Klimatkonferens på DTU

DTU

DTU står för Danmarks Tekniska Universitet. Här hölls en förkonferens (14/9) där koldioxidbalansen och kommande ev. avkylning behandlades. Kommer ökningen av CO2 i atmosfären från andra källor än från fossila bränslen, och kommer andra faktorer att överväldiga CO2:s uppvärmningseffekt så att det snart blir kallare?

Hans G. Petersen har gjort denna fylliga rapport från DTU-konferensen https://klimarealisme.dk/2023/09/30/klimakonferencen-paa-dtu-om-kulstofbalance-og-den-kommende-kulde/:

The Carbon Cycle Controversy (Jan-Erik Solheim, Norge) (översatt från konferensprogrammet)

Jan Erik Solheim, Norge, talade om svårigheterna med att uppskatta atmosfärisk CO2. CO2 har mätts med kemisk analys sedan mitten av 1700-talet. Sedan dess har metoderna förändrats, med ökande precision. 1938 uppfanns en infraröd gasanalysator och de första kontinuerliga mätningarna infördes. Med den nya, kontinuerliga processen infördes kontinuerliga mätningar vid Mauna Loa på Hawaii 1960. Sedan dess har mätningarna fortsatt där och idag finns mätplatser överallt på jorden, i luften/rymden, i vattnet, på marken, totalt cirka 200 platser på jordklotet. Med kontinuerliga mätningar kan temperaturerna mätas kontinuerligt och genom att undersöka iskärnborrning kan CO2-halten fastställas för många år tillbaka. Det kan vara förvånande att kolhalten 1890 var högre än vid Mauna Loa 1960. Vulkanisk påverkan kan vara orsaken.

När IPCC försökte balansera/bestämma CO2-budgeten och källorna för 1990-talet upptäcktes en ”felande länk”, den så kallade ”landssänkan”, eller landsänkan. Efter år 2000 fastställdes det successivt att ökningen av CO2 INTE BARA beror på antropogen/mänsklig påverkan, utan också på andra faktorer, såsom temperaturökningen. Jens Erik Solheim (JES) och kollegor kunde konstatera att temperaturvariationer kommer INNAN CO2-variationer, och inte tvärtom. Detta är inte allmänt erkänt, men är ändå ett faktum enligt JES. Ett annat ämne är livslängden för en CO2-molekyl som släpps ut i atmosfären.

The Global Carbon Cycle (Jens Olaf Pepke Pedersen, DTU Space, Lyngby) (översatt från konferensprogrammet)

Kolkretsloppskomponenter är en del av jordens kolcykel. De inkluderar haven, land, biosfär och atmosfär, och utmaningen är att modellera dessa komponenter och deras interaktion. Människans/antropogena CO2-utsläpps inverkan på kolets kretslopp är det som driver havens och jordklotet ’kärl’, och för att modellera/konstruera interaktioner mellan jordens klimat och kolcykeln, kunskap om ett antal återkopplingar som förstärker resp. minska koldioxidutsläppen krävs.

Om exempelvis CO2-utsläppen till atmosfären ökar kommer fotosyntesens effektivitet att öka, vilket binder CO2, precis som det ökar koncentrationsgradienten/lutningen mellan atmosfären och havet, vilket leder till att CO2 upplöses i havet.

Understanding increasing CO2 in the Atmosphere (Hermann Harde, Helmut-Schmidt University in Hamburg) (from the programme):

Kolkretsloppet är viktigt för att förstå det antropogena utsläppsavtrycket på den atmosfäriska CO2-koncentrationen, och därmed klassificera vikten av dessa utsläpp på den globala uppvärmningen.

Hermann Hardes team har bearbetat modellkomponenterna och deras beräkningar som innehåller alla detaljer ang uppmätt atmosfärisk CO2-koncentration under Mauna Loa-eran. Av dessa beräkningar framgår att människans bidrag, via användning av fossila bränslen etc., sedan industrialiseringens början (från ca 1850) endast är ca 15 %. Detta är blygsamt.

The Carbon Cycle Controversy (Hans Schrøder)   

Enligt den vanliga berättelsen ackumuleras av människan skapad CO2 i atmosfären. Denna berättelse antar att en fast del av detta utsläpp finns kvar i atmosfären, medan resten hamnar i landmassorna och havsreservoarerna/fartygen. Schrøder ser inte detta som ett tvåvägssystem, utan som fem separata system som samverkar flödesmässigt. Han balanserar systemet genom att lösa fem parallella, samtidiga ekvationer. Det betyder att det helt klart finns två koldioxidutsläpp i atmosfären:

En naturlig och en konstgjord

Den naturliga är tio gånger större än den konstgjorda och det beror på temperaturen. Anhängare av det vanliga sättet att tänka om kausalitet är inte entusiastiska över detta balanserade nätverk.

Schrøder drar slutsatsen att det är dags att överge det gemensamma narrativet att koldioxiden från mänskliga utsläpp styr och bestämmer temperaturökningen.

Som avslutning måste vi enl Hans inse att koldioxiden i atmosfären har ökat sedan början av den industriella eran, inte främst på grund av antropogena utsläpp, utan på grund av uppvärmningen. Detta är inte förvånande. Det har ju länge varit känt att CO2-variationer släpar efter temperatur (inte tvärtom). Det överraskande är att den nya berättelsen inte längre erkänns som den korrekta och att denna berättelse endast erkänns av ett litet antal vetenskapsmän.

Carbon Dioxide Circulation (Antero Ollila, Finland) (från programmet)

Herr. Ollila har utvecklat en egen cirkulationsmodell, baserad på 26 ekvationer. IPCC:s koldioxidkonjunktur/cykelmodeller är heltäckande och använder flera delmodeller. IPCC antar att den årliga ökningen av ppm koldioxid i atmosfären kommer från fossila bränslen, det vill säga konstgjorda bränslen. Men det menar Ollila ger orealistiskt delta/förändringar i kolpromillevärdet. Enligt IPCC visar flödet av kol mellan atmosfären, havet och jorden avvikelser. Reduktionshastigheten (i modellen) av antropogen CO2 står i konflikt med den observerade reduktionshastigheten på 64 år för C14, vilket är ett idealiskt spårtest för antropogen CO2 i atmosfären. Ollila kan mao. inte acceptera IPCC:s CO2-koncentrationer, som de för närvarande observeras.

The Carbon Balance shows that net-zero is neither necessary nor rational to keep the lid on global warming (Karl Iver Dahl-Madsen)

För KIDM finns dessa alternativ:

Den nuvarande ökningen av koldioxid i atmosfären orsakas främst av mänskliga utsläpp (kol, olja, gas, förbränning, bio, etc.). Alla andra förklaringar strider mot ”masskonservlagen”.

Det finns tre möjliga scenarier framöver:

scenarier temp

  1. Inga klimatåtgärder

Även om vi inte gör någonting kommer vi förr eller senare att lyckas stabilisera och minska atmosfärisk CO2 och globala temperaturer. För att vi kan förvänta oss större effektivitet när det gäller kolanvändning och för det andra för att andra energiformer som A-kraft gradvis kommer att bli relativt billigare än fossila bränslen, som kommer att bli mer sällsynta och därmed dyrare att hitta och använda

  1. Netto-noll

Ett (totalt) stopp av CO2-utsläpp kommer mer eller mindre omedelbart att resultera i en exponentiell minskning av atmosfärisk CO2 mot en jämviktsnivå med omedelbar minskning av övertemperaturen som följd. Detta kan då orsaka (snabba och) starka konsekvenser av ekonomisk karaktär och konsekvenser härledda därav.

  1. Ett konstant CO2-utsläpp

Detta kommer att stabilisera CO2-utsläppen i atmosfären på en nivå där utsläppen matchas av naturlig absorption. Överskottsvärmen kommer att upphöra och temperaturökningen försvinner. Denna väg kommer att tillåta bränslen att fortsätta i hundratals år för ändamål där de (olja) är särskilt lämpade: transport och produktion av plast.

Jens Erik Solheim, Oslo, förklarade Golfströmmens och Barentshavets natur. Golfströmmen kommer söderifrån (Karibien) och följer två ’armar’, en som går norrut längs Västeuropa och en som går söderut längs Afrikas västkust. Fördelningen av det varma vattnet mellan norr och söder beror på jordens rotation. Ökar det går det mer söderut, minskar det går det mer norrut. Måtten för att bestämma påverkan har varit Barentshavets iskant. Ju varmare vattnet var, desto mer rörde iskanten sig norrut och vice versa för mindre varmt vatten. Iskanten varierade mellan 76 grader norr och 80 grader norr från 16.-20. århundradet (första 300 åren) och sedan 1900 har den rört sig mot norr och 83 grader N. latitud. Solen påverkas av positionen för de fyra största planeterna (Saturnus, Jupiter, Uranus, Neptunus). Beroende på dessa positioner kan solens väg vara mer eller mindre kaotisk. Just nu är det ”kaotiskt”. Detta leder till mer extremt väder. Man tror också att översvämningar som nu och avkylningen av Atlanten är ett resultat av detta.

Den lilla istiden, det har faktiskt varit två av dem. Den första från cirka 4000 f.Kr. till 1200 f.Kr. och den nästa, som vi känner den från historien, från 1330 till 1850 – vissa säger till 2150. I den sjönk temperaturen i Europa med några grader och vissa fenomen hjälpte till:

Speciellt vulkanutbrott. Dessa var särskilt (enligt Eva Maria Brækkestrø):

Hekla (Island) 1300-1301 (ett år) – Indianer i Peru offrade 140 barn för att blidka gudarna som hade tillfogat dem denna förmörkelse.

Krakatau (Java) i maj 1680

Tambora 1815

Skridskoåkning i Holland 1695

Skridskoåkning på Venedigs kanaler 1708

Som ett resultat av den lilla istiden.

Golfströmmen har nyligen identifierats som en värmekälla som kommer att minska kraftigt inom en snar framtid. Så nära oss att vissa förutspår en kraftig värmeförlust (10 grader C) redan 2025. Enl. Brækkestrø kommer det inte att hända så snart. Men det finns en möjlighet att det sker under perioden 2050-90. Knappast tidigare.

Vi kan därför förvänta oss en extra ny liten istid om 20-40 år i norra Europa. Detta korrelerar dåligt med utsikterna till ”global uppvärmning”. Än mindre ”The Era of Boiling” (A. Guterres).

Harald Yndestad (prof v Oslo Tekniske Universitet, Norge), förutspår att vi går mot en ny 100 år djup och kall period. ’Vintern kommer’. Arktisk is har varit konstant sedan 2007-22 (satellitdata).

På förfrågan från publiken kunde JES (Norge) bekräfta att media i Norge, precis som i Danmark, förtrycker oliktänkande angående klimatet. Falska data och väl valda tidsserier som bekräftar den rådande uppfattningen finns i överflöd och likriktningen vad gäller klimatuppfattning och anledningen till detta (CO2 och temperaturökningslitanin) är som i Danmark. Klimatalarmismen råder i off. media är klimatrealism uteslutet. Det är ett tillstånd av de facto censur som utövas. Oavsett orsaken till detta. Det gäller TV och press.

Flera konferensdeltagare har upplevt att några artiklar om klimat har avvisats av pressen.

Att IPCC nyligen fick en ny ordförande, James Skea, kan komma att ändra på detta – med tiden. Men det finns ett stort behov av en öppning angående annorlunda tänkande än den vanliga klimatreligionen.

Översättning från danskan Ingemar Nordin och Google efter bästa förmåga.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Ingemar, Tack för info från konferensen och slutorden.
    Nog verkar det finnas anledning att omvärdera den rådande klimatreligionen.
    CO2 diskuterades visserligen, men kom den överhuvudtaget in som drivkraft för klimatet i resonemangen här? Solen och havsströmmarna togs upp, men var var koldioxiden?
    Var det ingen som tog upp ”Happers slutgiltiga budskap från fysiken” dvs klimatkänsligheten och klimatreligionen?

  2. Tack för en fin genomgång!
    Intressanta ingångsvinklar – inte minst Solheim.
    Dagens klimatdebatt och tyvärr även klimatvetenskapen har byggt in sig i ett hörn med en religiös föreställning om Det Stabila Klimatet och om Normaltemperaturavvikelse.

    – ” Detta är inte normalt” är något som basuneras ut varje dag av väderhallåor och diverse experter och institut.

    Det är pinsamt för klimatexperterna att bortse från klimatvariation och historia – det räcker ju att betrakta temperaturvariationen i ett 100 årigt perspektiv för att se att vädermönster och klimat varierar upp och ned inom 1 grad – väljer man 500 år och 1000 år syns likaledes denna variation.

    Solheims förklaringar tar med dom större skeendena i sol, planeter och havsströmmar och sammanlänkar detta med Arktis Isvariation – det är befriande, liksom normännens förutsägelse, för 10 år sedan, om iskantens vandring söderut vid Grönland Island…mitt i alla undergångslarm hade dom ju helt rätt – inte många utav klimatkonsensusexperterna hade vågat backa upp deras påstående.

    Förutsägelserna om kommande svag cykel för våran NAO stämmer ju bra in både på verkligheten 2023 och artikelns resonemang – det är mycket stor risk för kyla och oro i atmosfärscirkulstionen när månen, planeterna och havsströmmarna dom kommande decennierna samverkar.

    Vårat rådande klimatnarrativ och därav framtvingade forskningskonsensus mäktar inte med några andra parametrar än Stabilt Klimat och Normaltemperaturavvikelse – och det är en sorg i sig…men följderna för samhällets energisystem och trygghetssystem är direkt skrämmande och potentiellt fasansfulla – vi kan krascha hela samhällen.

    Det är hög tid för klimatvetenskapen att öppet diskutera Normalvariation och klimathistoria tillsammans med antropogen Co2 – det är inte farligt att bredda denna vetenskap, även om politiker och ämnets narrativistforskare tycks drabbas av panik vid denna tanke.

    Dessutom finns ju alltid facit, att tjuvkika i, via naturen och i den geologiska vetenskapen – om någon alarmist tvekar i denna nödvändiga breddning av klimatberättelsen.
    Frågan kan ju ändå vara avgörande för mänskligheten och dess försök att upprätthålla ett samhälle – angrip därför ämnesområdet genom erkänd forskningsmetodik.

  3. Lasse

    Tack för denna sammanfattning.
    15% (Hermann Hardes) är vårt historiska bidrag till CO2.
    Men vi ger oss in på de 85% genom att påverka naturliga flöden.
    Grönare värld ,tack vare sol och CO2halter , binder mer CO2.

  4. TorbjörnR

    Tack för bra sammanfattning,

    Skulle ju vara super med en referens till tex Hardes studie som säger att 15% av ökningen av co2 är antropogen.

    Finns någon?

  5. Ursäkta, jag igen.

    Artikel påminner om hur en av Sveriges mest högprofilerade metorologer uttryckte sig 2012, Martin Hedberg.

    ” Usa präglas av att deras mest framstående klimatforskare förnekar vetenskapliga resultat”.

    Just forskarna på dagens redovisade konferens ges inga rubriker i tv eller media – journalismöknen breder ut sig och polariseringen stormar fram, helt hopplöst för samhällsbyggnad och demokratisk framgång.

    Nu skall jag ut på gäddfiske – perfekt gäddväder, precis som alltid vid denna årstid – som varit likadan i minst 100 år.

  6. TorbjörnR

    Här kommer länken till Herman Hardes et al rapport och co2 bidraget från våra utsläpp.

    https://www.researchgate.net/profile/Hermann-Harde/publication/373256244_What_Controls_the_Atmospheric_CO_2_Level/links/64e373a10453074fbda5183f/What-Controls-the-Atmospheric-CO-2-Level.pdf?origin=publication_detail

  7. Lite OT.

    Jag noterar att Michael Tjernström, som ledde den misslyckade Oden expeditionen för att observera den smältande havsisen i våras, har nu lanserat en ny teori om klimatet. Ketchupteorin: först händer ingenting under flera år, och sedan, helt plötsligt så blir det jättevarmt. Som nu i september.

    Jag har inte sett någon sådan teori i IPCCs rapporter. Men det kanske inte spelar någon roll för professionella klimatförvillare som SVT och Tjernström?

  8. Mats Växjö

    15% av ….. 1 grad C, kanske?
    Människans påverkan hamnar alltså på några tiondelar- globalt sett.
    Kan det för Europas del handla
    om 3-4 tiondelar av en grad?
    Skrämmande???

  9. Nr 7 Ingemar N
    Jo, herr Tjerström och medföljare har just upptäckt – det instabila klimatet – hade dom vågat dissekera mer än 2 klimatperioder hade dom inte varit förvånade…men väljer man att ständigt blunda för 1920 -talet och fram till 1950 så blir det ju just så här.
    Vi befinner oss ju precis på toppen av senaste uppvärmningscykel – skulle den fortsätta kommande decennier så kan vi ha något nytt i klimatcykeln.

    Vi i Sverige lever ju mitt
    i klimatepicentrum med vårat nordliga läge och har finfin tillgång till statistik från dom 35 historiska mätstationerna – och där ser ju kurvorna jätteintressanta ut om man jämför dom 3 senaste klimatperioderna – vi ser utplanande och sjunkande kurvor för många av månaderna.
    Den tidiga vinterstarten i sydsverige dom senaste åren och sena vårar är ganska långt från nyheternas rapporter om att alla klimatkurvor pekar uppåt.

    Tjernström å gänget är ju fast i kortsiktiga perspektiv – vi har ju t o m den klassiska uppsalaserien – som aldrig visas av Tjernström eller nyhetsförmedlare – väldigt mycket klimatvetenskap är märkligt nog strängt förbjudet att visa för allmänheten.

    Det som på senare år är verkligt intressant är just det som Tjernström fick uppleva på vårens odenexpedition – sena vårar har återigen blivit vanligt på Grönland OCH den arktiska havsisen har i flera år börjat växa söderut vid grönland – trots det påstått varma havet.

    Vi som levt i epicentrum för den globala uppvärmningen hade en kylig vår, en medioker och sval sommar och en tidig start på årets vinter – att juni var hyfsat varm tillsammans med några varma veckor i september är ju föga imponerande – inte heller kom vi i närheten av ngn brittsommar i vårt avlånga land, trots att det inte är något ovanligt.

    Ketchup – effekt i klimatet som nyhet visar ju bara att när man är klimattroende expert, ja då kan man påstå vad som helst och kalla det vetenskap…

    Jag som inte är expert anser att sveriges väder är sig väldigt likt – om man använder 100 års perspektivet och tittar på statistiken för våra 35 väderstationer.

  10. Fredrik S

    Ingemar Nordin #7

    Hörde honom på någon kanal nyss. Han pratade om isen runt Antarktis som förut tydligen var något som var stabilt och som klimatskeptiker använde som bevis? Den har väl alltid varierat mycket har de själva sagt förut och knappast använts som bevis av någon.

    Men han visste hur det ligger till med klotet; det vi ser är tröskeleffekter av våra utsläpp. Ingenting händer och ingenting händer och så plötsligt; pang!

    Så ligger det till enligt honom. Vad han inte säger är att han snickrat ihop detta i garaget lämpligt precis nu.

    TV-utrymme som extraordinär förklarande auktoritet utan motfrågor får han ju dock. Så det har han lyckats med.

  11. Sören G

    Havens förmåga att lagra värme är mycket mycket större än luftens genom sin mycket större massa.
    Havsytans höjning sägs till en del bero på att vattnet expanderar genom att haven värms.
    Vad är det som värmer haven? Det borde vara solstrålningen som har ökat under senare decennier.
    Haven värmer atmosfären resp. kyler när kallare vatten från djupen når ytan.
    Om Solen värmer mindre beroende på Solen själv eller på mer (låga) moln eller stoft (som reflekterar bort solstrålningen så blir det så småningom kallare.
    Koldioxiden i atmosfären gör att utstrålningen bromsas något. På land går avkylningen ändå snabbt. Men för haven med sin stora volym tar det lång tid.
    Det är haven som reglerar Jordens temperatur och som i sin tur är beroende av hur mycket Solen värmer.

    Det har tydligen varit ovanligt många värmeböljor och då är det inte konstigt om ytvattnet i en del havsområden har värmts extra mycket (av Solen). Och som i sin tur har värmt upp atmosfären. Temperaturen sjunker nog snart igen när kallare vatten kommit upp till ytan.
    Hur tänker de som påstår att det är utsläppen av koldioxid som förorsakat värmeböljor och att haven är ovanligt varma.
    Hur kan koldioxid värma haven? Infraröd-strålningen från koldioxiden når inte ens ner någon mm i havet.

  12. #6 TorbjörnR

    Jag finner det egendomligt att Harde framhärdar i sin galna teori. Specifically, the rate at which CO2 is removed from the atmosphere is directly proportional to the instantaneous abundance of CO2 in the atmosphere.

    Detta skulle förutsätta att CO2-halten i havet vore opåverkad. Det finns oerhört mycket kol i haven, men det är inte koldioxid (fysikaliskt löst) utan joner, karbonat och bikarbonat. När nu antropogena utsläpp leder till att CO2 löser sig i havet förändras havets PH. Bara lite, typ 0,1 PH-enhet, men det betyder faktiskt en förändring av vätejonhalten med cirka 25% och det förskjuter jämvikten mellan CO2 i havet och CO2 i atmosfären så att jämvikten ändrats. Balans inträffar nu vid 420 ppm i stället för som tidigare vid 280 ppm. Den ökade temperaturen inverkar givetvis också, men det är en mindre effekt än den av PH förändringen.

    Alla här på KU vet väl att Happer är en pålitlig fysiker när det gäller klimat. Läs denna skrift: https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf Betrakta figur 1!!

    Beträffande C14. Ja, livstiden är typ 10 år. Det kan man räkna ut ur omsättningshastigheten. Varje år tar biosfären upp oerhört mycket kol. En försvarlig mängd binds som ved i många år, men all ved (nästan) blir så småningom koldioxid igen. Alltså: En avsevärd del av det C14 som tas upp av biosfären stannar där i många decennier och ersätts av samma mängd kol från nedbrytning av gammalt, bomb-C14-fritt kol. På samma sätt är det med havet. Havet tar upp cirka 100 GtC/år och ger ifrån sig cirka 98 GtC/år. Flödena går åt olika håll på olika ställen. Flödet från havet innehåller väldigt lite C14. Alltså, ny CO2 ersätts i snabb takt av gammal (C14-snål CO2.) Cirkulationen i havet har en omloppstid på cirka 1000 år. Det dröjer länge tills det kalla vatten med ökad CO2-halt som nu sjunker i havet dyker upp till ytan som extra CO2-rikt vatten. (Om det nu alls gör det?)

    Jag kan inte förstå hur det kommer sig att Harde m.fl. framhärdar i att hävda en teori som så uppenbart är fel.

    Bombkurvan = livstiden för en enskild CO2-molekyl i atmosfären.
    Bernkurvan=modellresultat=livstiden för en förhöjning av atmosfärens CO2-halt.

    Se några olika Bernkurvor här: https://unfccc.int/resource/brazil/carbon.html
    I AR2, SAR, har man kört två modeller med olika värden på hur mycket en CO2-ökning förbättrar fotosyntesen. Jämför röd och grön kurva i figuren.

    Modellresultaten är givetvis osäkra. Kanske till och med höggradigt osäkra, men att livstiden för en ökning av CO2 i atmosfären är mycket längre än de tio år som bombkurvan visar är helt säkert.

  13. Konferensens tema om ev kommande avkylning är mer än intressant när man nu ser tillbaka på sommarens havsisavsmältning vid Grönland.

    Isen har sedan 10 år tillbaka växt kraftigt åt söder vid sommarminimum – man kan verkligen fråga sig hur detta är möjligt i ett allt varmare nordatlanten – den södra iskanten skall ju tryckas norrut, som tidigare på 2000 – talet men växer alltså kraftigt.

    Området vid Grönland och Island är klimatologiskt mycket viktigt då det håller det Isländska lågtrycksområdet som sedan samvarierar med högtrycket vid Azorerna – och ger oss vårat dominerande vädersystem.

    Så det som bl a Solheim studerar i området är riktigt intressant – och sedan några år tillbaka vägrar detta område att följa klimathotsteorin.

    Klimatjournalisterna på svt och intervjuade klimatexperter säger – vi förstår ingenting, detta året följer inte modellerna och allt har blivit obegripligt.

    Hade dom haft en kritisk forskning och ett historiskt perspektiv – så hade dom förstått mycket mer och bättre.

    Vi som är ödmjukt intresserade och har ett öppet sinnelag gällande klimat och väder får nu uppleva några riktigt intressanta år – äntligen!

  14. Mats Växjö

    # 12
    På sjuttio-åttiotalen var det Storbritanniens utsläpp av svavelöreningar som sades leda till försurningen av svenska vattendrag – med påföljande ”kalkning”.
    Hur stora utsläpp av försurande föreningar, annat än CO2, fanns där förut – finns där idag?

  15. Lars Cornell

    #13 MB ”några riktigt intressanta år”
    Men elNino har börjat och den är mer intensiv än vanligt. Det motsäger det du påstår.

  16. Mats Kälvemark

    #12 Leif Åsbrink
    Det här bör du läsa:
    https://klimatupplysningen.se/perspektiv-pa-luftens-koldioxidhalt/

  17. Nr 15 Lars C.
    ” några riktigt intressanta år” inkluderar förvisso den kommande elNinon – och dom topparna har vi sett förr, samt hur brant dom sedan dyker…klimathistorien tycks visa samma mönster för våra 35 mätstationer och känns väl även igen i normala fysikaliska mönster – det behöver bli tillräckligt varmt för att kunna slå över i kallt…

    Men det jag menar i mitt tidigare resonemang bygger på observationer från naturen och variationen i NAO – förutsägelsen om inledningen på en svag/negativ fas för denna mellan 2023 – 2060 fick en kalasstart i år – the Westerlies blev svaga och den försvagningen fick mätningarna av norra atlantens ytvatten att visa rekordvärme – men som vi sett av smhi:s mätningar av vårat eget hav, från fartyg, i djupled så var inte havet varmt i sig…utan just ytan.

    Det vi också såg i vårvintras var köldrekorden uppe i norra skandinavien och även hos mig i västsverige fick vi plötsligt 8cm nyis i mars..när isen normalt brukar smälta och försvinna – riktigt ovanligt och så fortsatte det med snöoväder i både april och t o m den 17 :e maj – här söder om vänern….även fågelflyttningen blev ovanlig och vi hade fjällvråkar som stannade hela april hos oss – dom väntade på den varma sydliga luftströmmen som talar om att det är dags…osv.

    Våren på Grönland blev också mycket sen, liksom flera gånger på senare år, ett nytt mönster för den grönländska våren etablerades redan för över 10 år sedan – och alla dessa märkliga väder/natur händelser kan till synes härledas till bl a styrkan hos NAO – nu när den är i svag fas får vi fler kallras söderut, som nuvi september när det närmast rekordartade snöovädret drabbade kiruna, liksom i dagarna när dom fått tidig vinter.

    Vad denna ev svaga period 2023 – 2060 med botten ca 2040 i NAO:n innebär för det globala klimatet vet jag ej – men hos oss ökar det chansen/risken till kalla vintrar.
    Dock gissar jag att ordentliga värmeböljor, sommartid, kan bli följden för dom som bor söder om detta vindbälte – i början på 1900- talet härjade ju flera mycket plågsamma värmeböljor södra europa, med många dödsfall.

    Problemen att bestämma klimatutvecklingen i den allmänna klimatdebatten är ju nu starkt förknippad med införandet av satelliteran från 1979 och södra europas utgångsvärden som börjar 1950 – vi är ju bedrövligt vilseledda av den klimatologiska historien och agendor.

    Men stämmer detta med riktningen mot svagare NAO under dom kommande åren så – blir det intressant för oss i skandinavien!
    T o m Copernikus har en liten utsaga om att fram till 2030 kan den globala uppvärmningen maskeras av den falande måncykeln och därpå svaga NAO:n – och det oroar dom lite…

    När vi såg rekordutbredningen av havsisen i Antarktis runt 2014 var vi flera som väntade på att den trenden uppåt skulle brytas – eftersom vi trodde att det var först när det hände som vi skulle se nya trender här i norr – och nu står vi här med en sydlig frammarsch av iskanten vid sommarminimum i området Grönland/island – vad jag kunnat se rör det sig om en skillnad på 500 – 1000km från det mest nordliga smältläget för ett antal år sedan.

    Det är alltså faktiska observationer och förutsägelsen om den svaga, pga måncykeln, NAO:n som gör detta riktigt intressant…det kan ske relativt snabba förändringar i klimatvärlden – men helt klart har vi elNino att hantera först.

    Klimatvärmejägarkollektivet kommer dock alltid att finna värmerekord att rapportera om på vårat klot med 2 poler, se åren 1947 och 57 – 59…där fanns mycket gött att rapportera, liksom 1974 – 1976 osv, osv…

    Återigen – sorry för bristen på korta inlägg.

  18. Gabriel Oxenstierna

    15 Lars
    17 Magnus

    Lars: ”elNino har börjat och den är mer intensiv än vanligt. ”

    Stämmer dåligt med de data vi har. El Ninon är svag och det ser ut som om värmeenergin som driver den redan är på väg att ta slut.
    Kommer artikel nu på måndag om detta, med en uppdatering.

  19. Gabriel Oxenstierna

    Magnus 13 och 17

    Ja, kopplingen till NAO är mycket intressant!
    Men vad driver NAO?

    Både solen och månen har en roll.

    Se diskussion om månens roll här:
    https://judithcurry.com/2023/07/18/the-2015-major-el-nino-was-predicted-years-in-advance-using-a-lunar-cycle/

  20. Tack för den nyttiga informationen.
    Hur får man obildade , inkompetenta politiker att läsa denna rapport? Det är nog omöjligt även av den anledningen att de inte vågar det därför att de då vet att de är grundlurade av klimatbedragarna och att de därför har förstört vårt Sverige bara av ren dumhet.

  21. Nr 19 Gabriel O.
    Det är verkligen spännande.

    Som dom säger i din länk – ” The earths oceans contains a vast mass of cold water beneath a thin layer of warm water and the limited amount of mixing between them plays a crucial role in our existence”.
    Det är där vi har den närmast skrämmande mängden kyla – om något rör sig där…upp ur djupet…jaa, då blir det spännande.

    Även Herr Keeling fann ju detta intressant.

    Jag tjatar alltid om havet och att vi ofta hanterar frågan både felaktigt och i förminskande betydelse – i den offentliga debatten.

    Dessutom tycker jag att både utvecklingen i Antarktis och Arktis är betydligt mer intressant än vid första påseendet från dagens konsensusspråkrör i diverse media – och vi skall verkligen inte glömma utvecklingen i vårt eget land, som är lite av en barometer för klimatutvecklingen – jag tycker mycket har ändrats nu jämfört med den brutala uppvärmningen 1990 – 2005…vi tycks verkligen vara inne i en period av starka/ändrade rörelser i cirkulationen och jag tycker att trenden neråt redan syns i naturen.

    Annars är ju alla kurvor, uppåt och nedåt, i klimatcyklerna tydligt behäftade med ett evigt hackande – varma somrar, kalla somrar avlöser varandra i både upp och nedgång…och det tar tid att befästa dessa trender.

    Förra året krymte kebnekaise 0 cm, trots hård mänsklig belastning – i år blev det mer…trots dessa svårigheter att se trender hävdar jag med en dåres envishet att vi redan är inne i ett skifte – och baserar det på naturen, issäsong, fågelutveckling, fiskar, höbärgning, bärsäsong…

    Ser fram emot artikeln om årets elNino – den är svår att förstå…men vi får väl vänta framåt jul innan något klarnar…kanske…
    Jag har sett flera välrenommerade klimatforskare prata om att årets skulle vara stark – men det syns inte så tydligt, än..

  22. #16 Mats Kälvemark

    Du hänvisar till detta som Gösta Pettersson skriver i inlägget: ”Och den elimineringen av överskottet kommer att ske i ett förlopp som tidsmässigt måste vara helt analogt med elimineringen av det genom de ovanjordiska atombombstesten uppkomna atmosfäriska överskottet av 14CO2 innan provstoppsavtalen trädde i kraft (bombkurvan). Överskottet uppvisade sitt toppvärde 1963, men kunde 40 år senare inte längre detekteras.

    Gösta tror alltså att bombkurvan representerar den tid en ökning av CO2 i atmosfären består. I det har Gösta fel. Se min kommentar #12. Läs Cohen & Happer!

    Slutsatserna Gösta drar utifrån sin felaktiga hypotes om bombkurvan är således fel. Om mänskligheten så småningom drar ner på fossilförbränningen tills jämvikt uppnås kommer jordens fossilresurser att räcka mycket länge. Inte bara några hundra år som Gösta skriver, utan många tusentals år eller kanske tiotusentals. Det styrs av med vilken hastighet havet kan fälla ut karbonat på havsbotten eller skapa syrefria bottnar där framtiden kommer att kunna finna olja om ett antal miljoner år. De torvmossar som nu anses så värdefulla för att dom tar bort lite CO2 ur atmosfären bidrar också. Dom räknas ju redan som fossila fyndigheter – men jag tror inte dom räknats in i gängse siffror över hur mycket fossila bränslen som finns på jorden. Eldar man all torv i den takt den uppstår dröjer det betydligt längre tills mänskligheten behöver hetta upp karbonater för att frigöra koldioxid.

    Undergången är inte nära vad gäller CO2-brist. Den är inte heller nära vad gäller lite högre temperaturer. Vi ser tydligt att klimatet förändras. Jag tycker Leif Kullmans artiklar borde få mycket mer uppmärksamhet. (Klimatet har förändrats förr…) Vad vi inte ser är att väderrelaterade katastrofer blivit mycket vanligare och dödligare.

    Däremot ser vi att människorna blivit dummare. Ur Expressen om backafloden 1872: ”Att ingen dog i Falsterbonäset beror på att invånarna på den tiden byggde sina hus på höjdpunkterna. Numera är halvön tätbebyggd med hundratals hus på låg höjd nära havet. Om Backafloden skulle slå till idag hade konsekvenserna därför blivit mycket större.” UNHCR skriver: ”Dammkollaps efter extremväder i Libyen. Översvämningar har spolat bort allt i sin väg. Familjer har förlorat nära och kära – många är hemlösa och på flykt. Orsaken till dammkollapserna misstänker jag starkt har något med mänsklig dumhet att göra. Det där med bränder och hur dom hänger ihop med ”modern” naturvård har andra beskrivit väl här på KU.

    Klimatförändringarna är små, däremot är ökningen mycket snabb av antalet människor som skall leva av vad jorden ger på fattiga ställen särskilt i Afrika. Det leder till starkt ökade risker. Ändå har dödligheten i väderkatastrofer avtagit. Det finns varningssystem och fossildrivna fordon även på fattiga ställen.