Orsakar människan global uppvärmning? – Del I

I serien av gästskribenter så har vi nöjet att presentera Erik Axelkrans.  Erik är utbildad fysiker med geovetenskaplig inriktning och har varit doktorand i fysisk oceanografi. I två inlägg kommer han att ta upp frågan om hur det egentligen ligger till med klimathotets grundvalar och då specifikt frågorna om koldioxid i atmosfären.


Inledning

Vi skall i denna artikel undersöka frågan huruvida det huvudsakligen är människan som orsakat ökningen av koldioxidhalten i atmosfären sedan 1750 då industrialiseringen inleddes. Vi brukar få höra att frågan är allsmäktigt avgjord eftersom 97% av forskarna är överens och att detta därför inte längre kan ifrågasättas. Men även de stackars förtappade tre procenten måste någon gång få komma till tals. Så det skall vi hjälpa dem med här, samt i en kommande artikel, genom att se lite på vad alternativ forskning säger.

Den ökade halten av koldioxid i atmosfären menar man alltså beror huvudsakligen på människan och vidare att ökningen ger upphov till en mycket varmare planet.  Detta i sin tur anses bli katastrofalt för livet på jorden. Faktum är att dessa påståenden bara är hypoteser och som sådana är de öppna för kritisk granskning. Det hör till naturvetenskapens allra mest grundläggande doktriner att om en hypotes kan falsifieras så är den inte giltig. Det finns flera aktuella hypoteser kring människans eventuella inverkan på klimatet och det är inte på något sätt avgjort vilken hypotes som är närmast sanningen. Den vetenskapliga processen skall få ha sin gång där respektive hypotes prövas i takt med att mer av sanningen framträder. Det går inte hoppa över denna process och proklamera en hypotes som allenarådande sann i förtid så som skett i denna fråga. För vetenskapliga hypoteser är inte något som röstas igenom via majoritetsbeslut. Det spelar ingen roll hur många som har en viss åsikt eller vilken form av auktoritet som hävdar något, det är de vetenskapliga indicierna och bevisen som är helt avgörande!

Det globala klimatsystemet är oerhört komplext eftersom ett stort antal variabler samverkar sinsemellan genom olika återkopplingsmekanismer. De matematiska sambanden är icke-linjära (turbulenta och kaotiska) och därför olösbara i sin helhet.  Många samband är okända eller dåligt kända och man tvingas därför ofta att göra approximativa förenklingar av verkligheten. Komplexiteten i systemet gör att det helt enkelt finns en gräns för hur långt man kan nå kunskapsmässigt, särskilt när det gäller utsagor om framtiden, och det måste man acceptera och respektera. Det är lätt och lockande att söka genvägar för att komma fram till vad man menar är sanningen med risk att man i stället utövar en slags kvasivetenskap. De globala klimatmodellernas förmåga att göra utsagor om framtiden är ett exempel på en sådan genväg. Genom användande av dem ignorerar man klimatsystemets komplexitet i ett slags illusoriskt övermod där man tror att man vet mer än man faktiskt vet. Dessa modeller måste från ett strikt vetenskapligt perspektiv betraktas som dåligt underbyggda hypoteser som är nära falsifiering.

I detta inlägg skall jag koncentrera mig på den allra mest grundläggande naturvetenskapliga frågan, dvs. är det verkligen människan som orsakat huvuddelen av den observerade ökningen av CO2 halten i atmosfären? I en efterföljande artikel kommer jag gå djupare och försöka klargöra matematiskt hur olika modeller för CO2 koncentrationen i atmosfären är konstruerade och hur de tillämpas i de globala klimatmodellerna.

För analysen kommer jag ta min utgångspunkt i det arbete som gjorts av Prof. Murray Salby och Prof. Hermann Harde. Harde 2017 granskar kolcykeln och uppehållstiden för CO2 i atmosfären. Harde 2019 jämför fyra befintliga modeller för CO2 i atmosfären med en ny modell. Salby 2014, 2015 & 2018 går alla på varierande sätt igenom hur antropogent CO2 påverkar atmosfären och den globala temperaturen. Dessa arbeten hänvisar också till många andras arbeten som sammantaget visar att det finns ett stort antal vetenskapsmän som har kommit fram till alternativa forskningsresultat.

Bakgrund

Det är ett faktum att koncentrationen av CO2 har ökat i atmosfären under det senaste århundradet. Detta har uppmätts t.ex. på Mauna Loa, Hawaii sedan 1958 (figur 1):

ea image001
Figur 1. Uppmätta värden av koncentrationen av CO2 i atmosfären vid Mauna Loa, Hawaii, 1958-2020.

Bilden visar de årliga säsongsvariationerna och den ökning som skett under perioden som helhet. Längre tillbaks i tiden finns inte systematiskt uppmätta data och för dessa perioder använder man sig av olika substitut (s.k. proxies) som trädringar och isborrkärnor för att försöka utröna förekomsten av CO2 i atmosfären. Det innebär större osäkerheter kring hur halten av CO2 utvecklat sig historiskt. Estimat från isborrkärnor har visat sig underskatta CO2 halten i atmosfären betydligt (se Salby 2014a). För långa tidsskalor (motsvarande istidscykler, 10000-100000 tals år) är underskattningen av CO2 halten i atmosfären av storleksordningen 10x. Det leder till slutsatsen att dagens nivå av CO2 inte är unik i ett historiskt perspektiv (vilket ju ofta hävdas) och att samma processer som påverkade CO2 halten i atmosfären långt tillbaks i tiden (>1000 tals år) fortfarande är verksamma även på kortare tidsskalor dvs. i nutid (<100 år) (Salby 2014b).

Hur ser det historiskt ut med människans utsläpp av CO2 (se figur 2)?

ea image002
Figur 2. Årlig mängd antropogena utsläpp av CO2 till atmosfären (blå linje) och den genomsnittliga ökningstakten (röda linjer) (Ref.)

I referensen till figur 2 finns data tillbaks till 1750 då industrialiseringen inleddes. Jag har valt att fokusera på perioden 1990-2010 eftersom vi då samtidigt har uppmätta CO2 värden samt att det under perioden inträffade en kraftig förändring av utsläppstakten. Denna period utgör en bra grund för den fortsatta diskussionen nedan. Under 1990-2000 var den genomsnittliga ökningen av utsläppen 242 Mton/år medans den under 2000-2010 var 801 Mton/år (röda linjerna). Dvs. ökningen per år var 330% större under det senare decenniet. Denna kraftiga ökning går ej att spåra i den uppmätta koncentrationen av CO2 i atmosfären under det andra decenniet (figur 1). På samma sätt kan man fundera kring vad som hände under Coronapandemin. Under 2020 minskade de antropogena utsläppen med drygt 6%. CO2 halten i atmosfären fortsatte dock att öka i samma takt som tidigare (figur 3).

ea image003
Figur 3. Uppmätta månatliga värden av koncentrationen av CO2 i atmosfären vid Mauna Loa, Hawaii, 2016-2020.

Uppenbarligen är det inte så enkelt att en ökning/minskning av mänskliga utsläpp ger en direkt ökning/minskning av CO2 koncentrationen i atmosfären. Åtminstone inte på kort sikt.

Figur 4 nedan visar den bild som IPCC ger över förekomsten av kol i olika segment av jorden samt hur utbyte årligen sker mellan dessa delar. Det är stora osäkerheter i alla siffror. Den totala mängd CO2 som emitteras till atmosfären är ca 760 Gt/år. Den antropogena andelen utgörs av 32,7 Gt/år, dvs. 4,3% (omvandling från C till CO2 görs med en faktor 3,67). Således är de årliga antropogena utsläppen små i relation till den totala emissionen till atmosfären.

carboncycle
Figur 4. Förenklad översikt över den globala kolcykeln. Svarta siffror visar lagrade mängder kol i PgC och utbyten i PgC/år innan den industriella perioden. Röda siffror och pilar visar förändringar i årliga antropogena flöden utgående från ett uppskattat genomsnitt för perioden 2000-2009. (Från IPCC AR5-Chap.6-Fig.6.1.)

Om man antar att det är människans utsläpp som orsakat den observerade ökningen av CO2 koncentrationen, hur kan det komma sig att dessa relativt små utsläpp kan ha så stor påverkan? Uppenbarligen måste det ha att göra med hur snabbt utbyten sker och på vilket sätt. Är de naturliga utbytena konstanta i tiden eller varierar de? Är emission/absorption av CO2 beroende av några parametrar som t.ex. den omgivande temperaturen eller CO2 halten i sig själv? Hur länge stannar CO2 i atmosfären i genomsnitt innan den tas upp igen genom absorption? Det är ett antal frågor som är viktiga att besvara och det är här som två olika bilder uppstår kring hur det kan förhålla sig i verkligheten. IPCC har en hypotes (D.v.s. IPCC har valt ut arbeten som stödjer en viss hypotes. IPCC bedriver ingen egen forskning utan är ett politiskt sammansatt organ.) och till detta kan vi lägga en alternativ hypotes som finner stöd i Salbys och Hardes (m.fl) arbeten. Vi vet att naturen bara har en verklighet så båda versionerna kan inte vara sanna samtidigt. Låt oss titta mer i detalj på detta och jämföra de två hypoteserna.

IPCCs hypotes

Det vi här kallar IPCC hypotesen tar sin utgångspunkt i den s.k. Bernmodellen som är en modell för atmosfärens utbyten av CO2. I IPCCs tillämpning av Bernmodellen antas den naturliga emissionen och absorptionen av CO2 till atmosfären vara konstant, dvs. nettoemissionen (emission-absorption) antas ha varit oförändrad under den period som industrialiseringen pågått liksom dessförinnan. IPCC antar att koncentrationen av CO2 förindustriellt varit konstant 280ppm och att den utan mänskliga utsläpp skulle vara densamma även i nutid (Harde 2019).

Enligt IPCC så är världen så beskaffad att de primära absorbenterna är mättade på CO2 (ythavet och marken/växterna). Mättnaden beror på att de efterföljande absorbenterna i kolcykeln (djuphavet etc.) har en längre omsättningstid. Därför kan inte de primära absorbenterna ta upp CO2 i samma takt som CO2 tillförs och därför ackumuleras CO2 i atmosfären. Om vi tänker oss hypotetiskt att all naturlig emission av CO2 skulle upphöra så skulle därför inte koncentrationen av CO2 avklinga exponentiellt utan betydligt långsammare (Harde 2017).

Med den matematiska beskrivningen som IPCC använder sker absorptionen av CO2 dessutom på ett sätt där varje absorbent är avskärmad från de övriga. Absorptionen sker segment för segment, där varje segment har tilldelats en fraktion av den totala mängden CO2 och en individuell uppehållstid. Absorption av antropogent CO2 sker därför (matematiskt sett) i en process som är separerad från absorption av naturligt CO2. Det leder till att i IPCC världen är uppehållstiderna för antropogent och naturligt CO2 olika. För antropogent CO2 är den lång, av storleksordningen 100-1000 tals år. Men för naturligt CO2 antas den vara mycket kortare, av storleksordning 3-4 år (Salby 2018).

Netto absorptionen av CO2 antas proportionell enbart mot de antropogena utsläppen, dvs. förändringen av koncentrationen av CO2 är ej beroende av någon annan specifik parameter, som temperaturen eller CO2 halten i sig själv (Harde 2019).

Trots att man antar att jämvikt existerat innan industrialiseringen kommer inte en ny mättnadsnivå att uppnås i modellen genom jämvikt när nya utsläpp tillkommer. Dessa kommer till en betydande andel att ackumuleras i atmosfären. En ytterligare logisk konsekvens blir att även naturliga tillkommande emissioner som t.ex. genom vulkanutbrott, El Ninos etc. kommer ackumuleras i atmosfären (Harde 2019).

I IPCCs hypotes följer således att de antropogena utsläppen av CO2 ackumuleras i atmosfären under lång tid och den ökande koncentrationen ger i sin tur upphov till en ökning av den globala medeltemperaturen – ändring av temperatur kommer efter ändring av CO2 koncentration.

Ett ytterligare argument för att antropogent CO2 orsakat den observerade ökningen av CO2 koncentrationen är observationen av mängden 13C (kol 13 isotoper, eg. kvoten 13C/12C) i atmosfären. Koncentrationen av 13C har under det senaste seklet minskat i takt med att CO2 halten har ökat. Förklaringen anses vara att vid förbränning av fossila bränslen släpps CO2 ut som innehåller en mindre andel 13C än den naturliga emissionen. Därför sker en successiv utspädning vilket leder till att andelen 13C/12C minskar i atmosfären.

Harde/Salbys hypotes

a. Teori

Enligt den alternativa Harde/Salby hypotesen är inte den naturliga nettoemissionen (emission-absorption) av CO2 till atmosfären konstant, den har snarare alltid varierat och så även innan och under industrialiseringen. Faktum är att det kan påvisas för både land och hav att nettoemissionen av CO2 till atmosfären sker beroende på den omgivande temperaturen. Ju högre temperatur desto större blir den naturliga emissionen till atmosfären. Med högre temperatur minskar också lösligheten för CO2 i havet (Henrys lag) och därför avtar absorptionen, dvs. minskad absorption är snarare en konsekvens av uppvärmning än att havet skulle vara mättat.

I Harde/Salbys hypotes beror även netto emissionen av CO2 på den aktuella koncentrationen av CO2, dvs ju högre koncentration desto mer absorption. Denna beskrivning gör att cykeln kan stabiliseras och nå en ny jämvikt efter tillfälliga tillskott av CO2 t.ex. genom vulkanutbrott.

Sammantaget innebär detta att IPCCs schematiska bild över den globala kolcykeln (figur 4) snarare ska ses som en möjlig approximativ ögonblicksbild än en generell bild av hur sambanden sett ut på lång sikt.

I Harde/Salby hypotesen är den matematiska uppställning annorlunda på så sätt att absorptionen inte sker oberoende för varje segment utan till alla segment samtidigt med en och samma uppehållstid. Modellen skiljer inte på antropogent och naturligt CO2 i samband med absorptionen. Dvs. i denna hypotes gäller den s.k. likvärdighetsprincipen.

Om de primära absorbenterna inte är mättade och därmed uppehållstiden för CO2 i atmosfären är betydligt kortare än i IPCCs hypotes, så måste det innebära att de antropogena utsläppen av CO2 absorberas betydligt snabbare än vad IPCC menar. Det är också vad man matematiskt kommer fram till i den alternativa hypotesen. När likvärdighetsprincipen tillämpas på naturligt och antropogent CO2 leder det till en gemensam uppehållstid av storleksordningen 5 år (Harde 2019).

Detta leder sammantaget till ett starkt kritiskt ifrågasättande hur de relativt små antropogena utsläppen (jmf. de naturliga) kan åstadkomma en så stor ökning av den totala CO2 koncentrationen och om de verkligen har så stor betydelse som IPCC menar? Kanske kan vi få mer klarhet i detta genom att titta i detalj på hur koncentrationen av CO2 är relaterad till den globala medeltemperaturen för en period där vi har tillgång till verkliga uppmätta data?

b. Jämförelse med data

Som jag nämner ovan har vi uppmätta (lokala) data av CO2 fr.o.m. 1958. När det gäller den globala medeltemperaturen så är de data som finns förknippade med stor osäkerhet. Det finns mätstationer på marken sedan ett par hundra år men dessa är ojämnt fördelade över globen och dessutom ofta placerade intill växande samhällen som riskerar påverka mätningarna (s.k. värmeöar).

Längre tillbaks i tiden finns det liksom för CO2 olika proxydata men även de är förknippade med stora osäkerheter, särskilt när det gäller att uppskatta en global medeltemperatur (För beskrivningar av de olika problemen se här och här. Gällande manipulation av data se här).

Sedan 1978 finns det dock satellitmätningar. Dessa är mer exakta och fria från de problem som de andra metoderna medför, särskilt om temperaturen mäts en liten bit upp i atmosfären i stället för vid marknivån. Satellitmätningarna görs dessutom jämnt fördelade över hela globen vilket gör att ett medelvärde blir mer korrekt. Figur 5 visar utvecklingen av den globala medeltemperaturen sedan 1978 som den uppmätts genom satelliter.

ea image005
Figur 5. Utvecklingen av den globala medeltemperaturen 1978-2020 (jmf. medelvärdet för perioden 1991-2020) så som den uppmätts av satelliter för den nedre troposfären och redovisas av UAH.

Vi har alltså tillgång till mer exakta data för såväl CO2 koncentrationen som den globala medeltemperaturen under drygt 40 år. Så hur ser det ut om vi jämför dessa mot varandra? Salby gör en sådan jämförelse i figur 6 nedan.

ea image006
Figur 6. Den årliga förändringen av nettoemissionen (E-A) av CO2 till atmosfären framtagen utifrån värden för CO2 halten vid Mauna Loa, Hawaii, samt den årliga förändringen av den globala medeltemperaturen (normaliserad) som den redovisas av UAH (Från Salby 2018).

 

Det framgår tydligt att det finns en samvariation mellan dessa båda variabler. Nettoemissionen av CO2 korrelerar mycket starkt med den globala medeltemperaturen (c=0,93). Detta leder till en mycket viktigt slutsats! Vi kan dela in nettoemissionen i två komponenter, en som är naturlig och en som är antropogen. Den antropogena komponenten är inte kopplad till temperaturen, dvs. människan reglerar inte sina utsläpp beroende på den globala temperaturen. Därför blir slutsatsen att det är den naturliga komponenten som samvarierar med temperaturen. I denna alternativa hypotes så sker alltså en förändring av temperaturen före förändring av CO2 halten, dvs temperaturen driver koncentrationen av CO2.

När det gäller koncentrationen av 13C (13C/12C) så kan det på ett liknande sätt visas (figur 7) att den varierar med den omgivande CO2 halten men i en omvänd fas (c=-0,88). Dvs. när koncentrationen av CO2 ökar så minskar 13C halten och tvärtom. Därmed följer att det är den naturliga komponenten av nettoemissionen som reglerar 13C koncentrationen och inte den antropogena komponenten. Dvs. det är inte människans utsläpp av CO2 som primärt reglerar halten av 13C i atmosfären. Samma slutsats kan dras för metan.

ea image007
Figur 7. Den årliga förändringen av netto emissionen (E-A) av CO2 till atmosfären framtagen utifrån värden för CO2 halten vid Mauna Loa, Hawaii, samt den årliga förändringen av koncentrationen av 13C (normaliserad) i atmosfären (Från Salby 2018).

Jag nämner ovan att i Harde/Salby hypotesen skall mängden CO2 teoretiskt avklinga exponentiellt om emissionen av CO2 skulle upphöra. Detta stöds av mätningar av förekomsten av 14CO2 (dvs. CO2 som består av kol-14 isotoper) i atmosfären. Under 40- och 50- talen frigjordes 14CO2 till atmosfären genom atombombstester. Men 1963 upphörde denna spridning och därefter har mängden 14CO2 successivt avtagit i atmosfären. Denna avklingning har observerats ske närmast exponentiellt med en halveringstid ~10 år (figur 8). Det talar alltså för att uppehållstiden för antropogent CO2 i atmosfären är betydligt kortare än enligt IPCCs hypotes och stödjer hypotesen att havet inte är mättat.

ea image008
Figur 8. Den observerade exponentiella avklingningen av 14CO2 i atmosfären jmf. den teoretiska avklingningen enligt den s.k. Bern modellen som IPCC använder sig av (Från Salby 2018).

Så hur stor del av den uppmätta ökningen av CO2 koncentrationen är egentligen antropogen? Harde 2017 beräknar det antropogena bidraget till mängden CO2 i atmosfären till 4,3% med en genomsnittlig uppehållstid på 4 år. Salby 2018 uppskattar den antropogena andelen likaledes till 3-5%. Den antropogena andelen av den totala ökning som skett under den industriella eran blir då 15%, dvs 17 ppm av totalt 110 ppm (Harde 2017).

I en kommande artikel skall vi titta vidare på de två modellerna och se mer i detalj på vad som skiljer Bern modellen från Harde/Salbys modell. Vi skall försöka förtydliga varför uppehållstiderna blir så olika för antropogent jmf. naturligt CO2 och varför de globala klimatmodellerna överskattar den framtida globala medeltemperaturen.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Stort tack Erik för ett mycket intresseväckande inlägg. Ser med förväntan fram emot ditt kommande inlägg på temat! Det finns ytterligare stöd för det du säger om kopplingen mellan temperatur och den årliga nettoökningen av atmosfärshalten av CO2. Se nedanstående länk.
    https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/gr.html
    Av diagrammet i länken framgår tydligt hur maxvärden på ökningen mycket tydligt sammanfaller med toppar i den globala temperaturen orsakade av El Ninjocyklerna, exempelvis 1998 och 2016. När NOAA får klart för sig att detta delvis falsifierar IPCC-narrativet så börjar de väl att manipulera dessa data?

  2. Tack för ett metodiskt och mycket pedagogiskt inlägg om hur koldioxid från fossila bränslen (antropogent) och från “naturliga” källor cirkulerar i biosfären. Väldigt klargörande ser fram emot del två.

  3. Ann+Löfving-Henriksson

    Tack, tack, tack!
    Den arme Salby diskuterades här för flera, flera år sedan. Den här framställningen visar varför han liksom många andra, som ifrågasatt den rent politiska klimatkonventionens antaganden och uppmaning till oss alla försvann från scenen.
    Tack för nya friska tag som ger hopp om att klimatfrågan snart kan släppas fri från den ödesdigra politiska kidnappningen 1992.

  4. Lasse

    Tack för en lärorik artikel.
    Vi vet att globen är inne i en värmande period som avslutade en betydligt kallare, lilla istiden.
    Vi vet att havens temperatur är ett trögt system och att en uppvärmning ger CO2 avgasning.
    Kan inte dagens höjda halter i atmosfären vara en funktion av detta?

  5. Lasse

    Vetenskapsradion i morse var en uppvisning i CO2 aversion i en bizzar blandning.
    -Fiberbankar bryts ner och bidrar med 7% av våra utsläpp av växthusgaser.
    -Olja kan brytas ner av bakterier.(Med en rest av CO2)
    https://sverigesradio.se/artikel/fiberbankar-kan-vara-dold-klimatbov

    Smälter långsamt vår avgörande betydelse för CO2 i luften
    17 PPM.
    Funderar på att brygga lite cider i växthus, vilket kan ge lite växthusgas för de solförgätna små plantorna!

  6. Joachim

    CO2 i Mauna Loa har stigit konstant sedan 1958. Hur går det ihop med sjunkande temperaturer 1940-1980, om CO2 följer temperaturen?

  7. Simon

    Stort tack!
    Mycket intressant och lärorikt.

  8. Håkan Bergman

    Lasse #5
    Och varför upphörde tillväxten av fiberbankarna på 70-talet? Till en del beroende på ökat miljömedvetande, men nog mest på att industrin insåg att det gick att spara stora pengar på minskade utsläpp, man levde ju på att sälja fiber och kemikalier som inte återvanns kostade stora pengar i inköp.

  9. Lennart Bengtsson

    Mitt förslag är att doktoranden skall fullfölja sin utbildning.

    Vad beträffa kolcykeln kan följande sammanfattas

    1. De antropogena CO2 utsläppen är väsentligt högre än ökningen i atmosfären och har varit så för hela den tid på drygt 40 år som det finns tillförlitlig statistik. Under de senaste 20 åren har utsläppen varit dubbelt så höga som ökningen i atmosfären.
    2. Syret i atmosfären har minskar i samma omfattning som syret i koldioxiden har ökat vilken tydligt indikerar att ökningen av koldioxiden i atmosfären rör sig om en oxidering av kol.
    3. Havet har genomgående försurats vilket indikerar att havet är en nettosänka för koldioxid och inte en källa.
    4. Den ökade vegetationen på jorden (greening) som knappast någon på denna sajt motsätter sig indikerar likaledes att biosfären på land sannolikt också är en nettosänka.
    5. Detta utesluter inte på något sätt att koldioxidvariationerna under istiderna föregicks av en temperaturändringar. Det rörde sig därvid om relativt mindre ändringar och dessutom över avsevärt längre tidsperiod. Det är en viss skillnad att öka CO2 med 50 ppm på några tusen år än att detsamma händer på 20 år. Det senare är faktiskt 100 gånger så fort!

  10. Magnus Cederlöf

    #6 Joachim
    Havsnivåhöjningarna stödjer inte teorin om att jordens temperatur sjönk 1940-1980. Det enda som stödjer det är mycket tveksamma temperaturmätningar med termometer som i stort sett bara har skett i Europa och USA.

  11. Jonas

    Intressant !

    Fast det är inte helt lätt att hänga med i Salbys alla formler.

    Om jag fattar Salby rätt så anser han att ökningstakten av atmosfärens koldioxidhalt skulle vara relativt konstant (monotont ökande) om det är människans utsläpp som är huvudorsaken.

    Det man observerar är ju att ökningstakten varierar kraftigt.
    Salby visar ju att ökningstakten samvarierar med variationen i den globala temperaturen.

    Utan att vara riktigt insatt i frågan så känns det ju som att Salby har en poäng.

    Funderar på om det finns någon annan mekanism ? Kan nettoutsläppen (orsakade av människan) vara en jämt ökande kurva, men att den uppmätta ökningstakten i atmosfären ändå svänger ?

  12. #9 Lennart Bengtsson

    1 – koldioxidökningen följer glasskonsumtionen i världen – säger kanske inte så mycket.

    2 – och? är det någon som har påstått att vi inte bränner fossila bränslen?

    3 – siffror på det?

    4 – och? vad har det med saken att göra?

    5 – ahh, så det är inte nivån utan den fruktade hastigheten (som vi inte kan se i proxies efersom dessa är ett medel överlånga tidperioder)

    Du hade din chans att sätta stopp för koldioxidcirkusen när KVA skulle göra ett uttalande men valde att producera ett intetsägande skrift som gav fritt spelrum för klimathotsivrarna. Varför stod du inte upp för vetenskapen?

  13. Mats Kälvemark

    #11 Magnus
    Att i synnerhet perioden 1960-1975 var avsevärt kallare än 1920-1940 stöds av alla rapporter från VERKLIGHETEN, i form av klipp från samtida nyhetsmedia som publicerats av exempelvis Tony Heller också återgivet av Staffan Mörner i hans bok. “Borde man oroa sig för klimathotet?” Vidare finns mängder av data som visar att isutbredningen i Arktis från ett minimum åren 1935-1945 nådde ett maximum under 1970-talet. Jag är övertygad om att många KU-följare födda under 40-talet mycket väl kommer ihåg hur det under 70-talet larmades om en snabbt annalkande istid. Men larmen då som nu realiserades inte som vi med facit i handen vet. Så återigen, verkligheten är inte så dum parmeter att ha koll på.

  14. Roland Salomonsson

    CO2 i atmosfären ökar, när bl a CO2 i haven är mättad. Enligt min mening kommer den överlägset största volymen CO2 från de 1000-tals mil långa sprickzonerna i oceanernas bottnar. Där man har undersökt, så står det “skorstenar” med 50-75 m avstånd utan avbrott. Här sker massutsläpp av mängder med kemiska produkter (varav en del bygger upp “skorstenen”), där en kemisk produkt är CO2. Notera att händelsevis så har jordens liv i sina tidigaste former uppstått ur just de kemikalier sådana skorstenar är uppbyggda av, d v s bor, brom, kisel, svavel, kväve. När sedan kolbaserade livet kunnat producera mest energi och utsläpp av för allt annat basliv giftig syrgas, så blev kolbaserade livet i stort allenarådande – men de gamla livsformerna finns fortfarande kvar.
    Ett vulkanutbrott är en skitsak i jämförelse med vad som sker varje dygn i oceanbottnarna.
    Notera att nämnda sprickzoner dessutom finns in över land, fast där syns inte “skorstenar” ockulärt, d v s vulkanerna står i regel längs sådana sprickzoner. Exempel på sådan sprickzon är bl a Anderna resp Rift Valley.

  15. Rolf Mellberg

    Tack Erik, mycket intressant även om jag anser Salby/Harde går för långt.

    Jag ser det som uppenbart att under flera hundra år fram till 1800-talet var havet en nettosänka av CO2. Sen vände temperaturen uppåt (ej antropogent) och havet började så småningom netto-avgasa fram till ca 1950 då våra antropogena utsläpp hade “byggt upp” en obalans och havet blev fr.o.m. då en nettosänka igen men vars absorbtionskapacitet varierade med den globala temperaturens fluktuationer.
    Om ingen naturlig klimatförbättring (=uppvärmning) hade skett efter 1800-talets brytpunkt så kan man undra hur mycket lägre Keelingkurvan idag hade legat. Forskning på det?

    Mot den bakgrunden….
    I figur 2 visar du ett knä vid ca 2002 som inte har någon motsvarighet i figur 1 (keelig-kurvan)
    Det faktum att temperaturen råkade få en platå mellan 2000 och 2015 innebar ju att havet då fick en period av ökad kapacitet till absorbtion. (jämfört perioder så temperaturen steg)
    Det kan väl förklara varför knäet inte syns i Keeling-kruvan?

    F.ö. finner jag påståendet:
    “…..underskattningen av CO2 halten i atmosfären av storleksordningen 10x.”
    …besynnerligt.

  16. Ragnar Ström

    Oceanerna är säkert en stor nettosänka det vill säga det sker ett större flöde Co2 från atmosfären till oceanen än tvärt emot. Men detta säger inte emot att om temperaturen ökar så sker också en ökning av halten i atmosfären. Om ytvattnets temperatur ökar så stryps en del av det stora flödet från atmosfären till oceanen och därmed ökar halten i atmosfären. Detta gäller speciellt vid höga latituder där ytvattnets temperatur varierar kraftigt.
    En liten ökning av temperaturen kan förändra det stora flödet ner i havet. En liten styrsignal kan påverka ett stort flöde det vill säga fungera som en förstärkare

  17. Rolf Mellberg

    Till detta inlägg kan det väl passa att berätta att förra månadens CO2-halt (jämfört med förra årets April) blev rätt saftiga +2.60 ppm.
    https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

    Just idag (med +4 grader utanför köksfönstret) kan man ju tycka att det är en extremt snabb CO2-ökning men en häpnadsväckande liten temperaturökning.
    Hur kommer alarmister att agera framöver för att hålla trycket uppe?

  18. Evert+Andersson

    Relaxationstiden i atmosfären för koldioxid är ju en väsentlig del i IPCC:s hypotes. Där är artikeln särskilt intressant. Gösta Pettersson för ett liknande resonemang med stöd av ‘bomkurvan’. Det är väl ingen större skillnad på 12C/13C/14C i det avseendet? Bara det gör ju att antropogena CO2 utsläppen drunknar i se naturliga. I AR4 säger ju IPCC att de naturliga har en osäkerhetsfaktor på 20 procent. Fem gånger mer än de antropogena. Kan detta bevisa faller ju hypotesen som en punkterad alltför uppblåst ballong.

  19. Lennart B #9,

    För mig är kolcykeln oerhört komplicerad som kräver en ganska noggrann analys av utsläpp versus olika sänkor. Inget man gör på baksidan av en servett. Men eftersom Lennart angav några argument för den gängse bilden så kan jag inte låta bli att fråga några saker:

    “1. De antropogena CO2 utsläppen är väsentligt högre än ökningen i atmosfären och har varit så för hela den tid på drygt 40 år som det finns tillförlitlig statistik.”

    Då undrar man ju varför inte CO2-halten ökat betydligt mer än vad den har gjort? Är det haven (trots temperaturökningen) och växtligheten som absorberar mer?

    “2. Syret i atmosfären har minskar i samma omfattning som syret i koldioxiden har ökat vilken tydligt indikerar att ökningen av koldioxiden i atmosfären rör sig om en oxidering av kol.”

    Det är ett bra argument som ofta kommer upp i debatten. Vart har syret tagit vägen? Johan säger, precis som du, att syret försvinner genom att vi förbränner kol. Men kärnpunkten här blir väl då om syreminskningen exakt motsvarar det som vi förbränner? Har syreminskningen samma takt som koldioxidproduktionen? Hur mycket kompenseras av att vi har en ökad växtlighet?

    “3. Havet har genomgående försurats vilket indikerar att havet är en nettosänka för koldioxid och inte en källa.” Nettosänka? Men då skulle vi väl få allt lägre halt av CO2? En sänka är det möjligen men hur stor?

    “Mitt förslag är att doktoranden skall fullfölja sin utbildning.” En dum och onödig kommentar. Du vet lika väl som jag att Salby, Harde och Gösta Pettersson inte bara har doktorerat utan är professorer.

  20. Johan Montelius

    #9 Lennart Bengtsson

    “Mitt förslag är att doktoranden skall fullfölja sin utbildning.”

    … en mycket konstig kommentar från någon som fick gå ut genom bakdörren från Uppsala Universitet med en licentiat i handen?

  21. Magnus

    “Det globala klimatsystemet är oerhört komplext eftersom ett stort antal variabler samverkar sinsemellan genom olika återkopplingsmekanismer.” Har tänkt att ett sätt att åskådliggöra IPCCs klimatmodeller är att någon försöker träffa fyra biljardbollar i serie, den senaste bollen träffar nästa och den fjärde ska gå ner i hålet. Om den går ner handlar det mest om tur. IPCC har ju flera kurvor också så de garderar sig för fel i både algoritmer och ingångsvärden. IPCC sysslar med gissningar om framtiden som otroligt nog tas på allvar.

  22. Adepten

    #6 Joachim
    Om man nu ska tro på globala temperaturseriers noggrannhet så berodde de sjunkande temperaturerna 1940-1980 på antingen avkylande aerosolers inverkan, variationer i molntäcket eller minskad solaktivitet. Men även i början på 1900 talet fanns troligtvis en aerosolavkylning.

  23. Magnus

    Lennart Bengtsson #9
    Nr 2 och 3 undrar jag över. Skulle vilja veta hur mycket syre har försvunnit från luften och hur mycket pH har sjunkit i havet.

  24. Magnus Cederlöf

    #13 Mats Kälvemark:
    Att våra breddgrader var kallare 1960-1975 råder det inget tvivel om. Men var detta verkligen ett globalt fenomen? Om det var ett globalt fenomen varför syns det då inte i havsnivå?

  25. Ann+lh

    Oj, nu hettar det till.
    Jag sökte på Salby här på KU och fann en hel del inlägg, som främst Professor Pehr Björnbom stod för. Även om man inte helt kan hänga med i svängarna är de mycket givande.

  26. Tack för ett intressant och välskrivet inlägg. Vi ser fram mot nästa avsnitt. Hoppas på ytterligare insikt i varför modellerna skiljer sig så mycket i relaxationstider (Bern- resp. bombmodellen)

  27. Lasse

    https://www.youtube.com/watch?v=n-W76C0kkwc
    När vi ändå är inne med stora penseln!
    En total sågning av vetenskapen kring CO2 och klimatet.
    Solen får större betydelse 😉

  28. Lars-Eric Bjerke

    #19 Ingemar Nordin
    ” Då undrar man ju varför inte CO2-halten ökat betydligt mer än vad den har gjort? Är det haven (trots temperaturökningen) och växtligheten som absorberar mer?”

    Sedan 1950-talet har nettoupptaget av koldioxid i hav och växtlighet varit linjärt propotionellt mot ökningen av koldioxidens partialtryck i atmosfären. Partialtrycket i atmosfären har ökat med 30 % sedan dess, medan lösligheten av koldioxid i vatten för en temperaturökning av 1 C endast förändras med ca 2 %.

  29. Bert+Nilsson

    Om man antar att ca 2/3 av co2 är syre är alltså syrets andel av partialtrycket 420 ppm, ca 280 ppm. Om all co2 kommer från förbränning av kol bör alltså de nuvarande 20,9 % syre i utgångsläget varit 20,900280 %, vilket nog ligger inom felmarginalen för bestämningen.

  30. Mats Kälvemark

    #24 Magnus
    Nog var kylan under perioden 1960-1975 global alltid.
    Här kan du läsa mer:
    https://wattsupwiththat.com/2013/03/01/global-cooling-compilation/ perioden

  31. #29 Bert N.
    Nja lite petimetersynpunkter; enligt gaslagen upptar varje mol av en ideal gas samma volym (och ppm och tryck är volymsrelaterat). Alltså binder 1 mol C en mol O2 och ger en mol CO2 när man bränner kol, bränner man olja eller metan går det åt lite mer syre eftersom det bildas vatten också.
    Men Du har naturligtvis rätt i sak vi måste mäta väldigt noggrant för att se den lilla effekten på syrehalten

  32. Lasse

    #28 Lars E Bjerke
    Intressant uppgift.
    Men .. Havet är djupt! Är det inte yta med 30% och djup med 2% per grad.
    Här lite om uppvärmningen:
    0,2 grader till 700 m
    https://wattsupwiththat.com/2021/05/01/oceanic-warming-well-sorta/

  33. Daniel Wiklund

    # 28 Lars-Eric B När jag i en annan tråd frågade varför varmaste april i Luleå dom senaste 100 åren var 1921. Om det berodde på ökade koldioxidutsläpp eller minskade koldioxidutsläpp svarade du slumpen. Noterar att i svaret till Ingemar fanns inte slumpen med. Varför inte det?

  34. Hans H.

    #Lennart Bengtsson m fl

    I söndags diskuterades växthuseffekten och dess storlek. Lennart Bengtsson skrev då:

    “Den uppgår till cirka 155 W/m2 i globalt årsmedelvärde och har under de senaste 40 åren ökat med cirka 4,5W/m2. Den varierar kraftigt med såväl latitud som årstid. Jordens växthuseffekt kan lätt beräknas från Copernicus databas( baserat på temperaturanalyser från ECMWF). Detta visar tydligt att referensnivån för utstrålningen måste ske från en högre nivå.”

    Det görs alltså en referens till mätningar i lufthavet. Och på beräkningar baserade på dessa mätningar.

    När jag hör ordet mätningar blir jag nyfiken på metoden och dess noggrannhet?

    Jag frågade flera ggr på tråden efter svar – gärna från Lennart Bengtsson själv – men fick inget.

    Jag uttryckte mig säkert alltför ovetenskapligt första gången jag ställde frågan. Blandade in min egen syn på växthuseffekten – som definitionsmässigt helt sammanfaller med Lennart Bengtssons med fleras.

    Jag har en stark synnedsättning och ser inte alltid vid en snabb genomläsning vad jag skriver. Här hade jag – influerad av den livliga debatten om kärnkraft som cirkulerat på bloggen gammastrålning i huvudet och räkade skriva det istället för elektromagnetisk strålning. Ren lapsus. Men trots mitt svamlande var och är ju min fråga seriöst menad och den är relevant!

    Upprepar den därför med hopp om ett svar!

  35. Lennart Svanberg

    Rapport från Stockholm 5 maj 2021. ‘Svinkallt väder’ är min sammanfattning så mössa och vantar är att rekommendera. Sverige verkar inte brinna upp idag 😎

  36. Jonas

    #34 Hans H

    4.5 W/m2 är ett beräknat värde.

    Det man mäter är utstrålning/instrålning vid atmosfärens topp (TOA). Man ser ingen större skillnad i instrålning/utstrålning.

    Den slutsats man drar är att eftersom jorden blivit varmare, d.v.s. utstrålningen ökat, men man ser ingen ökad utstrålning vid atmosfärens topp (TOA) så måste växthuseffekten ha ökat.

    Hur vet man att jorden har blivit varmare? Den s.k. 1 grad sen förindustriell tid.
    Jo, det är igen beräkningar. Man har räknat ut hur mycket den ökad koldioxidhalten borde ha värmt jorden. Den beräkningen pekar på ca 1 grad.

    Man får lite en känsla av “cirkelbevis”.

  37. tty

    Man måste ha klart för sig att överföringen av kol(dioxid) mellan atmosfär och hav, inom havet och mellan hav och havsbotten är mycket komplex och inte ens tillnärmelsevis kan beräknas via Henrys lag. Kolets kemi i havsvatten är extremt komplex och omfattar flera olika joner. Jag tänker inte ge mig på att försöka förklara det.

    En annan ofta förbisedd faktor är den s. k. ”biologiska pumpen”, d v s att fotosyntetiserande organismer i havet (nära ytan) tar upp koldioxid och omvandlar den till kolhydrater. Denna process förstärks av högre koldioxidhalt, men hämmas ofta av brist på andra nödvändiga ämnen (t ex järn) i havet. En del av det organiska material som uppstår genom fotosyntesen sjunker så småningom, och tas upp av organismer i djuphavet (det finns därför numera lika mycket kol-14 från kärnvapenproven i organismer i botten av Marianergraven som vid ytan). Det mesta av detta kol kommer så småningom tillbaka till ytan som koldioxid i uppvällningsområden, men med en fördröjning av århundraden till årtusenden. Uppvällningsvattnet är kallt och koldioxidrikt men syrefattigt, och en stor del av avgasningen av CO2 till atmosfären händer säkert i dessa områden då detta vatten värms upp.

    Många organismer tar upp karbonatjoner och använder det för att bilda skal/skelett av kalcit eller aragonit. En del av detta material avlagras på havsbottnarna och försvinner därmed ur kolcykeln för mycket lång tid. Sjunker skalen där djupet är stort hamnar de dock under CCD (Calcite Compensation Depth) där kalciumkarbonat inte är kemiskt stabilt utan upplöses och återgår i havsvattnet. Detta djup är f ö olika i Atlanten och Stilla Havet.

    En mekanism som är av begränsad betydelse i nutiden (eftersom djuphavet är väl syrsatt i ”ishusklimat”) men har varit oerhört viktig i det förflutna är när organiskt material sjunker och hamnar på syrefria bottnar där inga organismer finns som kan konsumera det. Då bildas mörka alunskiffrar innehållande stora mängder organiskt material som också försvinner ur cirkulation för mycket lång tid. När vi bränner olja och naturgas så återför vi en mikroskopiskt liten del av detta kol till atmosfären.

  38. Hans H.

    #36 Jonas

    Tackar för svaret.

    Men Lennart Bengtsson skriver att växthuseffekten varierar starkt med både årstid och latidud.

    Min fråga är alltså relaterad till metoden att mäta energin i IR-utstrålningen vid “TOA”. Samt felets storlek i mätningarna.

    Jag är kemist och känner till väldigt lite om atmosfärens strålningsfysik. Uppskattar om någon kan ge en enkel förklaring vad gäller osäkerheten i mätningarna.

  39. Michael E

    #9 Lennart Bengtsson. Jag undrar varför korrelationen mellan antropogen CO2 produktion och halten CO2 i atmosfären är så svag?

  40. § 29 Ja, inte är det en mätbar sänkning av syret.

    § 19, japp, havet slukar 2/3, trots en uppvärmning, av den CO2 som vi släpper ut. Vi skulle haft 580 ppm med det som vi eldat upp sedan 1970. Mer kan det sluka, gott om basiska katjoner.

    Inte för att det betyder något för klimatet alls. Men för vår överlevnad har det all betydelse, havet snor vår mat.

  41. Erik A.

    Tack till alla för era svar och reflektioner!

    #1 Mats Kälvemark: Tack för länken!

    #3 Ann+Löfving-Henriksson: Han ”försvann från scenen” efter att han under en föreläsningsserie i Europa blev sparkad från sin professur i Australien. Då förlorade han även sitt forskningsmaterial. Nu tycks han verka i bakgrunden tillsammans med Harde. Det är en bild av hur statusen för den vetenskapliga processen har degenererat kring denna fråga.

    #6: Joachim, #11 Jonas: Sambandet är inte så enkelt som vi skall titta närmare på i nästa artikel. Enligt Bernmodellen beror ej nettoemissionen av CO2 på temperaturen alls. Enligt den alternativa hypotesen finns inte heller ett direkt samband med T. Däremot beror utvecklingen av CO2 på integralen av T samt på CO2 halten i sig själv.

  42. Erik A.

    #9: Lennart Bengtsson: Tack för förslaget men jag har annat för mig numera. Jag skall passa på att komma med ett motförslag: Att det vore bra om emeritus är öppen för alternativa sätt att tänka genom ny forskning i stället för att smita från ämnet in i gamla tankebanor. 😉
    Jag framför inga egna resultat utan min artikel handlar om hur ny forskning utmanar det etablerade synsättet för hur utbyten av CO2 sker med en alternativ hypotes. Oavsett de saker du nämner så skall ekvationen för masskonservering uppfyllas och det finns alltså olika hypoteser för hur ekvationen skall ställas upp för att bäst modellera verkligheten. Man skall vara tillräckligt säker på att man har rätt när man implementerar resultatet i GCM för framtidsprojektioner.

  43. Erik A.

    #15 Rolf Mellberg: Jag har inte kunskap om exakt hur absorption/emission förekommer genom alla emittenter/sänkor – det är ju mycket komplicerat. Poängen i min artikel är att man i klimatmodeller använder en parametrisering som implementeras i de globala klimatmodellerna. Man antar att denna parametrisering är tillräckligt korrekt för att stämma verkligheten så att det går att göra utsagor om framtiden. Görs det på ett orealistiskt sätt blir ju projektionerna felaktiga. Den alternativa hypotesen har en annan syn på verkligheten och därmed en annan matematisk uppställning och frågan är vilken som är närmast sanningen?

    Man kan naturligtvis ifrågasätta om det ens är möjligt att modellera atmosfärens CO2 utbyten sammantaget på ett tillräckligt korrekt sätt. I så fall faller ju även tillämpningen av Bernmodellen i de globala klimatmodellerna.

    x10, ja där får man nog studera vad Salby säger och hur han kommer fram till resultatet att atmosfärens CO2 halt genom proxies är grovt underskattad för längre tidsperioder.

  44. Bengt Alme

    Erika Bjerström har nu blåst upp sig så till den grad att hon meddelar att havsnivån nu kan stiga 10-60 m.
    Till detta kan läggas att hästnäringen avger mer koldioxid än vad flyget gör.
    Ja, hur ska det gå för oss arma människor??

  45. #9 Lennart B
    Om du vill att kreti och pleti skall ha tålamod att läsa det du skriver så får du nog ödmjuka dig en del. Jag slutar läsa så fort någon som du försöker imponera eller skriva mig på näsan. Vad är det för fel på vanlig svenska och rättfram argumentation?
    Kommentaren modifierad

  46. Björn

    Det är problematiskt när man diskuterar CO2 som forcing, utan att sätta in denna forcing i ett sammanhang, vilken är den komplexitet som utgörs av klimatsystemets andra forcings. Egentligen är en sådan ensidig diskussion meningslös. Nedan finns en länk till en mycket ambitiös rapport, “SOLAR INFLUENCES ON CLIMATE”, där man redovisar ärligt komplexiteten. Gå till figur 20, “Schematic overview showing various climate forcings of the Earth’s atmosphere”. Här kan man på ett pedagogiskt sätt få en mental föreställning om vad atmosfären påverkas av. I övrigt kan man säga att rapporten sammanfattar vad forskningen står idag vad som gäller många komplexa fenomen vilka alla utgör en del av klimatsystemets dynamik. Mycket att läsa, men också mycket att lära.

    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2009RG000282

  47. Jonas

    #38 Hans H

    Osäkerheten i mätningarna av Ir strålningen i TOA är storleksordningen några Watt/m2.
    Det är ju rätt mycket med tanke på att koldioxideffekten är i samma storleksordning.

    Det är möjligt att man mäter en viss variation med årstider.

    Tror inte att jag vet bättre än du i denna fråga.
    Hursom, min bild är att de facto så registrerar satelliterna (CERES) inte någon signifikant förändring av jorden utstrålning.
    Teorin säger att den ska minska. Det gör den inte.

    Man har alltså ett läge där man inte mäter någon förändring. Av det drar man slutsatsen att det skett en stor förändring.
    Ganska tveksamt tycker jag.

  48. Magnus

    Om IPCC och 97 procent vetenskapen har så bra koll varför vet de då inte var den felande CO2 sänkan är? Den okända sänkan ”residual terrestrial sink”. Det kan vara annat de inte har koll på också.

  49. Henrik

  50. Håkan Bergman

    Hörde med ett halvt öra, jag höll på med lite matlagningsbestyr, en människa på SkyNews förklara vad som var så allvarligt med en temperaturhöjning på en tiondels grad, det skulle drabba människor som jobbar utomhus som inte kan använda AC. Vad lever dessa människor i för värld, en gång hade jag ett jobb där man fick 50% värmetillägg om man var tvungen att jobba i en miljö där det var över 70 grader, vill minnas att jag hade en timma per skift generellt men det kunde bli mera om nöden så krävde. Klagade vi, så klart men bara när vi inte fick upp termometern till mer än säg 65 grader.

  51. Robert Norling

    Tack tty.

  52. Sören+G

    #41 #47
    Havsnivån har stått som högst 2-2,5 över dagens havsnivå. Det skedde i slutet av den Postglaciala värmeperioden för 8000-5500 år sedan då tempratuern varit flera grader varmare än nu under ett par tusen år. Då hade de flesta glaciärer utanför Grönland och Antarktis smält bort. Det krävs alltså flera grader varmare än nu under några tusen år för att havet ska stiga ett par meter.

    Det är inte dagarna som blir varmare om medeltemperaturern stiger. Der är nätterna som blir mindre kalla.

  53. Magnus

    Alla klagar nu på kylan speciellt programledarna i Morgonstudion. Men det här är normalt. Och ni ville ju ha normalt. Normalt är kallt. Ändå hörde jag en meteorolog säga att den temperatur vi haft nu i april är varmare än förra 30 års periodens normala för april. På fråga om det här är normalt. De har ju bytt 30 års period som referens. Oj vad lycklig programledaren blev. Budskapet som var så inlindat, trodde hen, var solklart. Mission complete. Domedagen är här inom tio år. Sen kan man fundera om vederbörande är riktigt vid sunda vätskor som blir glad av att höra negativa besked om mänsklighetens framtid.

  54. Magnus

    Det som är oroande är hur snabbt en nedisning kan gå inför en istid. Allt enligt vetenskapen. I motsats till en liten förmodad temperaturökning beroende på utsläpp. Bjerström skrev hon gråter för att trädgränsen flyttat uppåt. Varför valde hon inte att rapportera om krig och mänskliga problem i diktaturer? Då hade hon kunnat göra nytta. Nej hon rapporterar om problem som inte ens finns. Hon letar men hittar inget. Det som skrämmer är det som hänt tidigare och med största sannolikhet händer igen. Har Bjerström så mycket kunnande att hon förstår att istiden kommer? Kolla de kurvorna. Hon kan inte bortse från dem och det vetenskapen säger om tidigare istider. Varför frågar ingen journalist henne?
    Om CO2 kan stoppa nästa istid är det väl fantastiskt. Vi kan modulera klimatet med CO2. CO2 är vår vän inför framtiden. Äntligen är människan herre över skapelsen. Yvs över detta Bjerström istället för måla upp domedagsscenarion. Barnen skulle må bättre också. Förr skrämdes de med Pomperipossa den tiden trodde man vara förbi.

  55. Munin

    Finns det någon samvariation i resultaten från mätningarna som görs av jordens temperatur med satelliter och mätningarna av jordens utstrålning som också görs med satelliter.

    Är de tillräckligt noggranna för en sådan analys. Vi ser nu att jordens temperatur sjunker dvs. jorden tappas på värme till rymden=nedkylning av jorden äger rum.

    Visar mätresultaten att det korrelerar med ökad utstrålning från jorden?

  56. LBt

    Intressant tråd.

  57. Hans H.

    #47 Jonas

    Tack för svaret! OK, så vi ha alltså mätutrustning för den IR-strålning som är riktad mot rymden på satelliterna (CERES) som täcker jordytan rätt bra. Jag reagerar som du på att osäkerheten i siffran är nära den siffra som anges som värmande jorden…

    Samma satelliter väl som mäter jordens temperatur i luftlagret en bit ovan markytan och som ligger till grund för UAH´s sammanställning.

    Jag har då samma fråga som #55 Munin:

    UAH´s medeltemperatur varierar för varje månad. Följer IR-strålningen ut i rymden samma mönster?

    Och varför vill inte Lennart Bengtsson med sin oerhört breda kunskapsbas hjälpa till att sprida ljus över frågeställningarna? Gör mig lite besviken på vår store auktoritet inom området. Frågorna kan nog ibland upplevas som ställda av okunniga inom området. Men nu är väl alla som arbetar för att motverka klimatalarmismen välkomna och besjälade av samma mål???

    Ber om ursäkt för att jag inte läst in mig vare sig på LB´s bok eller andra böcker. Som synsvag behöver jag ljudböcker eller att dra upp texten på minst en 24 tums dator-skärm.

  58. Henrik Radhe

    Hur pass relevant för Jordens halt av CO2 är mätstationen på Hawaii mitt i Stilla Havet. Är atmosfärens halt av CO2 jämnt fördelad. Har inte sett någon diskussion om det.

  59. Rolf Mellberg

    # 59 Henrik

    Omblandningen går snabbt, ett par veckor vill jag minnas. På många platser på jorden där stora CO2-utsläpp finns i närheten kan halten variera markant efter vindriktningen. Men stationen vid Mauna Loa är extremt fördelaktigt placerad och har ovanligt rättvisande mätvärden.

  60. Johan Montelius #20

    hej Johan,
    en liten kommentar om gamla tider. Fram till 1970 fick forskarstuderande handledning fram till en licentiat-examen. Då var det “lic-stipendium” som gällde.

    Efter licen gick de flesta ut i arbetslivet. En del kunde få någon slags tjänst vid sin instution, en del blev gymnasielektorer och forskade på deltid vid sidan av sin tjänst.

    Flera, numera pensionerade, professorer i matematik hade en lic-examen som högsta examen men blev professorer på vad de gjorde efter sin lic-examen. Det var många av dem som aldrig brydde sig om att disputera.

    (Lennart Bengtsson påhopp på Erik A var fult., men din kritik mot honom var “okunnig” om situationen då LB fick sin forskarutbildning. 🙂

  61. #60 Sten Kaijser

    Kanske är det så men jag tycket han behövde en knäpp på näsan för hans dryga kommentar. 🙂

  62. Lennart Bengtsson

    Johan Montelius

    Vill bara tala om att jag faktiskt har min fil lic från Stockholms Universitet. Därtill har jag faktiskt en docentur från Stockholms Universitet baserat på en separat vetenskaplig utvärdering. Jag tillhör alltså det lilla fåtal som blev docent innan jag blev (hedersdoktor). Att jag inte disputerade hängde samman med att jag lämnade Sverige 1974 för vetenskapligt arbete utomlands och återkom först 2015. Huruvida detta var förnuftigt eller inte vill jag inte kommentera. Min CV är tillgänglig och kort sammanfattad i min bok. Mina vetenskapliga artiklar mm är tillgängliga från Reading Universitetet i Storbritannien.
    Jag har varken tid eller möjlighet att ständigt upprepa mer eller mindre självklara omständigheter. Det var bland annat av denna anledning som jag skrev en bok om jordens klimat.

    Att det skrievs felaktigheter eller rent strunt bör påpekas . Jag försöker att göra så. Det gillas inte av alla. Det får jag försöka stå ut med, vilket jag också gör utan större svårigheter. Jag kan bara nämna att jag blir ännu mer kritiserad av landets klimataktivister.
    När det gäller frågan om koldioxiden så tror jag ändå att det knappast finns någon som förnekar att koldioxiden ökar i atmosfären. Vidare är det lika klart att det antropogena NETTOutsläpper är dubbelt så högt. Vem som helst kan kolla detta. 1 ppm motsvarar oxidering= förbränning av 2.12 Gton kol. Således måste den andra hälften ta vägen någonstans. Baserat på ökad försurning i havet hamnar cirka 1/4 där och resten som i residu hamnar i vegetationen.
    Konstigare än så är det inte.

    Det finns heller ingen anledning att jordens temperatur skall följa koldioxidhalten i atmosfären. Däremot följer temperaturen långsiktigt strålningseffekten av samtliga väl blandade växthusgaser enligt den allmänna gaslagen Se t ex artikel av Bengtsson och Schwartz, 2013.
    Varje månad publicerar denna sajt temperaturmätningar från fria atmosfären, cirka 1-8 km, för hela jorden. Dessa mätningar visar en tydlig temperaturökning sedan 1979 då mätningarna påbörjades. I linjärt medelvärde uppgår ökningen till 0.15°C/10 år eller ungefär samma som ökningen av havsytans temperatur. Om nu inte detta skulle bero på växthusgaserna vore det mycket intressant om sajten här kunde producera några alternativa förklaringar samt vetenskapligt styrka dessa. Man kan liksom inte bara säga att alla mätningar är felaktiga eller utstuderade förfalskningar. I själva verket är de ökade växthusgaserna i högst trovärdig hypotes.

  63. Daniel Wiklund

    Lennart B. Just sitter jag på en bänk utomhus. Det är svinkallt, klädd som det vore vinter. Du pratar om tydlig temperatur ökning. Så bra då, mycket bättre med värme än kyla. Väldigt klar ökning i Luleå, som hade sin varmaste april 1921. Vem kom på idén att det är värme vi ska vara rädda för. Undrar om det lät så under nödåren på 1860-talet. Det är klart, har man inget annat att oroa sig för så kan man ju oroa sig för ökad värme.

  64. Lennart Bengtsson

    Henrik Raade

    Man mäter numera koldioxiden i atmosfären på hundratals platser samt från flygplan och från satellit. Det finns massor att läsa på nätet. Tre specifika stationen med långa mätserier films på Baffins land, Hawaii och Sydpolen. Från dessa, som också finns på nätet, kan man tydligt se upptaget i vegetationen och därmed vegetationens årscykel. Koncentrationen i atmosfären har ett maximum i maj och ett minimum i slutet på oktober . Jämför gärna årsamplituden på Sydpolen med den på Baffins land.

  65. Lennart Bengtsson

    Rättelse

    Skall vara Barrow och inte Baffins land

    Barrow eller Point Barrow ligger i Alaska

  66. Björn

    Lennart Bengtsson [62]; Vad säger du om min kommentar [46] ? Ökningen av CO2 är inte kontroversiellt, men däremot den ensidiga fokuseringen på denna gas. Ta del av figur 20 i länken och i övrigt det ambitiösa innehållet. Här får man verkligen perspektiv på klimatsystemets komplexitet. Den ensidiga fokuseringen på ett tillskott av lite drygt 100 ppm antropogen CO2 är rent förledande från det verkliga sammanhanget.

  67. Lennart Bengtsson

    Det är en stor fördel om man i diskussionen kan hålla isär
    klimatvetenskapliga frågor från allmänna eller moraliska/etiska eller politiska reflektioner. De flesta som inte sysslar med eller inte är intresserade av vetenskap vill därför hålla tankeutbytet på ett allmänt eller etiskt plan. Tyvärr tar man till dylika argument när man inte satt sig in i vetenskapen. När jag har sagt att det sannolikt blir några grader varmare får jag höra: Hur kan Du vara så hjärtlös och säga så. Tänk på alla som kommer att dränkas av ett stigande hav eller få värmeslag Jag kan då svara. Gör som holländarna och bygg vallar mot havet- Blir det för varmt, se till att bostaden får naturlig ventilation eller ordna med någon form av luftkonditionering.

    Självklart är inte ett något varmare klimat något som helst problem för Sverige utan med få undantag innebär detta uppenbara fördelar förutom för människor som anser alla ändringar som något negativt. Sådana människor skulle helst vilja leva i ett stationärt samhälle som 1800-talets bondesamhälle. De känner väldig sympati för diverse naturfolk som drabbas av förändringar. Att de skulle få det bättre finns inte i tanken. Kanska har de samma syn på naturfolk som de har på sällsynta och hotade djurarter.

    Emellertid de flesta människor vill förbättra sina liv. Mina föräldrar och farföräldrar hoppades att jag skulle få ett bättre liv än deras, vilket jag också har sett till att få.

  68. Lennart Bengtsson

    Det är en stor fördel om man i diskussionen kan hålla isär
    klimatvetenskapliga frågor från allmänna eller moraliska/etiska eller politiska reflektioner. De flesta som inte sysslar med eller inte är intresserade av vetenskap vill därför hålla tankeutbytet på ett allmänt eller etiskt plan. Tyvärr tar man till dylika argument när man inte satt sig in i vetenskapen. När jag har sagt att det sannolikt blir några grader varmares får jag höra: Hur kan Du vara så hjärtlös och säga så. Tänk på alla som kommer att dränkas av ett stigande hav eller få värmeslag Jag kan då svara Gör som holländarna och bygg vallar mot havet- Blir det för varmt se till att bostaden får naturlig ventilation eller ordna med någon form av luftkonditionering

    Självklart är inte ett något varmare klimat något som helst problem för Sverige utan med få undantag innebär uppenbara fördelar förutom för människor som anser alla ändringar som något negativt. Sådana människor skulle helst vilja leva i ett stationärt samhälle som 1800-talets bondesamhälle. De känner väldig sympati för diverse naturfolk som drabbas av förändringar. Att de skulle få det bättre finns inte i tanken. Kanska har de samma syn på naturfolk som de har på sällsynta och hotade djurarter.

    Emellertid de flesta människor vill förbättra sina liv. Mina föräldrar och farföräldrar hoppades att jag skulle få ett bättre liv än deras, vilket jag också har sett till att få.

  69. Victoria Andersson

    Vill upplysa Lennart Svanberg

    (inlägg # 35 ‘Orsakar människan global uppvärmning, del 1’ )

    om att det är klimatet som diskuteras här. Inte vädret.

  70. Munin

    # 57
    Satellitmätningarna av jordens utstrålning till rymden och de mätresultat som de skapar måste vara av högsta intresse att ta del av och vad de visar både på kort sikt t.ex. månadsvärden och lång sikt t.ex. 30-årsperioder.

    En första enkel fråga är: Hur stora variationer i utstrålningen har de mätt upp mellan månader, mellan år, mellan decennier osv.

    Variationerna bör kunna uttryckas i både energimått och i +- %.

  71. Lennart Bengtsson

    66

    Jag håller helt med. Det är mer rationellt försöka reducera eller bättre eliminera återstående freonföreningar, av vilka vissa kan uppehålla sig i atmosfären för 1000-tals år eller mer. Även lustgas bör reduceras. Det totala bidraget för koldioxid är större men bidraget från ökningen av koldioxiden ligger på en lägre nivå. Detta glöms bort i debatten

  72. Lennart Bengtsson

    68

    Jordens utstrålning mot rymden har knappast ändrats eftersom den inkommande strålningen varit densamma. Jordens värmeökning uppgår till ca 0.5W/m2 där mer än 90% hamnar i havet och bidrar till havshöjningen. Med mer växthusgaser i atmosfären sker värmeutstrålningen från en högre nivå vilket innebär en högre temperatur vid jordytan på grund av det vertikala temperaturberoendet (lapsk rate).

  73. Ulf

    Fast den stora frågan är egentligen inte huruvida ökningen är 0,15 grader per 10 år eller vad det beror på.
    Den stora frågan är att världen nu lägger ofantliga resurser på att snabbt fixa ett problem som vi har gott om tid att fixa.
    Så till den milda grad att en del länder kanske ruinerar sig på kuppen.
    Som människa bryr jag mig inte om vem som har rätt i ovanstående diskussion. Det spelar ingen roll så länge vi slipper hysterin, det är den som kostar och förstör för våra barnbarn på riktigt.
    För det är ändå rätt sannolikt oavsett klimatförändringar att om 50 år använder vi ändå inte mycket olja eller kol. Problemet är stressen som skapar gigantiska kostnader och inskränkande förbud.

  74. Munin

    # 70
    Då mätningar av jordens utstrålning nu görs med satelliter är det intressant att få del av om de mäter upp några som helst variationer i utstrålningen. Har de slagit fast att utstrålningen är helt konstant? Gäller det över hela tidsskalan från dygn, veckor, månader, år osv?

  75. #68 Victoria Andersson

    Tror nog Lennart är väl medveten om det och det var en gliring åt alla som ropar klimatkastrof så fort det blir en varm dag eller en storm drar in.

  76. #67 Lennart Bengtsson

    Vad förvånad du kommer bli när du inser att du har fel.

  77. Simon

    Tack Lennart Bengtsson för att du tar dig tid att förklara. Som jag ser det så är det den kommande energibristen i världen och inte minst i Sverige som är vårt största problem. Vi är redan på god väg att förstöra vårt eget lands energiförsörjning med bland annat byggande av vindkraft. Samtidigt förstör vi vårt levebröd, dvs våra stora naturtillgångar i form av högkvalitativ skog. Det är både besinningslöst oansvarigt och fullständigt obegripligt på samma gång.

  78. Daniel Wiklund

    # 70 Lennart B.. “..Mer växthusgaser i atmosfären…. .. vilket innebär en högre temperatur vid jordytan pga det vertikala temperatur beroendet”. Många fina ord. Högre temperatur vid jordytan, just nu i Luleå tre grader vid jordytan. Måste bero på mindre växthusgaser i atmosfären. Den meningslösa och närmast besatta jakten på koldioxiden har nog inte påverkat vare sig väder eller klimat. Däremot har det lett till många koldioxidskatter och avgifter som påverkat mångas ekonomi negativt. Men många har skott sig på koldioxid jakten. Många har sitt levebröd tack vare jakten på koldioxiden. Och många får känna sig som godhetsapostlar. Och här i Sverige har minipartiet MP tjänat mycket på klimatfrågan. Dom sitter i regeringen, och ser till att vi svenskar drabbas av deras hybris.

  79. jensen

  80. jensen

    Kommentaren 78 skall vara till Munin 73

  81. jensen

    I kommentaren 78 skall global ändras till NH.

  82. Munin

    # 78, 79, 80
    Utifrån dessa uppgifter har jag svårt att förstå att jordens utstrålning mot rymden skulle vara konstant!

    Finns det någon som kan förklara det motsägelsefulla i dessa uppgifter mot uppgifterna i # 71?

  83. Magnus Cederlöf

    #62 Lennart Bengtsson
    Man måste inte ha en alternativ förklaring för uppvärmningen. Man kan säga att man inte vet. Uppvärmningen har uppenbarligen börjat långt före utsläppen av koldioxid och koldioxidutsläppen verkar inte ha påskyndat uppvärmningen.

    Att påstå att uppvärmningen måste komma från koldioxidökningen bara för att man inte själva kan komma på nån bättre förklaring är ren och skär pseudovetenskap och inget jag tycker att vi ska hålla på med.

  84. Björn

    Munin [81]; Utflödet kan inte vara konstant, för då skulle inflödet av energi också vara konstant. Begreppet konstant är egentligen ett teoretiskt begrepp som inte har med verklighetens föränderlighet att göra.

  85. Lennart Bengtsson

    82 Magnus

    Det är ju faktiskt inte så att växthusteorin är tagen ur tomma luften. Du kan ju gå igenom Wijngaarden och Happer, 2020 (WH) artikel som har varit omnämnd på denna blogg eller för delen Manabes enklare studie från 1967. De kommer faktiskt fram till samma resultat. Därtill ett antal mer generella modellstudier med tillförlitliga modeller som kommit fram till liknande nämligen en temperaturökning på cirka 2°C vid en koldioxidfördubbling.
    Man kan förstås säga att man inte vet. Men man kan lika gärna säga vad som kan vara mest troligt. Naturvetenskapen är baserad på antagandet att naturlagarna gäller. Detta kan vi bara belägga genom experiment. Att växthusgaserna absorberar värmestrålning är bekräftat med talrika experiment som strålningsmätningar från satelliter. WH ger en detaljerad verifikationer för några utvalda områden.

    Antag nu att en genial forskare någonstans i världen visar att alla studier som har gjorts om växthusgasernas påverkan på strålningsflödena i atmosfären är helt felaktiga och visar detta på ett begripligt sätt så kommer förr eller senare vetenskapen att acceptera detta. Uppvärmningen beror på orsaker som i dag är helt okända. Men innan dess får vi ändå arbeta med de mest trovärdiga teorier och hypoteser som vi har för tillfället. Det är så som naturvetenskapen arbetar.

    Sedan är det en helt legitimt fråga hur mycket samhället skall satsa på dagens bästa hypotes alternativt inte göra något alls.
    Min uppfattning, som Du väl känner är att göra sådant som ändå är förnuftigt som att bättre hushålla med energin och givetvis behålla såväl kärnkraft som mindre delar av den fossila industrin samt upphöra med subventionering med den förnybara energin och således låta de olika energislagen konkurrera.

  86. Det är lustigt hur KU och WUWT ofta har ämnen som har relation till varandra, båda skeptikerbloggarna är fulla av initierade, kunniga och roliga kommentarer. Just nu håller man på att diskutera fenomenet inversion och under vilka omständigheter vattanånga och koldioxid värmer respektive kyler. Väntar med spänning på Eriks uppföljare om koldioxid https://wattsupwiththat.com/2021/05/06/the-cooling-side-of-greenhouse-gases/

  87. tty

    #53

    “Ändå hörde jag en meteorolog säga att den temperatur vi haft nu i april är varmare än förra 30 års periodens normala för april.”

    Sant, men bara precis nätt och jämt:

    https://www.smhi.se/pd/klimat/time_period_maps/temp_anomaly/2021/ref_1961_1990/monSeasYr/tmp_avv2104_2104.png

  88. Lennart B #85,

    Nej, man behöver inte ha ett alternativ för att se att den etablerade AGW-teorin är felaktig, eller att det finns stora brister i den. (Nu råkar jag vara övertygad om att det finns bra alternativa teorier till uppvärmningen, men det är en annan diskussion.)

    Det bekymmersamma är inte heller att många tror på att klimatet styrs av mänskliga CO2-utsläpp trots alla denna teoris brister. Det är helt OK att ha fel i vetenskapen – de flesta teorier har hittills visat sig vara felaktiga på ett eller annat sätt. Nej, det bekymmersamma är att politiken och alarmister har dödat all debatt genom censur, genom att förhindra forskarkarriärer och genom ren mobbing av alla som vågar framföra kritik. Kritiska frågor är tabu i det offentliga samtalet och man blir omedelbart stämplad som en “klimatförnekare” som lierat sig med “högerkrafter”.

  89. tty

    #85

    Problemet med både Manabes och Wijngarden & Happers beräkningar är hur man hanterar mängden vattenånga. Manabe & Wetherald antog att den relativa fuktigheten är oberoende av temperaturen, vilket är extremt tvivelaktigt, eller som WH litet mera diskret uttrycker det:

    “Observational support for this hypothesis is ambiguous.”

    Att den absoluta fuktigheten kommer att öka med högre temperatur är uppenbart, men alla empiriska data pekar mot att den inte ökar så mycket att den relativa fuktigheten hålls konstant. Samtidigt kommer en ökad mängd vattenånga i atmosfären att öka nederbörden och därmed den konvektiva värmetransporten från ytan och troligen också molnigheten/albedo.

    Den “råa” TCR “allt annat lika” är 1,4 K och värdet med konstant relativ fuktighet (men allt utom det lika) blir 2,3 K.

    Den verkliga TCR ligger troligast någonstans mellan dessa värden, men man kan faktiskt inte utesluta att den t o m hamnar under 1,4 K med tanke på hur dominerande konvektionen är för värmetransporten från jordytan.

    För den som vill läsa WH 2020:

    https://wvanwijngaarden.info.yorku.ca/files/2020/12/WThermal-Radiationf.pdf?x45936

  90. Magnus Cederlöf

    #85 Lennart Bengtsson
    Wijngaarden och Happer, 2020 (WH) har gjort ett teoretiskt resonemang i ett oerhört förenklat fall. De tar inte hänsyn till horisontella luftrörelser, dag/natt, årstider, molnbildning, avdustning mm mm. De kan kanske visa att denna starkt förenklade modell skulle uppvisa en uppvärmning, men det är knappast så jorden ser ut.

    Självklart har växthusgaserna påverkan på vårat klimat, men att mer växthusgaser nödvändigtsvis skulle göra det mycket mer varmt är långt ifrån säkert. När koldioxidhalten ökar kommer även utstrålningen att öka på höga höjder.
    Som jag har sagt så många gånger, man måste koncentrera sig på det som inte stämmer. Och det finns väldigt mycket som inte stämmer i denna teori.

  91. tty

    Litet data om absolut och relativ fuktighet och deras temperaturberoende från SMHI:

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910

    Att den relativa fuktigheten nästan överallt sjunker vid högre temperaturer är ju tydligt.

  92. Daniel Wiklund

    Det dräller av klimatcoacher och klimatstrateger i kommunerna, regionerna och i företag. Med tanke på det borde vi få det bästa vädret och klimatet som jorden upplevt. I varje fall i Sverige. Synd att de inte fanns på 1800-talet. Eller att miljöpartiet och Greta inte fanns. Då hade kanske den senaste klimatkatastrofen i Sverige kunnat undvikas.

  93. Håkan Bergman

    Vattenånga detta eviga mysterium. Jag antar att vattenångans växthuseffekt i princip strålningsmässigt fungerar som koldioxiden. Men vattenångan har med sig “egen värme” som den avger till omgivningen när den kondenserar, borde inte det påverka utstrålningen för alla växthusgaser på den höjden. Vidare tänker jag rent intuitivt att även om vattenångan blir transparent för IR vid en viss höjd så är den höjden beroende av temperaturen, till skillnad från koldioxiden som bara beror på koncentrationen. Borde man inte av det dra slutsatsen att vattenångan har gjort sitt och kan inte bidra med mer uppvärmning strålningsmässigt?

  94. Lasse

    Det förekommer delade meningar om hur CO2 uppför sig i havet.
    Lennart B -det sänker pH
    tty-det upptas till en del av biologiskt aktivitet i haven och sjunker till botten. (#37)

    Bägge har säkert lite rätt.
    Vill påminna mig om att jag läst något om att upptaget var överraskade stort.

  95. Munin

    Finns det några öppna källor, som redovisar resultaten från satelliternas mätningar av jordens utstrålning mot rymden?

    Det bör också framgå om det är en kontinuerlig ström av mätvärden de behandlar från satelliterna eller om de mäter i vissa intervall.

    Är det en kontinuerlig ström av mätvärden bör det vara lättare att se om det finns variationer i jordens utstrålning till rymden.

  96. Munin #95,

    Jag vill minnas att det inte finns någon heltäckande mätning av utstrålningen vid toppen av atmosfären utan att detta är en modellberäkning utifrån teoretiska antaganden. Så någon vattentät bevisning handlar det inte om.

  97. Jonas

    #72 Lennart Bengtsson

    Nej, man mäter ingen signifikant minskning i jordens utstrålning. Inte heller i instrålningen.

    De mätdata man har visar alltså ingen förändring.

    Utifrån detta drar en del slutsatsen att det skett en stor förändring:
    Jorden har blivit varmare – utstrålningen har ökat – men vi ser ingen ökning – alltså har växthuseffekten ökat.

    Det finns ett antal andra möjliga slutsatser av att man inte ser någon skillnad i mätningarna.
    Normalt sett så är inte ett oförändrat mätvärde ett bevis för att det har förändrat sig.

  98. §94 Lasse
    En mening till, pH ändrar sig inte alls med den mängd som vi släpper ut, buffertkapaciteten i havet är stor.
    Tidigare nämnt hur lätt man kan kolla hur mycket CO2 tillfört med de sista 50 årens eldande: 250 ppm att lägga till de 330 ppm som var 1970 =580 ppm. 180 ppm är alltså borta, mest i havet för så stor biomassa ökning på land har vi inte fått. Vad betyder det i pH? Havet har 60 ggr CO2 i mängd än i atmosfären, mest som vätekarbonat. Skulle havet avge bara 1,5% av sina karbonater så blir CO2 800 ppm.
    Med säg att 2/3 hamnar i havet av 180 ppm, 120 ppm ger en ökning av alkaliniteten med 0,5%. Den fria kolsyran binds upp av den höga kalcium och magnesiumhalten (basiska katjoner). Med den lilla ökningen kan man inte se någon ändring i pH och det har inte heller redovisats någon pH sänkning, det är bara fantasier i propagandan.

  99. Som tty nämnt vid ett antal tillfällen så varierar utstrålningen både i fråga om tid och plats. Det strålar ut mera där och när det är varmt än där och när det är kallt.

    När det talas om W/m2 så är det “beräknade medelvärden”. Dessa baseras dels på teori och dels på mätningar, men att ha en heltäckande beskrivning av utstrålningen överallt och alltid är knappast möjligt.

  100. Munin

    # 96
    Om det inte finns någon heltäckande mätning av utstrålningen vid toppen av atmosfären då blir det väldigt skakigt. Jag trodde man kommit längre på detta mätområde med satelliterna.

    Det verkar något underligt att utstrålningen från jorden inte skulle variera med tanke på att satellitmätningarna av temperaturen i atmosfären visar på både upp- och nedgångar och för närvarande en betydande nedkylning. Var ska den värme ha gömt sig, som lett till sänkningen av jordens temperatur!

  101. S. Andersson

    #6 Joachim
    Jag hade en mycket givande skriftväxling med den kanadensiske klimatforskaren Allan McRae för ett par år sedan i den frågan. Vi enades om att förklaringen är så här: Perioden 1940-80 kännetecknades av sjunkande temperaturer. Den borde åtföljts av en lätt nedgång i atmosfärisk CO2-halt men det har man inte kunnat observera. Skälet är att samtidigt (precis som IPCC skriver) började mänskliga CO2-utsläpp stiga rejält i takt med ökad privatbilism och mer elproduktion. Den ökningen “maskade” alltså den minskning vi annars hade sett.

    Om teorin stämmer är väl osagt, men skulle den vara riktig så borde CO2-halten i atmosfären börja sjunka om den globala temperaturen sjunker. Den som lever får se.

  102. tty

    #94

    Att en del av det organiska material som produceras av fotosyntetiserande organismer så småningom sjunker ned i djuphavet är det inte det minsta tvivel om. I princip allt levande i djuphavet lever nämligen på detta “regn” av organiskt material, direkt eller indirekt, eftersom ingen primärproduktion är möjlig under den fotiska (ljusa) zonen (undantag: kemautotrofa bakterier som lever anslutning till “smokers” (varma källor) på havsbottnen).
    I själva verket utnyttjas det organiska materialet så totalt att nästan inget avlagras på havsbotten. Djuphavsbottnarna består därför antingen av lera, kalkslam (mest foraminifer- eller kokkolitskal) eller kiselslam (mest radiolarie- eller diatomskal). Detta innebär förstås att det organiska materialet så småningom omsätts tillbaka till vatten och koldioxid, men det tar hundratals till tusentals år innan denna koldioxid kommer tillbaka till ytan.

  103. GE

    En alldeles utmärkt artikel. Ser med spänning fram emot del 2

  104. Munin

    # 96 Ingemar Nordin
    Det verkar faktiskt finnas satellitmätningar av utstrålningen för att kunna bestämma jordens strålningsbalans över tid. De görs av Nasa inom något de kallar CERES. Citat från websida:

    “What is CERES?
    CERES
    Climate is controlled by the amount of sunlight absorbed by Earth and the amount of infrared energy emitted to space. These quantities–together with their difference–define Earth’s radiation budget (ERB). The Clouds and the Earth’s Radiant Energy System (CERES) project provides satellite-based observations of ERB and clouds. It uses measurements from CERES instruments flying on several satellites along with data from many other instruments to produce a comprehensive set of ERB data products for climate, weather and applied science research.

    The goals of the CERES project are to:

    *Produce a long-term, integrated global climate data record for detecting decadal changes in the Earth’s radiation budget from the surface to the top-of-atmosphere.
    *Enable improved understanding of how Earth’s radiation budget varies in time and space and the role that clouds and other atmospheric properties play.
    *Support climate model evaluation and improvement through model-observation intercomparisons.

  105. LBt

    Avvisar man växthuseffekten som grund för jordens klimat utan att presentera någon alternativ förklaring förlorar man sin trovärdighet i breda kretsar. Samma sak om man menar att klimatutvecklingen i Sverige ges global betydelse.

    För att återvända till inlägget så ter sig fig 8 dvs 14CO2:s dramatiska fall ut ur atmosfären närmast fysikaliskt orimligt. Ändå har det skett. Märkligt, det kan väl aldrig bero på tyngdlagen?

  106. LBt

    Trendbrottet vid den senaste istidsperiodens slut förorsakas av ett naturligt gynnsamt förhållande mellan i första hand jorden och solen. Detta leder till en uppvärmning av bla havsytor som i sin tur leder till utgasning och stigande atmosfärisk CO2-halt och från detta ytterligare fördröjd uppvärmning osv. Värme föregår tydligt CO2-tillväxt

    Vid trendbrottet i mitten av 1800-talet finns ingen naturlig värmekälla utan en sen 100-talet år genom fossil förbränning förhöjd atmosfärisk CO2-halt som då genererade den uppvärmning av atmosfären och därefter ytvatten som i sin tur och fördröjt genererar ytterligare utgasande CO2.
    Det finns alltså även här en värme som föregår CO2-utsläpp men denna värme har uppstått ur antropogen CO2.

    Hade mänskligt bruk av fossil energi aldrig inträffat hade vare sig trendbrottet i mitten av 1800-talet eller efterföljande globala uppvärmning inträffat. Inget i dagens kunskapsläge pekar i någon annan riktning.

  107. LBT #106,

    Grattis. Du har skapat en alldeles egen “berättelse” som du upprepar om och om igen. I kommentar efter kommentar. Tröttnar du aldrig? Kanske skulle du pröva med ett annat forum som är mer mottagliga för den typen av sagor?

  108. tty

    #105

    “För att återvända till inlägget så ter sig fig 8 dvs 14CO2:s dramatiska fall ut ur atmosfären närmast fysikaliskt orimligt. Ändå har det skett. Märkligt, det kan väl aldrig bero på tyngdlagen?”

    Nej, det beror inte på tyngdlagen, och det är inte svårt att förklara. Det beror helt enkelt på att flödet av CO2 mellan atmosfären och havet är mycket stort, många gånger större än det ganska blygsamma mänskliga tillskottet. Det som är svårare att förklara är att det inte snabbt uppstod ett jämviktsläge där kol-14 flödet i båda riktningar är lika stort. Det pekar på att en mycket dominerande del av avgasningen av CO2 från havet sker i uppvällningsområden där kallt, koldioxidrikt djupvatten kommer upp till ytan och värms upp. Denna koldioxid har låg kol-14 halt eftersom den varit isolerad från atmosfären under lång tid. Detta fenomen är ett välkänt problem vid kol-14 datering av marint material, där en ”marin reservoarkorrektion” måste göras, och denna varierar mycket kraftigt geografiskt. Den varierar också med tiden, och inte helt i fas med den kända variationen i kol-14 produktionen i stratosfären, vilket pekar på stora sekulära förändringar i den termohalina cirkulationen.
    Det kommer alltså upp lika mycket eller mer CO2 från havet än som absorberas i det. Men det är inte samma koldioxid.

  109. tty

    #106

    ”Vid trendbrottet i mitten av 1800-talet finns ingen naturlig värmekälla utan en sen 100-talet år genom fossil förbränning förhöjd atmosfärisk CO2-halt som då genererade den uppvärmning av atmosfären och därefter ytvatten som i sin tur och fördröjt genererar ytterligare utgasande CO2.
    Det finns alltså även här en värme som föregår CO2-utsläpp men denna värme har uppstått ur antropogen CO2. ”

    Nonsens. Mängden antropogen CO2 som producerades vid ”trendbrottet” 1850 (snarare 1860-1865 förresten) var fullkomligt försumbar. Uppvärmningen pågick i ca 100 år utan något mänskligt tillskott av betydelse.

    Och vad var det som utlöste tidigare trendbrott t. ex ca 800 e. kr. före MWP eller ”the 8.2 KA Event”?

    ”Trendbrottet vid den senaste istidsperiodens slut förorsakas av ett naturligt gynnsamt förhållande mellan i första hand jorden och solen. Detta leder till en uppvärmning av bla havsytor som i sin tur leder till utgasning och stigande atmosfärisk CO2-halt och från detta ytterligare fördröjd uppvärmning osv. Värme föregår tydligt CO2-tillväxt ”

    I så fall borde det vara solstrålningen i tropikerna som styr istidscyklerna, men det är det inte. Istidscyklerna synkar i stället med solstrålningen på höga nordliga latituder som smälter inlandsisarna. Men det finns någon ytterligare faktor som vi inte förstår. Fram till för ca 1 miljon år sedan var istidscyklerna 41 000 år vilket stämmer perfekt med oblikvitetscykeln. Men då hände något som gör att det numera bara är varannan eller var tredje oblikvitetscykel som leder till en mellanistid.

  110. Lars Cornell

    tty #109 Nu stressade du min och mångas kunskap med ordet oblikvitetscykel. Jag blev tvungen att lära mig mer och det är ditt “fel”.

    Oblikvitetscykel är förändringen av jordaxelns lutning mot ekvatorialplanet, citat:
    Årstiderna
    Om rotationsaxeln gjorde en rät vinkel med detta [ekliptikans] plan, dvs om ekvatorsplanet sammanfölle med detsamma, skulle de klimatiska förhållandena på jorden vara vida enklare än de nu äro. Då skulle på hela jorden året om dagen vara 12 timmar och natten 12 timmar. …
    Denna vinkel, som brukar kallas ekliptikans lutning eller oblikvitet, är för närvarande 23′ 27′ 4″ och minskas med ungefär en half sekund om året. … enligt orubbliga lagar, hvilka det verit mänskligt snille förunnat att uppdaga, är ekliptikans oblikvitet underkastad periodiska växlingar. Den kan aldrig öfverstiga 28 och aldrig understiga 21 grader och behöfver ett tiotusental år, ibland mera, ibland mindre, för att komma från ett gränsvärde till nästa. … Som dessa gränsvärden ligga hvarandra tämligen nära, är förändringen i ekliptikans oblikvitet af föga betydelse för jordens klimatiska beskaffenhet, …
    /http://runeberg.org/popmeteo/0016.html

    “hundratusenårscykeln är beroende av förändringar i banan, … Längre tillbaka än en miljon år var klimatet varmare och havsisen inte lika utbredd, men efter detta sjönk genomsnittstemperaturen över lång tid, och klimatet övergick från att domineras av 41 000- till 100 000-årscykeln när havsisen aktiverades.”

    “Även andra problem existerar, men de flesta forskare på området är övertygade om att Milanković-cyklerna är viktiga för klimatförändringar. Problemet ligger förmodligen i att de återkopplingsprocesser som aktiveras vid olika temperaturer är mer komplicerade och kraftigare än man anat och mycket svåra att efterskapa i modeller.”

    “John Imbrie och John Z. Imbrie ansåg till exempel att den avkylning vi sett de senaste 6 000 åren kommer att fortsätta under 23 000 år och leda oss in i en ny istid.”
    /https://sv.wikipedia.org/wiki/Milanković-cykler

  111. LBt

    tty #108,

    “….flödet av CO2 mellan atmosfären och havet är mycket stort,…”.

    Om detta är vi helt överens, stort i båda riktningarna kan man kanske tillägga.

    “…Denna koldioxid har låg kol-14 halt ….”,

    är vi också överens om. Sammantaget betyder det att 14CO2 snabbt tvättas bort ur atmosfären dvs byts ut mot “vanlig” CO2. Det är här inläggs författaren och andra med honom gör sitt tankefel, det som bara byts ut har inte med uppehållstid att göra.. Men detta är uppenbart för många och det är inte vad jag är ute efter utan allt eftersom 14CO2 tvättas bort i den atmosfäriska tvättmaskin den roterande jorden är så borde nästa varv hela tiden tvätta bort lite mindre allt eftersom andelen 14CO2 minskar.

    Tyngdkraften kanske?

  112. LBt

    tty #109,
    att det finns en värme som inleder istidernas avslut är vi nog överens om. 8.2 KA finns det många rapporter runt och de flesta tycks kretsa kring ett massivt kallvattentillskott. Något hände runt år 1000 som är intressant även om det inte är särskilt dramatiskt.

    Trendbrottet i mitten av 1800-talet är emellertid signifikant, ligger nära i tiden och bör ges en förklaring. Det globala temperaturfall som ett trendbrott skall övervinna är blott ca 0,03 grader C per århundrade och hela 100 års ackumulerade utsläpp kan ligga bakom. Att bara avfärda den industriella revolutionen som nonsens räcker inte för mig. Kan vi forma förklaringsmodeller för vad som hände för många 1000 är sen kan vi inte nöja oss med nonsens, okända naturkrafter och spöken.

  113. #111 LBt

    “Det är här inläggs författaren och andra med honom gör sitt tankefel, det som bara byts ut har inte med uppehållstid att göra..”

    De data vi får när vi ser hur snabbt detta utbyte och vad det slutar på ger oss svar på 1/ hur stora flödena är och 2/ hur stor den reservoar är som atmosfären står i förbindelse med. Massverkans lag ger oss sen svaret på vad som händer när vi gör ett utsläpp i atmosfären.

  114. foliehatt

    LBt, #105,
    “Avvisar man växthuseffekten som grund för jordens klimat utan att presentera någon alternativ förklaring förlorar man sin trovärdighet i breda kretsar.”

    De breda kretsar som du syftar på torde vara Mp och V + kulturjournalister från Stockholm.

    Vetenskap fungerar inte så. Vilken hur vacker som helst teori är fel så fort experimentella data går emot teorin. Också, byt ut koldioxidteorin mot den gamla Häxteorin (Blåkulla, sex med djävulen och allt det där) och dess betydelse för kvinnobrännande förr i tiden. Anser du att man tvunget behövde presentera en heltäckande, alternativ teori för att beslå den rådande Häxteorin som varandes felaktig?

  115. LBt

    Johan M #13,
    hmn…
    1) räcker detta för flödesbestämning, vill minnas det finns synpunkter på det
    2) 14CO2 är fortfarande tyngre än övriga CO2-molekyler
    3) det krävs fortfarande okända naturkrafter

    skall dock försöka sätta mig in i inläggsavsnitt 2, avklingningsdiagrammet ser rimligare ut där..