6 diverse ”tables” som visar spann i olika tider som också undviker överskådligheten.
Det kan inte vara tillfällighet att undvika där man så tydligt reser frågor om co2 och dess styrka i påverkan.
Hade co2 haft så stark påverkan så att alla åtgärder man påskiner skall ha skulle vi sett nära samband i paleodata också och inte som Moore visar motsatt korrelation under 200 år.
Jag klassificerar IPCC som politisk aktivism utan koppling till vetenskap såvida inte dessa frågeställningar kan få mötas i debatt.
Se på IPCC-graferna som också förskjutits så det lilla man ser verkar co2 föregå temperatur.
– måste också bemötas
Solen värmer mark och vatten som sedan kyls genom avdunstning och ledning av energi till luftmolekyler och strålning. Delar av strålningen absorberas av IR aktiva gaser nära ytan. Via kollisioner förflyttas energin till luftmolekyler. Fler koldioxid och vatten molekyler ger ingen extra effekt. Efter kollisionen som sker kort efter absorptionen är IR aktiva molekylen redo på nytt. Någon netto tillbaka strålning förekommer inte då yta och atmosfär är i kontakt med varandra enligt zeroths law. Ytan och ytnära luft har samma temperatur
Missade redigera WG1 AR6 förståss är det från….
#19 Ingemar
Om nu koldioxidmolekylen kan absorbera värmestrålning från jordytan så är det endast molekylerna som finns i direkt närhet till jordytan som kan återstråla och påverka jordytan, alltså en mindre del av all koldioxid. Har då molekylen p.g.a mättnad lägre temperatur än jordytan tillför den ingen värme.
”Solen värmer mark och vatten som sedan kyls genom avdunstning och ledning av energi till luftmolekyler och strålning. ”
Ledning kan man i stort sett bortse från. Gaser har extremt dålig ledningsförmåga.
”Ledning kan man i stort sett bortse från. Gaser har extremt dålig ledningsförmåga.”
Ledningen av energi från ytan till atmosfären förstärks genom konvektion och de laterala vindar som uppkommer genom dess verkan.
Ledning är dock den process som överför energi från ytan till atmosfären.
Mats #25,
Jag är lite osäker på vad du vill ha sagt. Att det överförs någon värme är det ingen som har påstått. Men en del strålning som fördröjer avkylningen.
Det är samma sak som när man har en mössa på huvudet när det är vinter. Vi kanske säger att mössan värmer, men rent fysikaliskt gör den inte det (såvida den inte innehåller batterier och värmeelement). Den minskar takten på skallens värmeförlust.
Ingemar#28
Hur mycket värme stannar kvar i ett växthus om det inte finns glastak utan ett hönsnät istället?Koldioxiden bildar ingen filt som håller kvar värmen runt jordklotet, koldioxiden är ganska jämt blandad i atmosfären.
Mats #29,
Återigen. Vad vill du ha sagt? Enligt alla strålfysikaliska lagar så kan CO2 (tillsammans med en rad andra molekyler) absorbera infraröd strålning. Detta energitillförsel kan på ett ögonblick lämna molekylen på lite olika sätt, genom strålning eller genom stötar. Denna energi riktas åt alla håll, varav en del når tillbaka till jordytan och på så sätt fördröjer jordytans avsvalning. Växthus-analogin är missvisande. Möss-analogin är bättre.
Vi befinner oss ju just nu i en kraftig temperaturuppgång globalt (som kanske följs av en kraftig nedgång om några månader). Det blir intressant att se om vi får motsvarande höjning av CO2-halten efter denna uppgång.
Erik Axelkrans
Hur vill du förklara att sedan temperature stigit år från år från 50-talet till idag har haven och växtligheten netto tagit upp mer och mer koldioxid från atmosfären för varje år, inte netto avgivit?
Ingemar#30
Det handlar om koldioxidmolekylens förmåga att absorbera värmestrålning från marken och återstråla denna så att den globala temperaturen höjs, detta tycker jag är väldigt tveksamt. Om det nu är så, varför får man aldrig se något sådant experiment som visar detta. John Tyndalls experiment sägs ha visat detta med sin tub som fylls med olika gaser, men där når inte värmestrålningen sensorn, hur mycket värme bildades i koldioxiden? hur långt in i tuben blev det varmare och hur mycket värme kunde koldioxiden absorbera? Man säger att koldioxidmolekylerna blev mättade och hindrade (blockerade) värmestrålningen från att nå sensorn vid andra ändan av tuben. Med dagens instrument borde man väl kunna visa om och i så fall hur mycket koldioxiden kan absorbera av strålningen från jordytan vid olika värmestrålnings effekter mm. Det finns hur mycket som helst som kan ifrågasättas om ökningen av koldioxiden i atmosfären och dess förmåga att höja den globala temperaturen.
Mats [33]; Det finns en annan intressant vinkling. Fakta ära att solljus som tränger ner i vatten, värmer. Jag brukar ibland jämföra med min pool, för när solen är stark på sommarhalvåret, då ökar temperaturen i den dramatiskt. Samma gäller naturligtvis allt vatten. Fakta är också att avdunstningen av vattenånga ökar, vilket säger oss att antalet vattenmolekyler i luften då ökar, vilket innebär ökad absorption och därmed ökad lufttemperatur. Ja, man kan faktiskt tvivla på vad som är vad i luftens absorption av IR. Vi har i huvudsak dessa två absorbenter CO2 och H2Ogas. Solens sekundärstrålning (IR) från jordplanet, med fastland, hav, sjöar och regnvåt mark, emitterar bägge dessa absorbenter. Den svåra nöten här, är att med vetenskaplig heder kunna påstå med säkerhet, vad som absorberar mest. Termometrarna tar inte hänsyn till vad som gav upphov till den avlästa temperaturen. Svagheten i klimatforskningen, är att eftersom antropogen CO2 som i sig är fakta, ses som den enda faktorn som ökar och kopplar den till allt vad som gäller global uppvärming, då har man skapat ett falskt samband. Om solljuset modulerar vattenavdunstningen och vi därmed får en ökad/minskad absorption och därmed en variabel lufttemperatur, då kan man knappast påstå att det beror på CO2. Vi måste också inse att CO2 med sina ca 400 ppm skall ställas mot vattenångan som kan variera mellan 0-50000 ppm.
Här finns en hyggligt korrekt beskrivning av växthuseffekten.
https://clivebest.com/blog/?p=1169
#33,34
Det råder en Cancelkultur inom klimatforskningen. Man kan inte förvänta sig att aktiva forskare skall påstå att antropogena utsläpp av CO2 har en försumbar påverkan på klimatet. Forskningsanslag och möjligheten till publicering påverkas starkt av påståenden om ex. solens dominerande påverkan på klimatet.
#32: Den refererade studien jämför hur uppmätta förändringar i temperatur korrelerar med förändring i CO2 halten som inträffar antingen innan eller efter temperaturförändringen.
Som kemist är det för mig självklart ott först kommer temperaturhöjningen, sedan en ökning av koldioxidhalten. Detta är för mig ajälklart.
Häromdan hade jag besök av en vän som har jobbat med satellitprojekt i EU. Jag har ju läst både klimatupplysningen och klimatsans. Den gode vännen talade om Copernicus temperaturmätningar. Jag har på klimatsans och klimatupplysningen inte sett nånting om Copernicus och när jag läste lite om och på Copernicus såg jag en fruktansvärd snedvridning i syftet med Copernicus som påminner om IPCCs snedvridning. Vad är Copernicus och hur skall man förhålla sig till denna obskyra sajt?
Claes #38
Det är ju EU’s ”Earth Observation Program”, en del av unionens rymdprogram.Obesravtioner baseras på allt från satellit (Sentinel) till markobservationer.
Det är EU-komissionen som förvaltar programmet så man får nog ta deras rapportering för vad det är ibland även om det deras data är korrekt.
Men som vanligt är det ju i vilket sammanhang mätningar och observationer används. I sommar blandades tex marktemperatur ihop med luftobservationer.
Dessutom orkar våra klipp och klistrande ”reportrar” ofta inte läsa mer än den alarmistiska ingressen i rapporter.
#37 Erik
”Den refererade studien jämför hur uppmätta förändringar i temperatur korrelerar med förändring i CO2 halten som inträffar antingen innan eller efter temperaturförändringen.”
Johan Montelius här på bloggen har år 2019 visat samma korrelationer som du. De har i båda fallen gällt kortsiktiga trender. Den långsiktiga trenden är ju, som jag påpekade, att den ökade medeltemperaturen på jorden har korrelerat med en ökad nettotransport av koldioxid från atmosfären till haven/växtligheten och inte från haven till atmosfären. Det återstår för dig att visa varför den kortsiktiga trenden skiljer sig från den långsiktiga.
https:par//klimatupplysningen.se/koldioxid-och-temperatur/
Det som enligt min uppfattning styr transporten av koldioxid mellan atmosfär och hav är den drivkraft som ges av skillnaden i partialtryck av koldioxid i atmosfären och dess löslighetstryck i havsytan. Partialtrycket i atmosfären är hyfsat konstant vid en viss tidpunkt, medan löslighetstrycket varierar med temperaturen.
# 40 Lars-Eric B Imorse larmade text-tv om värmerekord i september, den globala temperaturen. Luleå har sin egen temperaturavläsning dagligen sen 1921. Varmaste september var 1948, näst varmaste 1934 och tredje varmaste 1947. Frågan är vilken temperatur ska jag bry mig om, den globala som är 16 grader eller den jag har I Luleå just nu 4 grader. Svaret är givet. Så oavsett partialtrycket i atmosfären så är det definitivt ingen klimatkris i Luleå. Årets september var 11,0 och 1924 var det 10,2. Ifjol var det 8,9. 2019 var det 7,8. Det var alltså varmare 1924 än 2019. Det är nog bara FN chefen som tycker att det tyder på att helvetets portar öppnats.
#40 Lars-Erik: Tillgängliga data medger inte exakta analyser för tiden innan 1959. I den aktuella artikeln skriver man att resultaten är desamma för tidsskalorna mellan 1 månad upp till 20 år. Det är upp till var och en att själv bedöma sannolikheten att resultaten eventuellt har en större giltighet.
Det återstår inte för mig att bevisa någonting. Jag är inte klimatforskare. Men jag har tillräcklig bakgrund inom naturvetenskap för att kunna bedöma om en artikel är intressant och att i så fall göra dess innehåll mer lättillgängligt för andra. Jag tycker du skall kontakta artikelförfattarna om du vill diskutera fysiken mer ingående.
#32 Lars-Eric
”Hur vill du förklara att sedan temperature stigit år från år från 50-talet till idag har haven och växtligheten netto tagit upp mer och mer koldioxid från atmosfären för varje år, inte netto avgivit?”
Vill du länka till studien som visar att haven tar upp mer och mer koldioxid, samtidigt som haven blir varmare och därmed avger mer koldioxid?
# 43 Torbjörn
”Vill du länka till studien som visar att haven tar upp mer och mer koldioxid, samtidigt som haven blir varmare och därmed avger mer koldioxid?”
Det är lätt att räkna ut själv. Det finns massor av statistik på hur mycket koldioxid vi släpper ut (ca 9 GtonC/år) och mängden i atmosfären ökar med 5 GtonC/år. Alltså tar hav/växtlihet upp 4 GtonC/år.
Haven har blivit ca 1 C varmare sedan 50-talet. Därvid har lösligheten för koldioxid minskat med ca 1-2 %. Halten koldioxid i atmosfären däremot har ökar från 290 ppm (v) sedan 50-talet till 420 ppm (v) idag alltså med ca 50 %. Detta innebär att i medel har drivkraften för inlösning ökat 25 ggr mer är den för avgasning. Obs att detta är ett överslag eftersom inlösning och avgasning inte sker på samma ställen och vid samma tidpunkt.
Nr 45 Lars Eric B
Du måste ha fått något om bakfoten – haven har inte blivit 1 grad varmare.
Det som brukar nämnas i uppvärmning är 0.075c.
#45 Magnus Blomgren
Jag talade om vattnets löslighetstryck och då förstås i ytan som framgår av mitt inlägg #40. Där har temperaturen i medel ökat med ca 0,13 C sedan 50-talet. Yttemperaturen har emellertid ökat betydligt mer i de varmare områden där den mesta av avgasning sker. Syftet med mitt inlägg var att visa att ökningen av koldioxidens partialtryck i atmosfären har haft mycket större påverkan på inlösning/avgasning av haven än temperaturökningen. Avgasning av haven nämns ofta som en orsak till ökande halt koldioxid i atmosfären men mera sällan ökningen partialtrycket av koldioxid i atmosfären, som är en mycket starkare kraft som verkar i motsatt riktning.
#44 Lars-Eric
Du har alltså gissat lite
Vi går mot ljusare tider. Outokumpu ska öppna världens första koldioxidneutrala gruva ( krom) i Kemi. Det är delar av produktionen som inte kan vara koldioxidfri, därför får dom nöja sig med koldioxidneutrala. När kommer den första koldioxidfria människan. Lite svårare det. I mitokondrierna ombildas näringens kolhydrater till koldioxid. Då frigörs energi. Denna energi binds i ATP som bildas samtidigt.
Hej Lars-Eric,
naturligtvis är nettot att en del av den extra koldioxid som tillförts atmosfären hamnar i haven, men med tanke på att den normala fördelningen är att det finns 40 ggr mer ”kretsloppskol” i haven så borde det gå ner mer än vad det gjort. Huvudorsaken till detta är förmodligen att passagen från ythav till djuphav går för långsamt, men som MB påpekat finns det också ”motkrafter”
#49 Sten Kaijser
Mitt resonemang är i linje med Roy Spencers enkla modell för kolcykeln, som Stuart Staniford gav ledtrådar till redan 2018.
http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html
Sedan 50-talet då koldioxidhalten i atmosfären var 295 ppm (v) och nettotransporten till hav/växtlighet var nära 0 har den ökat till 4 GtonC/år vid en atmosfärshalt av 420 ppm (v). Det tycker jag tyder på en stark verkan av koldioxidens i atmosfären ökade partialtryck.
# 50 Lars-Eric B Hur stor var koldioxidhalten under den senaste klimatkrisen i Sverige, under nödåren på 1860-talet. Och hur var det med nettotransporten till hav/växtlighet. Luleå har sen 1921 haft sina tre varmaste septembermånader 1948, 1947 och 1934. Således varmare än i år. Vilken roll spelade koldioxidhalten i atmosfären då. Kunde man se en stark verkan av koldioxidens i atmosfärens ökade partialtryck. Just nu är det 0 grader i Luleå. Såg några snöflingor alldeles nyss. Vilken betydelse har koldioxidhalten för vädret som vi har i Luleå just nu.
Lasse #16. Hela CO2-resonemanget och CO2-kurvan från Mauna Loa tycks utgå från norra halvklotet. Där finns nära två tredjedelar av Jordens isfria landmassa, hela 90 procent av världens befolkning samt det mesta av landbaserade mätstationer. Därför kan man hävda att det mesta av hela klimatfrågan gäller just norra halvklotet.
Mot växternas ut- resp-inandning olika årstider står då motsatt och rimligen utjämnande fenomen på södra halvklotet, som dock har mycket mindre växtlighet. Eller?
#52 Tege:
I den refererade artikeln har man gjort samma analys även för en CO2 mätstation på sydpolen. Resultaten blir desamma vad gäller korrelationen med temperaturen!
Sambandet mellan halvklotetn är väl närmast att de ”samarbetar”. Första halvåret värms norra halvklotets land fortare än södra halvklotets hav svalnar vilket leder till att atmosfären blir varmare (som varmast i juli). Andra halvåret är det samma sak men tvärtom.
Är det någon som har koll på hur det är med ”förgröningen” i havet, har det skett samma ökning av växter och växtplankton i havet som på land där vi vet att det har blivit grönare tack vare satelliterna och deras mätningar.
Växtligheten i havet måste ju påverka CO2 innehållet i både hav och atmosfär, ökar den så kan haven absorbera mer av den koldioxid som finns i atmosfären och det omvända om man ser en nedgång i mängden alger och växtplankton.
Så det borde vara fler parametrar än havets temperatur som avgör om havet avgasar eller tar upp koldioxid, åtminstone i mitt huvud.
#55 UffeH
”Förgröning av haven”
Växtligheten i haven består främst av fytoplankton. Det verkar inte finnas någon som vet om de har påverkas positivt eller negativt av den uppvärmning av yttemperaturen i haven (i medel 0,13 C) som vi har sett.
Lars-Eric Bjerke och Uffe H,
Lars-Eric; Jag håller med dig. Så långe som partialtrycket i atmosfären är större än i havet så går nettotransporten från atmosfär till hav.
Problemet som jag ser det är att havet inte är uniformt. Stora delar av världshaven har ett högre partialtryck än atmosfären (eller har åtminstone haft). Det är de varma områdena – dels är vattnet ”varmt” och dels finns uppvällningsområden där kolrikt djupvatten kommer upp till ytan och med lågt pH.
Absorptionen av koldioxid sker främst i polarhaven. De har också relativt högt pH.
Inte glasklart för mig vad som händer om de varma delarna av havet (ekvatorial) ökar 1 grad medans polarhaven har oförändrad temperatur. Haven nettoabsorberar fortfarande, men de varma områdena kan ha bidragit till en ökad ”injektion” av koldioxid i atmosfären.
Uffe H; Det har jag också undrat. Det finns satelliter som kan detektera planktonmängd från rymden. Enligt dessa mätningar har mängden ökat i norra polarhavet.
Ja, plankton har en mycket stor effekt på atmosfärens koldioxidhalt. De fixerar mellan 30-50GtC/år.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24311124/
Jämför med människans utsläpp på ca 9 GtC.
Personligen tror jag att det är plankton som är orsaken till de stora svängningarna i norra halvklotets koldioxidhalt.
Växtlighet på land är ju ett ”nollsummespel”, det frigörs ungefär lika mycket som det växer.
Det gäller inte plankton. Det som absorberas av plankton tar många hundra år (1000?) innan det kommer tillbaka till ytan (uppvällande djupvatten).
Om haven och koldioxiden – koldioxiden tas upp av enorma mängder växter, som exv tång och vidare i systemet till plankton av olika sorter – växter och plankton konsumeras av olika arter, molusker, firrar, som sill, makrill och andra, krabborna och andra äter dom som ätit tång, alger, havsgräs osv – torsk äter sill och krabbor och tonfisk äter makrill och valar plöjer i sig enorma mängder av dom som äter det som koldioxiden producerat.
Havets biosfär är gigantisk och ökar när koldioxiden ökar – massor binds där, precis som i skog och mark.
En del rester sjunker ner i djupvattnet där det sedan väller upp och konsumeras av mängder av arter – koldioxid blir och är liv.
Vi människor påverkar denna cirkel genom att skörda och därmed skapa obalanser i ekosystemen i haven, skogarna och markerna – denna påverkan på globens välmående är mångfalt mer påverkande än utsläppen av livgivande koldioxid – men erkänner vi det får vi övermäktiga bekymmer med våran existens – så låt oss låtsas att koldioxiden är det vi behöver fokusera på.
#21: Instämmer i din uppfattning att de antropogena CO2-utsläppen är väsentligt mindre än de naturliga/temperaturdrivna, vilket jag anser mina egna (amatörmässiga) modellstudier bekräftar genom att de visar att den totala ökningen av (atmosfäriska) CO2-halten (sen 150 år tills nu) endast kan ge max ca 0,2-0,3 grC orsakat av CO2-absorptionsförändringarna; resten av temperaturökningen måste tillskrivas ’andra ej helt erkända’ klimatprocesser.
Instämmer i övriga synpunkter och vill gärna tillägga att ’CO2-alarmismen/-fobin’ ofta leder till att principen ’ändamålet helgar medlen’ tillämpas, vilket kan uttryckas mer sofistikerat som: Tillräckligt starka känslor för en idé eller uppfattning kan hos många människor medföra att förnuftet får en partiell blockering, och framför allt att de naturliga spärrar man har mot att skada, orsaka lidande osv hos medmänniskor reduceras eller rent av försvinner. Det goda uppsåtet kan då orsaka mycket lidande (och även motverka sitt tänkta)